{"id":2098,"date":"2016-03-26T10:15:36","date_gmt":"2016-03-26T09:15:36","guid":{"rendered":"http:\/\/academicrightswatch.se\/?p=2098"},"modified":"2017-12-29T11:19:24","modified_gmt":"2017-12-29T10:19:24","slug":"avslojande-remissvar-ledningsutredningen-polariserar-om-hogskolans-styrning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=2098","title":{"rendered":"Avsl\u00f6jande remissvar: ledningsutredningen polariserar om h\u00f6gskolans styrning"},"content":{"rendered":"

Remissvaren visar att K\u00e5re Bremers ledningsutredning f\u00f6rst\u00e4rkt mots\u00e4ttningarna inom den svenska h\u00f6gskolan. De l\u00e4ros\u00e4ten som redan nedmonterat det kollegiala beslutsfattandet \u00e4r positiva till utredningens f\u00f6rslag att avskaffa det helt. Samtidigt s\u00e5gas utredningen av bl.a. Kungliga Vetenskapsakademien, Lund och Uppsala samt fackf\u00f6reningarna ST, Sulf och TCO. Flera remissinstanser noterar att utredningen inte \u00e4r evidensbaserad, att det finns en kraftig bias i intervjuunderlaget och att den delvis redan underminerats av Macchiarini-aff\u00e4ren.<\/em><\/p>\n

<\/p>\n

I den ledningsutredning (Utvecklad ledning av universitet och h\u00f6gskolor, SOU 2015: 92<\/a>) som K\u00e5re Bremer lade fram 2015 finns en m\u00e4ngd radikala inslag, som om de implementerades fullt ut inom den svenska h\u00f6gskolan skulle inneb\u00e4ra slutet p\u00e5 det kollegiala beslutfattandet. Ist\u00e4llet f\u00f6resl\u00e5s en ren toppstyrning enligt New Public Management, som Bremer sj\u00e4lv \u00e4r varm anh\u00e4ngare av. D\u00e5 kollegialitet \u00e4r s\u00e5v\u00e4l kvalitetsdrivande som grundl\u00e4ggande f\u00f6r forskningens frihet \u00e4r Bremers slutsatser inte bara \u00f6verraskande utan rentav omskakande.<\/p>\n

Utredningen angriper kollegialiteten p\u00e5 tre punkter. F\u00f6r det f\u00f6rsta ska kollegiala organ i framtiden inte vara beslutsfattande utan bara beredande. Det betyder bl.a. att s\u00e5 kallat prefektstyre ska inf\u00f6ras och beslutande institutionsstyrelser avskaffas. F\u00f6r det andra ska prefekter och dekaner utses i linje av \u00f6verordnad chef och inte av ett kollegialt organ eller efter val. Slutligen ska sekretess inf\u00f6ras kring vem som kandiderar som rektor. Valberedningen ska sedan l\u00e4gga fram sitt f\u00f6rslag inf\u00f6r en valf\u00f6rsamling, som allts\u00e5 bara ska ha en rektorskandidat att r\u00f6sta p\u00e5!<\/p>\n

Som ARW dokumenterat i ett tidigare inl\u00e4gg<\/a> svarar Bremers f\u00f6rslag p\u00e5 punkt efter punkt mot den h\u00f6gskolereform som genomf\u00f6rdes i Tyskland av nationalsocialisterna i samband med makt\u00f6vertagandet 1933\/34. Tanken d\u00e5 var att ta bort det kollegiala beslutsfattandet f\u00f6r att s\u00e4kra det politiska inflytandet \u00f6ver akademin. Rektorn skulle g\u00f6ras till en \u201dF\u00fchrer\u201d, direkt underst\u00e4lld ministeriet. I Bremers tankev\u00e4rld beh\u00f6vs samma reformer f\u00f6r att g\u00f6ra ledningen av h\u00f6gskolan mer effektiv. Men varf\u00f6r vi n\u00e5r kunskap mer effektivt genom toppstyrning f\u00f6rblir oklart.<\/p>\n

Ledningsutredningen hade inte varit s\u00e5 skadlig om den hade f\u00f6rbig\u00e5tts med tystnad av h\u00f6gskolans akt\u00f6rer (vilket ocks\u00e5 var den av ARW rekommenderade reaktionen). Men remissvaren som nu inkommit till utbildningsdepartementet (deadline: 2016-03-01) visar att denna f\u00f6rhoppning i stort kommit p\u00e5 skam.<\/p>\n

De allra flesta h\u00f6gskolor, s\u00e4rskilt de mindre, v\u00e4lkomnar Bremers f\u00f6rslag, inte s\u00e4llan med till\u00e4gget att man k\u00e4nner sig bekr\u00e4ftad i att redan ha genomf\u00f6rt reformer i samma riktning. Med Bremers f\u00f6rment objektiva statliga utredning i ryggen vill dessa h\u00f6gskolor nu g\u00e5 vidare och eliminera alla eventuella rester av ett reellt kollegiala inflytande.<\/p>\n

Av de 58 remissvaren (som samtliga kan laddas ned h\u00e4r<\/a>) \u00e4r 37 i stort positiva till Bremers reformer, i vissa fall med sm\u00e4rre kvalifikationer och f\u00f6rbeh\u00e5ll. 11 remissvar tar ingen klar st\u00e4llning. Att Blekinge tekniska h\u00f6gskola och Lule\u00e5 tekniska universitet \u2013 som p\u00e5 senare tid drastiskt begr\u00e4nsat l\u00e4rares och forskares medbest\u00e4mmande \u2013 skulle vara med p\u00e5 noterna \u00e4r kanske inte f\u00f6rv\u00e5nande. Men i denna i stort positiva grupp hittar vi ocks\u00e5 universiteten i G\u00f6teborg och Ume\u00e5 samt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Kanske mest f\u00f6rv\u00e5nande \u00e4r att Stockholms universitet inte har n\u00e5got v\u00e4sentligt att inv\u00e4nda mot Bremers reformer.<\/p>\n

\u00c4ven UK\u00c4 tycker att det \u00e4r helt OK att h\u00f6gskolorna avskaffar det kollegiala medbest\u00e4mmandet, F\u00f6renade studentk\u00e5rerna likas\u00e5. JO har avst\u00e5tt fr\u00e5n att kommentera utredningen, och Vetenskapsr\u00e5det f\u00f6rh\u00e5ller sig v\u00e4sentligen neutralt. L\u00e4nsstyrelserna vill g\u00e5 \u00e4nnu l\u00e4ngre och blockera en liten, antagligen oavsiktlig, akademiv\u00e4nlig lucka i Bremers utredning, som g\u00f6r det teoretiskt m\u00f6jligt att ha en l\u00e4rarmajoritetet i en h\u00f6gskolestyrelse (och d\u00e4rmed f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen uppfylla Unescos rekommendation om akademisk majoritet i samtliga organ).<\/p>\n

Man undrar om dessa positiva remissinstanser har annat \u00e4n en vag aning om vilka dramatiska implikationer Bremers f\u00f6rslag har, f\u00f6r vetenskapen och f\u00f6r samh\u00e4llet i stort. P\u00e5 denna punkt \u00e4r gl\u00e4djande nog de f\u00e5 (10) men i samtliga fall l\u00e4sv\u00e4rda kritiska remissvaren desto tydligare.<\/p>\n

Flera ifr\u00e5gas\u00e4ttande remissinstanser pekar p\u00e5 uppseendev\u00e4ckande metodologiska brister i utredningen. Hit h\u00f6r Samh\u00e4llsvetenskapliga doktorandr\u00e5det<\/a>, som skriver:<\/p>\n

Vi vill i synnerhet understryka de bristande empiriska bel\u00e4ggen f\u00f6r utredningens slutsatser g\u00e4llande de egenskaper som tillskrivs linjestyrning respektive kollegialt styre. Utredningen drar l\u00e5ngtg\u00e5ende slutsatser om de tv\u00e5 styrelseformernas styrkor och svagheter p\u00e5 basis av enskilda utsagor, ostyrkta antaganden och ett sammanlagt intervjuunderlag som kraftigt domineras av personer som representerar l\u00e4ros\u00e4tenas linjeorganisationer. Forsknings\u00f6versikten i utredningen (kapitel 12) noterar att det i huvudsak saknas vetenskaplig evidens f\u00f6r att en s\u00e4rskild styrform \u00e4r att f\u00f6redra framf\u00f6r en annan. Utifr\u00e5n detta underlag f\u00f6resl\u00e5r utredningen l\u00e5ngtg\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ndringar som syftar till att st\u00e4rka linjestyrningen och urholka det kollegiala styret. Vi menar att det saknas empirisk grund f\u00f6r dessa f\u00f6rslag.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Slutkl\u00e4mmen \u00e4r v\u00e4l vald:<\/p>\n

Utredningens olika argument f\u00f6r en \u00f6kad linjestyrning \u2013 med konsekvensen att kollegiet och studenter p\u00e5 alla niv\u00e5er f\u00f6rlorar makt \u00f6ver sin egen situation \u2013 kan i enkelhet sammanfattas som olika former av effektivitetsargument (baserat p\u00e5 en v\u00e4ldigt f\u00f6renklad bild av vad \u201deffektivitet\u201d \u00e4r inom akademin). F\u00f6r oss som fostrats enligt parollen \u201dAtt t\u00e4nka fritt \u00e4r stort, att t\u00e4nka r\u00e4tt \u00e4r st\u00f6rre\u201d f\u00f6refaller utredningens budskap snarare lyda \u201dAtt t\u00e4nka fritt \u00e4r stort, att t\u00e4nka fort \u00e4r st\u00f6rre\u201d. Vi tror att denna syn p\u00e5 akademisk styrning \u00e4r helt fel v\u00e4g att g\u00e5 och i huvudsak v\u00e4ldigt negativ f\u00f6r doktorander, b\u00e5de idag och i framtiden.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Uppsala universitet<\/a> \u00e4r likaledes kritiskt till utredningens metodologi:<\/p>\n

Samtidigt konstaterar Uppsala universitet att det i bet\u00e4nkandet r\u00e5der en viss obalans och ensidighet i beskrivningar och analyser av den kollegiala styrningsmodellen respektive linjestyrningsmodellen och respektive modells f\u00f6rtj\u00e4nster och brister. Intrycket \u00e4r att den kollegiala modellen i bet\u00e4nkandet granskas avsev\u00e4rt mer ing\u00e5ende, och utifr\u00e5n en i f\u00f6rv\u00e4g starkt kritisk h\u00e5llning, \u00e4n linjestyrningsmodellen. Det \u00e4r ocks\u00e5 sv\u00e5rt att bed\u00f6ma p\u00e5 vilka sakliga grunder som linjestyrningsmodellen framh\u00e5lls som den mest l\u00e4mpliga f\u00f6r beslutsfattande. Ytterligare en svaghet i bet\u00e4nkandet, avseende beskrivningar av respektive styrmodell, \u00e4r att slutsatserna till absolut \u00f6verv\u00e4gande baseras p\u00e5 intervjuer och samtal med personer i ledningsst\u00e4llning och endast i begr\u00e4nsad utstr\u00e4ckning med andra anst\u00e4llda samt studenter. En \u00f6vrig synpunkt p\u00e5 f\u00f6rfarandet \u00e4r att inga externa ledam\u00f6ter i styrelsen, ut\u00f6ver ordf\u00f6randen, intervjuats.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

\u00c4ven Lunds universitet<\/a> s\u00e4llar sig till de tvivlandes skara (men \u00e4r positivt till att prefekter ska utses i linje):<\/p>\n

Lunds universitet hade dock g\u00e4rna sett en mer neutral beskrivning av det kollegiala ledarskapet. Det kollegiala ledarskapet framst\u00e5r som f\u00f6rlegat, konserverande och inte \u00e4mnat att l\u00f6sa de utmaningar som universitetet st\u00e5r inf\u00f6r. Tv\u00e4rtom menar Lunds universitet att det kollegiala ledarskapet \u00e4r centralt f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla den akademiska l\u00e4rarprofessionen och d\u00e4rmed s\u00e4kerst\u00e4llandet av samh\u00e4llets kunskapsutveckling. Det beh\u00f6vs snarare mer professionalism och kollegialt ledarskap, inte mindre, b\u00e5de i utbildning och forskning.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Fackf\u00f6rbundet TCO<\/a> har, i likhet med de f\u00e5 andra instanser som l\u00e4st utredningen noggrannt, observerat biasen i urvalet av intervjuade personer:<\/p>\n

TCO noterar att utredningen har gjort en m\u00e4ngd intervjuer, bes\u00f6k och observationer vid universitet och h\u00f6gskolor vilka ligger till grund f\u00f6r utredningens f\u00f6rslag (bilaga 5). Omkring 140 intervjuer har genomf\u00f6rts med personer i ledande st\u00e4llning p\u00e5 l\u00e4ros\u00e4tena, j\u00e4mf\u00f6rt med knappt 40 intervjuer med l\u00e4rare och forskare. Utredningen redog\u00f6r inledningsvis f\u00f6r hur kartl\u00e4ggningen utf\u00f6rts men TCO hade g\u00e4rna sett en \u00e4n mer utt\u00f6mmande metodologisk diskussion g\u00e4llande urvalet av intervjupersoner och representationen av de r\u00f6ster som kommit till tals. Det hade st\u00e4rkt legitimiteten i den bild som utredningen tecknar av r\u00e5dande styrproblem och de slutsatser som dras.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

\u00c4ven Sulf<\/a> g\u00e5r till h\u00e5rt angrepp mot utredningen och dess slutsatser:<\/p>\n

Politiken har drivit fram allt starkare l\u00e4ros\u00e4tesledningar och en linjestyrning av vetenskaplig verksamhet som \u00e4r rent kontraproduktiv f\u00f6r att skapa gedigen forskning av h\u00f6gsta kvalitet. P\u00e5 SULF \u00e4r vi allvarligt oroade f\u00f6r att inte bara historiska, utan \u00e4ven framtida politiska beslut kommer att urholka professionens inflytande. De flesta l\u00e4ros\u00e4ten styrs inte kollegialt, de toppstyrs.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

I konklusionen appellerar Sulf direkt till regeringen om att h\u00e5lla tidigare, men som det verkar numera bortgl\u00f6mda, l\u00f6ften om att l\u00e5ta proffsen vara proffs osv.:<\/p>\n

SULF uppmanar regeringen att inte driva den h\u00e4r utvecklingen l\u00e4ngre utan ist\u00e4llet, i linje med regeringsf\u00f6rklaringen, st\u00e4rka professionens inflytande i syfte att skapa en h\u00f6gskola av h\u00f6gsta kvalitet. Om ansvaret f\u00f6r k\u00e4rnuppgifterna forskning och utbildning l\u00e4mnas till en linjeorganisation med uppifr\u00e5n tillsatta chefer riskerar forskar- och universitetsl\u00e4raryrket att avprofessionaliseras.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

S\u00e5v\u00e4l TCO som Sulf noterar att Bremers p\u00e5st\u00e5enden om att linjechefer skulle vara mer ansvarstagande \u00e4n kollegiala organ redan underminerats av Macchiarini-aff\u00e4ren, d\u00e4r d\u00e5varande rektor, linjesystemets fr\u00e4msta f\u00f6retr\u00e4dare, f\u00f6rs\u00f6kte sopa kollegiala anklagelser om forskningsfusk under mattan \u2013 en varum\u00e4rkesskyddande \u00e5tg\u00e4rd, f\u00e5r man f\u00f6rmoda. (KI hade n\u00e4r detta skrevs inte inkommit med remissvar p\u00e5 Ledningsutredningen. KI:s nya rektor har inte heller svarat p\u00e5 ARW:s fr\u00e5ga om man avser kommentera utredningen vid senare tillf\u00e4lle.) De som f\u00f6ljt ARW:s dokumentation av akademiska lednings\u00f6vergrepp i varum\u00e4rkets namn st\u00e4ller sig s\u00e4kert p\u00e5 fackf\u00f6reningarnas sida i denna fr\u00e5ga.<\/p>\n

Fackf\u00f6reningen ST<\/a> levererar en s\u00e4rskilt t\u00e4nkv\u00e4rd analys:<\/p>\n

Problemet i utredningen \u00e4r ensidigheten, att alla styrproblemen ligger i ett f\u00f6r stort kollegialt inflytande och att man inte tagit problem med centralstyre p\u00e5 samma allvar. Det \u00e4r inte sj\u00e4lvklart, som utredaren tycks anse, att rektor alltid f\u00f6retr\u00e4der oj\u00e4vighet och allm\u00e4nna intressen medan underliggande organ bara f\u00f6retr\u00e4der partikul\u00e4ra intressen. Vi har sett m\u00e5nga exempel d\u00e4r centralt styre lett till lobbying fr\u00e5n olika forskningsgrupper direkt till rektor och utvecklandet av osunda klientrelationer och ledarinriktad ja-s\u00e4garmentalitet. Orsaken till utredningens n\u00e5got ensidiga perspektiv kanske kan f\u00f6rklaras av att utredningen huvudsakligen fokuserat p\u00e5 att intervjua personer i ledande st\u00e4llning inom universitet och h\u00f6gskolor.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

ST identifierar d\u00e4refter klarsynt den samh\u00e4llsfara som utg\u00e5r fr\u00e5n utredningen:<\/p>\n

Vi \u00e4r motst\u00e5ndare till ett s\u00e5dant avskaffande av det demokratiska och kollegiala inflytandet n\u00e4r det g\u00e4ller f\u00f6rslag till rektor. Med en majoritet av externa ledam\u00f6ter i styrelsen och med en extern ordf\u00f6rande med stort inflytande i rekryteringsprocessen skulle detta kunna inneb\u00e4ra att t ex Svensk N\u00e4ringsliv eller andra intresseorganisationer och politiska instanser f\u00e5r ett mycket stort inflytande \u00f6ver tills\u00e4ttning av rektorer. Detta \u00e4r inte f\u00f6renligt med principen att universitet och h\u00f6gskola ska ha autonomi och intellektuellt oberoende i f\u00f6rh\u00e5llande till ekonomiska och politiska maktcentra. Med utredningens f\u00f6rslag om att ytterligare reducera det kollegiala demokratiska beslutsfattandet och att akademiska ledare ska utses av \u00f6verordnad chef riskerar det externa inflytandet \u00f6ver v\u00e5ra l\u00e4ros\u00e4ten fr\u00e5n s\u00e5dana maktcentra bli mycket stort och ett potentiellt hot mot den akademiska friheten. Vi \u00e4r ocks\u00e5 kritiska mot f\u00f6rslaget att avskaffa framtagande av alternativa kandidater osv inf\u00f6r n\u00e4sta mandatperiod.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Sveriges unga akademi<\/a> \u00e4r likas\u00e5 v\u00e4l medvetet om de akademiska riskerna med Bremers framst\u00e4llning:<\/p>\n

F\u00f6r Sveriges unga akademi \u00e4r det av h\u00f6gsta vikt att samtliga akademiska ledare b\u00f6r vara framst\u00e5ende i sin profession f\u00f6r att erh\u00e5lla verksamhetens f\u00f6rtroende. Vi \u00e4r \u00f6vertygade om att det kr\u00e4vs en egen gedigen vetenskaplig och pedagogisk bakgrund f\u00f6r att kunna leda en akademisk organisation och ta beslut r\u00f6rande verksamheten. En \u00f6verg\u00e5ng till linjeorganisationer riskerar att skapa svagt vetenskapligt meriterade chefer och d\u00e4rmed riskera de akademiska v\u00e4rdena.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Ist\u00e4llet f\u00f6respr\u00e5kar man \u00f6kad kollegialitet och akademiskt majoritetsstyre:<\/p>\n

Dagens system som inneb\u00e4r att en stor andel av ledam\u00f6terna inom l\u00e4ros\u00e4tenas styrelser inte representerar kollegiet minskar m\u00f6jligheterna f\u00f6r styrelsen att fullt ut s\u00e4tta sig in i verksamheten och inneb\u00e4r en risk f\u00f6r att rektorerna f\u00e5r en alltf\u00f6r stark maktst\u00e4llning inom styrelsen. Vi rekommenderar att styrelsen b\u00e4ttre borde representera organisationen och att styrelsen d\u00e4rf\u00f6r utses av kollegiet, och d\u00e4r den kollegiala representationen ska vara i majoritet. Detta g\u00e4ller styrelser p\u00e5 alla niv\u00e5er inom l\u00e4ros\u00e4tena.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Men det kanske sv\u00e5raste nederlaget f\u00f6r Bremer \u00e4r det kyliga mottagandet som utredningen f\u00e5tt fr\u00e5n Kungliga Vetenskapsakademien:<\/a><\/p>\n

Kungl. Vetenskapsakademien delar synen att b\u00e5de kollegialitet och linjestyrning utg\u00f6r n\u00f6dv\u00e4ndiga styrformer inom universitet och h\u00f6gskolor. Akademien noterar dock att utredningen \u00e4gnar stort utrymme \u00e5t att beskriva kollegialitetens begr\u00e4nsningar. Kollegialitet \u00e4r kvalitetsgranskande och kvalitetsutvecklande system som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt som kontroll och kvalitetss\u00e4kring av l\u00e4ros\u00e4tets verksamhet. Hellre \u00e4n att i praktiken \u00f6verge styrformen och inf\u00f6ra starkare inslag av linjestyrning f\u00f6rordar Vetenskapsakademien att kraft l\u00e4ggs p\u00e5 att utveckla kollegialiteten.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Vidare:<\/p>\n

I bet\u00e4nkandet g\u00f6rs en uppdelning i linjestyrning och kollegial styrning. De akademiska ledarna prefekt, dekan och rektor h\u00e4nf\u00f6rs till linjestyrning. I en kollegial organisation d\u00e4r prefekter, dekaner och rektor utses kollegialt utg\u00f6r f\u00f6rst\u00e5s dessa ocks\u00e5 en del av det kollegiala systemet. I bet\u00e4nkandet f\u00f6rsl\u00e5s dock att samtliga dessa ledare forts\u00e4ttningsvis ska utses av n\u00e4rmast h\u00f6gre chef. Det inneb\u00e4r en \u00e5tskillnad mellan linje och kollegial styrning som riskerar att leda till att de kollegiala organens roll i beredning och beslut f\u00f6rsvagas och att den p\u00e5 kunskap och evidens grundade beslutsprocessen f\u00f6rsvagas. M\u00f6jligen kan man ocks\u00e5 fr\u00e5ga sig vem som vill bli ledare i h\u00f6gskolor d\u00e4r den kollegiala f\u00f6rankringen av ledare p\u00e5 samtliga niv\u00e5er nedmonteras.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Att en statlig utredning om h\u00f6gskolans styrning utmynnar i slutsatser som Kungliga Vetenskapsakademin anser \u00e4r skadliga och f\u00f6rsvagar vetenskapen \u00e4r n\u00e5got alldeles enast\u00e5ende. Det visar p\u00e5 djupet av det misslyckande som Bremers utredning inneb\u00e4r \u2013 f\u00f6r Bremer sj\u00e4lv, som framst\u00e5r som en dilettant och partiskt marionett f\u00f6r politiska och externa intressen, men naturligtvis framf\u00f6r allt ett misslyckande f\u00f6r den svenska h\u00f6gskolan, vars framtid v\u00e4l aldrig varit s\u00e5 os\u00e4ker som nu.<\/p>\n

EJO\/JSS\/MZ<\/p>\n

Liknande \u00e4renden<\/strong><\/h2>\n

Botten n\u00e5dd? Regeringens utredare vill inf\u00f6ra Tredje rikets styrmodell inom h\u00f6gskolan<\/a><\/p>\n

N\u00e4r varum\u00e4rket hotas: advokaterna som \u201dfriar\u201d ifr\u00e5gasatta h\u00f6gskolor i strid med grundlagen<\/a><\/p>\n

V\u00e4ndpunkt eller slag i luften? Nya regeringen s\u00e5gar New Public Management<\/a><\/p>\n

Valspecial: partierna svarar om den akademiska friheten<\/a><\/p>\n

Kollegialt inflytande minimalt n\u00e4r Lunds universitet v\u00e4ljer ny rektor: Unescos regler \u00f6vertr\u00e4ds<\/a><\/p>\n

Ny Uppsala-studie: nedmonterad kollegialitet vid Linn\u00e9universitetet och Malm\u00f6 h\u00f6gskola<\/a><\/p>\n

Stockholms universitet m\u00f6rkar studentuppsats: inneh\u00e5ller skarp kritik av ledningen<\/a><\/p>\n

Uppsats: Autonomireformen ledde till minskad akademisk frihet<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Remissvaren visar att K\u00e5re Bremers ledningsutredning f\u00f6rst\u00e4rkt mots\u00e4ttningarna inom den svenska h\u00f6gskolan. De l\u00e4ros\u00e4ten som redan nedmonterat det kollegiala beslutsfattandet \u00e4r positiva till utredningens f\u00f6rslag att avskaffa det helt. Samtidigt s\u00e5gas utredningen av bl.a. Kungliga Vetenskapsakademien, Lund och Uppsala samt … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[86,126,392,230,64,386,388,325,314,10,375,390,385,391,384,309,95,389,387,393,83,323,383],"class_list":["post-2098","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet","tag-akademisk-frihet-2","tag-autonomi","tag-forenade-studentkarerna","tag-forskningens-frihet","tag-kare-bremer","tag-kollegialt-beslutsfattande","tag-kungliga-vetenskapsakademien","tag-ledningsutredningen","tag-lund-university","tag-lunds-universitet","tag-macchiarini","tag-professionsforbundet","tag-remissvar","tag-samhallsvetenskapliga-doktorandradet","tag-sou-2015-92","tag-st","tag-sulf","tag-sveriges-unga-akademi","tag-tco","tag-the-royal-swedish-academy-of-sciences","tag-uppsala-universitet","tag-uppsala-university","tag-utvecklad-ledning-av-universitet-och-hogskolor"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2098","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2098"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2098\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2996,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2098\/revisions\/2996"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2098"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2098"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2098"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}