Ett tiotal högskolor uppfyller inte längre statens jämställdhetspolitiska mål om lika makt för kvinnor och män. Anledningen är den stora kvinnoandelen bland de anställda. Trenden är att allt fler högskolor blir ojämställda av samma skäl. Flera tillsynsmyndigheter och statliga finansiärer av forskning har också en kraftig kvinnlig slagsida. Detta framgår av en aktuell kartläggning.
Från att främst ha sysselsatt män är kvinnor numera i majoritet på de flesta högskolor. Allt oftare råder kvinnodominans, vilket inom staten definieras som att kvinnor utgör mer än 60 procent av de anställda. Ingen mansdominerad statlig högskola finns kvar.
Det framgår av granskningen i den aktuella boken Det nya matriarkatet: en kartläggning av feminiseringen inom staten (Karneval Förlag, 2026) skriven av ARW:s ordförande Erik J Olsson och hans hustru Catharina Grönqvist Olsson.
– Vågskålen har tippat över. Det är inte längre män som dominerar på högskolorna, utan kvinnor, säger Erik J Olsson.
Samtidigt har det slagits fast på politisk nivå att ”[m]ålet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv” (Regeringens proposition 2005/06:155). En jämn könsbalans, dvs att andelen kvinnor och män ligger i intervallet 40-60 procent, anses vara ett nödvändigt villkor för att målet ska vara uppfyllt.
– På grund av den kvinnliga dominansen uppfylls inte längre det jämställdhetspolitiska målet på många statliga högskolor, säger Olsson.
Mest ojämställd är Högskolan Kristianstad med en kvinnoandel på 67 procent bland de anställda.
– Högskolan var kvinnodominerad redan 2017 men inte i lika hög grad. Då var kvinnoandelen 63 procent, berättar Olsson.
Följande statliga högskolor är numera kvinnodominerade (siffror från utgången av 2024):
- Högskolan Kristianstad (67 procent kvinnor, 63 procent 2017)
- Högskolan Väst (63 procent kvinnor, 59 procent 2017)
- Konstfack (63 procent kvinnor, 58 procent 2017)
- Malmö universitet (63 procent kvinnor, 62 procent 2017)
- Högskolan i Borås (62 procent kvinnor, 64 procent 2017)
- Karolinska institutet (62 procent kvinnor, 62 procent 2017)
- Södertörns högskola (62 procent kvinnor, 58 procent 2017)
- Högskolan Dalarna (61 procent kvinnor, 56 procent 2017)
- Stockholms konstnärliga högskola (61 procent kvinnor, 57 procent 2017)
Av listan framgår att flera högskolor har gått från att vara jämställda till att bli kvinnodominerade sedan 2017. Det gäller Högskolan Väst, Konstfack, Södertörns högskola, Högskolan Dalarna och Stockholms konstnärliga högskola. Ingen högskola som var kvinnodominerad 2017 har därefter blivit jämställd.
Manlig majoritet råder för närvarande endast på Luleå tekniska universitet (49 procent kvinnor, 47 procent 2017), Försvarshögskolan (43 procent kvinnor, 37 procent 2017), Kungliga musikhögskolan i Stockholm (43 procent kvinnor, 42 procent 2017) och Kungliga tekniska högskolan (42 procent kvinnor, 39 procent 2017).
– Att en högskola varit jämställd är ingen garanti för att den ska fortsätta vara det. Tvärtom ser vi att jämställda högskolor ofta övergår till att bli kvinnodominerade.
– Trenden går mot att allt fler högskolor blir kvinnodominerade. Redan nu är alla högskolor antingen jämställda eller kvinnodominerande, säger Olsson.
Till de högskolor som snart kan ”tippa över” och bli kvinnodominerade hör Gymnastik- och idrottshögskolan, Göteborgs universitet och Mälardalens universitet.
– Generellt ökar kvinnoandelen på nästan alla statliga högskolor. Bara i något enstaka fall är andelen kvinnor lägre nu än tidigare, säger Erik J Olsson.
Det gäller även de allra flesta högskolor som 2017 var jämställda och hade en kvinnlig majoritet (se listan nedan).
Men inom utbildningssektorn är det inte bara högskolorna som har en avsevärd kvinnlig slagsida. Det gäller i ännu högre grad Utbildningsdepartementet där 70 procent av de anställda är kvinnor.
– En liknande könsobalans råder på flera tillsynsmyndigheter och statliga finansiärer av forskning, förklarar Olsson.
Universitets- och högskolerådet har en kvinnlig övervikt på 73 procent. Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, Npof, sysselsätter 71 procent kvinnor. På Universitetskanslersämbetet, UKÄ, råder kvinnodominans motsvarande 61 procent. Forskningsfinansiären Formas har 70 procent kvinnor bland de anställda medan Vetenskapsrådet är jämställt men med en stor kvinnoandel på 58 procent.
– Kvinnlig överrepresentation gör att de jämställdhetspolitiska målen inte längre är uppfyllda. Det gäller inte bara på ett betydande antal högskolor utan även inom andra delar av staten där makten över högre utbildning och forskning är koncentrerad.
– Nu får vi hoppas att den nya ojämställdheten till kvinnors förmån tas på samma stora allvar som när män tidigare dominerade på lärosätena, säger Erik J Olsson.
Jämställda högskolor med kvinnlig majoritet
- 10. Gymnastik- och idrottshögskolan (60 procent kvinnor, 51 procent 2017)
- 11. Göteborgs universitet (60 procent kvinnor, 60 procent 2017)
- 12. Mälardalens universitet (58 procent kvinnor, 56 procent 2017)
- 13. Örebro universitet (58 procent kvinnor, 57 procent 2017)
- 14 Kungliga konsthögskolan (58 procent kvinnor, 59 procent 2017)
- 15. Karlstads universitet (57 procent kvinnor, 57 procent 2017)
- 16. Linnéuniversitetet (57 procent kvinnor, 56 procent 2017)
- 17. SLU (57 procent kvinnor, 55 procent 2017)
- 18. Högskolan i Gävle (56 procent kvinnor, 55 procent 2017)
- 19. Umeå universitet (56 procent kvinnor, 54 procent 2017)
- 20. Mittuniversitet (56 procent kvinnor, 54 procent 2017)
- 21. Stockholms universitet (55 procent kvinnor, 54 procent 2017)
- 22. Högskolan i Halmstad (55 procent kvinnor, 53 procent 2017)
- 23. Linköpings universitet (53 procent kvinnor, 51 procent 2017)
- 24. Uppsala universitet (53 procent kvinnor, 51 procent 2017)
- 25. Högskolan i Skövde (52 procent kvinnor, 50 procent 2017)
- 26. Blekinge tekniska högskola (51 procent kvinnor, 49 procent 2017)
- 27. Lunds universitet (51 procent kvinnor, 50 procent 2017)
♦ Gillade du det du nyss läste? Stöd vår verksamhet! Nu också via Patreon! ♦