När nästan alla exempel rör frågor om kön, klass, etnicitet, miljö och globala orättvisor kan man undra varför just dessa teman så systematiskt används för att illustrera statistiska analyser, skriver signaturen ”Kriminologistudenten”.
Universitetet ska vara en plats för kritiskt tänkande och intellektuell pluralism. Men vad händer när även kurslitteratur i till synes neutrala ämnen börjar få en tydlig ideologisk slagsida?
Frågan aktualiseras när man granskar läromedel som används på många högskoleutbildningar. När till och med metodämnet statistik framstår som politiserat är det något som skaver. Eftersom den i sig är svår att ideologisera märks fenomenet i stället bland annat i vilka exempel som ges på intressanta forskningsfrågor.
Ett illustrativt fall är den svenska läroboken Statistisk verktygslåda 0.1 För att introducera statistiska metoder presenteras en rad exempel på möjliga forskningsfrågor och intressanta områden att studera statistiskt. Konkreta exempel är förstås bra. Men när nästan alla rör frågor om kön, klass, etnicitet, miljö och globala orättvisor kan man undra varför just dessa teman så systematiskt används för att illustrera statistiska analyser. Ett axplock:
Vilken erfarenhet har människor av sexuella trakasserier?
Hur pass utbredd är främlingsfientligheten i Sverige?
Leder sex timmars arbetsdag till färre sjukskrivningar?
Tycker du att Sverige bör lagstifta om fler pappamånader?
Känner sig människor alienerade i relation till sina arbetsuppgifter?
Hur upplever kvinnliga och manliga lastbilschaufförer sin arbetssituation?
Hur många utlandsfödda respektive inrikesfödda äger sin bostad?
Samvarierar arbetsmarknadsposition och främlingsfientlighet?
Leder utbildning till en mer positiv syn på invandring?
Påverkas miljömedvetenhet av att en individ får barn?
Finns det ett samband mellan främlingsfientlighet och inställning i hbtq-frågor?
När exempel på intressanta samhällsfenomen presenteras fortsätter mönstret. Det råder knappast någon tvekan om vilken typ av frågor studenterna förväntas ägna sig åt. Bland de ämnen som lyfts fram finns våld i nära relationer, främlingsfientlighet, integration, socialt kapital, sexuella trakasserier, miljömedvetenhet, jämställdhetsattityder, social klasstillhörighet, socioekonomiska skillnader och alienation i arbetslivet. Dessa ämnen är förstås viktiga att studera, men varför är nästan alla exempel så fokuserade kring samma typ av ämnen?
På andra ställen i boken ges en bild av verkligheten som statistiskt exempel utan att stämma med den faktiska statistik som finns på området. Ibland är det relativt oskyldigt, som när en person född 1975 – alltså i femtioårsåldern – föreslås tjäna 24 600 kronor i månaden, vilket knappast motsvarar någon statistiskt säkerställd medelinkomst för den aktuella åldersgruppen.
Mer flagrant blir det när man föreslår att en intressant fråga att studera skulle kunna vara andelen medborgare som uppger att de känner förtroende för SR och SVT. Enligt bokens exempel ligger förtroendet för de båda public service-företagen på 90 procent. En så hög siffra återfinns inte ens i de undersökningar som mäter just befolkningens förtroende för public service.
Så sent som den 5 mars i år presenterades den senaste mätningen i Medieakademins Förtroendebarometer, där bland annat en professor och en docent deltar. Där framkom att 65 procent av befolkningen har förtroende för Sveriges Radio och 62 procent för Sveriges Television.
När Tidningen Journalisten beskriver förtroendet som stabilt bör man dessutom ha i åtanke att deras egen redovisning visar att förtroendet för SR sjunkit med 12 procentenheter sedan 2013, då det låg på 76 procent, och för SVT med 11 procentenheter från 72 procent samma år. För att hitta en siffra i närheten av 90 procent måste man i praktiken begränsa sig till vissa väljargrupper, exempelvis personer som röstar på Miljöpartiet eller Centerpartiet.2
Eftersom den senaste upplagan av Statistisk verktygslåda 0 är från 2023 kan man konstatera att förtroendet för public service inte varit i närheten av 90 procent i befolkningen på mycket länge. Samma år rapporterade dessutom SVT själva, med hänvisning till SOM-undersökningen, att ungefär hälften av svenskarna anser att medierna överlag har en politisk agenda i sin nyhetsbevakning – något som inte nämns alls i bokens exempel.3
Förutom uppblåsta förtroendesiffror finns också ytterligare ett exempel i boken. Där påstås det att män har större förtroende för public service än kvinnor. Så är det dock inte alls, enligt SOM-institutet vid Göteborgs universitet, som också mäter frågan. Deras undersökningar visar i stället gång på gång att det motsatta förhållandet råder: det är kvinnor – inte män – som har störst förtroende för public service.4 Lite anmärkningsvärt kan det ju tyckas att man i ett läromedel om statistik rakt av fabricerar statistik som inte finns.
Fenomenet med politiserade läromedel är dock varken outforskat eller unikt för Sverige. I USA har debatten om politisering av undervisning och forskning intensifierats under senare år. Ett uppmärksammat begrepp i spåren av universitetens ökade fokus på social rättvisa är ”decolonizing data”. Inom vissa forskningsmiljöer används det för att beskriva en ambition att omtolka statistiska metoder och datainsamling utifrån postkolonial teori. Förespråkarna menar att statistik historiskt använts som ett verktyg för kolonial maktutövning och därför måste ”avkoloniseras”. I praktiken kan det innebära att etablerade datakategorier ifrågasätts, att vissa gruppers erfarenheter prioriteras eller att alternativa metoder för kunskapsproduktion utvecklas.
Att reflektera över vetenskapens historiska kontext är i sig rimligt. Kritiker menar dock att ”decolonizing data” riskerar att ersätta metodologiska principer med politiska mål. När statistiska metoder främst tolkas genom ideologiska raster kan vetenskaplig metod underordnas aktivism. Statistikens styrka har traditionellt varit dess strävan efter transparens, reproducerbarhet och metodologisk stringens – inte att representera vissa gruppers politiska erfarenheter.5 Är det denna trend som även påverkar statistikböcker i Sverige?
I USA är fenomenet med politiserade läromedel och läroplaner så omfattande studerat att man talar om curriculum wars – läroplanskriget. I vissa fall har samma läromedel tryckts i olika versioner beroende på om de ska användas i delstater som styrs av demokrater eller republikaner.6 En utveckling där det bokstavligen råder ett ”krig” om vem som ska sätta den politiska prägeln på läromedel, är förstås absurd och knappast något att eftersträva i Sverige.
Därför är det också extra viktigt att de läromedel och den kurslitteratur som produceras fokuserar på saklighet och fakta och avhåller sig från att så uppenbart vinklas åt det ena eller andra hållet. Universitetets uppgift är inte att leverera färdiga politiska slutsatser, utan att ge studenter redskap att själva analysera världen. När även metodlitteraturen börjar luta åt en specifik samhällstolkning finns en risk att detta uppdrag urholkas. Kurslitteraturens enda strävan utöver att förmedla kunskap bör därför vara att ge utrymme för pluralism – en mångfald av perspektiv.
Så hur ska man i en statistisk lärobok förklara hur man exempelvis ska hantera när ett slumpmässigt urval inte är möjligt? I Statistisk verktygslåda 0 ges flera exempel. Ett av dem är kanske bokens mest utmärkande. Ett slumpmässigt urval sägs inte vara möjligt om man vill undersöka personer som någon gång har röstat på Feministiskt initiativ.
De andra två exemplen är, så att säga, lite mer neutrala: ”personer som åkt off-pist”, respektive ”kvinnor med en skostorlek över 42.” Om syftet enbart hade varit att lära ut statistikens sköna konst, så hade det kanske räckt med att man hade stannat där.
Kriminologistudenten
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦
Noter
- https://www.adlibris.com/sv/bok/statistisk-verktygslada-0-att-forsta-och-forandra-varlden-med-siffror-9789144140902 ↩︎
- https://www.journalisten.se/nyheter/stabilt-hogt-fortroende-for-sr-och-svt/ ↩︎
- https://www.svt.se/kultur/som-undersokningen-2023 ↩︎
- https://www.gu.se/sites/default/files/2024-05/Ideologi vs användning – om dynamiken bakom förtroendet för public service.pdf ↩︎
- https://ethicaldatainitiative.org/2025/10/03/decolonising-data-towards-equitable-data-governance-and-knowledge-production-in-science-and-research/ ↩︎
- https://reason.com/2020/01/30/biased-textbooks-are-just-part-of-the-public-school-curriculum-wars/ ↩︎