{"id":2342,"date":"2016-09-10T15:34:53","date_gmt":"2016-09-10T13:34:53","guid":{"rendered":"http:\/\/academicrightswatch.se\/?p=2342"},"modified":"2017-12-29T11:07:43","modified_gmt":"2017-12-29T10:07:43","slug":"nasta-granskningsmyndighet-som-krisar-jo-har-inte-langre-tid-att-kritisera-cheferna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=2342","title":{"rendered":"N\u00e4sta granskningsmyndighet som krisar? JO har inte l\u00e4ngre \u201dtid\u201d att kritisera cheferna"},"content":{"rendered":"

ARW:s granskning visar att situationen p\u00e5 Justitieombudsmannen p\u00e5minner om den p\u00e5 Riksrevisionen. En majoritet av justitieombudsm\u00e4nnen har en bakgrund p\u00e5 regeringskansliet vars myndigheter och chefer man nu sitter och granskar. Antalet beslut d\u00e4r JO uttalar kritik har under l\u00e5ng tid varit konstant och nyligen till och med sjunkit. Samtidigt har antalet klagom\u00e5l fr\u00e5n allm\u00e4nheten \u00f6kat drastiskt. Nu uppger en justitieombudsman att man i \u201dv\u00e4ldigt m\u00e5nga\u201d fall inte kritiserar cheferna p\u00e5 grund av \u201dtidsbrist\u201d.<\/em><\/p>\n

<\/p>\n

En central granskningsmyndighet, Riksrevisionen, ertappades nyligen med att sj\u00e4lv bryta mot flera regler f\u00f6r offentlig verksamhet. Utan DN:s granskning<\/a> hade vi kanske aldrig f\u00e5tt veta detta. Granskarna fann ett stort antal regelbrott, bl.a. mot grundlagens krav p\u00e5 saklighet och opartiskhet.<\/p>\n

En riksrevisor, som nu avg\u00e5tt, gav i det f\u00f6rdolda tj\u00e4nster till sina tidigare medarbetare p\u00e5 finansdepartementet vid regeringskansliet. Effekten blev att folk fr\u00e5n regeringskansliet i stort sett tagit \u00f6ver hela Riksrevisionens effektivitetsgranskning, sj\u00e4lv k\u00e4rnan i myndighetens verksamhet.<\/p>\n

Enligt professorn i f\u00f6rvaltningsr\u00e4tt, Olle Lundin<\/a>, vid Uppsala universitet har man p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt byggt in \u201dett strukturellt j\u00e4vsproblem i myndigheten\u201d <\/a>d\u00e5 de nya cheferna ska leda Riksrevisionens granskning av en politik som de sj\u00e4lva varit med om att genomf\u00f6ra. Samtidigt har ett mycket stort antal granskningar lagts ner.<\/p>\n

Som ARW nu kan avsl\u00f6ja finns ett liknande problem hos Justitieombudsmannen, som ocks\u00e5 \u00e4r en granskningsmyndighet under Riksdagen. \u00c4ven h\u00e4r har regeringskansliet lyckats f\u00e5 in en rej\u00e4l fot och \u00e4ven h\u00e4r finns andra omst\u00e4ndigheter som kastar en skugga \u00f6ver granskningens objektivitet.<\/p>\n

Bland de fyra nuvarande ombudsm\u00e4nnen har tre en bakgrund p\u00e5 departementen. JO Lars Lindstr\u00f6m<\/a> har jobbat p\u00e5 Justitiedepartementet. Det g\u00e4ller \u00e4ven Cecilia Renfors<\/a>, som dessutom varit statlig direkt\u00f6r och myndighetschef. Nyrekryterade JO:n Stefan Holgersson<\/a> arbetade tidigare p\u00e5 Finansdepartementet, enligt uppgift p\u00e5 JO:s hemsida \u201d\u00e4ven med myndighetsstyrning\u201d. Samtliga har ocks\u00e5 tj\u00e4nstgjort som r\u00e5dm\u00e4n vid domstolarna.<\/p>\n

Nuvarande stf JO Lilian Wiklund rekryterades direkt fr\u00e5n Finansdepartementet, d\u00e4r hon innan hon blev ordinarie JO var expeditions- och r\u00e4ttschef. P\u00e5 g\u00e4stlistan till en riksdagssup\u00e9 2014 presenteras Wiklund som \u201dJustitieombudsman Lilian Wiklund, Finansdepartementet<\/a>\u201d. Wiklund avgick av oklara sk\u00e4l 2015, n\u00e5gra m\u00e5nader in p\u00e5 sin andra mandatperiod, men har nu allts\u00e5 gjort comeback som inhoppande stf JO (efter att den f\u00f6rtr\u00e4fflige tidigare stf JO:n Hans Ragnemalm avlidit). Av de ordinarie justitieombudsm\u00e4nnen \u00e4r det bara nya chefs-JO:n Elisabeth Rynning<\/a> som inte har n\u00e5gon departementsanknytning. Det g\u00e4ller \u00e4ven stf JO:n Cecilia Nordenfelt.<\/p>\n

Majoriteten av justitieombudsm\u00e4nnen sitter allts\u00e5 och granskar den exekutiva regeringsmakt som de tidigare varit en del av. Lars Lindstr\u00f6m \u00e4r ett flagrant exempel. Han har tidigare arbetat p\u00e5 Justitiedepartementet som bl.a. ansvarar f\u00f6r Sveriges domstolar. Nu \u00e4r han Justitieombudsman med ansvar f\u00f6r granskningen av samma domstolar.<\/p>\n

Men det blir v\u00e4rre: som vi nu kan visa har antalet klagom\u00e5l d\u00e4r JO uttalar kritik varit konstant de senaste 20 \u00e5ren och nyligen till och med sjunkit \u2013 detta samtidigt som antalet klagom\u00e5l \u00f6kat dramatiskt.<\/p>\n

I mitten p\u00e5 90-talet (1996\/97) var antalet klagom\u00e5lsbeslut ca 5000 (Figur 1). Av dessa resulterade ungef\u00e4r 600 i att JO kritiserade den anm\u00e4lda myndigheten eller chefen. Efter en liten svacka i b\u00f6rjan p\u00e5 2000-talet steg antalet klagom\u00e5l dramatiskt fr\u00e5n 2005 och fram\u00e5t. Man skulle nu f\u00f6rv\u00e4nta sig att antalet JO-beslut med kritik ocks\u00e5 skulle stiga i motsvarande grad. S\u00e5 \u00e4r dock inte fallet: antalet JO-beslut med kritik har ist\u00e4llet varit i stort konstant \u00f6ver en 20-\u00e5rsperiod. P\u00e5 senare \u00e5r har antalet s\u00e5dana beslut t.o.m. sjunkit. 2015\/16 beslutade JO i ca 7000 klagom\u00e5ls\u00e4renden, dvs. 2000 fler \u00e4n 1996\/97. Men antalet beslut med kritik \u00e4r nu bara drygt 450 j\u00e4mf\u00f6rt med tidigare 600.<\/p>\n

\"figur-1\"<\/a><\/p>\n

Figur 1: Det totala antalet beslut i klagom\u00e5ls\u00e4renden och det antal beslut i s\u00e5dana \u00e4renden som resulterade i JO-kritik (Sverige). Uppgifter fr\u00e5n \u00e4mbetsber\u00e4ttelserna p\u00e5 JO:s webbplats.<\/em><\/p>\n

Sannolikheten att den som JO-anm\u00e4lde p\u00e5 90-talet fick r\u00e4tt var rent statistiskt 15 procent. Nu \u00e4r sannolikheten\u00a0bara 7 procent. Man hade f\u00f6rv\u00e4ntat sig att procentandelen ber\u00e4ttigade anm\u00e4lningar skulle vara konstant \u00f6ver tiden. Om man antar att JO p\u00e5 90-talet inte kritiserade i on\u00f6dan borde allts\u00e5 den nuvarande kritikprocenten ligga p\u00e5 runt 15 procent. Ist\u00e4llet har procentsatsen halverats.<\/p>\n

Det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 detta p\u00e5 annat s\u00e4tt \u00e4n att JO numera underl\u00e5ter att kritisera chefer och myndigheter i ett stort antal fall d\u00e4r kritik vore p\u00e5 sin plats. M\u00e5nga ber\u00e4ttigade anm\u00e4lare \u2013 de torde vara ca 300-400 dvs. 50 procent \u2013 skickar allts\u00e5 in anm\u00e4lningar d\u00e4r fel faktiskt har beg\u00e5tts utan att JO uttalar motsvarande kritik, dvs. kritik som man tidigare uttalade i liknande situationer.<\/p>\n

Vidare: under rimliga statistiska antaganden visar det ovan sagda att antalet fel som beg\u00e5s av myndigheter och chefer \u00f6kat kraftigt p\u00e5 senare tid, \u00e5terigen fr\u00e5n 2005 och fram\u00e5t. Men d\u00e5 JO samtidigt som antalet anm\u00e4lningar \u00f6kat blivit mycket mer restriktiv i sitt kritiserande d\u00f6ljs denna negativa trend f\u00f6r allm\u00e4nheten.<\/p>\n

Ist\u00e4llet f\u00f6r att medge att man avvisar m\u00e5nga fullt ber\u00e4ttigade anm\u00e4lningar skriver JO p\u00e5 sin webbplats <\/a>att alla \u00e4renden granskas och vidare:<\/p>\n

I besluten och protokollen g\u00f6r JO uttalanden som klarg\u00f6r om den granskade myndigheten har handlat i enlighet med lagen eller inte. Om myndigheten agerat felaktigt uttalar JO kritik som kan rikta sig s\u00e5v\u00e4l mot myndigheten som mot enskilda tj\u00e4nstem\u00e4n. Av alla anm\u00e4lningar resulterar runt 10 procent i n\u00e5gon form av kritik.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Enligt ovan borde det st\u00e5: \u201dOm myndigheten agerat felaktigt \u00e4r chansen 50-50 <\/em>att JO uttalar kritik som kan rikta sig s\u00e5v\u00e4l mot myndigheten som mot enskilda tj\u00e4nstem\u00e4n\u201d.<\/p>\n

I citatet ovan l\u00e4mnas \u00e4ven den felaktiga uppgiften att det i bara 10 procent av klagom\u00e5len r\u00f6r sig om ber\u00e4ttigad kritik, dvs. om faktiska fel som beg\u00e5tts. Det \u00e4r s\u00e5 citatet m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5s av gemene man. Procentsiffran borde som sagt vara betydligt h\u00f6gre.<\/p>\n

Det \u00e4r uppseendev\u00e4ckande att JO l\u00e4mnar tv\u00e5 felaktiga uppgifter om sin \u00e4rendehantering p\u00e5 sin egen webbplats. H\u00e4r bryter uppenbarligen ett granskningsorgan sj\u00e4lvt mot en grundl\u00e4ggande regel f\u00f6r det offentliga: regeringsformens krav p\u00e5 saklighet och opartiskhet. Men det gjorde ju Riksrevisionen ocks\u00e5.<\/p>\n

Ett sk\u00e4l till att en anm\u00e4lan inte utreds anges visserligen vara att \u201d[d]et finns inte tillr\u00e4cklig anledning f\u00f6r JO att ta upp \u00e4rendet, trots att g\u00e4llande regler inte har f\u00f6ljts i alla delar.\u201d <\/a>Men det f\u00f6rklarar knappast varf\u00f6r JO blivit radikalt mer restriktiv i sin kritik av myndigheterna och deras chefer de senaste 10 \u00e5ren.<\/p>\n

JO Lars Lindstr\u00f6m har vid ett tillf\u00e4lle i medier l\u00e4mnat uppgifter som skulle kunna f\u00f6rklara saken. I en intervju i tidningen Arbetarbladet<\/em><\/a> s\u00e4ger Lindstr\u00f6m aprop\u00e5 att man inte utrett ett klagom\u00e5l fr\u00e5n en grupp i \u00c5mot som var missn\u00f6jd med ett v\u00e4gbygge: \u201dDet finns v\u00e4ldigt m\u00e5nga fel som beg\u00e5s av det allm\u00e4nna som inte tas upp av JO, p\u00e5 grund av tidsbrist helt enkelt\u201d. Men tidsbrist, som tydligen \u00e4r en starkt p\u00e5verkande faktor, anges inte p\u00e5 JO:s webbplats i listan p\u00e5 grunder f\u00f6r avskrivning.<\/p>\n

En sv\u00e5righet med att h\u00e4nvisa till tidsbrist \u00e4r att det inte \u00e4r ett objektivt begrepp. Det man \u201dhinner\u201d g\u00f6ra beror till inte s\u00e5 liten del p\u00e5 vad man \u201dvill\u201d g\u00f6ra. Den som inte hinner kritisera m\u00e5nga myndigheter och chefer kan misst\u00e4nkas inte vara helt motiverad att kritisera dessa. H\u00e4nvisning till tidsbrist reflekterar ofta en prioritering av andra \u201dviktigare\u201d saker. I s\u00e5 fall \u00e4r vi tillbaka till det strukturella j\u00e4vsproblemet.<\/p>\n

Vi ska slutligen eliminera en annan m\u00f6jlig f\u00f6rklaring till statistiken: att det blivit l\u00e4ttare att anm\u00e4la varf\u00f6r fler ober\u00e4ttigade anm\u00e4lningar skulle g\u00f6ras, kanske \u201di fyllan och villan\u201d. Det \u00e4r sant att m\u00f6jligheten att anm\u00e4la via e-post gjort det l\u00e4ttare att anm\u00e4la, vilket s\u00e4kert f\u00f6rklarar en del av \u00f6kningen av antalet klagom\u00e5l. Men ett exempel fr\u00e5n v\u00e5rt grannland Finland bel\u00e4gger att detta inte leder till en l\u00e4gre procentandel ber\u00e4ttigade klagom\u00e5l.<\/p>\n

Figur 2 illustrerar utvecklingen av \u00e4renden i Finland de senaste 15 \u00e5ren. \u00c4ven d\u00e4r har man sett en mycket stor \u00f6kning av antalet klagom\u00e5l fr\u00e5n allm\u00e4nheten de sista 10-15 \u00e5ren, fr\u00e5n 2300 till knappt 5000. M\u00e5nga g\u00f6rs numera per e-post. Men medan antalet beslut som resulterar i kritik i Sverige f\u00f6rblivit konstant har detta antal \u00f6kat i Finland. N\u00e4rmare best\u00e4mt har ett dubblerat antal klagom\u00e5l lett till att de beslut som utmynnar i kritik ocks\u00e5 i stort sett f\u00f6rdubblats.<\/p>\n

\"figur-2\"<\/a><\/p>\n

Figur 2: Det totala antalet beslut i klagom\u00e5ls\u00e4renden och det antal beslut i s\u00e5dana \u00e4renden som resulterade i JO-kritik (Finland). Uppgifter fr\u00e5n \u00e4mbetsber\u00e4ttelserna p\u00e5 finska JO:s webbplats.<\/em><\/p>\n

F\u00f6r att sammanfatta: JO m\u00e5ste nu utreda och f\u00f6rklara hur antalet \u00e4renden d\u00e4r man utdelar kritik kan vara konstant samtidigt som antalet klagom\u00e5l rusat i h\u00f6jden. Om JO har tidsbrist och inte hinner med att kritisera i h\u00e4lften av de fall d\u00e4r en fullt ber\u00e4ttigad anm\u00e4lan gjorts m\u00e5ste det offentligg\u00f6ras. Det betyder n\u00e4mligen att JO inte l\u00e4ngre kan fullg\u00f6ra sitt uppdrag att st\u00e5 p\u00e5 medborgarens sida. Att det tydligen varit s\u00e5 en l\u00e4ngre tid \u00e4r en skandal. En omorganisation m\u00e5ste i s\u00e5 fall \u00e4ga rum.<\/p>\n

Den viktigaste \u00e4ndringen som kr\u00e4vs \u00e4r att de nuvarande Justitieombudsm\u00e4nnen med tidigare tj\u00e4nstg\u00f6ring vid regeringskansliet byts ut och ers\u00e4tts med personer som inte har denna bakgrund. En policy b\u00f6r inf\u00f6ras som f\u00f6rhindrar att tidigare anst\u00e4llda vid regeringskansliet i framtiden f\u00e5r uppdrag som Justitieombudsm\u00e4n. Endast p\u00e5 detta s\u00e4tt kan JO \u00e5terf\u00e5 sin trov\u00e4rdighet hos allm\u00e4nheten. Ett lackmustest p\u00e5 en seri\u00f6s omorganisation \u00e4r att antalet beslut som utmynnar i kritik minst f\u00f6rdubblas fr\u00e5n nuvarande niv\u00e5.<\/p>\n

EJO\/MZ<\/p>\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! \u2666<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Liknande \u00e4renden<\/strong><\/h2>\n

Vetenskapsr\u00e5det br\u00f6t mot anst\u00e4llningsf\u00f6rordningen: rekryterade forskningssekreterare genom \u2019\u2019intern utlysning\u2019\u2019<\/a><\/p>\n

Efterl\u00e4ngtat JO-beslut: Lunds universitet kr\u00e4nkte twittrande professors yttrandefrihet<\/a><\/p>\n

ARW riktar allvarlig kritik mot JO Lilian Wiklund: inget twitterbeslut efter 16 m\u00e5nader trots v\u00e4gledande JO-avg\u00f6rande i snarlikt \u00e4rende<\/a><\/p>\n

Lunds universitet JO-anm\u00e4lt: Ekonomih\u00f6gskolan m\u00f6rkade kr\u00e4nkning av yttrandefriheten<\/a><\/p>\n

Academic Rights Watch JO-anm\u00e4ler H\u00f6gskolan Dalarna: professors r\u00e4ttss\u00e4kerhet satt ur spel<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

ARW:s granskning visar att situationen p\u00e5 Justitieombudsmannen p\u00e5minner om den p\u00e5 Riksrevisionen. En majoritet av justitieombudsm\u00e4nnen har en bakgrund p\u00e5 regeringskansliet vars myndigheter och chefer man nu sitter och granskar. Antalet beslut d\u00e4r JO uttalar kritik har under l\u00e5ng tid … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[212],"tags":[444,137,138,443,134,140,446,445,447],"class_list":["post-2342","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-myndighetsutovning","tag-cecilia-renfors","tag-jo","tag-justitieombudsmannen","tag-lars-lindstrom","tag-lilian-wiklund","tag-riksrevisionen","tag-saklighet-och-opartiskhet","tag-stefan-holgersson","tag-strukturellt-jav"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2342","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2342"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2342\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2985,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2342\/revisions\/2985"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2342"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2342"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2342"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}