När varumärket hotas: advokaterna som ”friar” ifrågasatta högskolor i strid med grundlagen

Vad göra när högskolan ifrågasätts och ett fruktat mediedrev hotar? Svar: uppdra åt en advokat att göra en ”oberoende utredning” som friar högskolan från alla misstankar. Men objektiviteten är skenbar då advokaten utrett sin egen uppdragsgivare. ARW publicerar här åtta fall där allmänheten vilseletts av i grunden partiska advokatutredningar. I sju av fallen har allmänheten fått betala advokatarvodet via skattsedeln och blivit dubbelt blåst. Flera ärenden hade istället kunnat skickas till Statens ansvarsnämnd för opartisk bedömning.

I ett tidigare ärende som rörde anklagelser mot Högskolan Dalarna för kränkande särbehandling konstaterade vi att advokatuttredningen som ”friade” högskolan var en ”oetisk partsinlaga”. Det allmänna problem vi pekade på var att en advokat rimligen inte bör få utreda en statlig högskola på högskolans eget uppdrag.

Anledning är att ”en advokats främsta plikt är att visa trohet och lojalitet mot klienten” (Advokatsamfundets etiska regler). Här är det den uppdragsgivande högskolan som är klient. En statlig utredning ska emellertid enligt grundlagen vara opartisk (1 kap 9 § regeringsformen), vilket tycks utesluta den typ av lojalitet som advokatsrollen kräver.

För anta att bevisningen talar emot lärosätet? Hur görs i så fall avvägningen mellan lojalitetet och opartiskhet? Det faktum att sådana frågor uppstår är enligt grundlagen tillräckligt för att utredningens objektivitet ska rubbas. I samma stund som advokaten antar uppdraget är loppet kört och skadan redan skedd. Utredningen kan sedan svårligen ”räddas” av att advokaten faktiskt gör ett bra jobb.

Samma sak gäller om det inte är högskolan själv som ifrågasatts utan en av dess höga chefer, t.ex. rektor. Advokaten främsta plikt är återigen att vara lojal mot högskolan som klient och uppdragsgivare, inte att göra en opartisk undersökning.

Problemet är generellt men har kraftigt förvärrats i och med införandet av New Public Management (NPM) som styrmodell inom utbildningsväsendet. Högskolan ska enligt NPM konkurrera med andra högskolor om studenter och resurser på en statlig pseudomarknad vilket gör att varumärket hamnar i centrum. ARW har i ett tidigare inlägg visat hur högskolorna vårdar varumärket genom selektiv och förskönande nyhetsrapportering. Lojalitet med högskolan förstås med andra ord allt oftare som lojalitet med varumärket.

NPM skapar på så sätt en potentiell marknad för en grupp advokater som specialiserar sig på att rentvå högskolorna och deras högre chefer i skenet av att en objektiv process ägt rum. Högskolornas varumärke förblir obefläckat och advokaterna får sitt arvode – en win-win-situation. Förloraren är en vilseledd allmänhet som dessutom får betala advokatarvodet skattevägen.

Genom att anta uppdraget att utreda högskolan, uppdragsgivaren, hjälper advokaten denna att bryta mot grundlagen och främjar alltså, i strid med advokatsamfundets etiska regler, orätt. Att ingå ett symbiotiskt förhållande med landets högskoleledningar har trots allt sitt pris. En samvetsgrann advokat antar därför inte denna typ av uppdrag till att börja med.

Hur vanligt är det då att högskolor anlitar advokater för att utreda sig själva eller sina egna höga chefer? ARW har utan större ansträngning hittat åtta sådana fall samt begärt in utredningar och fakturor från de berörda högskolorna. Dessa utredningar var sökbara via Google därför att de har uppmärksammats i media. Hur stort mörkertalet är låter vi vara osagt. Advokatarvodena nedan inkluderar moms.

Utredning av Högskolan Dalarna efter anklagelser om kränkande särbehandling

Ärendet gällde en kvinnlig anställd som ansåg sig utsatt för kränkande särbehandling av flera chefer. Vi har tagit upp det i ett tidigare inlägg där vi visade att att utredningen är en provkarta på olika välkända utredningsfel, samtliga till högskolans fördel. Advokatens slutsats: ingen kränkande särbehandling har förekommit. Nota till skattebetalarna: 58 410 kr.

Utredning av akademichef vid Högskolan Dalarna efter anklagelser om sexuella trakasserier

Förutom ovan nämnda utredning om kränkande särbehandling har samma advokat utrett en kvinnlig akademichef för påstådda sexuella trakasserier av en manlig professor. Som ARW rapporterat hade rektor något år tidigare med stöd av en internutredning funnit att en manlig professor, som skickat ett kärleksmejl till en kvinnlig student, därigenom gjort sig skyldig till sexuella trakasserier. Den akademichef som nu stod anklagad hade skickat flera liknande kärleksmeddelanden via e-post och SMS. I konsekvensens namn borde hon nu befunnits skyldig. Advokatens slutsats: inga sexuella trakasserier har förekommit. Nota till skattebetalarna: 44 945 kr.

Utredning av Högskolan i Gävle efter anklagelser om korruption

En advokat utredde på högskolans uppdrag bl.a. korruptionsanklagelser mot högskolan själv efter att kinesiska studenter antagits under ifrågasatta omständigheter. Detta efter att Arbetarbladet granskat hanteringen i en rad artiklar. Frågan gällde framför allt om det förekommit studie- och/eller antagningsavgifter som kan anses strida mot dåvarande svensk rätt. Advokatens slutsats: ingen korruption har förekommit. Nota till skattebetalarna: 78 636 kr.

Utredning av rektor vid Högskolan i Gävle efter anklagelser om sexuella trakasserier

Fallet rörde anklagelser riktade mot högskolans kvinnliga rektor om sexuella trakasserier av en manlig chef. I ett styrelseprotokoll (§ 29) står att utredningen genomförts av ”oberoende advokat”. Advokatens slutsats: inga sexuella trakasserier har förekommit. Nota till skattebetalarna: 53 294 kr.

Utredning av Konstfacks ansvar efter ett ifrågasatt studentarbete

Det här i medierna uppmärksammade fallet rörde en student, som hamnade på psykakuten efter att ha spelat sjuk som en del av sitt specialarbete, varpå landstinget krävde högskolan på skadestånd. Advokaten skulle på högskolans uppdrag utreda huruvida högskolan hade ett juridiskt ansvar. Han fick senare en mindre framträdande roll som medlem av en i övrigt intern kommittee som utredde såväl juridiskt som etiskt ansvar. Slutsats: frågan om högskolans juridiska ansvar lämnas öppen. Nota till skattebetalarna: 200 000 kr. Detta inbegriper flera andra mindre utredningar gjorda av samma advokatbyrå, bl.a. ett diskrimineringsärende som också är relevant i detta sammanhang och där en av advokaterna framställer sig som ”opartisk granskare”.

Utredning av Högskolan i Borås efter ifrågasatt lektorstillsättning

I det här fallet kallades advokaten in för att utreda anklagelser om att högskolan hade gjort fel när den tillsatt en lektor med uppgiven doktorsexamen från Kensington University. Problemet var att dåvarande Högskoleverket på högskolans förfrågan hade klassat detta som ett bluffuniversitet. Advokaten lyckas i utredningen inte ens klargöra huruvida det rent fysiskt existerat ett avhandlingsarbete. Advokatens slutsats: högskolan har inte begått något fel. Nota till skattebetalarna: 93 750 kr.

Utredning av tidigare rektor vid Lunds universitet efter anklagelser om oegentligheter i samband med hans befordan till professor

Ärendet gäller en befordran till professor vid Lunds universitet 2007. Kort därefter blev den nyblivne professorn vald till rektor vid universitet. Under 2010 förekom uppgifter i media, främst Sydsvenska Dagbladet, att befordran inte skulle ha gått rätt till, varpå en advokat fick i uppdrag att göra en utredning. Anklagelsen gällde, närmare bestämt, att den sökande kryddat sin CV när det gäller såväl handledda doktorander som patent, vilket var potentiellt allvarligt då den sökandes forskningsmeriter var oansenliga. Advokatens slutsats: de fel som begåtts var ”försumbara och ursäktliga”. Nota till skattebetalarna: 127 253 kr.

Utredning av Handelshögskolan efter anklagelser om diskriminering

Här handlade det om en kvinna som som, efter att ha sökt och fått en tjänst vid högskolan, omedelbart blev uppsagt. Istället anställdes en manlig sökande. Fallet skiljer sig från övriga i det att högskolan inte är statlig. Likväl har advokaten utrett sin uppdragsgivare varför allmänheten vilseletts ifråga om utredningens objektivitet. Problemen är här till sin natur etiska snarare än juridiska. Advokatens slutsats: ingen diskriminering har förekommit.

Avslutande observationer

Vid jämförelse av ärendena ovan framkommer att tre advokater varit aktiva i denna något speciella bransch, varav en är avliden. De kommer ursprungligen från samma advokatbyrå men de kvarvarande verkar nu på skilda håll. Den äldre av de båda har själv en bakgrund som rektor och myndighetschef (Blekinge tekniska högskola).

Våra studier av medias reaktioner indikerar att journalister rutinmässigt accepterar advokaternas slutsatser, varefter mediedrevet avblåses. Om journalister klagar är det ofta på detaljer; man når sällan pudelns kärna. Arbetarbladets reaktion på den friande utredningen i Kinafallet ovan är ovanligt frän. Vi känner bara till ett fall där den grundläggande partiskhet som ligger i själva situationen klarsynt identifierats i medierna. I en intervju i DN angående fallet på Handelshögskolan gör en ansvarig på Antidiskrimineringsbyrån nämligen följande insiktsfulla kommentar: ”- De [högskolan] betalade en juristfirma för att utreda sig själva. Det blir ett visst utfall då”.

Hur ska då denna typ av ärenden utredas? Svaret är att nästan alla lösningar är bättre än den som faktiskt används. Man kan t.ex. låta jurister vid ett annat lärosäte utreda saken. Lärosäten kunde få utreda varandra istället för att i grunden utreda sig själva.

Flera av ärendena – de som gäller ifrågasatta ”högre befattningshavare” – kunde också ha skickats till statens ansvarsnämnd för extern bedömning. Statens ansvarsnämnd, som sedan något år tillbaka ligger under Civildepartementent, är att döma av verksamhetsberättelserna på nätet knappast överbelastad utan utreder bara ett 10-tal ärenden per år.

Men såvitt vi kan se har det aldrig hänt att en högskola anmält en högre chef till ansvarsnämnden. När högskolorna anmält någon till nämnden har det gällt professorer som ledningen velat bli av med. Problemet är att det är högskolan själv som avgör om ett ärende ska skickas till ansvarsnämnden, dvs. samma institution som mot bakgrund av NPM har ett högst begränsat intresse av objektiva utredningar av sina chefer. Istället låter man advokatens partsinlagor ligga till grund för beslutet att inte gå vidare till ansvarsnämnden. Häri ligger ett systemfel av betydande omfattning som borde åtgärdas och det omgående.

EJO/MZ

Liknande ärenden

Lärare mobbades av chefer vid Högskolan Dalarna: advokatens utredning blev del av övergreppet

Rättsosäkerhet i Dalarna: rektor försökte mörka studenternas ledningskritik

”Bristande kvalitet” blev ”utvecklingspotential”: så skönmålas verksamheten i högskolornas nyhetsrapportering

This entry was posted in Akademisk frihet and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.