{"id":1542,"date":"2015-04-24T13:21:13","date_gmt":"2015-04-24T11:21:13","guid":{"rendered":"http:\/\/academicrightswatch.se\/?p=1542"},"modified":"2017-12-29T11:41:50","modified_gmt":"2017-12-29T10:41:50","slug":"krankande-akademi-medarbetarenkat-i-lund-spelar-npm-i-handerna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=1542","title":{"rendered":"Kr\u00e4nkande akademi? Medarbetarenk\u00e4t i Lund spelar NPM i h\u00e4nderna"},"content":{"rendered":"

Den akademiska kulturen \u00e4r i sig kr\u00e4nkande. Det \u00e4r den \u00f6verraskande slutsatsen av en unders\u00f6kning kring en medarbetarenk\u00e4t vid Lunds universitet. Slutsatsen ger st\u00f6d f\u00f6r New Public Management, vars grundsats \u00e4r att f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r den akademiska professionen ska misstros och kontrolleras \u2013 tydligen p\u00e5 goda grunder. Vi finner dock att unders\u00f6kningen, som utf\u00f6rts av d\u00e5varande vicerektor Ingalill Rahm Hallberg och universitetslektorn Christer Eldh, uppvisar en rad metodologiska och intellektuella brister.<\/em>
\n<\/p>\n

Vad h\u00e4nde med den d\u00e4r medarbetarenk\u00e4ten i L<\/span>und? fr\u00e5gade vi oss nyligen. Vi fann en utredning, utf\u00f6rd av d\u00e5varande vicerektor Ingalill Rahm Hallberg och universitetslektorn Christer Eldh, vars inneh\u00e5ll fick oss att h\u00f6ja p\u00e5 \u00f6gonbrynen. I enk\u00e4ten, som vi kommenterat i ett tidigare inl\u00e4gg<\/a>, svarade 13,6% att de lagt m\u00e4rke till att n\u00e5gon blivit utsatt f\u00f6r kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling vid arbetsplatsen de senaste sex m\u00e5naderna och 7,1% att de sj\u00e4lv blivit utsatta under samma tidsperiod. 40% svarade att de tvekade att s\u00e4ga sin uppfattning av r\u00e4dsla f\u00f6r repressalier.<\/p>\n

Kr\u00e4nkningssifforna \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n motsvarande siffor f\u00f6r icke-akademiska myndigheter. Exempelvis var vid en j\u00e4mf\u00f6rbar unders\u00f6kning vid Landstinget i S\u00f6rmland<\/a> siffrorna 11% respektive 3%. Arbetsmilj\u00f6verket meddelade i sin stora arbetsmilj\u00f6unders\u00f6kning 2005 att 9,3% av de anst\u00e4llda varit utsatta f\u00f6r mobbning under de senaste 12 m\u00e5naderna. I LU:s fall g\u00e4llde fr\u00e5gan h\u00e4lften s\u00e5 kort tid. Siffran borde i s\u00e5 fall vara runt 4,6% snarare \u00e4n 7,1%.<\/p>\n

\u00c4r kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling allts\u00e5 s\u00e4rskilt utbredd inom h\u00f6gskolan? Betyder det i s\u00e5 fall att h\u00f6gskolan enligt svensk arbetsmilj\u00f6lagstifting \u00e4r skyldig att ingripa oftare \u00e4n andra myndigheter, t.ex. genom att inf\u00f6ra s\u00e4rskilda yttranderegler f\u00f6r akademiker? Det vore en anm\u00e4rkningsv\u00e4rd slutsats. Kan den dras?<\/p>\n

I utredningen\u00a0<\/a><\/span>f<\/span>\u00f6rklaras vilken definition av kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling som anv\u00e4nts i enk\u00e4ten (sid. 21):<\/p>\n

Som definition p\u00e5 kr\u00e4nkande s\u00e4r\u00adbehandling anv\u00e4ndes en strikt och vedertagen definition av vad som menas med kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling. Den l\u00f6d: \u201dKr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling (mobbning), \u00e4r ett problem p\u00e5 en del arbetsplatser och f\u00f6r en del anst\u00e4llda. F\u00f6r att kalla n\u00e5got \u201dmobbning\u201d ska den kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandlingen ske vid upprepade tillf\u00e4llen under en l\u00e4ngre period och personen som \u00e4r utsatt f\u00f6r detta upplever sv\u00e5righeter att f\u00f6rsvara sig. Det r\u00e4knas inte som \u201dmobbning\u201d om tv\u00e5 lika starka personer har en konflikt eller om det g\u00e4ller en enstaka h\u00e4ndelse.\u201d<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Om vi bortser fr\u00e5n att definitionen knappast \u00e4r s\u00e4rskilt strikt d\u00e5 den \u00e4r cirkul\u00e4r \u2013 kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling definieras i termer av sig sj\u00e4lv \u2013 \u00f6verensst\u00e4mmer den inte med den som faktiskt anges i Arbetarskyddsstyrelsens f\u00f6rfattningssamling\u00a0(AFS 1993:17 1 \u00a7):<\/a><\/p>\n

Med kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling avses \u00e5terkommande klanderv\u00e4rda eller negativt pr\u00e4glade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare p\u00e5 ett kr\u00e4nkande s\u00e4tt och kan leda till att dessa st\u00e4lls utanf\u00f6r arbetsplatsens gemenskap.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Att det ska r\u00f6ra sig om styrkeskillnad f\u00f6rklaras i kommentarerna kring definitionen. Vi ser nu att i Rahm Hallbergs\/Eldhs definition har rekvisitet \u201dkan leda till att dessa st\u00e4lls utanf\u00f6r arbetsplatsens gemenskap\u201d utel\u00e4mnats. D\u00e5 den andra definitionen finns i f\u00f6rfattningen\u00a0m\u00e5ste den s\u00e4gas vara den juridiskt korrekta definitionen (som ocks\u00e5\u00a0\u00e4r f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt luddig f\u00f6r att g\u00f6ra anspr\u00e5k p\u00e5 att reglera yttrandefriheten). Den i enk\u00e4ten angivna definitionen, som skulle v\u00e4gleda anst\u00e4llda i att ta st\u00e4llning i fr\u00e5gan, \u00e4r allts\u00e5 r\u00e4ttsligt felaktig.<\/p>\n

Definitionen \u00e4r dessutom felaktig p\u00e5 ett s\u00e4tt som \u00e4r relevant i sammahanget, d\u00e5 den \u00e4r f\u00f6r vid: beteenden kan falla under Rahm Hallbergs\/Eldhs definition utan att falla under den r\u00e4ttsligt korrekta definitionen. Det betyder att dessa beteenden \u00e4r lagliga s\u00e5 l\u00e4nge det inte finns n\u00e5gon annan lag som f\u00f6rbjuder dem. I den m\u00e5n det r\u00f6r sig om yttranden vore det olagligt av universitetet att f\u00f6rbjuda, eller p\u00e5 annat s\u00e4tt motverka, dem d\u00e5 ingrepp i yttrandefriheten m\u00e5ste ha konkret st\u00f6d i lag f\u00f6r att inte strida mot grundlagen.<\/p>\n

Viss forskningskritik torde t.ex. falla under Rahm Hallbergs\/Eldhs definition utan att falla under den juridiska\u00a0definitionen. Att en lektor i ett seminariesammanhang upprepat och i negativa ordalag kritiserar en doktorands forskning, d\u00e4r doktoranden upplever sv\u00e5righeter att f\u00f6rsvara sig p\u00e5 grund av han eller hon av naturliga sk\u00e4l befinner sig i ett intellektuellt underl\u00e4ge, kan uppfattas som kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling enligt den f\u00f6rsta men knappast enligt den andra definitionen. S\u00e5dan kritik har alltid varit en accepterad del av det kollektiva akademiska sanningss\u00f6kandet, \u00e4ven om en mildare ton ofta \u00e4r att rekommendera, och leder knappast till att doktoranden \u201dst\u00e4lls utanf\u00f6r arbetsplatsens gemenskap\u201d.<\/p>\n

Hur m\u00e5nga av de fall som rapporterats som \u201dkr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling\u201d \u00e4r verkligen s\u00e5dana i r\u00e4ttslig mening? I hur m\u00e5nga fall \u00e4r det enbart fr\u00e5ga om beteenden som faller under denna vidare definition och som d\u00e4rf\u00f6r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis beh\u00f6ver aktivera h\u00f6gskolans arbetsmilj\u00f6ansvar? Rahm Hallbergs\/Eldhs utredning besvarar tyv\u00e4rr inte dessa fr\u00e5gor.<\/p>\n

En annan felk\u00e4lla som verkar i samma riktning \u00e4r att man, ang\u00e5ende fr\u00e5gan om man sett andra bli kr\u00e4nkta, inte r\u00e4knat bort svar som kommer fr\u00e5n sm\u00e5 avdelningar. Kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling i en liten avdelning kan f\u00f6rv\u00e4ntas iakttas av samtliga anst\u00e4llda. Samma h\u00e4ndelse kommer d\u00e4rf\u00f6r att rapporteras m\u00e5nga g\u00e5nger. Av detta sk\u00e4l har i vissa fall liknande unders\u00f6kningar som gjorts vid andra myndigheter bara tagit med svar fr\u00e5n avdelningar med 30 personer eller fler. Denna felk\u00e4lla medges i Rahm Hallbergs\/Eldhs utredning d\u00e4r det anges att den kan f\u00f6rklara en del av den h\u00f6ga procentsiffran av kr\u00e4nkningar som observerats av andra.<\/p>\n

Men f\u00f6r att \u00e5terg\u00e5 till definitionsfr\u00e5gan: varf\u00f6r har d\u00e5 den felaktiga definitionen valts och inte den som svarar mot lagtexten? S\u00e5 h\u00e4r skriver man i\u00a0analysen av enk\u00e4tsvaren:<\/p>\n

M\u00f6jligen illustrerar dessa p\u00e5st\u00e5enden det som popul\u00e4rt brukar ben\u00e4mnas den akademiska kulturen d\u00e4r yttrandefrihet ibland anv\u00e4nds som argument f\u00f6r att man ska kunna s\u00e4ga vad man vill och hur man vill \u00e4ven om det inneb\u00e4r att man \u00e4r nedl\u00e5tande eller kr\u00e4nkande mot andra. <\/em><\/p><\/blockquote>\n

Enk\u00e4tsvaren tas h\u00e4r som st\u00f6d f\u00f6r Rahm Hallbergs\/Eldhs generella kritik av \u201dden akademiska kulturen\u201d. Fr\u00e5gan uppst\u00e5r nu om den vida definitionen av kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling valts tendenti\u00f6st f\u00f6r att f\u00e5 ett resultat \u2013 fler rapporterade kr\u00e4nkningar \u2013 som kan ge st\u00f6d s\u00e4rskilt f\u00f6r Rahm Hallbergs k\u00e4pph\u00e4st om den kr\u00e4nkande akademin. Det \u00e4r inte bra att den fr\u00e5gan m\u00e5ste st\u00e4llas; det skadar f\u00f6rtroendet f\u00f6r unders\u00f6kningen och f\u00f6r Rahm Hallberg sj\u00e4lv.<\/p>\n

Oavsett detta ger redog\u00f6relsen knappast st\u00f6d f\u00f6r tesen om just de akademiska kr\u00e4nkningarnas stora omfattning, n\u00e5got som\u00a0Rahm Hallberg \u00e5terkommer till i en intervju gjord med henne i Universitetsl\u00e4raren<\/em><\/a>. J\u00e4mf\u00f6r hennes analys ovan med vad som st\u00e5r tidigare i samma dokument (sid. 21):<\/p>\n

En signifikant skillnad fanns ocks\u00e5 avseende anst\u00e4llningskategori d\u00e4r 9,9% av l\u00e4rarna, 9,1% av personer med annan anst\u00e4llning, 7,3% av administrativ\/teknisk och bibliotekspersonal, 5,5% av annan forskare, 5,2% av professorerna och 4,9% av doktoranderna angav att de sj\u00e4lva blivit utsatta f\u00f6r kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Administrativ-teknisk personal och bibliotekspersonal samt personer med annan anst\u00e4llning \u00e4r \u00f6verrepresenterade men ing\u00e5r inte i den akademiska kulturen s\u00e5som denna vanligen f\u00f6rst\u00e5s. Vidare: vem kr\u00e4nker professorerna om inte \u00f6verordnade? Andra f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r verksamheten kan enligt den\u00a0definition som anv\u00e4nds i analysen sv\u00e5rligen kr\u00e4nka professorerna, d\u00e5 dessa har en s\u00e4rskild (akademisk) styrkeposition i f\u00f6rh\u00e5llande till kollegor. M\u00f6jligen kan ett helt lag av professorer gemensamt uppn\u00e5 den relativa styrkeposition som kr\u00e4vs f\u00f6r att kr\u00e4nka en ensam professor (se nedan), men det ligger n\u00e4rmare tillhands att fr\u00e5ga om det kanske snarare finns en kr\u00e4nkningskultur bland cheferna \u00e4n bland f\u00f6retr\u00e4darna f\u00f6r verksamheten.<\/p>\n

Slutsatsen s\u00e5 l\u00e5ngt blir att det finns flera konkreta sk\u00e4l att iaktta st\u00f6rsta f\u00f6rsiktighet vid tolkningen av enk\u00e4tsvaren. Underlaget ger inte st\u00f6d f\u00f6r slutsatsen att kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling, i arbetsr\u00e4ttslig mening, skulle f\u00f6rekomma oftare inom den akademiska kulturen \u00e4n inom andra omr\u00e5den.<\/p>\n

Ytterligare en faktor m\u00e5ste beaktas. \u00c4ven om upprepad kritik inom vetenskapen i extrema fall kan leda till att n\u00e5gon\u00a0utesluts ur forskningsgemenskapen \u00e4r detta inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis n\u00e5got som enligt lag kr\u00e4ver ledningsingripande, trots att det r\u00f6r sig om kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling i lagens mening. Ett exempel kan vara en person som, i andra forskares \u00f6gon, envist f\u00f6rnekar vetenskapliga fakta. Ett uppm\u00e4rksammat fall i Lund r\u00f6r en debatt kring en professor i parapsykologi<\/a>, som p\u00e5 grund av uppfattningen att paranormala fenomen faktiskt existerar torde k\u00e4nna sig ganska ensam p\u00e5 universitetet, s\u00e4rskilt efter att en rad andra professor kollektivt upprepat negativ kritik mot professorn i media.<\/p>\n

Ett annat exempel \u00e4r utm\u00e4rkelsen \u201d\u00e5rets f\u00f6rvillare\u201d som utdelas av f\u00f6reningen Vetenskap och folkbildning<\/a>. 2004 gick utm\u00e4rkelsen till en forskare vid Karolinska Institutet f\u00f6r hans, som det heter i den negativt laddade motiveringen, \u201dm\u00e5ng\u00e5riga, lika tv\u00e4rs\u00e4kra som onyanserade varningar f\u00f6r allehanda negativa h\u00e4lsoeffekter av elektromagnetiska f\u00e4lt\u201d. Vissa kunde h\u00e4vda att det \u00e4r fr\u00e5ga om \u201dnegativt pr\u00e4glade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare p\u00e5 ett kr\u00e4nkande s\u00e4tt och kan leda till att dessa st\u00e4lls utanf\u00f6r arbetsplatsens gemenskap\u201d, \u00e4ven om det \u00e4r sant att \u00e4nnu ingen utsetts till \u00e5rets f\u00f6rvillare flera g\u00e5nger.<\/p>\n

Ett upprepat kollektivt markerat avst\u00e5ndstagande av denna typ kan vara det b\u00e4sta s\u00e4ttet att n\u00e5 sanningen och f\u00f6rhindra spridandet av villfarelse. Sanningss\u00f6kandet \u00e4r i vetenskapen \u00f6verordnat varje annat m\u00e5l, inklusive arbetsmilj\u00f6\u00f6verv\u00e4ganden. Denna m\u00e5lprioritering reflekteras i grundlagens<\/a> krav p\u00e5 vidaste m\u00f6jliga yttrandefrihet i vetenskapliga angel\u00e4genheter (2 kap. 23 \u00a7) samt p\u00e5 att forskningens frihet ska respekteras (2 kap. 18 \u00a7).<\/p>\n

Det \u00e4r allts\u00e5, \u00e5terigen, en missuppfattning att tro att kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling, i den m\u00e5n det handlar om yttranden, skulle vara n\u00e5gonting som automatiskt m\u00e5ste \u00e5tg\u00e4rdas inom vetenskapen, \u00e4ven om den korrekta definitionen anv\u00e4nds. Arbetarskyddsstyrelsens f\u00f6rfattning Kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling i arbetslivet<\/em> kan mycket v\u00e4l \u00f6vertrumfas av grundlagens f\u00f6rsvar av vetenskapens s\u00e4rst\u00e4llning. Att h\u00e4vda motsatsen \u2013 att generellt st\u00e4lla arbetsmilj\u00f6n \u00f6ver grundlagen \u2013 \u00e4r inte bara r\u00e4ttsligt felaktigt utan inneb\u00e4r i sj\u00e4lva verket ett kontroversiellt vetenskapsteoretiskt st\u00e4llningstagande: att man d\u00e4rigenom fr\u00e4mjar vetenskapens m\u00e5l.<\/p>\n

Tillbaka till lundaenk\u00e4ten. Hur m\u00e5nga av de rapporterade fallen av \u201dkr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling\u201d r\u00f6rde denna typ av rent vetenskapliga fall, d\u00e4r grundlagen m\u00e5ste anses \u00f6vertrumfa arbetsmilj\u00f6r\u00e4tten? \u00c4ven den fr\u00e5gan l\u00e4mnas i utredningen obesvarad. Den allm\u00e4nna l\u00e4rdomen \u00e4r att en personalenk\u00e4t som \u00e4ven riktar sig till akademisk personal m\u00e5ste skilja mellan vetenskapliga (seminarier, konferenser etc.) och icke-vetenskapliga situationer d\u00e4r kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling f\u00f6rekommit. Endast de senare \u00e4r klara fall d\u00e4r det enligt lag kr\u00e4vs ledningsingripande.<\/p>\n

I Rahm Hallbergs\/Eldhs utv\u00e4rdering finns tyv\u00e4rr f\u00e5 tecken p\u00e5 medvetenhet om vilket intellektuellt gungfly de\u00a0befinner sig p\u00e5. De\u00a0\u00e4r inte ensamma: att d\u00f6ma av v\u00e5ra stickprov har ingen h\u00f6gskola som utf\u00f6rt likande enk\u00e4tunders\u00f6kningar t.ex. lyckats g\u00f6ra den avg\u00f6rande distinktionen mellan vetenskapliga och icke-vetenskapliga fall. M\u00f6jligen kr\u00e4vs det en annan sorts kompetens, av den mer reflekterande sorten, f\u00f6r att man ska kunna begripa s\u00e5dana sammanhang \u00e4n den som h\u00f6gskoleledningar, eller deras inhyrda arbetsmilj\u00f6konsulter, normalt kan frambringa.<\/p>\n

Not: Rahm Hallberg \u00e4r aktuell f\u00f6r att som ordf\u00f6rande f\u00f6r universitetets motionsanl\u00e4ggning Gerdahallen i olika sammanhang ha uttryckt sig starkt f\u00f6rklenande mot en mot ledningen kritisk motion\u00e4r. En h\u00e4ndelse spelades in och efter att ett referat publicerats i Sydsvenskan<\/a> valde Rahm Hallberg att avg\u00e5. D\u00e5 referatet ifr\u00e5gasatts av en annan ledningsrepresentant\u00a0publicerar vi inspelningen h\u00e4r<\/a>. Rahm Hallberg blev nyligen invald i regeringens forskningsberedning \u2013 ett forum f\u00f6r Helene Hellmark Knutsson, minister f\u00f6r h\u00f6gre utbildning och forskning, att diskutera de forskningspolitiska prioriteringar som regeringen kommer g\u00e5 fram med under mandatperioden.<\/p>\n

EJO\/MZ<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den akademiska kulturen \u00e4r i sig kr\u00e4nkande. Det \u00e4r den \u00f6verraskande slutsatsen av en unders\u00f6kning kring en medarbetarenk\u00e4t vid Lunds universitet. Slutsatsen ger st\u00f6d f\u00f6r New Public Management, vars grundsats \u00e4r att f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r den akademiska professionen ska misstros och … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12,6],"tags":[229,230,232,231,111,228,10,20,163,9],"class_list":["post-1542","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet","category-yttrandefrihet","tag-arbetsmiljo","tag-forskningens-frihet","tag-forskningsberedning","tag-gerdahallen","tag-ingalill-rahm-hallberg","tag-krankande-sarbehandling","tag-lunds-universitet","tag-medarbetarenkat","tag-new-public-management","tag-yttrandefrihet-2"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1542","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1542"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1542\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3023,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1542\/revisions\/3023"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1542"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1542"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1542"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}