{"id":1836,"date":"2015-11-14T14:26:55","date_gmt":"2015-11-14T13:26:55","guid":{"rendered":"http:\/\/academicrightswatch.se\/?p=1836"},"modified":"2017-12-29T11:30:31","modified_gmt":"2017-12-29T10:30:31","slug":"botten-nadd-regeringens-utredare-vill-infora-tredje-rikets-styrmodell-inom-hogskolan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=1836","title":{"rendered":"Botten n\u00e5dd? Regeringens utredare vill inf\u00f6ra Tredje rikets styrmodell inom h\u00f6gskolan"},"content":{"rendered":"

Det svenska gruppt\u00e4nkandet firar nya triumfer i en aktuell utredning av ledarskapet vid svenska h\u00f6gskolor gjord av K\u00e5re Bremer, tidigare rektor vid Stockholms universitet. ARW konstaterar vid en historisk j\u00e4mf\u00f6relse med best\u00f6rtning att det som framf\u00f6rs v\u00e4sentligen \u00e4r nationalsocialisternas h\u00f6gskolereform vid makt\u00f6vertagandet 1933, d\u00e4r en politiskt kontrollerad rektor h\u00e4rskar env\u00e4ldigt och i f\u00f6rl\u00e4ngningen utser alla andra chefer och d\u00e4r kollegiala organ reduceras till blott r\u00e5dgivande och i praktiken betydelsel\u00f6sa h\u00f6randef\u00f6rsamlingar.<\/em><\/p>\n

<\/p>\n

Med \u00f6verf\u00f6ringen av F\u00fchrer-principen p\u00e5 vetenskapen inleddes h\u00f6sten 1933 en av de m\u00e4rkligaste episoderna i den tyska universitetshistorien. En preussisk ministerf\u00f6rordning tog ifr\u00e5n h\u00f6gskolorna r\u00e4tten att v\u00e4lja rektor och avskaffade omr\u00f6stningsf\u00f6rfarandet i senaten. Senaterna blev blott r\u00e5dgivande organ, vars r\u00e4ttigheter tillf\u00f6ll rektorerna. En andra f\u00f6rordning fr\u00e5n den 3\/4 1933, denna g\u00e5ng fr\u00e5n riksministeriet, underst\u00e4llde rektorn ledarna f\u00f6r docent- och studentkorporationerna och f\u00f6rl\u00e4nade honom ansenliga befogenheter: \u2019\u2019Ledare f\u00f6r h\u00f6gskolan \u00e4r rektor. Han lyder direkt under riksvetenskapsministeriet och \u00e4r ansvarig inf\u00f6r detta allena.\u2019\u2019 D\u00e4rmed f\u00f6rverkligades en politisk h\u00e4rskarprincip, vars anv\u00e4ndning p\u00e5 olika niv\u00e5er inom staten och samh\u00e4llet r\u00e4knades till de mest p\u00e5fallande resultaten av makt\u00f6vertagandet. [originaltext]<\/a><\/em><\/p><\/blockquote>\n

S\u00e5 inleds Hellmut Seiers artikel \u201dDer Rektor als F\u00fchrer\u201d, en studie av Tredje rikets h\u00f6gskolereform, vars yttersta syfte var att genom att demontera det vetenskapliga sj\u00e4lvstyret garantera en vetenskap i politikens tj\u00e4nst. D\u00e5 g\u00e4llde det att s\u00e4kra en vetenskap grundad p\u00e5 arisk rasbiologi. Reformen ledde till en politiserad dilettantvetenskap som till slut inte gick att uppr\u00e4tth\u00e5lla. Talet om rektorn som F\u00fchrer var \u201den fiktion som f\u00f6rbleknade till en verklighetsfr\u00e4mmande fras\u201d, skriver Seier i sin konklusion.<\/p>\n

D\u00f6m om v\u00e5r f\u00f6rv\u00e5ning n\u00e4r vi f\u00e5r l\u00e4sa att F\u00fchrer-modellen nu i allt v\u00e4sentligt f\u00f6rordas som ett ideal f\u00f6r den svenska h\u00f6gskolan i en aktuell av regeringen best\u00e4lld \u201dledningsutredning\u201d utf\u00f6rd av tidigare rektorn f\u00f6r Stockholms universitet K\u00e5re Bremer<\/a>. D\u00e4r heter det inledningsvis (s. 21):<\/p>\n

Utredningen f\u00f6resl\u00e5r att beslut i regel fattas i linjeorganisationen, viktigare beslut f\u00f6rst efter beredning i kollegiala organ, att kollegiala organ ges ansvar f\u00f6r granskning och bed\u00f6mning av kvaliteten i utbildningen och forskningen och att beslut om resursf\u00f6rdelning fattas i linjeorganisationen, efter beredning i kollegiala organ.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

H\u00e4r reduceras kollegiala organ till blott \u201dberedande\u201d, i likhet med omvandlingen av de akademiska senaterna vid makt\u00f6vertagandet. Vidare ska demokratin p\u00e5 institutionsniv\u00e5 avskaffas (s. 21):<\/p>\n

En konsekvens av att viktigare beslut i regel ska tas i linjeorganisationen \u00e4r att prefektstyre \u00e4r att f\u00f6redra framf\u00f6r beslutande institutionsstyrelser. Utredningen f\u00f6resl\u00e5r att de universitet som har beslutande institutionsstyrelser \u00f6verv\u00e4ger att inf\u00f6ra prefektstyre.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Rektor ska nu i f\u00f6rl\u00e4ngningen utse alla andra chefer (s. 25):<\/p>\n

Utredningen f\u00f6resl\u00e5r att akademiska ledare utn\u00e4mns av \u00f6verordnad chef och att utn\u00e4mningen f\u00f6reg\u00e5s av n\u00e5gon form av samr\u00e5d med \u00f6verordnad chef, eller eventuellt ett r\u00e5dgivande h\u00f6rande av kollegiet\/medarbetare.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

F\u00f6r att garantera den r\u00e4tta politiska inriktningen p\u00e5 verksamheten ska rektor och styrelseordf\u00f6randen regelbundet kallas till \u201denskilt samtal\u201d med ministeriet (s. 26-27):<\/p>\n

Utredningen f\u00f6resl\u00e5r att nya styrelseordf\u00f6rande inbjuds till \u00e5tminstone ett samtal med ministern eller statssekreteraren samt att rektor varje \u00e5r inbjuds till ett enskilt samtal med statssekreteraren, alternativt ministern eller chefen f\u00f6r universitets- och h\u00f6gskoleenheten.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Som slutkl\u00e4m f\u00f6rklaras, f\u00f6ga \u00f6verraskande vid det h\u00e4r laget, att det bara ska bara finnas en kandidat att r\u00f6sta p\u00e5 n\u00e4r ny rektor utses (s. 28):<\/p>\n

Utredningen f\u00f6resl\u00e5r att styrelsen endast l\u00e4mnar en rektorskandidat till h\u00f6rande och att omr\u00f6stning med redovisning av r\u00f6stresultat i siffror inte ska f\u00f6rekomma samt att l\u00e4rare, \u00f6vriga anst\u00e4llda och studenter antingen involveras i rekryteringskommitt\u00e9n eller f\u00e5r tillf\u00e4lle att l\u00e4mna sina synpunkter innan kandidaten presenteras f\u00f6r h\u00f6rande.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Den skrivningen \u00e4r s\u00e5 dum att den \u00e4r sv\u00e5r att kommentera.<\/p>\n

Vad \u00e4r det d\u00e5 som \u00e4r s\u00e5 viktigt att h\u00f6gskolan m\u00e5ste reformeras s\u00e5 p\u00e5 djupet? Denna g\u00e5ng \u00e4r det givetvis inte rasbiologin som ska fr\u00e4mjas utan n\u00e4ringslivets och arbetsmarknadens parter. Utredningen m\u00e5lar upp en situation d\u00e4r det blir allt viktigare att samarbeta med n\u00e4ringslivet, skapa jobb, konkurrera om resurser osv. S\u00e5dant som vi k\u00e4nner till sedan tidigare. I grunden \u00e4r det inget nytt under solen: vissa kortsiktiga politiska intressen anses viktigare \u00e4n demokratin och vetenskapen sj\u00e4lva. F\u00f6rr var det rasbiologi, nu \u00e4r det kortsiktiga ekonomiska intressen, vem vet vad framtiden har i sitt sk\u00f6te.<\/p>\n

Nu g\u00e4ller det med andra ord att bli effektiva och handlingskraftiga, och diktatoriska och auktorit\u00e4ra styrelseformer kommer ju alltid att vara snabbare \u00e4n demokrati. Med samma argument kan vi avskaffa den svenska demokratin generellt.<\/p>\n

Viktiga inv\u00e4ndningar som rests av de l\u00e4rare och forskare som konsulterats under utredningens g\u00e5ng tas inte p\u00e5 allvar. Ang\u00e5ende det f\u00f6rv\u00e4ntade dilettantv\u00e4ldet konstateras f\u00f6ljande (s. 115-116):<\/p>\n

Som n\u00e4mnts betraktas NPM [New Public Management] ibland som synonymt med toppstyrning utan kunskap om verksamhetens inneh\u00e5ll. Vi inst\u00e4mmer naturligtvis i kritiken av toppstyrning som saknar f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r verksamheten. Samtidigt menar vi att det \u00e4r en felaktig bild och egentligen inte vad NPM inneb\u00e4r. S\u00e5dana avarter kan f\u00f6rekomma inom olika system, inte enbart inom NPM. Fr\u00e5gan \u00e4r om ledningen av enskilda universitet och h\u00f6gskolor verkligen kan beskrivas som en avart av detta slag. I den m\u00e5n det f\u00f6rekommer ska ledningsorganisationen naturligtvis reformeras och ers\u00e4ttas med en s\u00e5dan d\u00e4r linjens chefer \u00e4r akademiskt h\u00f6gt meriterade med god kunskap om verksamheten och lyssnar till och samverkar med den kollegiala organisationen.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Men vem som ska reformera ledningsorganisationen i s\u00e5dana fall framg\u00e5r inte.<\/p>\n

Den kanske mest besv\u00e4rande omst\u00e4ndigheten \u00e4r att utredningens slutsatser st\u00e5r i bj\u00e4rt kontrast till Unescos internationellt \u00f6verenskomna principer f\u00f6r h\u00f6gre utbildning<\/a>, som just syftar till att f\u00f6rhindra att Tredje rikets och andra diktaturers akademiska misstag upprepas internationellt. Hur bortf\u00f6rklara detta obestridliga faktum?<\/p>\n

Saken diskuteras helt kort p\u00e5 sid. 133-134, d\u00e4r en relevant del av Unescos dokument citeras i en fotnot:<\/p>\n

Higher-education teaching personnel should have the right and opportunity \u2026 to take part in the governing bodies \u2026 and they should also have the right to elect a majority of representatives to academic bodies within the higher education institution. The principles of collegiality include academic freedom, shared responsibility, the policy of participation of all concerned in internal decision making structures and practices, and the development of consultative mechanisms. Collegial decision-making should encompass decisions regarding the administration and determination of policies of higher education, curricula, research, extension work, the allocation of resources and other related activities, in order to improve academic excellence and quality for the benefit of society at large.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Den f\u00f6rsta bortf\u00f6rklaringen \u00e4r att \u201dUNESCO:s uttalande \u00e4r inte juridiskt bindande f\u00f6r Sverige eller andra stater\u201d. Underf\u00f6rst\u00e5tt ska Sverige bara f\u00f6lja internationella \u00f6verenskommelser som man ing\u00e5tt om dessa \u00e4r juridiskt bindande. Men om vi inte avser f\u00f6lja \u00f6verenskommelsen, varf\u00f6r skrev vi d\u00e5 p\u00e5 den? Dessutom \u00e4r \u00f6verenskommelsen bindande i den meningen att Sverige och alla statliga h\u00f6gskolor i dokumentet f\u00f6rbinder sig att g\u00f6ra allt de kan f\u00f6r att implementera principerna. I artikel 74 st\u00e5r n\u00e4mligen:<\/p>\n

Member States and higher education institutions should take all feasible steps to apply the provisions spelled out above to give effect, within their respective territories, to the principles set forth in this Recommendation.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Den andra bortf\u00f6rklaringen \u00e4r att \u201d[f]ormuleringarna \u00e4r ocks\u00e5 allm\u00e4nt h\u00e5llna\u201d. \u201dExempelvis specificeras inte i vilka governing bodies eller academic bodies som l\u00e4rarna och forskarna ska vara representerade.\u201d F\u00f6rklaringen \u00e4r enkel f\u00f6r den som l\u00e4ser innantill: l\u00e4rarrepresentationen g\u00e4ller enligt dokumentet \u201dthe<\/em> governing bodies\u201d, dvs. alla<\/em> s\u00e5dana.<\/p>\n

Avsnittet avslutas med ytterligare ett klavertramp:<\/p>\n

Utredningens bed\u00f6mning \u00e4r att h\u00f6gskolef\u00f6rfattningarnas best\u00e4mmelser om att l\u00e4rarna har r\u00e4tt att utse ledam\u00f6ter i de svenska l\u00e4ros\u00e4tenas styrelser, och att beslut om uppl\u00e4ggning, genomf\u00f6rande av eller kvalitet i utbildningen, och organisation av eller kvalitet i forskningen ska fattas av vetenskapligt eller konstn\u00e4rligt kompetenta personer, i princip motsvarar de m\u00e5ls\u00e4ttningar som UNESCO formulerat.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Men detta kan inte st\u00e4mma d\u00e5 Unesco enligt citatet ovan kr\u00e4ver att l\u00e4rarna utg\u00f6r en majoritet i beslutande organ, vilket inte \u00e4r uppfyllt i de svenska l\u00e4ros\u00e4tenas styrelser d\u00e4r externa representanter \u00e4r i majoritet.<\/p>\n

Det b\u00e4sta med K\u00e5re Bremers auktorit\u00e4ra, historiel\u00f6sa och vetenskapsfientliga utredning \u00e4r att den sj\u00e4lv inte \u00e4r bindande. D\u00e4rf\u00f6r kan och b\u00f6r den f\u00f6rbig\u00e5s med tystnad av h\u00f6gskolornas ledningar, som ist\u00e4llet b\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ka uppfylla Unescos riktlinjer i enlighet med vad Sverige tidigare lovat det internationella samfundet.<\/p>\n

EJO\/JSS\/MZ<\/p>\n

Liknande \u00e4renden<\/h2>\n

Uppsala-studie om nedmonterad kollegialitet vid svenska h\u00f6gskolor<\/a><\/p>\n

Biologer i uppror vid G\u00f6teborgs universitet: odemokratiskt prefektval bryter mot Unescos regler<\/a><\/p>\n

Kollegialt inflytande minimalt n\u00e4r Lunds universitet v\u00e4ljer ny rektor: Unescos regler \u00f6vertr\u00e4ds<\/a><\/p>\n

Stockholms universitet m\u00f6rkade en magisteruppsats som kritiserade d\u00e5varande rektor K\u00e5re Bremers ledarskap<\/a><\/p>\n

ARW uttryckte tvivel p\u00e5 valet av K\u00e5re Bremer som ledningsutredare<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det svenska gruppt\u00e4nkandet firar nya triumfer i en aktuell utredning av ledarskapet vid svenska h\u00f6gskolor gjord av K\u00e5re Bremer, tidigare rektor vid Stockholms universitet. ARW konstaterar vid en historisk j\u00e4mf\u00f6relse med best\u00f6rtning att det som framf\u00f6rs v\u00e4sentligen \u00e4r nationalsocialisternas h\u00f6gskolereform … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[236,246,64,215,325,163,330,326,329,328,327,125],"class_list":["post-1836","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet","tag-demokrati","tag-hogskola","tag-kare-bremer","tag-kollegialt-styre","tag-ledningsutredningen","tag-new-public-management","tag-rektor","tag-sjalvstyre","tag-styrmodell","tag-third-reich","tag-tredje-riket","tag-unesco"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1836","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1836"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1836\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3008,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1836\/revisions\/3008"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1836"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1836"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1836"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}