{"id":1567,"date":"2015-05-04T19:41:56","date_gmt":"2015-05-04T17:41:56","guid":{"rendered":"http:\/\/academicrightswatch.se\/?p=1567"},"modified":"2017-12-29T11:41:21","modified_gmt":"2017-12-29T10:41:21","slug":"biologer-i-uppror-vid-goteborgs-universitet-odemokratiskt-prefektval-bryter-mot-unescos-regler","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=1567","title":{"rendered":"Biologer i uppror vid G\u00f6teborgs universitet: odemokratiskt prefektval bryter mot Unescos regler"},"content":{"rendered":"

N\u00e4r l\u00e4rarna och forskarna p\u00e5 Institutionen f\u00f6r biologi och milj\u00f6vetenskap skulle v\u00e4lja prefekt fick de ett ov\u00e4ntat besked: dekanen Elisabet Ahlberg meddelade i f\u00f6rv\u00e4g att huvudkandidaten inte kunde komma ifr\u00e5ga. Ledningen f\u00f6r Naturvetenskapliga fakulteten har sedan v\u00e4grat att inleda en seri\u00f6s dialog med l\u00e4rarna. ARW konstaterar att fakultetens agerade inneb\u00e4r ett brott mot Unescos internationella princip att h\u00f6gskolor ska uppr\u00e4tth\u00e5lla en \u201ddemokratisk atmosf\u00e4r\u201d. Det rimmar ocks\u00e5 illa med flera centrala styrdokument p\u00e5 europeisk niv\u00e5, enligt vilka h\u00f6gskolorna ska fr\u00e4mja demokratin.<\/em>
\n<\/p>\n

I ett tidigare inl\u00e4gg <\/a>konstaterade vi, mot bakgrund av en studie gjord vid Statsvetenskapliga institutionen i Uppsala, att en rad svenska h\u00f6gskolor inte l\u00e4ngre uppfyller Unescos krav p\u00e5 kollegialt styre. Unesco kr\u00e4ver bl.a. akademisk majoritet i alla beslutande organ samt kollegialt inflytande \u00f6ver allt som r\u00f6r verksamheten.<\/p>\n

En av syndarna var och \u00e4r G\u00f6teborgs universitet, som efter autonomireformen valt att kraftigt nedmontera det akademiska medbest\u00e4mmandet. Institutionsr\u00e5det \u2013 det huvudsakliga kollegiala organet p\u00e5 institutionsniv\u00e5 \u2013 har enligt GU:s arbetsordning ingen beslutande makt utan ska endast \u201dfungera r\u00e5dgivande \u00e5t prefekten\u201d, som \u00e4r den som fattar besluten. H\u00e4r skiljer sig G\u00f6teborg fr\u00e5n t.ex. Lund d\u00e4r institutionsstyrelserna \u00e4r kollegiala beslutande organ.<\/p>\n

Syftet med det kollegiala styret \u00e4r att garantera h\u00f6g kvalitetet i verksamheten och skydda mot otillb\u00f6rlig politisk styrning uppifr\u00e5n. Jens Stilhoff S\u00f6rensen, som representerar Academic Rights Watch i G\u00f6teborg, \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r oroad av situationen vid GU:<\/p>\n

– Det nya systemet efter autonomireformen riskerar att leda till f\u00f6rs\u00e4mrad kvaliteten och till att verksamheten politiseras. Tyv\u00e4rr g\u00e5r man nu ytterligare ett steg n\u00e4r man fr\u00e5n fakultetens sida blockerar ett demokratiskt val av prefekt.<\/p>\n

I GU:s arbetsordning<\/a> beskrivs hur ny prefekt v\u00e4ljs:<\/p>\n

Beredningsgruppens uppgift \u00e4r att i samr\u00e5d med dekanen ta fram f\u00f6rslag till prefekt och proprefekt. Vidare ska beredningsgruppen ta fram f\u00f6rslag till \u00f6vriga ledam\u00f6ter i institutionsr\u00e5det. Beredningsgruppen ska d\u00e4refter anordna val till hela institutionsr\u00e5det exklusive studentrepresentanterna. \u2026 Efter genomf\u00f6rt val utser dekanen prefekt och proprefekt.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Till skillnad fr\u00e5n andra likv\u00e4rdiga universitetet \u00e4r dekanen allts\u00e5 involverad redan i beredningsgruppens arbete.<\/p>\n

– H\u00e4r signaliseras en misstro mot verksamheten och dess f\u00f6rm\u00e5ga att v\u00e4lja ledare kollegialt. Regelverket \u00e4r inspirerat av New Public Management vars grundsats \u00e4r att akademiker och andra professioner ska h\u00e5llas under uppsikt och kontrolleras, s\u00e4ger Jens Stilhoff S\u00f6rensen.<\/p>\n

En arbetsordning som \u00e4r akademiskt tvivelaktig m\u00e5ste kombineras med stor fingertoppsk\u00e4nsla vid sj\u00e4lva till\u00e4mpningen. Dekanen b\u00f6r genom hela f\u00f6rfarandet h\u00e5lla sig p\u00e5 beh\u00f6rigt avst\u00e5nd och rutinm\u00e4ssigt g\u00e5 p\u00e5 valf\u00f6rsamlingens linje n\u00e4r beslut ska fattas.<\/p>\n

– Tyv\u00e4rr har det i det aktuella fallet g\u00e5tt till p\u00e5 precis motsatt s\u00e4tt, s\u00e4ger Stilhoff S\u00f6rensen.<\/p>\n

N\u00e4r man nyligen skulle v\u00e4lja prefekt p\u00e5 Institutionen f\u00f6r biologi och milj\u00f6vetenskap f\u00f6rklarade dekanen Elisabet Ahlberg redan inledningsvis att hon inte kommer att godk\u00e4nna att sittande prefekt Ingela Dahll\u00f6f \u00e5terv\u00e4ljs f\u00f6r ytterligare en mandatperiod. Detta trots att Dahll\u00f6f har massivt st\u00f6d fr\u00e5n l\u00e4rarna och forskarna. Hon uppn\u00e5dde skyh\u00f6gt betyg av kollegorna i den senaste arbetsmilj\u00f6barometern och nominerades inf\u00f6r prefektvalet av 60 personer. Ingen annan person blev nominerad.<\/p>\n

\u00c5sikterna g\u00e5r is\u00e4r varf\u00f6r Ahlberg inte vill godk\u00e4nna Dahll\u00f6f. Enligt Ahlberg handlar det om att hon skulle vara of\u00f6rm\u00f6gen att h\u00e5lla ordning p\u00e5 ekonomin. Denna bild mots\u00e4gs av Dahll\u00f6f: \u201dEkonomin var inte huvudsk\u00e4let som jag fick h\u00f6ra i december, utan d\u00e5 var det en f\u00f6r kritisk h\u00e5llning och att jag d\u00e4rmed skapar oro i organisationen\u201d (GU Journalen<\/em>, 1, 2015<\/a>). N\u00e4r Ahlberg p\u00e5 ett storm\u00f6te fick fr\u00e5gan om hon skulle acceptera Dahll\u00f6f om de ekonomiska fr\u00e5gorna kunde l\u00f6sas enligt hennes \u00f6nskem\u00e5l blev svaret nej, vilket talar f\u00f6r Dahll\u00f6fs uppfattning: att man i sj\u00e4lva verket vill bli av med en intern kritiker (GU Journalen<\/em>, 2, 2015<\/a>).<\/p>\n

I tv\u00e5 skrivelser<\/a>, en till rektor f\u00f6r G\u00f6teborgs universitet, en till styrelsen vid Naturvetenskapliga fakulteten uttrycker en rad l\u00e4rare och forskare sin oro \u00f6ver att den interna demokratin h\u00e5ller p\u00e5 att avskaffas vid institutionen. Men ist\u00e4llet f\u00f6r att inleda en seri\u00f6s dialog med verksamheten har fakulteten valt att avf\u00e4rda kritiken<\/a>: \u2019\u2019Fakultetsstyrelsen konstaterar inledningsvis att fr\u00e5gan om utseende av prefekt \u00e4r en linjefr\u00e5ga, och att skrivelserna i denna del inte f\u00f6ranleder n\u00e5gon \u00e5tg\u00e4rd fr\u00e5n styrelsens sida.\u201d H\u00e4r s\u00e4gs utan omsvep att sj\u00e4lva valet bara \u00e4r ett spel f\u00f6r galleriet och att ingen f\u00f6rankring i verksamheten beh\u00f6vs.<\/p>\n

L\u00e4rare och forskare har \u00e4ven i ett inl\u00e4gg i interntidningen GU Journalen<\/em> 2 (se ovan) klarsynt beskrivit de demokratiska och andra problem som fakultetsledningens oresonliga och m\u00e4strande attityd f\u00f6rorsakar. Inte minst har man pekat p\u00e5 dubbelheten i ledningens agerande, d\u00e5 kollegialitet och demokrati framh\u00e5lls som v\u00e4gledande i olika interna styrdokument.<\/p>\n

– Risken finns nu att de fina orden framst\u00e5r som blott tomma floskler \u00e4gnade att visa upp en fin fasad, vilket skadar f\u00f6rtroendet f\u00f6r ledningen ytterligare, s\u00e4ger Jens Stilhoff S\u00f6rensen.<\/p>\n

Till\u00e4ggas kan att fakultetens agerande inneb\u00e4r ett brott mot Unescos internationella rekommendationer f\u00f6r h\u00f6gre utbildning<\/a>, som kr\u00e4ver att h\u00f6gskolor uppr\u00e4tth\u00e5ller en \u201ddemokratisk atmosf\u00e4r\u201d som en omistlig del av den akademiska friheten:<\/p>\n

– Att diskvalificera vissa kandidater p\u00e5 f\u00f6rhand och sedan v\u00e4gra att seri\u00f6st diskutera viktiga principfr\u00e5gor \u00e4r knappast f\u00f6renligt med en demokratisk atmosf\u00e4r, framh\u00e5ller S\u00f6rensen.<\/p>\n

Hanteringen st\u00e5r ocks\u00e5, av liknande sk\u00e4l, i sp\u00e4nningsf\u00f6rh\u00e5llande till direktiv som \u00e5terfinns i tv\u00e5 centrala styrdokument p\u00e5 europeisk niv\u00e5. Enligt Europar\u00e5dets rekommendation om akademisk frihet<\/a> ska h\u00f6gskolorna bidra till f\u00f6rst\u00e5else av grundl\u00e4ggande sociala v\u00e4rden samt fr\u00e4mja demokratiskt medborgarskap och kritiskt t\u00e4nkande. Liknande grundsatser \u00e5terfinns i Bologna-deklarationen<\/a>:<\/p>\n

– H\u00f6gskolorna kan inte fr\u00e4mja demokratiutvecklingen om de inte sj\u00e4lva f\u00f6reg\u00e5r med gott exempel. Inte minst har h\u00f6gskoleledningarna ett stort ansvar att se till att den interna demokratin uppr\u00e4tth\u00e5lls och f\u00f6rdjupas. Att val avg\u00f6rs p\u00e5 f\u00f6rhand \u00e4r inte den demokratibild vi vill att v\u00e5ra studenter ska ta med sig ut i samh\u00e4llet, s\u00e4ger Jens Stilhoff S\u00f6rensen.<\/p>\n

G\u00f6teborgs universitet framst\u00e5r alltmer som ett l\u00e4ros\u00e4te som f\u00f6rlorat sin akademiska och demokratiska kompass. Fakulteten b\u00f6r nu inleda en seri\u00f6s dialog med l\u00e4rarna och forskarna som utmynnar i att ett fritt val genomf\u00f6rs i vanlig demokratisk ordning. Universitetsledningen b\u00f6r sedan noggrant studera den uppkomna situationen och styra tillbaka utvecklingen i r\u00e4tt riktning innan fler liknande konflikter uppst\u00e5r. GU beh\u00f6ver mer kollegialitet och demokrati, inte mindre.<\/p>\n

Artikel 27 i Unescos rekommendationer f\u00f6r h\u00f6gre utbildning (1997, utdrag):<\/h2>\n

Higher education teaching personnel can effectively do justice to this principle [of academic freedom] if the environment in which they operate is conducive, which requires a democratic atmosphere; hence the challenge for all of developing a democratic society.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Artikel 75 I Unescos rekommendationer f\u00f6r h\u00f6gre utbildning (1997):<\/h2>\n

Member States and higher education institutions should take all feasible steps to apply the provisions spelled out above to give effect, within their respective territories, to the principles set forth in this Recommendation.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Artikel 9 i Europar\u00e5dets recommendation 1762 (2006):<\/h2>\n

The traditional vocation and full potential of universities for the 21st century include, besides independent inquiry and free advancement of acquired knowledge (but also through these activities), steady contributions to developing social order and a sense of basic values in societies, cultivation of national identity as well as an open-minded understanding of international and universal merits, promotion of democratic citizenship and sensitivity to human and natural environment both locally and globally, setting of academic objectives, training for practical flexibility and teaching in critical thinking.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Ur Bolognadeklarationen (1999):<\/h2>\n

The importance of education and educational co-operation in the development and strengthening of stable, peaceful and democratic societies is universally acknowledged as paramount, the more so in view of the situation in South East Europe.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

EJO\/MZ<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4r l\u00e4rarna och forskarna p\u00e5 Institutionen f\u00f6r biologi och milj\u00f6vetenskap skulle v\u00e4lja prefekt fick de ett ov\u00e4ntat besked: dekanen Elisabet Ahlberg meddelade i f\u00f6rv\u00e4g att huvudkandidaten inte kunde komma ifr\u00e5ga. Ledningen f\u00f6r Naturvetenskapliga fakulteten har sedan v\u00e4grat att inleda en … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12,212],"tags":[86,237,236,238,85,91,233,127,234,163,125],"class_list":["post-1567","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet","category-myndighetsutovning","tag-akademisk-frihet-2","tag-bolognadeklarationen","tag-demokrati","tag-elisabet-ahlberg","tag-europaradet","tag-goteborgs-universitet","tag-institutionen-for-biologi-och-miljovetenskap","tag-kollegialitet","tag-naturvetenskapliga-fakulteten","tag-new-public-management","tag-unesco"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1567","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1567"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1567\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3022,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1567\/revisions\/3022"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1567"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1567"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1567"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}