{"id":1750,"date":"2015-09-19T06:41:08","date_gmt":"2015-09-19T04:41:08","guid":{"rendered":"http:\/\/academicrightswatch.se\/?p=1750"},"modified":"2017-12-29T11:33:20","modified_gmt":"2017-12-29T10:33:20","slug":"autonomireformens-bast-bevarade-hemlighet-alla-anstallningar-maste-utlysas","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=1750","title":{"rendered":"Autonomireformens b\u00e4st bevarade hemlighet: alla anst\u00e4llningar m\u00e5ste utlysas"},"content":{"rendered":"<p><em>En konsekvens av autonomireformen som hittills inte uppm\u00e4rksammats \u00e4r att samtliga anst\u00e4llningar vid landets h\u00f6gskolor m\u00e5ste utlysas och tills\u00e4ttas i konkurrens efter bed\u00f6mning av f\u00f6rtj\u00e4nst och skicklighet. \u00d6verraskande nog g\u00e4ller det \u00e4ven timanst\u00e4llningar, som ocks\u00e5 \u00e4r \u00f6verklagbara. D\u00e5 timanst\u00e4llning tenderar att vara ink\u00f6rsporten till fast anst\u00e4llning via inlasning betyder det att m\u00f6jligheten att f\u00e5 tillsvidareanst\u00e4llning utan att n\u00e5gonsin blivit seri\u00f6st kvalitetsbed\u00f6md minskat. Det torde p\u00e5 sikt leda till st\u00f6rre kompetens hos l\u00e4rare och forskare och h\u00f6gre kvalitetet i verksamheten. En annan positiv konsekvens \u00e4r att f\u00e4rre kommer att vilja kr\u00e5ngla med timanst\u00e4llningar till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r l\u00e4ngre anst\u00e4llningsformer och i f\u00f6rl\u00e4ngningen fasta anst\u00e4llningar.<\/em><\/p>\n<p><!--more L\u00e4s mer...--><\/p>\n<p>Autonomireformen, som tr\u00e4dde i kraft den 1 januari 2011, hade som syfte att minska regleringen av h\u00f6gskolan f\u00f6r att garantera forskningens och undervisningens frihet fr\u00e5n statligt inflytande. I de f\u00f6rarbeten som gjordes i propositionen, <a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/wp-content\/uploads\/2015\/09\/En-akademi-i-tiden-prop-200910149.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\"><em>En akademi i tiden \u2013 \u00f6kad frihet f\u00f6r universitet och h\u00f6gskolor<\/em> (prop. 2009\/10:149)<\/a> betonas att h\u00f6gskolans uppgift att vara en sj\u00e4lvst\u00e4ndig och kritiskt reflekterande kraft i samh\u00e4llsutvecklingen f\u00f6ruts\u00e4tter en h\u00f6g grad av sj\u00e4lvbest\u00e4mmande. En s\u00e5dan utveckling \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s utm\u00e4rkt och i linje med <a href=\"http:\/\/portal.unesco.org\/en\/ev.php-URL_ID=13144&amp;URL_DO=DO_TOPIC&amp;URL_SECTION=201.html\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">Unescos rekommendationer,<\/a> som vi har h\u00e4nvisat till flitigt i tidigare \u00e4renden. Autonomireformen p\u00e5verkade i huvudsak tre omr\u00e5den: organisationen av h\u00f6gskolan, anst\u00e4llning av l\u00e4rare och utbildningen.<\/p>\n<p>N\u00e4r det g\u00e4ller h\u00f6gskolans, dvs. ledningens, \u00f6kade frihet att sj\u00e4lv best\u00e4mma om den interna organisationen, har vi <a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=548\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">tidigare tvingats konstatera<\/a> att den dessv\u00e4rre lett till minskad frihet f\u00f6r l\u00e4rare och forskare. Kollektivt beslutsfattande och representation av l\u00e4rare p\u00e5 alla niv\u00e5er har i m\u00e5nga fall ersatts av \u00f6kad linjestyrning och minskat kollegialt inflytande. I detta avseende har allts\u00e5 det praktiska resultatet av autonomireformen kolliderat med syftet, som ju var att \u00f6ka den akademiska friheten.<\/p>\n<p>Anst\u00e4llning av l\u00e4rare \u00e4r ett annat omr\u00e5de som omfattas av autonomireformen. Till skillnad fr\u00e5n fr\u00e5gan om h\u00f6gskolans interna organisation kan avregleringen faktiskt f\u00e5 mycket positiva effekter i ett annat avseende. \u00c4ven om f\u00e5 tycks k\u00e4nna till det f\u00f6rh\u00e5ller det sig n\u00e4mligen s\u00e5 att fr.o.m. den 1 januari 2011 <em>m\u00e5ste alla anst\u00e4llningar vid landets h\u00f6gskolor f\u00f6reg\u00e5s av utlysning<\/em>. Denna aspekt talas det tyst om, och vi m\u00e5ste erk\u00e4nna att vidden av avregleringen inte har g\u00e5tt upp f\u00f6r oss sj\u00e4lva f\u00f6rr\u00e4n helt nyligen. S\u00e5 h\u00e4r ligger det till:<\/p>\n<p>F\u00f6re autonomireformens ikrafttr\u00e4dande den 1 januari 2011 fanns en rad undantag n\u00e4r det g\u00e4llde anst\u00e4llningar som m\u00e5ste utlysas. Dessa best\u00e4mmelser fanns i h\u00f6gskolef\u00f6rordningen <a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/wp-content\/uploads\/2015\/09\/SFS20040383.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">(1993:100) 4 kap. 18 \u00a7<\/a>:<\/p>\n<blockquote><p><em>Innan en l\u00e4rare anst\u00e4lls tills vidare eller tills vidare f\u00f6r viss tid skall h\u00f6gskolan kung\u00f6ra anst\u00e4llningen till ans\u00f6kan ledig och genom annonsering eller ett d\u00e4rmed likv\u00e4rdigt f\u00f6rfarande informera om den. Detta g\u00e4ller dock inte<br \/>\n<\/em><em>1. anst\u00e4llning som avser en tid som \u00e4r kortare \u00e4n sex m\u00e5nader,<br \/>\n2. anst\u00e4llning av adjungerad l\u00e4rare, timl\u00e4rare och g\u00e4stl\u00e4rare,<br \/>\n3. anst\u00e4llning, utom anst\u00e4llning som professor eller forskarassistent, av\u2028 den som har f\u00f6retr\u00e4desr\u00e4tt till \u00e5teranst\u00e4llning eller till anst\u00e4llning med h\u00f6gre\u2028syssels\u00e4ttningsgrad eller av den som omplaceras p\u00e5 grund av 7 \u00a7 andra\u2028stycket lagen (1982:80) om anst\u00e4llningsskydd.<\/em><\/p><\/blockquote>\n<p>Detta betyder allts\u00e5 att en prefekt hade r\u00e4tt att anst\u00e4lla exempelvis timl\u00e4rare utan f\u00f6reg\u00e5ende utlysning. I f\u00f6rstone kan detta verka rimligt. Utan st\u00f6rre byr\u00e5kratiskt kr\u00e5ngel kunde en institution klara tillf\u00e4lliga toppar i arbetsbelastningen genom att anst\u00e4lla n\u00e5gon man fann l\u00e4mplig.<\/p>\n<p>Baksidan med systemet var det utbredda missbruket. F\u00f6r m\u00e5nga har den f\u00f6rsta timl\u00e4raranst\u00e4llningen varit det f\u00f6rsta steget p\u00e5 v\u00e4gen till ett fast lektorat. Timl\u00e4raranst\u00e4llningar \u00f6verg\u00e5r l\u00e4tt i sex-m\u00e5naders vikariat, som kan f\u00f6rl\u00e4ngas. Detta var visserligen inte till\u00e5tet, men som vi kunnat visa i tidigare \u00e4renden (<a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?page_id=849\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">som finns sammanfattade i v\u00e5ra \u00e5rsber\u00e4ttelser<\/a>) har det \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rekommit i stor omfattning. N\u00e4r en mindre nogr\u00e4knad prefekt f\u00f6rnyat sex-m\u00e5nadersf\u00f6rordnanden tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga g\u00e5nger tr\u00e4der LAS in och vips har institutionen f\u00e5tt en ny lektor, som aldrig genomg\u00e5tt n\u00e5gon seri\u00f6s bed\u00f6mning i konkurrens med andra s\u00f6kande. Det finns exempel p\u00e5 personer vars f\u00f6rtj\u00e4nster granskats f\u00f6rsta g\u00e5ngen i samband med ans\u00f6kan om befordran till professor.<\/p>\n<p>Systemet ledde ocks\u00e5 till att institutioner varit mindre ben\u00e4gna att inr\u00e4tta fasta tj\u00e4nster. I den b\u00e4sta av alla NPM-v\u00e4rldar, d\u00e4r varje enhet b\u00e4r sina egna kostnader, tvingas prefekter mer eller mindre att l\u00f6sa undervisningsbehovet genom tillf\u00e4lliga anst\u00e4llningar. Fr\u00e5n ett akademiskt frihetsperspektiv \u00e4r detta f\u00f6rkastligt, eftersom det \u00e4r osannolikt att den som f\u00f6r sin f\u00f6rs\u00f6rjning \u00e4r beroende av prefekters gunst v\u00e5gar kritisera en institutionsledning vad den \u00e4n hittar p\u00e5.<\/p>\n<p>I och med autonomireformen gjordes emellertid en v\u00e4sentlig f\u00f6r\u00e4ndring i regelverket som i korthet best\u00e5r i att 18 \u00a7 i h\u00f6gskolef\u00f6rordningens 4 kap. togs bort, vilket framg\u00e5r av <a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/wp-content\/uploads\/2015\/09\/SFS20101064.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">SFS 2010:1064<\/a> (s. 8). Fr.o.m. den 1 januari finns allts\u00e5 inte l\u00e4ngre n\u00e5gra undantag n\u00e4r det g\u00e4ller kravet p\u00e5 att anst\u00e4llningar ska utlysas. Av propositionen, <em>En akademi i tiden<\/em>, framg\u00e5r att regeringen ans\u00e5g att best\u00e4mmelserna i anst\u00e4llningsf\u00f6rordningen \u00e4r tillr\u00e4ckliga: \u201dN\u00e4r det g\u00e4ller information om lediga anst\u00e4llningar g\u00e4ller best\u00e4mmelserna i anst\u00e4llningsf\u00f6rordningen (1994:373)\u201d (s. 71).<\/p>\n<p>Vad s\u00e4ger d\u00e5 <a href=\"http:\/\/www.riksdagen.se\/sv\/Dokument-Lagar\/Lagar\/Svenskforfattningssamling\/Anstallningsforordning-19943_sfs-1994-373\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">anst\u00e4llningsf\u00f6rordningen<\/a>? Jo, f\u00f6ljande:<\/p>\n<blockquote><p><em>6 \u00a7 En myndighet som avser att anst\u00e4lla en arbetstagare skall p\u00e5 n\u00e5got l\u00e4mpligt s\u00e4tt informera om detta s\u00e5 att de som \u00e4r intresserade av anst\u00e4llningen kan anm\u00e4la det till myndigheten inom en viss tid.<\/em><br \/>\n<em> N\u00e4r det g\u00e4ller en anst\u00e4llning som regeringen skall besluta om efter f\u00f6rslag eller anm\u00e4lan fr\u00e5n en myndighet eller dess chef, skall myndigheten informera om den lediga anst\u00e4llningen.<\/em><br \/>\n<em> N\u00e5gon information beh\u00f6ver inte l\u00e4mnas, om s\u00e4rskilda sk\u00e4l talar mot det.<\/em><br \/>\n<em> 7 \u00a7 Information om myndighetens beslut om anst\u00e4llning skall l\u00e4mnas p\u00e5 myndighetens anslagstavla.<\/em><br \/>\n<em> F\u00f6rsta stycket beh\u00f6ver inte till\u00e4mpas vid<\/em><br \/>\n<em> &#8212; anst\u00e4llning som ber\u00e4knas vara h\u00f6gst sex m\u00e5nader,<\/em><br \/>\n<em> &#8212; anst\u00e4llning av dem som redan \u00e4r aspiranter hos myndigheten.<\/em><br \/>\n<em> 8 \u00a7 Ett anslag enligt 7 \u00a7 skall inneh\u00e5lla uppgifter om <\/em><br \/>\n<em> 1. vilken dag som det sattes upp p\u00e5 anslagstavlan,<\/em><br \/>\n<em> 2. vad som g\u00e4ller i fr\u00e5ga om \u00f6verklagande,<\/em><br \/>\n<em> 3. de avvikande meningar som har antecknats i protokollet eller i n\u00e5gon annan handling.<\/em><\/p><\/blockquote>\n<p>Observera att 6 \u00a7 nu f\u00e5r som konsekvens att samtliga anst\u00e4llningar m\u00e5ste utlysas. Enda undantaget g\u00e4ller anst\u00e4llningar f\u00f6r vilka det finns s\u00e4rreglering, exempelvis kallelsef\u00f6rfarande av professorer. Det g\u00e4ller allts\u00e5 \u00e4ven kortare timl\u00e4raranst\u00e4llningar, som formellt \u00e4r att betrakta som s.k. allm\u00e4n visstidsanst\u00e4llning (ALVA), och f\u00f6r ALVA finns ingen s\u00e4rreglering.<\/p>\n<p><em>Information<\/em> om myndighetens beslut om vem som anst\u00e4llts beh\u00f6ver d\u00e4remot inte l\u00e4mnas om anst\u00e4llningen ber\u00e4knas vara h\u00f6gst sex m\u00e5nader. Men eftersom det \u00e4r ett myndighetsbeslut som ligger till grund f\u00f6r anst\u00e4llningen \u00e4r det i princip m\u00f6jligt att \u00f6verklaga ocks\u00e5 timanst\u00e4llningar. Den som \u00f6verklagar kan h\u00e4nvisa till att bed\u00f6mningsgrunden f\u00f6r statliga anst\u00e4llningar ytterst g\u00e5r tillbaka p\u00e5 <a href=\"http:\/\/www.riksdagen.se\/sv\/Sa-funkar-riksdagen\/Demokrati\/Grundlagarna\/Regeringsformen\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">regeringsformens<\/a> 12 kap. 5 \u00a7 d\u00e4r man kan l\u00e4sa f\u00f6ljande: \u201dVid beslut om statliga anst\u00e4llningar ska avseende f\u00e4stas endast vid sakliga grunder, s\u00e5som f\u00f6rtj\u00e4nst och skicklighet\u201d. Samma sak f\u00f6reskrivs i <a href=\"http:\/\/www.riksdagen.se\/sv\/Dokument-Lagar\/Lagar\/Svenskforfattningssamling\/sfs_sfs-1994-260\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">lagen (1994:260) om offentlig anst\u00e4llning:<\/a><\/p>\n<blockquote><p><em>4 \u00a7 Vid anst\u00e4llning skall avseende f\u00e4stas bara vid sakliga grunder, s\u00e5som f\u00f6rtj\u00e4nst och skicklighet.<\/em><\/p>\n<p><em> Skickligheten skall s\u00e4ttas fr\u00e4mst, om det inte finns s\u00e4rskilda sk\u00e4l f\u00f6r n\u00e5got annat.<\/em><\/p><\/blockquote>\n<p>Allts\u00e5: n\u00e4r en arbetsgivare vill anst\u00e4lla n\u00e5gon, m\u00e5ste man \u201dp\u00e5 n\u00e5got l\u00e4mpligt s\u00e4tt informera om detta.\u201d Den befattningshavare som underl\u00e5ter att utlysa tj\u00e4nster riskerar\u00a0allts\u00e5 att beg\u00e5 tj\u00e4nstefel. H\u00e4refter m\u00e5ste det ske n\u00e5gon form av bed\u00f6mning av vilken av de s\u00f6kande som \u00e4r skickligast, vilket endast f\u00e5r ske genom att man f\u00e4ster avseende \u201dvid sakliga grunder\u201d. Om man som s\u00f6kande till en anst\u00e4llning, inte delar den bed\u00f6mning som gjorts, kan man \u00f6verklaga tills\u00e4ttningsbeslutet hos <a href=\"http:\/\/www.onh.se\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">\u00d6verklaganden\u00e4mnden f\u00f6r h\u00f6gskolan<\/a>.<\/p>\n<p>Detta \u00e4r goda nyheter f\u00f6r den svenska h\u00f6gskolan. F\u00f6rra regeringen har, kanske utan att inse det, medverkat till att s\u00e4tta ett staket kring h\u00f6gskolan. L\u00e5ngt f\u00e4rre b\u00f6r i forts\u00e4ttningen kunna anst\u00e4llas utan att en bed\u00f6mning av dennes skicklighet och f\u00f6rtj\u00e4nst gjorts i j\u00e4mf\u00f6relse med andra s\u00f6kanden. P\u00e5 kort sikt kommer detta f\u00f6rst\u00e5s att leda till \u00f6kad byr\u00e5krati men i det l\u00e4ngre perspektivet till \u00f6kad kvalitet och minskad nepotism. V\u00e5r f\u00f6rhoppning \u00e4r att \u00f6verklagandefrekvensen kommer att \u00f6ka, att inlasningar kommer att minska, samt att fr\u00e5gan om tj\u00e4nstefel f\u00e5r st\u00f6rre uppm\u00e4rksamhet. En l\u00e5ngsiktig konsekvens \u00e4r f\u00f6rhoppningsvis att man i st\u00e4llet f\u00f6r att trassla med timanst\u00e4llningar inr\u00e4ttar fler fasta tj\u00e4nster som utlyses och tills\u00e4tts i konkurrens.<\/p>\n<p>EJO\/MZ<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>En konsekvens av autonomireformen som hittills inte uppm\u00e4rksammats \u00e4r att samtliga anst\u00e4llningar vid landets h\u00f6gskolor m\u00e5ste utlysas och tills\u00e4ttas i konkurrens efter bed\u00f6mning av f\u00f6rtj\u00e4nst och skicklighet. \u00d6verraskande nog g\u00e4ller det \u00e4ven timanst\u00e4llningar, som ocks\u00e5 \u00e4r \u00f6verklagbara. D\u00e5 timanst\u00e4llning tenderar &hellip; <a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=1750\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[191],"tags":[299,296,293,297,298,295,294],"class_list":["post-1750","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-tjanstetillsattningar","tag-anstallningsforordningen","tag-hogskolan","tag-lagen-om-offentlig-anstallning","tag-overklagande","tag-timanstallning","tag-tjanster","tag-utlysning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1750","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1750"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1750\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3012,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1750\/revisions\/3012"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1750"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1750"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1750"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}