Verksamheten vid landets statliga h\u00f6gskolor styrs av ett flertal internationella och nationella konventioner och lagar och f\u00f6rordningar.<\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller grundl\u00e4ggande fri- och r\u00e4ttigheter \u00e4r\u00a0\u00a0Europeiska konventionen om skydd f\u00f6r de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna och de grundl\u00e4ggande friheterna (EKMR)<\/a>\u00a0det mest \u00f6verordnade regelverket dels genom att den inkorporerats som lag \u00a0(1994:1219), dels\u00a0 genom att den f\u00e5tt konstitutionell status genom inf\u00f6randet av\u00a0\u00a02 kap. 19 \u00a7 i Regeringsformen d\u00e4r det framg\u00e5r att lag eller annan f\u00f6reskrift inte f\u00e5r ”meddelas i strid med Sveriges \u00e5taganden p\u00e5 grund av den europeiska konventionen ang\u00e5ende skydd f\u00f6r de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna och de grundl\u00e4ggande friheterna”. I Europakonventionen stadgas bl.a.\u00a0envars\u00a0r\u00e4tt\u00a0till<\/p>\n Regeringsformen<\/a> \u00e4r den mest grundl\u00e4ggande av Sveriges grundlagar. I 2 kap. \u00e5terfinns en katalog \u00f6ver grundl\u00e4ggande medborgerliga fri- och r\u00e4ttigheter som,<\/p>\n Yttrandefriheten i vid mening regleras ocks\u00e5 i tv\u00e5 andra grundlagar, som mer specifikt r\u00f6r r\u00e4tten att uttrycka\u00a0\u00e5sikter, tankar och k\u00e4nslor i radio, tv, videogram, ljudupptagningar och andra slagsupptagningar (yttrandefrihetslagen), och utgivet tryckt material s\u00e5som b\u00f6cker, tidningar och tidskrifter och i vissa fall material p\u00e5 webbsidor (tryckfrihetf\u00f6rordningen). I tryckfrihetsf\u00f6rordningen (1 kap. 3 \u00a7) \u00e5terfinns dessutom den s.k. meddelarfriheten, dvs. r\u00e4tten f\u00f6r den enskilde att (\u00e4ven anonymt) \u00a0l\u00e4mna upplysningar till media och f\u00f6rfattare. Myndigheter har inte r\u00e4tt att efterforska vem som l\u00e4mnat s\u00e5dana uppgifter och f\u00e5r inte heller uts\u00e4tta n\u00e5gon f\u00f6r repressalier som har l\u00e4mnat uppgifter avsedda att tryckas\u00a0(se 3 kap. 4 \u00a7 ). De enda begr\u00e4nsningar i dessa r\u00e4ttigheter som f\u00e5r g\u00f6ras \u00e4r s\u00e5dana som regleras i lag<\/a>, till exempel, h\u00f6gf\u00f6rr\u00e4deri, hets mot folkgrupp, f\u00f6rtal och f\u00f6rol\u00e4mpning.<\/p>\n De regelverk som mer specifikt styr verksamheten vid de statliga h\u00f6gskolorna \u00e4r h\u00f6gskolelagen<\/a> och h\u00f6gskolef\u00f6rordningen<\/a>. I h\u00f6gskolelagen 1 kap. 2 \u00a7 framg\u00e5r bl.a. att h\u00f6gskolorna ska bedriva\u00a0utbildning som vilar p\u00e5 ”vetenskaplig eller konstn\u00e4rlig grund samt p\u00e5 bepr\u00f6vad erfarenhet”. Vidare i 3 \u00a7 att ”vetenskapens trov\u00e4rdighet och god forskningssed v\u00e4rnas”. Sedan 2021 finns ocks\u00e5 en s\u00e4rskild lag om akademisk frihet som f\u00f6reskriver att det i\u00a0h\u00f6gskolornas verksamhet som allm\u00e4n princip ska g\u00e4lla att ”den akademiska friheten ska fr\u00e4mjas och v\u00e4rnas”, samt att att\u00a0forskningsproblem f\u00e5r v\u00e4ljas\u00a0fritt, att forskningsmetoder f\u00e5r utvecklas fritt samt att forskningsresultat f\u00e5r publiceras fritt.\u00a0(1 kap. 6 \u00a7)<\/p>\n I h\u00f6gskolef\u00f6rordningen, som kan betraktas som ett till\u00e4gg till h\u00f6gskolelagen, regleras exempelvis h\u00f6gskolans ansvar f\u00f6r studenternas studiesociala milj\u00f6, r\u00e4tt till h\u00e4lsov\u00e5rd (1 kap. 11 \u00a7) och r\u00e4tten att disponera h\u00f6gskolans lokaler f\u00f6r m\u00f6ten om s\u00e5dana anordnas f\u00f6r ”upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte” (1 kap. 13 \u00a7). Vidare \u00e5terfinns best\u00e4mmelser om grunderna f\u00f6r anst\u00e4llning som professor och lektor (4 kap.). I h\u00f6gskolef\u00f6rordningen finns ocks\u00e5 best\u00e4mmelser om g\u00e4stprofessorer och andra tidsbegr\u00e4nsade anst\u00e4llningar, vad som g\u00e4ller f\u00f6r utbildningen generellt och f\u00f6r utf\u00e4rdandet av examina.<\/p>\n I f\u00f6rvaltningslagen<\/a> regleras verksamheten vid de s.k. f\u00f6rvaltningsmyndigheterna, till vilka de statliga h\u00f6gskolorna h\u00f6r. De f\u00f6r universiteten mest relevanta avsnitten omfattar best\u00e4mmelser om j\u00e4v, r\u00e4tten f\u00f6r ledam\u00f6ter i styrelser och n\u00e4mnder (exempelvis l\u00e4rarf\u00f6rslagsn\u00e4mnder och institutionsstyrelser) \u00a0att reservera sig mot beslut, samt regler f\u00f6r hur man \u00f6verklagar ett myndighetsbeslut, som kan \u00f6verklagas och som g\u00e5tt den enskilde emot (exempelvis anst\u00e4llnings\u00e4renden som \u00f6verklagas hos \u00d6verklaganden\u00e4mnden f\u00f6r h\u00f6gskolan<\/a>).<\/p>\n De best\u00e4mmelser som mer specifikt anst\u00e4llningsf\u00f6rh\u00e5llanden vid de statliga h\u00f6gskolorna \u00e5terfinns i lagen om offentlig anst\u00e4llning<\/a>. H\u00e4r finns bl.a. best\u00e4mmelser om bisysslor (7 \u00a7), samt den viktiga best\u00e4mmelsen om vilka bed\u00f6mningsgrunder som ska g\u00e4lla f\u00f6r offentlig anst\u00e4llning, n\u00e4mligen sakliga grunder som f\u00f6rtj\u00e4nst och skicklighet d\u00e4r ”skickligheten ska s\u00e4ttas fr\u00e4mst om det inte finns s\u00e4rskilda sk\u00e4l f\u00f6r n\u00e5got annat” (4 \u00a7).<\/p>\n Mer detaljerade best\u00e4mmelser som reglerar anst\u00e4llningsf\u00f6rh\u00e5llandet finns emellertid i anst\u00e4llningsf\u00f6rordningen<\/a>. H\u00e4r stadgas exempelvis att en myndighet som \u00f6nskar anst\u00e4lla en arbetstagare i normalfallet ska informera om den lediga anst\u00e4llningen s\u00e5 att ”de som \u00e4r intresserade av anst\u00e4llningen kan anm\u00e4la det till myndigheten inom en viss tid” (6 \u00a7). Om en h\u00f6gskola, utan utlysning, anst\u00e4ller personal f\u00f6r l\u00e4ngre perioder, eller omf\u00f6rordnar personal under flera p\u00e5 varandra f\u00f6ljande sexm\u00e5nadersperioder (n\u00e5got som \u00e4r mycket vanligt vid landets h\u00f6gskolor), s\u00e5 \u00e4r det ett beslut som kan \u00f6verklagas med st\u00f6d i f\u00f6rvaltningslagen (se ovan).<\/p>\n Anst\u00e4llningsordningen, som ska finnas p\u00e5 varje statlig h\u00f6gskola, kan s\u00e4gas vara den lokala till\u00e4mpningen av det \u00f6vergripande regelverk som styr statliga anst\u00e4llningar och som, f\u00f6r h\u00f6gskolans del, finns reglerat i h\u00f6gskolef\u00f6rordningen. Dessa lokala regler kan sj\u00e4lvfallet inte st\u00e5 i strid med f\u00f6rordningarna i exemplevis h\u00f6gskolef\u00f6rordningen eller lagen om offentlig anst\u00e4llning men ger mer detaljerade f\u00f6reskrifter om de mer allm\u00e4nt h\u00e5llna f\u00f6reskrifterna om exempelvis beh\u00f6righetsgrunder f\u00f6r olika anst\u00e4llningar. Det \u00e4r emellertid inte ovanligt att h\u00f6gskolor bryter mot sina egna anst\u00e4llningsordningar (och d\u00e4rigenom den g\u00e4llande lagstiftningen) genom att exempelvis inte utlysa tj\u00e4nster som ska ha utlysts. Den som avser att s\u00f6ka en anst\u00e4llning vid en h\u00f6gskola, eller som vill \u00f6verklaga ett anst\u00e4llningsbeslut, g\u00f6r klokt i att noga studera den aktuella anst\u00e4llningsordningen.<\/p>\n Exempel p\u00e5 anst\u00e4llningsordningar finns h\u00e4r:<\/p>\n G\u00f6teborgs universitet<\/a><\/p>\n Lunds universitet<\/a><\/p>\n Stockholms universitet<\/a><\/p>\n Uppsala universitet<\/a><\/p>\n Vid sidan av de lagar och f\u00f6rordningar som styr de statliga h\u00f6gskolornas verksamhet finns dokument som inte \u00e4r juridiska bindande men som Sverige genom olika mellanstatliga avtal \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rbundit sig att f\u00f6lja. Dessa kan s\u00e4gas utg\u00f6ra\u00a0en gemensam v\u00e4rdegrund<\/em>\u00a0f\u00f6r europeisk h\u00f6gre utbildning.<\/p>\n Europar\u00e5det, en mellanstatlig samarbetsorganisation som s\u00e4rskilt arbetar med demokratifr\u00e5gor och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, utf\u00e4rdade 2006 en rekommendation ang\u00e5ende akademisk frihet och universitetens sj\u00e4lvstyre (Academic Freedom and University Autonomy<\/a>). H\u00e4r betonas exempelvis vikten av att institutioner f\u00f6r h\u00f6gre utbildning kan bedriva sin verksamhet oberoende av politiska, religi\u00f6sa och ekonomiska intressen. Vidare framh\u00e5lls att akademisk frihet ska omfatta<\/p>\n freedom of expression and of action, freedom of disseminating information, as well as freedom of unrestricted inquiry in the pursuit and distribution of knowledge and truth (art. 4.1).<\/p><\/blockquote>\n Rapporten etablerar t.o.m. ett samband mellan akademisk frihet och social och ekonomisk stagnation:<\/p>\n [H]istory has proven that violations of academic freedom and university autonomy have always resulted in intellectual relapse, and consequently also in social and economic stagnation.<\/p><\/blockquote>\n Medlemsl\u00e4nderna uppmanas att kraftfullt arbeta f\u00f6r akademisk frihet och autonomi \u02eeas a fundamental requirement of any democratic society\u02ee.<\/p>\n P\u00e5 Regeringskansliets hemsida beskrivs\u00a0Bolognadeklarationen<\/a>\u00a0fr\u00e5n 1999 som en \u201dvilje- och ambitionsyttring fr\u00e5n de deltagande l\u00e4nderna\u201d. I dokumentet, som bl.a. beskriver uppdelningen av akademiska studier i en grundl\u00e4ggande och en avancerad niv\u00e5, betygssystem och examensformer, betonas vikten av h\u00f6gre utbildning f\u00f6r utvecklingen av \u201dstable, peaceful and democratic societies\u201d. H\u00e4r h\u00e4nvisas ocks\u00e5 till ett annat dokument,\u00a0Bologna Magna Charta Universitatum<\/em><\/a>\u00a0fr\u00e5n 2020, d\u00e4r principen om akademisk frihet avseende forskning och undervisning (inkluderande universitets autonomi) utg\u00f6r ett viktigt fundament.<\/p>\n F\u00f6renta nationernas organisation f\u00f6r utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) betonar ocks\u00e5 den akademiska friheten i sin\u00a0Recommendation concerning the Status of Higher-Education Teaching Personnel<\/em><\/a>. I dokumentet har den akademiska friheten och yttrandefriheten en framtr\u00e4dande roll. Bl.a. betonas att,<\/p>\n the right to education, teaching and research can only be fully enjoyed in an atmosphere of academic freedom and autonomy for institutions of higher education and that the open communication of findings, hypotheses and opinions lies at the very heart of higher education and provides the strongest guarantee of the accuracy and objectivity of scholarship and research. (Preamble)<\/p><\/blockquote>\n Sj\u00e4lva definitionen av institutioner f\u00f6r h\u00f6gre utbildning innefattar aspekter av \u00e5sikts- och yttrandefrihet. Universitet \u00e4r,<\/p>\n communities of scholars preserving, disseminating and expressing freely their opinions on traditional knowledge and culture, and pursuing new knowledge without constriction by prescribed doctrines. The pursuit of new knowledge and its application lie at the heart of the mandate of such institutions of higher education. (III:4)<\/p><\/blockquote>\n Vidare betonas vikten av akademisk frihet, transparens och offentlig insyn:<\/p>\n The proper enjoyment of academic freedom and compliance with the duties and responsibilities listed below require the autonomy of institutions of higher education. Autonomy is that degree of self-governance necessary for effective decision making by institutions of higher education regarding their academic work, standards, management and related activities consistent with systems of public accountability, especially in respect of funding provided by the state, and respect for academic freedom and human rights. (IV A:17)<\/p><\/blockquote>\n P\u00e5 institutionsniv\u00e5 framh\u00e5lls vikten av \u201deffective support of academic freedom and fundamental human rights\u201d:<\/p>\n Higher-education teaching personnel, like all other groups and individuals, should enjoy those internationally recognized civil, political, social and cultural rights applicable to all citizens. Therefore, all higher-education teaching personnel should enjoy freedom of thought, conscience, religion, expression, assembly and association as well as the right to liberty and security of the person and liberty of movement. They should not be hindered or impeded in exercising their civil rights as citizens, including the right to contribute to social change through freely expressing\u00a0\u00a0their opinion of state policies and of policies affecting higher education. (VI A:25)<\/p><\/blockquote>\n Ett viktigt avsnitt betonar det kollegiala styret och r\u00e4tten att medverka i beslutsprocesser och r\u00e4tten att utan risk f\u00f6r repressalier kritisera verksamheten (VI B).<\/p>\n 31. Higher-education teaching personnel should have the right and opportunity, without discrimination of any kind, according to their abilities, to take part in the governing bodies and to criticize the functioning of higher education institutions, including their own, while respecting the right of other sections of the academic community to participate, and they should also have the right to elect a majority of representatives to academic bodies within the higher education institution.<\/p>\n 32. The principles of collegiality include academic freedom, shared responsibility, the policy of participation of all concerned in internal decision making structures and practices, and the development of consultative mechanisms. Collegial decision-making should encompass decisions regarding the administration and determination of policies of higher education, curricula, research, extension work, the allocation of resources and other related activities, in order to improve academic excellence and quality for the benefit of society at large.<\/p><\/blockquote>\n Chicagodeklarationen \u00e4r en upps\u00e4ttning v\u00e4gledande principer avsedda att visa ett \u00e5tagande till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r yttrandefrihet vid amerikanska universitet. Ursprungligen antogs deklarationen av University of Chicago efter en rapport som utf\u00e4rdades av en utsedd kommitt\u00e9 f\u00f6r yttrandefrihet 2014 (Report of the Committee on Freedom of Expression<\/a>). De blev k\u00e4nda som ”Chicagodeklarationen” efter att universitetet engagerade organisationen Foundation for Individual Rights in Education (FIRE) f\u00f6r att leda en kampanj f\u00f6r att uppmuntra andra universitet i hela landet att st\u00e4lla sig bakom deklarationen eller utarbeta sina egna baserade p\u00e5 liknande m\u00e5l.<\/p>\n I april 2019 rapporterade FIRE att 62 amerikanska h\u00f6gskolor och universitet hade ”antagit eller godk\u00e4nt Chicagodeklarationen eller ett v\u00e4sentligen liknande dokument.” En svensk \u00f6vers\u00e4ttning som kan anv\u00e4ndas \u00a0 f\u00f6r de universitet\/h\u00f6gskolor\/fakulteter\/institutioner som vill st\u00e4lla sig bakom deklarationen finns h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Lagar som styr h\u00f6gskolan Verksamheten vid landets statliga h\u00f6gskolor styrs av ett flertal internationella och nationella konventioner och lagar och f\u00f6rordningar. Europakonventionen N\u00e4r det g\u00e4ller grundl\u00e4ggande fri- och r\u00e4ttigheter \u00e4r\u00a0\u00a0Europeiska konventionen om skydd f\u00f6r de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna och de grundl\u00e4ggande … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \n
Regeringsformen<\/h2>\n
\n
Yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsf\u00f6rordningen<\/h2>\n
H\u00f6gskolelagen och h\u00f6gskolef\u00f6rordningen<\/h2>\n
F\u00f6rvaltningslagen<\/h2>\n
Lagen om offentlig anst\u00e4llning \u2013 anst\u00e4llningsf\u00f6rordningen<\/h2>\n
Den lokala anst\u00e4llningsordningen<\/h2>\n
V\u00e4rdegrund<\/h1>\n
Europar\u00e5det: Academic Freeedom and University Autonomy<\/h2>\n
Bolognadeklarationen och Magna Charta<\/h2>\n
Unesco<\/h2>\n
Chicagodeklarationen<\/h2>\n