{"id":1615,"date":"2015-06-06T12:03:13","date_gmt":"2015-06-06T10:03:13","guid":{"rendered":"http:\/\/academicrightswatch.se\/?p=1615"},"modified":"2017-12-29T11:39:44","modified_gmt":"2017-12-29T10:39:44","slug":"justitiekanslern-motsager-sig-sjalv-om-offentliganstalldas-yttrandefrihet-avslar-begaran-om-klargorande","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=1615","title":{"rendered":"Justitiekanslern mots\u00e4ger sig sj\u00e4lv om offentliganst\u00e4lldas yttrandefrihet: avsl\u00e5r beg\u00e4ran om klarg\u00f6rande"},"content":{"rendered":"<p><em>Har offentliganst\u00e4llda akademiker en plikt att inte uttala sig alltf\u00f6r kritiskt om det egna l\u00e4ros\u00e4tet? ARW har j\u00e4mf\u00f6rt tv\u00e5 JK-beslut och funnit att myndigheten l\u00e4mnat motsatta uppgifter i fr\u00e5gan. I det ena beslutet (H\u00f6gskolan Dalarna) anges att offentliganst\u00e4llda inte beh\u00f6ver vara lojala n\u00e4r de yttrar sig. I det andra beslutet (Lunds universitet) p\u00e5st\u00e5s motsatsen. ARW har beg\u00e4rt ett klarg\u00f6rande fr\u00e5n JK om vad som ska g\u00e4lla men f\u00e5tt beskedet att man inte vill ge \u201df\u00f6rtydliganden i efterhand\u201d.<\/em><br \/>\n<!--more L\u00e4s mer...--><\/p>\n<p>Fr\u00e5gan om offentliganst\u00e4lldas r\u00e4tt att p\u00e5peka brister i den egna verksamhet \u00e4r central f\u00f6r yttrandefriheten och demokratin. D\u00e5 Justitiekanslern (JK) \u00e4r en myndighet som s\u00e4rskilt ska vaka \u00f6ver yttrandefriheten hade man f\u00f6rv\u00e4ntat sig att JK skulle se till att klarhet r\u00e5der p\u00e5 den punkten. Vid en genomg\u00e5ng fann ARW dock en mots\u00e4gelse mellan tv\u00e5 JK-beslut. Olika, med varandra of\u00f6renliga, r\u00e4ttsregler till\u00e4mpas p\u00e5 akademikers r\u00e4tt att kritisera det egna l\u00e4ros\u00e4tet. B\u00e5da besluten \u00e4r f\u00e4rska och fattades av ansvariga Justitiekanslern Anna Skarhed inom ramen f\u00f6r en tv\u00e5\u00e5rsperiod.<\/p>\n<p>Om JK \u00e4ndrat uppfattning i det senare beslutet borde det ha angetts, vilket inte skedde. Vi m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r anta att ett av besluten \u00e4r felaktigt. ARW beg\u00e4rde f\u00f6ljaktligen ett klarg\u00f6rande fr\u00e5n JK om vilken r\u00e4ttsregel som ska g\u00e4lla.<a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/wp-content\/uploads\/2015\/06\/Svar-fr\u00e5n-JK-3451-15.pdf\" target=\"_blank\"> Svaret, undertecknat Maria Wagermark, kom snabbt<\/a>:<\/p>\n<blockquote><p><em>Ni har i ett e-brev till Justitiekanslern beg\u00e4rt ett klarg\u00f6rande betr\u00e4ffande inneh\u00e5llet i tv\u00e5 beslut som meddelats av Justitiekanslern. Sk\u00e4len f\u00f6r de beslut som Justitiekanslern fattar anges i respektive beslut och utvecklas inte n\u00e4rmare i efterhand.<\/em><\/p>\n<p><em>I den m\u00e5n ni anser att sk\u00e4len f\u00f6r besluten \u00e4r oklara i n\u00e5got avseende \u00e4r det beklagligt, men allts\u00e5 inte n\u00e5got som kan avhj\u00e4lpas genom f\u00f6rtydliganden i efterhand.<\/em><\/p>\n<p><em>Justitiekanslern kommer inte att vidta n\u00e5gon \u00e5tg\u00e4rd med anledning av vad ni har anf\u00f6rt. Jag har blivit ombedd att informera er om detta.<\/em><\/p><\/blockquote>\n<p>Magnus Zetterholm p\u00e5 ARW \u00e4r f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver svaret:<\/p>\n<p>&#8211; JK:s problembeskrivning svarar inte mot den vi angav i v\u00e5r beg\u00e4ran och \u00e4r s\u00e5tillvida osaklig. Saken \u00e4r inte den att vi anser att sk\u00e4len f\u00f6r besluten \u00e4r oklara, utan att den r\u00e4ttsregel som anv\u00e4nds i det ena beslutet mots\u00e4ger den som anv\u00e4nds i det andra. Oklarheten g\u00e4ller s\u00e5ledes inte sk\u00e4len f\u00f6r besluten, som i relevanta avseenden \u00e4r s\u00e5 klara som man kan \u00f6nska, utan vilket beslut som \u00e4r korrekt.<\/p>\n<p>Vari ligger d\u00e5 problemet? L\u00e5t oss b\u00f6rja med fallet <a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/wp-content\/uploads\/2015\/05\/8322-14-30.pdf\" target=\"_blank\">Tonkonogi (dnr 8322-14-30)<\/a> som avgjordes 2015-05-08. <a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=1267\" target=\"_blank\">Fallet g\u00e4llde en professor vid H\u00f6gskolan Dalarna<\/a> som kallades till m\u00f6te med en akademichef efter kontakt med journalister vid Svenska Dagbladet. JK fann att akademichefen gjort sig skyldig till en otill\u00e5ten repressalie.<\/p>\n<p>JK inleder utl\u00e5tandet (sid. 4) med att erinra om repressalief\u00f6rbudet i <a href=\"http:\/\/www.riksdagen.se\/sv\/Dokument-Lagar\/Lagar\/Svenskforfattningssamling\/Tryckfrihetsforordning-19491_sfs-1949-105\/\" target=\"_blank\">tryckfrihetsf\u00f6rordningen<\/a> (TF) och <a href=\"http:\/\/www.riksdagen.se\/sv\/Dokument-Lagar\/Lagar\/Svenskforfattningssamling\/Yttrandefrihetsgrundlag-1991_sfs-1991-1469\/?bet=1991:1469\" target=\"_blank\">yttrandefrihetsgrundlagen<\/a> (YGL):<\/p>\n<blockquote><p><em>Det finns ett uttryckligt f\u00f6rbud i 3 kap. 4 \u00a7 andra stycket tryckfrihetsf\u00f6rordningen respektive 2 kap. 4 \u00a7 tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen mot att utan st\u00f6d i grundlagarna ingripa mot n\u00e5gon f\u00f6r att denne brukat sin tryck- eller yttrandefrihet eller medverkat till ett s\u00e5dant bruk, det. s.k. repressalief\u00f6rbudet.<\/em><\/p><\/blockquote>\n<p>Sedan fastsl\u00e5s f\u00f6ljande (sid. 5):<\/p>\n<blockquote><p><em>Repressalief\u00f6rbudet i denna vidare mening inneb\u00e4r att i princip varje \u00e5tg\u00e4rd som medf\u00f6r negativa konsekvenser f\u00f6r en offentligt anst\u00e4lld person och som grundar sig p\u00e5 dennes medverkan i ett grundlagsskyddat medium \u00e4r otill\u00e5ten. F\u00f6rbudet till\u00e4mpas ocks\u00e5 utanf\u00f6r tryckfrihetsf\u00f6rordningens och yttrandefrihetsgrundlagens omr\u00e5den, som en allm\u00e4nt g\u00e4llande yttrandefrihetsr\u00e4ttslig princip.<\/em><\/p><\/blockquote>\n<p>Slutsatsen blir som f\u00f6ljer (sid. 5):<\/p>\n<blockquote><p><em>Offentligt anst\u00e4llda har visserligen en lojalitetsplikt gentemot sin arbetsgivare. Den g\u00e4ller dock endast skyldigheten att utf\u00f6ra sina arbetsuppgifter p\u00e5 ett korrekt s\u00e4tt. Att uttala kritik mot sin arbetsgivare eller det s\u00e4tt som verksamheten bedrivs p\u00e5 strider f\u00f6r den offentligt anst\u00e4llde inte mot lojalitetsplikten. R\u00e4tten att g\u00f6ra det \u00e4r tv\u00e4rtom grundlagsskyddad.<\/em><\/p><\/blockquote>\n<p>J\u00e4mf\u00f6r nu detta med f\u00f6ljande passus (sid. 5) ur beslutet fr\u00e5n <a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/wp-content\/uploads\/2013\/11\/JK-beslut-Arnason.pdf\" target=\"_blank\">2013-09-26 i fallet Arnason (dnr 5416-13-40)<\/a>, som <a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=80\">blev av med sina emeritusprivilegier vid Lunds universitet<\/a> efter att ha kritiserat en omorganisation och sedan fick avslag p\u00e5 sitt skadest\u00e5ndsanspr\u00e5k av JK:<\/p>\n<blockquote><p><em>\u00c4ven om olika disciplinp\u00e5f\u00f6ljder m\u00e5nga g\u00e5nger kan utg\u00f6ra ett otill\u00e5tet ingrepp i yttrandefriheten finns det i Europadomstolens praxis talrika exempel p\u00e5 att den som t.ex. tar en anst\u00e4llning ofta m\u00e5ste vara beredd att acceptera begr\u00e4nsningar av sin yttrandefrihet. Den lojalitetsplikt som f\u00f6ljer av t.ex. ett uppdrags- eller anst\u00e4llningsf\u00f6rh\u00e5llande kan f\u00f6ruts\u00e4tta \u00e5terh\u00e5llsamhet n\u00e4r det g\u00e4ller att framf\u00f6ra negativa omd\u00f6men om arbetsgivaren, f\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 arbetsplatsen eller verksamhetens inriktning. Ett ingripande i efterhand mot n\u00e5gon som har ut\u00f6vat sin yttrandefrihet p\u00e5 ett s\u00e4tt som kommit i konflikt med t.ex. en lojalitetsplikt som \u00e5vilat honom eller henne kan allts\u00e5 i m\u00e5nga fall godtas, men det f\u00f6ruts\u00e4tter att ingripandet har utgjort en proportionerlig sanktion.<\/em><\/p><\/blockquote>\n<p>H\u00e4r anges att anst\u00e4llda kan ha en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren \u00e4ven n\u00e4r det g\u00e4ller yttranden. Denna r\u00e4ttsregel till\u00e4mpas i den fortsatta argumentationen p\u00e5 yttranden inom offentlig sektor f\u00f6r att motivera p\u00e5st\u00e5endet att det statliga universitetets beslut att fr\u00e5nta Arnason hans emeritusprivilegier inte stred mot yttrandefriheten. Beslutet innebar visserligen ett ingrepp i Arnasons yttrandefrihet men inte ett oproportionerligt s\u00e5dant eftersom Arnason, i likhet med faktiskt anst\u00e4llda, hade en plikt att vara lojal med arbetsgivaren i tal och skrift, resonerar JK. En mer detaljerad redog\u00f6relse f\u00f6r resonemanget hittar du <a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/wp-content\/uploads\/2015\/06\/Beg\u00e4ran-om-klarg\u00f6rande.pdf\" target=\"_blank\">i v\u00e5r beg\u00e4ran om klarg\u00f6rande till JK<\/a>.<\/p>\n<p>I Tonkonogis fall g\u00e4llde saken yttranden som gjorts vid en intervju med journalister p\u00e5 Svenska Dagbladet. Yttrandena faller d\u00e4rf\u00f6r under TF och YGL. I Arnason-fallet kom JK fram till att yttrandena inte f\u00f6ll under TF\/YGL (sid. 7). Denna skillnad \u00e4r dock inte relevant i sammanhanget d\u00e5 repressalief\u00f6rbudet enligt Tonkonogi-beslutet som sagt \u201dtill\u00e4mpas ocks\u00e5 utanf\u00f6r tryckfrihetsf\u00f6rordningens och yttrandefrihetsgrundlagens omr\u00e5den, som en allm\u00e4nt g\u00e4llande yttrandefrihetsr\u00e4ttslig princip\u201d (sid. 5).<\/p>\n<p>Tonkonogi-beslutet inneb\u00e4r allts\u00e5 att offentliganst\u00e4llda inte har n\u00e5gon lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren avseende yttranden, \u00e4ven om dessa inte faller under TF\/YGL. Den motsatta uppgiften l\u00e4mnas i Arnason-beslutet.<\/p>\n<p>Den l\u00e4sare som f\u00f6ljt oss \u00e4nda hit t\u00e4nker nu s\u00e4kert att den r\u00e4ttsregel som f\u00f6respr\u00e5kas i Tonkonogi-beslut \u00e4r den korrekta; det \u00e4r ju s\u00e5 offentligheten, inklusive fackliga organisationer, har tolkat den svenska yttrandefriheten. Den r\u00e4ttsregel som det h\u00e4nvisas till i Arnason-beslutet \u00e4r allts\u00e5 uppenbart oriktig.<\/p>\n<p>Att JK verkar ha kvalitetetsproblem i sin verksamhet har ARW varit inne p\u00e5 tidigare. Fr\u00e5gan \u00e4r vad det beror p\u00e5. En anledning kan vara den ofta kritiserade organisatoriska placeringen under regeringen, vilket b\u00e4ddar f\u00f6r att olika bed\u00f6mningar g\u00f6rs under olika regeringar. Arnason-\u00e4rendet avgjordes under den f\u00f6rra borgerliga regeringen medan Tonkonogi-beslutet togs under den nya socialdemokratiska regeringen. H\u00e4r kan det ocks\u00e5 spela en roll att den borgerliga regeringen f\u00f6respr\u00e5kade New Public Management, en ideologi som den nya regeringen initialt tagit avst\u00e5nd fr\u00e5n. NPM inneb\u00e4r att offentlig sektor ska f\u00f6rs\u00f6ka efterlikna privat n\u00e4ringsverksamhet, d\u00e4r lojalitet med arbetsgivaren \u00e4ven kan g\u00e4lla yttranden.<\/p>\n<p>En annan anledning kan vara det faktum att JK inte beh\u00f6ver r\u00e4tta felaktiga beslut \u00e4ven om felet \u00e4r uppenbart f\u00f6rutsatt att \u00e4rendet g\u00e4ller skadest\u00e5nd fr\u00e5n staten. Enligt <a href=\"http:\/\/www.riksdagen.se\/sv\/Dokument-Lagar\/Lagar\/Svenskforfattningssamling\/_sfs-1986-223\/\" target=\"_blank\">f\u00f6rvaltningslagen<\/a> 27 \u00a7 m\u00e5ste r\u00e4ttelser g\u00f6ras endast om de inte g\u00e5r n\u00e5gon enskild part emot. I skadest\u00e5nds\u00e4renden \u00e4r staten enskild part, varf\u00f6r JK kan l\u00e4mna alla fel obeaktade om en r\u00e4ttelse skulle inneb\u00e4ra att staten m\u00e5ste betala ut skadest\u00e5nd.<\/p>\n<p>Att Justitiekanslern och hennes handl\u00e4ggare normalt inte beh\u00f6ver ta ansvar f\u00f6r misstag \u00e4r knappast kvalitetsdrivande utan inbjuder till godtyckliga resonemang och mots\u00e4gelser mellan beslut av den typ som vi h\u00e4r konstaterat. Det skulle beh\u00f6va g\u00f6ras ett undantag i f\u00f6rvaltningslagen f\u00f6r det fall d\u00e4r staten \u00e4r enskild part. Den nuvarande lagstiftningen underminerar medborgarnas f\u00f6rtroende f\u00f6r JK och staten.<\/p>\n<p>Vi menar dock att grundlagen i vissa speciella fall kan kr\u00e4va en r\u00e4ttelse \u00e4ven om f\u00f6rvaltningslagen inte g\u00f6r det. Det problem vi tar upp i detta inl\u00e4gg \u00e4r just ett s\u00e5dan fall. Att en myndighet som JK i olika beslut l\u00e4mnar motstridiga och felaktiga uppgifter till allm\u00e4nheten om n\u00e5got s\u00e5 grundl\u00e4ggande som yttrandefriheten och sedan v\u00e4grar reda ut saken \u00e4r knappast f\u00f6renligt med regeringsformens krav p\u00e5 myndigheters saklighet (1 kap. 9 \u00a7) utan utg\u00f6r ett p\u00e5g\u00e5ende, av JK sj\u00e4lvt f\u00f6rorsakat, grundlagsbrott som rimligen m\u00e5ste \u00e5tg\u00e4rdas.<\/p>\n<p>JK:s felaktiga Arnason-beslut har blivit v\u00e4gledande d\u00e5 det nyligen anv\u00e4ndes av ledningen f\u00f6r Uppsala universitet f\u00f6r att <a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=863\" target=\"_blank\">ber\u00e4ttiga avst\u00e4ngningen av en annan emeriterad professor, Lars Tornstam<\/a>, efter att denne kritiserat Sociologiska institutionens forskningsinformation.<\/p>\n<p>Ocks\u00e5 relevant: Justitiekansler Anna Skarhed ger en inblick i sin tankar kring JK:s roll och arbete i aktuella intervjuer i <a href=\"http:\/\/www.dn.se\/nyheter\/sverige\/jk-anna-skarhed-juridiken-var-inget-kall\/\" target=\"_blank\">Dagens nyheter<\/a> och <a href=\"http:\/\/www.dagensjuridik.se\/2015\/03\/jk-anna-skarhed-viktigt-att-jk-inte-ar-alltfor-generos-det-ar-ju-vara-gemensamma-pengar\" target=\"_blank\">Dagens juridik<\/a>.<\/p>\n<p>EJO\/JSS<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Har offentliganst\u00e4llda akademiker en plikt att inte uttala sig alltf\u00f6r kritiskt om det egna l\u00e4ros\u00e4tet? ARW har j\u00e4mf\u00f6rt tv\u00e5 JK-beslut och funnit att myndigheten l\u00e4mnat motsatta uppgifter i fr\u00e5gan. I det ena beslutet (H\u00f6gskolan Dalarna) anges att offentliganst\u00e4llda inte beh\u00f6ver &hellip; <a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=1615\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12,212,6],"tags":[36,251,246,53,56,250,245,252,249,248,247,9],"class_list":["post-1615","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet","category-myndighetsutovning","category-yttrandefrihet","tag-anna-skarhed","tag-daniel-kjellgren","tag-hogskola","tag-jk","tag-justitiekanslern","tag-karin-wistrand","tag-kritikratt","tag-maria-wagermark","tag-mikael-ruotsi","tag-ralf-jartelius","tag-universitet","tag-yttrandefrihet-2"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1615","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1615"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1615\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3019,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1615\/revisions\/3019"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1615"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1615"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1615"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}