{"id":2114,"date":"2016-04-09T10:02:25","date_gmt":"2016-04-09T08:02:25","guid":{"rendered":"http:\/\/academicrightswatch.se\/?p=2114"},"modified":"2017-12-29T11:18:44","modified_gmt":"2017-12-29T10:18:44","slug":"utvecklad-kollegialitet-de-8-basta-forslagen-ur-remissvaren-till-ledningsutredningen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=2114","title":{"rendered":"Utvecklad kollegialitet: de 8 b\u00e4sta f\u00f6rslagen ur remissvaren till Ledningsutredningen"},"content":{"rendered":"

Det h\u00e4nder inte s\u00e5 ofta att remissvaren \u00e4r mer v\u00e4rdefulla \u00e4n den utredning som de kommenterar. Det \u00e4r dock fallet med den problematiska Ledningsutredningen som ARW kritiserat i tidigare inl\u00e4gg. Remissvaren inneh\u00e5ller i motsats till utredningen inte bara m\u00e5nga goda argument f\u00f6r kollegialitet utan ocks\u00e5 en rad konstruktiva synpunkter p\u00e5 hur det kollegiala styret kan f\u00f6rb\u00e4ttras. ARW har sammanst\u00e4llt de \u00e5tta b\u00e4sta f\u00f6rslagen. Detta \u00e4r en l\u00e4ngre version av ett debattinl\u00e4gg publicerat i DN<\/a>.<\/em><\/p>\n

<\/p>\n

Kollegialt beslutsfattandet \u00e4r kvalitetsdrivande s\u00e5tillvida som de som faktiskt har den st\u00f6rsta kunskapen om verksamheten ocks\u00e5 beslutar i fr\u00e5gor som ber\u00f6r forskningen och utbildningen. Medan en linjechef bara kan \u00f6verblicka sitt eget \u00e4mne finns i ett kollegialt organ flera kompetenser representerade. D\u00e4rf\u00f6r kan ett s\u00e5dant organ fatta kloka beslut f\u00f6r m\u00e5nga \u00e4mnen. Kollegialt beslutsfattande leder \u00e4ven till h\u00f6gre kvalitetet d\u00e4rf\u00f6r att l\u00e4rarnas och forskarnas engagemang \u00f6kar med graden av medbest\u00e4mmande.<\/p>\n

Kollegialitet \u00e4r dessutom viktigt som en motvikt till det starka utomvetenskapliga inflytandet \u00f6ver akademin. Linjechefer \u00e4r t.ex. mer k\u00e4nsliga f\u00f6r hot mot h\u00f6gskolans \u201dvarum\u00e4rke\u201d \u00e4n kollegiala organ. Den aktuella Macchiarini-aff\u00e4ren \u00e4r ett bra exempel p\u00e5 hur kollegial kritik tystas ner av ledningen i hopp om att varum\u00e4rket inte ska ta skada.<\/p>\n

Det kollegiala systemet tj\u00e4nar i detta sammanhang som bromskloss vid f\u00f6rs\u00f6k att fr\u00e5n politiskt h\u00e5ll genomdriva olika ideologiska agendor vid h\u00f6gskolorna. H\u00f6gskolan ska vara en oberoende kritisk kraft i samh\u00e4llsutvecklingen och ska inte tvingas underordna sig olika ideologiska paroller, som st\u00f6r det fria kunskapss\u00f6kandet.<\/p>\n

Samtidigt \u00e4r det viktigt att se till att det kollegiala ledarskapet fungerar som det ska och att det verkligen fyller sina funktioner p\u00e5 ett effektivt s\u00e4tt. Kollegialiteten m\u00e5ste t\u00e4nkas igenom och v\u00e5rdas ist\u00e4llet f\u00f6r att l\u00e4mnas \u00e5t sitt \u00f6de.<\/p>\n

Remissvaren till regeringens Ledningsutredning (som kan laddas ned h\u00e4r<\/a>) inneh\u00e5ller en rad konstruktiva f\u00f6rslag p\u00e5 hur kollegialiteten och ledningen i allm\u00e4nhet kan f\u00f6rb\u00e4ttras. Det \u00e4r viktigt att dessa f\u00f6rslag inte l\u00e4mnas obeaktade. Vi har d\u00e4rf\u00f6r sammanst\u00e4llt uppslagen och ordnat dem i \u201dsv\u00e5righetsgrad\u201d, dvs. med avseende p\u00e5 hur l\u00e4tta de uppskattningsvis \u00e4r att genomf\u00f6ra i praktiken. Vi b\u00f6rjar med det allra l\u00e4ttaste:<\/p>\n

1) Beteckna l\u00e4rare och studenter som ing\u00e5r i kollegiala organ som \u201dledam\u00f6ter\u201d och inte som \u201drepresentanter\u201d f\u00f6r s\u00e4rskilda grupper.<\/p>\n

Detta utm\u00e4rkta och enkelt genomf\u00f6rda f\u00f6rslag kommer fr\u00e5n Kungliga Vetenskapsakademins remissvar (sid. 2) och finns faktiskt redan i ledningsutredningen. Vetenskapsakademien motiverar det s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

Det \u00e4r centralt att ledam\u00f6ter i kollegiala organ i f\u00f6rsta hand ser till det gemensammas b\u00e4sta f\u00f6r h\u00f6gskolan och inte till n\u00e5gon s\u00e4rskild grupps intressen. Detta p\u00e5pekades i delbet\u00e4nkandet r\u00f6rande utseende av ledam\u00f6ter i h\u00f6gskolornas styrelser, men \u00e4r lika viktigt i de kollegiala organen. P\u00e5 motsvarande s\u00e4tt som riktlinjer och utbildning beh\u00f6vs f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla detta i styrelser, beh\u00f6vs ocks\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att l\u00e4rare och studenter som ing\u00e5r i kollegiala organ anges som ledam\u00f6ter, och inte som representanter f\u00f6r s\u00e4rskilda grupper.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Det kollegiala styret kan l\u00e4tt urarta om ledam\u00f6terna i kollegiala organ enbart ser sig som representanter f\u00f6r olika s\u00e4rintressen. Det leder till en huggsexa d\u00e4r framg\u00e5ng likst\u00e4lls med att roffa \u00e5t sig flest f\u00f6rdelar \u00e5t sig sj\u00e4lv och sin grupp. En terminologisk \u00e4ndring \u00e4r ett f\u00f6rsta steg mot en situation d\u00e4r ledam\u00f6ter i kollegiala organ har som m\u00e5ls\u00e4ttning att verka f\u00f6r h\u00f6gskolans b\u00e4sta. \u00c4ven instruktionerna f\u00f6r ledam\u00f6ter b\u00f6r betona det gemensamma uppdraget snarare \u00e4n sj\u00e4lva representationen.<\/p>\n

2) F\u00f6rdela prefektskapet vid st\u00f6rre institutioner p\u00e5 tv\u00e5 personer: en v\u00e4lmeriterad akademisk ledare (professor) och en underst\u00e4lld administrativ chef som inte beh\u00f6ver vara vetenskapligt kompetent.<\/p>\n

Detta f\u00f6rslag, som fr\u00e4mst g\u00e4ller st\u00f6rre institutioner, kommer fr\u00e5n Sveriges unga akademi (sid. 2):<\/p>\n

F\u00f6r att minska den administrativa b\u00f6rdan f\u00f6r prefekter f\u00f6resl\u00e5r vi en omf\u00f6rdelning av arbetsordningen d\u00e4r arbetsuppgifterna, n\u00e4r detta \u00e4r m\u00f6jligt, tydligt kan f\u00f6rdelas p\u00e5 tv\u00e5 personer: en vetenskapligt och pedagogiskt v\u00e4lmeriterad akademisk ledare och en underst\u00e4lld administrativ chef med stort mandat att fatta beslut och leda den dagliga verksamheten p\u00e5 institutionen.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Det finns \u00e4ven andra sk\u00e4l f\u00f6r att dela upp prefektskapet. D\u00e5 detta medf\u00f6r s\u00e5v\u00e4l ett akademiskt ledarskap som alltmer betungande administration \u00e4r det i praktiken sv\u00e5rt att hitta n\u00e5gon v\u00e4lmeriterad forskare, t.ex. en ansedd professor, som vill vara prefekt. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r m\u00e5nga prefekter idag svagt meriterade.<\/p>\n

I praktiken m\u00e5ste man vidare ha varit prefekt f\u00f6r att bli chef p\u00e5 h\u00f6gre niv\u00e5 (dekan, rektor). Den felkonstruerade prefektrollen leder d\u00e4rf\u00f6r till en hierarki av akademiskt svaga chefer, dvs. till en \u201domv\u00e4nd kompetenspyramid\u201d d\u00e4r kompetensen finns i botten snarare \u00e4n i toppen. H\u00e4r har vi ett systemfel av stora proportioner som sedan m\u00e5nga \u00e5r belastad den h\u00f6gre utbildningen.<\/p>\n

En \u00e5tg\u00e4rd f\u00f6r att avhj\u00e4lpa problemet \u00e4r f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt enkel: genom att dela upp prefektskapet p\u00e5 tv\u00e5 roller blir det l\u00e4ttare att f\u00e5 en v\u00e4lmeriterad person som tar sig an den centrala akademiska biten. Den andra delen kan l\u00e4mnas \u00e5t en ren administrat\u00f6r som inte ens beh\u00f6ver vara vetenskapligt kompetent, dvs. disputerad, och d\u00e4r l\u00f6neniv\u00e5n d\u00e4rf\u00f6r kan anpassas ned\u00e5t. \u00c4ven ekonomiskt finns allts\u00e5 potentiellt f\u00f6rdelar att vinna med detta system.<\/p>\n

3) G\u00f6r prefektskapet mer attraktivt genom att ge den akademiska ledaren retroaktiv kompensation f\u00f6r missad forskningstid.<\/p>\n

\u00c4ven detta v\u00e4rdefulla f\u00f6rslag ges av Sveriges unga akademi (sid. 2):<\/p>\n

Som en \u00e5tg\u00e4rd att g\u00f6ra prefektskapet mer attraktivt b\u00f6r den akademiska ledaren f\u00e5 retroaktiv kompensation f\u00f6r missad forskningstid genom t.ex. forskningsterminer eller liknande efter avslutad tj\u00e4nstg\u00f6ring, samt att meriteringsv\u00e4rdet av akademiskt ledarskap h\u00f6js, genom att visad ledarskapserfarenhet ses som en stark merit vid befordran och anst\u00e4llning.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Genom att komperensera prefekten med mer forskningstid efter avslutat uppdrag blir inte prefektskapet den vetenskapliga slutpunkt som det ofta \u00e4r idag, utan det blir m\u00f6jligt \u00e4ven f\u00f6r h\u00f6gt meriterade forskare att vara prefekter utan att i l\u00e4ngden f\u00f6rlora i vetenskaplig konkurrenskraft.<\/p>\n

F\u00f6rslagen 2) och 3) skulle, om de genomf\u00f6rdes konsekvent, sannolikt inneb\u00e4ra en kraftig f\u00f6rb\u00e4ttring av det akademiska ledarskapet och i sig l\u00f6sa m\u00e5nga av de ledarskapsproblem som nu tynger v\u00e5ra l\u00e4ros\u00e4ten.<\/p>\n

4) Avlasta prefekter p\u00e5 mindre institutioner genom att ge dem ett professionellt administrativt st\u00f6d.<\/p>\n

Flera remissinstanser betonar vikten av att avlasta prefekter och akademiska ledare generellt, bl.a. fackf\u00f6rbundet ST (sid. 2):<\/p>\n

F\u00f6r detta kr\u00e4vs att det akademiska ledarskapet erh\u00e5ller ett professionellt administrativt st\u00f6d p\u00e5 olika niv\u00e5er och att akademiskt ledarskap ges adekvata f\u00f6ruts\u00e4ttningar och premieras i det akademiska systemet.<\/p>\n

Genom att en prefekt vid en mindre institution f\u00e5r ett professionellt administrativt st\u00f6d blir det, \u00e5terigen, l\u00e4ttare att rekrytera en v\u00e4lmeriterad forskare och l\u00e4rare p\u00e5 positionen. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan den omv\u00e4nda kompetenspyramiden undvikas \u00e4ven p\u00e5 mindre institutioner.<\/p>\n

5) Vitalisera kollegialiteten genom att s\u00e4kra doktorandernas n\u00e4rvaro i beslutande kollegiala organ.<\/p>\n

F\u00f6rslaget \u00e5terfinns i Samh\u00e4llsvetenskapliga doktorandr\u00e5dets remissvar (sid. 3):<\/p>\n

Forskningssamh\u00e4llet \u00e4r i st\u00e4ndig utveckling och f\u00f6r\u00e4ndring. Dagens doktorander befinner sig i framkanten av denna process. Att doktorander sj\u00e4lva kan \u00e5terge och ta upp utmaningar och problem som \u00e4r f\u00f6rknippade med denna utveckling i beslutande organ \u00e4r viktigt f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l deras egen situation som f\u00f6r l\u00e4ros\u00e4tets konkurrenskraft.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Vidare:<\/p>\n

Den betydande doktorand- och studentrepresentationen i beslutande kollegiala organ kan ocks\u00e5 utg\u00f6ra en vitaliserande motvikt till de mer etablerade intressena i dessa organ. Mot bland annat denna bakgrund \u00e4r v\u00e5r slutsats den motsatta mot den bild som utredningen m\u00e5lar upp om kollegiala organ som konserverande. Kollegialiteten \u00e4r snarare en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r progressivitet och f\u00f6r ett givande och tagande mellan olika niv\u00e5er i systemet. Ur ett doktorandperspektiv har vi sv\u00e5rt att se n\u00e5gonting mer konserverande \u00e4n ett system d\u00e4r vi inte ens har en sj\u00e4lvklar representation.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

\u00c4ven studenter som inte \u00e4r doktorander kan ha en vitaliserande roll i ett kollegialt organ. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r den vanliga studentn\u00e4rvaron ocks\u00e5 viktig, men denna \u00e4r redan idag garanterad i f\u00f6rfattning.<\/p>\n

6) S\u00e4kra akademisk majoritet i varje kollegialt organ, inklusive h\u00f6gskolestyrelsen.<\/p>\n

Rekommendationen kommer fr\u00e5n Sveriges unga akademi (sid. 2):<\/p>\n

Dagens system som inneb\u00e4r att en stor andel av ledam\u00f6terna inom l\u00e4ros\u00e4tenas styrelser inte representerar kollegiet minskar m\u00f6jligheterna f\u00f6r styrelsen att fullt ut s\u00e4tta sig in i verksamheten och inneb\u00e4r en risk f\u00f6r att rektorerna f\u00e5r en alltf\u00f6r stark maktst\u00e4llning inom styrelsen. Vi rekommenderar att styrelsen b\u00e4ttre borde representera organisationen och att styrelsen d\u00e4rf\u00f6r utses av kollegiet, och d\u00e4r den kollegiala representationen ska vara i majoritet. Detta g\u00e4ller styrelser p\u00e5 alla niv\u00e5er inom l\u00e4ros\u00e4tena.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Om Bremers flexibla f\u00f6rslag f\u00f6r hur h\u00f6gskolestyrelser ska tills\u00e4ttas g\u00e5r igenom blir det f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen m\u00f6jligt att ha akademisk majoritet i alla organ. Denna m\u00f6jlighet b\u00f6r i s\u00e5 fall utnyttas. Dagens system med extern majoritet inneb\u00e4r att den n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6rst\u00e5elsen av akademins roll och v\u00e4rden och vetenskapens villkor ofta saknas hos medlemmarna. Det leder till paralyserade och dysfunktionella styrelser, som inte tar ansvar trots att uppenbara problem uppst\u00e5tt i verksamheten. Ett aktuellt exempel \u00e4r Macchiarini-aff\u00e4ren, d\u00e4r en inkompetent styrelse nu byts ut.<\/p>\n

7) Komplettera linjeorganisationen p\u00e5 rektorsniv\u00e5 med en akademisk senat f\u00f6r strategiska diskussionen samt beredning vid tills\u00e4ttning av ny rektor.<\/p>\n

Uppslaget h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n Kungl. Vetenskapsakademien:<\/p>\n

Linjeorganisationen beh\u00f6ver p\u00e5 rektorsniv\u00e5 kompletteras med ett kollegialt organ, en akademisk senat, f\u00f6r strategiska diskussioner och r\u00e5dslag \u2026 Den akademiska senaten kan ges uppdraget att bereda tills\u00e4ttning av rektor och d\u00e4rmed s\u00e4kerst\u00e4lla kollegial medverkan utan att d\u00e4rf\u00f6r total \u00f6ppenhet skulle r\u00e5da \u2026 En fungerande kollegialitet som ocks\u00e5 har f\u00f6rm\u00e5ga att fatta f\u00f6r enskilda delar av organisationen obekv\u00e4ma beslut f\u00f6ruts\u00e4tter att det finns kollegiala organ p\u00e5 samtliga niv\u00e5er.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Rektor, s\u00e4rskilt vid st\u00f6rre h\u00f6gskolor, blir ofta isolerad n\u00e4r kontakten med verksamheten g\u00e5r f\u00f6rlorad. En akademisk senat \u00e4r viktigt f\u00f6r att \u00e5terknyta denna kontakt med framst\u00e5ende l\u00e4rare och forskare. Likande konstruktioner finns idag, t.ex. i Uppsala, men har en oklar och undanskymd roll. I Lund finns traditionellt systemet med ett dekanr\u00e5d, vilket inte \u00e4r samma sak d\u00e5 dekanerna ofta sj\u00e4lva \u00e4r isolerade fr\u00e5n verksamheten. En viktig roll f\u00f6r senaten vore att, inom ramen f\u00f6r ett begr\u00e4nsat forum, bereda tills\u00e4ttning av ny rektor p\u00e5 ett akademiskt f\u00f6rtroendeingivande s\u00e4tt.<\/p>\n

8) Inf\u00f6r ett till\u00e4gg i h\u00f6gskolelagen som garanterar existensen av beslutande kollegiala organ p\u00e5 institutions- och fakultetsniv\u00e5.<\/p>\n

Fackf\u00f6rbundet ST tangerar detta f\u00f6rslag (sid. 1-2):<\/p>\n

Utvecklingen efter autonomireformen visar att det \u00e4ven kr\u00e4vs att man \u00e5terinf\u00f6r ett st\u00f6d i H\u00f6gskolef\u00f6rordningen f\u00f6r att \u00e5teruppr\u00e4tta de kollegiala demokratiska strukturerna d\u00e4r de nedmonterats.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

H\u00f6gskolan Dalarna likas\u00e5 (sid. 1):<\/p>\n

En annan central princip som utredningen diskuterar, och som \u00e5terkommer nedan, \u00e4r balansen mellan linjestyrning och kollegialitet. Om autonomin, och d\u00e4rmed makten \u00f6ver organisationsstrukturen, formellt helt tillfaller linjen, kan det finnas sk\u00e4l att \u00f6verv\u00e4ga f\u00f6rfattningsskrivningar som garanterar \u00e5tminstone en miniminiv\u00e5 av kollegial balans.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Enligt 2 kap 18 \u00a7 regeringsformen regleras forskningens frihet enligt best\u00e4mmelser som meddelas i lag. Allts\u00e5 \u00e4r det enligt v\u00e5r mening i h\u00f6gskolelagen som till\u00e4gget b\u00f6r g\u00f6ras. Ett s\u00e5dant till\u00e4gg har p\u00e5 grund av Ledningsutredningen i sj\u00e4lva verket blivit ett absolut konstitutionellt krav, inte minst mot bakgrund av att de flesta h\u00f6gskolor i sina remissvar \u00e4r positiva till en allm\u00e4n nedrustning av det kollegiala beslutsfattandet, vilket g\u00f6r att hotet mot forskningens frihet har blivit h\u00f6gst konkret.<\/p>\n

Det \u00e4r l\u00e4tt att kritisera New Public Management och olika f\u00f6rslag p\u00e5 toppstyrning av akademin. Men vi akademiker, som framh\u00e5ller det kollegiala styrets f\u00f6rdelar och n\u00f6dv\u00e4ndighet, m\u00e5ste ocks\u00e5 kunna ut\u00f6va viss sj\u00e4lvkritik. Om vi ska kunna \u00f6vertyga regeringen och andra akt\u00f6rer om kollegialitetens f\u00f6rtr\u00e4fflighet m\u00e5ste vi vara beredda p\u00e5 att optimera kollegiala organ s\u00e5 att de verkligen s\u00e4krar verksamhetens kvalitetet och autonomi. Genom att ta tillvara de utm\u00e4rkta f\u00f6rslag som remissvaren p\u00e5 Ledningsutredningen inneh\u00e5ller kan vi st\u00e4rka h\u00f6gskolan och undanr\u00f6ja \u00e4ven de sista argumenten f\u00f6r en radikal linjestyrning av v\u00e5ra l\u00e4ros\u00e4ten.<\/p>\n

EJO\/JSS\/MZ<\/p>\n

Liknande \u00e4renden<\/strong><\/h2>\n

Avsl\u00f6jande remissvar: ledningsutredningen polariserar om h\u00f6gskolans styrning<\/a><\/p>\n

KI:s \u201duppf\u00f6randekod\u201d f\u00e5r underk\u00e4nt: visselbl\u00e5sare riskerar l\u00e4gre l\u00f6n<\/a><\/p>\n

Botten n\u00e5dd? Regeringens utredare vill inf\u00f6ra Tredje rikets styrmodell inom h\u00f6gskolan<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det h\u00e4nder inte s\u00e5 ofta att remissvaren \u00e4r mer v\u00e4rdefulla \u00e4n den utredning som de kommenterar. Det \u00e4r dock fallet med den problematiska Ledningsutredningen som ARW kritiserat i tidigare inl\u00e4gg. Remissvaren inneh\u00e5ller i motsats till utredningen inte bara m\u00e5nga goda … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[401,126,318,399,403,93,64,127,215,402,396,325,397,398,385,391,394,400,389,395,383],"class_list":["post-2114","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet","tag-akademisk-senat","tag-autonomi","tag-dalarna-university","tag-doktorand","tag-fackforbundet-st","tag-hogskolan-dalarna","tag-kare-bremer","tag-kollegialitet","tag-kollegialt-styre","tag-kungliga-vetenskapsakademin","tag-kvalitet","tag-ledningsutredningen","tag-prefekt","tag-prefektroll","tag-remissvar","tag-samhallsvetenskapliga-doktorandradet","tag-sou-201592","tag-student","tag-sveriges-unga-akademi","tag-utvecklad-kollegialitet","tag-utvecklad-ledning-av-universitet-och-hogskolor"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2114","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2114"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2114\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2995,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2114\/revisions\/2995"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2114"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2114"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2114"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}