Om du funderar \u00f6ver en framtida professur vid Konstfack b\u00f6r du redan nu v\u00e4lja r\u00e4tt politisk uppfattning. Den signalen s\u00e4nder en aktuell tills\u00e4ttning av en professur i visuell kommunikation. En s\u00f6kande, som redan \u00e4r professor i \u00e4mnet i Tyskland, ans\u00e5gs inte vara tillr\u00e4ckligt \u201dnormkritisk\u201d f\u00f6r tj\u00e4nsten. ARW varnar f\u00f6r den politisering som blir f\u00f6ljden av Konstfacks policy att kr\u00e4va normkritik, i den sn\u00e4va mening som h\u00e4r avses, av s\u00f6kande till akademiska tj\u00e4nster, vilket gynnar kandidater med viss politisk uppfattning.<\/i><\/p>\n
<\/p>\n
Man hade f\u00f6rv\u00e4ntat sig att en professur i \u201dvisuell kommunikation med inriktning illustration och bildber\u00e4ttande\u201d vid Konstfack (dnr KF2017\/VO2P\/11<\/a>) i f\u00f6rsta hand skulle g\u00e5 till n\u00e5gon som \u00e4r bra p\u00e5 att illustrera samt har de n\u00f6dv\u00e4ndiga pedagogiska kvalifikationerna f\u00f6r att kunna l\u00e4ra ut detta.<\/p>\n Men s\u00e5 enkelt \u00e4r det tydligen inte, utan det kr\u00e4vs enligt den svenska utlysningen \u00e4ven \u201ddokumenterad omfattande erfarenhet av en normkreativ praktik (att genom sin praktik unders\u00f6ka och synligg\u00f6ra strukturella maktf\u00f6rh\u00e5llanden)\u201d. Termen f\u00f6rklaras s\u00e5 h\u00e4r: \u201d[n]ormkreativitet sammanfattar det g\u00f6rande som syftar till att oms\u00e4tta normkritisk analys i praktiken.\u201d (I den engelska utlysningen av samma tj\u00e4nst saknas kravet p\u00e5 dokumenterad normkreativ praktik.)<\/p>\n Men kanske \u00e4r de sakkunniga kloka nog att bortse fr\u00e5n det till synes ovidkommande kravet p\u00e5 ett normkritiskt\/-kreativt perspektiv. Nej, tv\u00e4rtom. Detta \u00e4gnas stor uppm\u00e4rksamhet vid granskningen \u2013 faktiskt ungef\u00e4r lika stor som kravet p\u00e5 att faktiskt kunna illustrera och l\u00e4ra ut denna f\u00e4rdighet (utl\u00e5tandena finns h\u00e4r<\/a>).<\/p>\n Flera s\u00f6kande ber\u00f6ms s\u00e5ledes f\u00f6r att i sin praktik ha bedrivit normkritik. H\u00e4r m\u00e5ste man komma ih\u00e5g att s\u00e5v\u00e4l Konstfack som sakkunniga f\u00f6rst\u00e5r begreppet i sn\u00e4v mening som att det handlar om kritik av vissa maktstrukturer och inte andra (t.ex. inte g\u00e4rna kvinnliga maktstrukturer, som v\u00e4l utesluts per definition, d\u00e5 Konstfack sj\u00e4lv annars skulle komma under luppen; se nedan).<\/p>\n Ang\u00e5ende en s\u00f6kande framh\u00e5lls, av den utl\u00e4ndska sakkunniga:<\/p>\n Her work comes from a norm critical approach, which means a sustained, rigorous critique of cultures, systems and institutions that marginalize, oppress and enact violence upon a range of subjects occupying subaltern socio-political positions.<\/em><\/p><\/blockquote>\n Om den s\u00f6kande som nyligen fick tj\u00e4nsten \u2013 Sara Teleman \u2013 heter det, \u00e5terigen med gillande:<\/p>\n Teleman works from a feminist and political perspective, with attention to visibility in terms of race, ability and religious identity \u2026 she understands an analysis of power and its distribution is central to a to a norm critical perspective.<\/em><\/p><\/blockquote>\n \u00c4ven en svensk sakkunnig ger Teleman ber\u00f6m f\u00f6r hennes normarbete och inte minst f\u00f6r de som ideologiskt l\u00e4mpliga betraktade motiv hon valt f\u00f6r sina teckningar:<\/p>\n Hennes senaste egna bok \u00e4r R\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r kvinnor (LL-f\u00f6rlaget, 2016, en l\u00e4ttl\u00e4st faktabok om r\u00f6str\u00e4ttskampen, rikt illustrerad, och den senaste illustrerade boken \u00e4r Jag och du, skriven av Inti Chavez. Det \u00e4r en omarbetning av L\u00e4tta sexboken fr\u00e5n 2014, riktad till ungdomar som \u00e4r nya i Sverige, och publicerad p\u00e5 svenska och arabiska. I sina illustrationer arbetar Sara Teleman mycket med visibilitet, b\u00e5de vad g\u00e4ller hudf\u00e4rg, funktionsvariationer och religionstillh\u00f6righet.<\/em><\/p><\/blockquote>\n H\u00e4r framg\u00e5r att normkritik innefattar inte bara en feministisk st\u00e5ndpunkt utan \u00e4ven det som brukar kalla identitetspolitik, dvs. framh\u00e4vandet av en persons etnicitet och annat grupptillh\u00f6righet som s\u00e4rskilt relevanta och intressanta. Idologiskt st\u00e4mmer detta v\u00e4l med den nuvarande svenska regeringens politik, d\u00e4r s\u00e4rskilt Milj\u00f6partier drivet denna linje, men mindre v\u00e4l med olika konservativa politiska riktningar, som per definition betonar v\u00e4rdet av att bevara de normer som faktiskt finns \u2013 s\u00e5vida det inte finns starka sk\u00e4l att anse att de skulle beh\u00f6va f\u00f6r\u00e4ndras. M\u00e4ngden konservativa normkritiker torde vara tom.<\/p>\n Med s\u00e5 \u00f6vertygande normkritisk meritering v\u00e4ger det, hur som helst, l\u00e4tt att Teleman, som de andra sakkunniga uttrycker det, \u201deventuellt inte har ett internationellt erk\u00e4nt konstn\u00e4rskap\u201d respektive \u201ddoesn\u2019t seem to have much professional network outside of Sweden\u201d.<\/p>\n F\u00f6r andra s\u00f6kande \u00e4r misstanken att det avsedda normkritiska perspektivet saknas n\u00e5got som utesluter vederb\u00f6rande fr\u00e5n tj\u00e4nsten. Den utl\u00e4ndska sakkunniga skriver om en manlig s\u00f6kande:<\/p>\n However his rather brief address to the specifics of the job criteria are slight and insufficient, and reveals a lack of theoretical, intellectual consideration for what norm criticism, or norm creativity, could mean. His claim that his work is \u201cgender neutral\u201d and that \u201cgender, religion and race often take focus away from the content of an illustration,\u201d show this lack of consideration, as it is a basic tenet of a norm critical perspective that the aesthetic is never separable from the political, and that art is never neutral. His own art, while merry and full of life, owes much to African sculpture, and the primitivist school of art. This in itself could be read in relation to European colonialism and the Swedish myth of neutrality.<\/em><\/p><\/blockquote>\n Det \u00e4r allts\u00e5 demeriterande f\u00f6r en s\u00f6kande till en professur i illustration att ha producerat n\u00e5got som kan f\u00f6rst\u00e5s som st\u00f6djande \u201dthe Swedish myth of neutrality\u201d. (N\u00e5gon som vet vad det betyder?)<\/p>\n En s\u00f6kande, Samuel Nyholm, innehar till skillnad fr\u00e5n de andra redan en professur i \u00e4mnet, i Tyskland, och borde d\u00e4rf\u00f6r rimligen vara en huvudkandidat f\u00f6r tj\u00e4nsten. Nyholms i sammanhanget imponerande konstn\u00e4rliga och pedagogiska meritering \u00f6vertygar emellertid inte den utl\u00e4nska sakkunniga:<\/p>\n While his artwork seems to play with ideas of high and low art, none of the work he includes with his application presents as having a norm critical conceptual basis.<\/em><\/p><\/blockquote>\n \u00c4n v\u00e4rre:<\/p>\n I found some of it to not be challenging at all, but to include rather standard images, such as in his array of traditionally rendered naked and eroticized women. The choice to depict women this way strikes me as nostalgic, rather than critical.<\/em><\/p><\/blockquote>\n Nyholm har allts\u00e5, fr\u00e5n ideologisk synpunkt, valt fel motiv f\u00f6r sina teckningar och m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r diskvalificeras \u2013 sina omfattande konstn\u00e4rliga och pedagogiska kvalifikationer till trots. Samma sakkunniga underl\u00e5ter att n\u00e4mna att Nyholm redan \u00e4r professor i \u00e4mnet vid ett annat l\u00e4ros\u00e4te.<\/p>\n \u00c4ven en svensk sakkunnig anm\u00e4rker p\u00e5 Nyholms som hon ser det tvivelaktiga f\u00f6rh\u00e5llandet till normkritik, i f\u00f6reskriven mening:<\/p>\n Samuel Nyholm st\u00e4ller sig positiv till den normkreativa delen av programmet, samtidigt som delar av hans arbete g\u00e5r p\u00e5 tv\u00e4rs mot just det, genom (ironisk) reproduktion av bland annat rasistiska stereotyper.<\/em><\/p><\/blockquote>\n \u00c5terigen: Nyholm m\u00e5 vara bra p\u00e5 att illustrera men han \u00e4r inte tillr\u00e4ckligt ideologisk och politiskt renl\u00e4rig f\u00f6r att komma ifr\u00e5ga f\u00f6r en professur p\u00e5 Konstfack.<\/p>\n Det finns en annan tveksamhet som ocks\u00e5 m\u00e5ste uppm\u00e4rksammas. I Konstfacks anst\u00e4llningsordning<\/a> fastsl\u00e5s f\u00f6ljande ang\u00e5ende valet av sakkunniga vid anst\u00e4llning som professor: \u201dB\u00e5de kvinnor och m\u00e4n ska vara representerade bland de sakkunniga om det inte finns mycket starka sk\u00e4l mot detta.\u201d Men i detta fall best\u00e5r de sakkunniga uteslutande av kvinnor. Hur kommer det sig? N\u00e5gra \u201dmycket starka sk\u00e4l\u201d att fr\u00e5ng\u00e5 skrivelsen i anst\u00e4llningsordningen har vi inte h\u00f6rt talas om. ARW har varit i kontakt med en s\u00f6kande som inte heller f\u00e5tt information om n\u00e5gra s\u00e5dana sk\u00e4l. Mycket tyder allts\u00e5 p\u00e5 att Konstfack brutit mot sitt eget regelverk p\u00e5 denna punkt.<\/p>\n Det \u00e4r relevant i sammanhanget att konstatera att enbart kvinnliga s\u00f6kanden kallats till intervju<\/a> och inga manliga.<\/p>\n ARW har i flera inl\u00e4gg kritiserat Stockholms konstn\u00e4rliga h\u00f6gskolor, inklusive Konstfack, f\u00f6r j\u00e4v och f\u00f6r att fr\u00e4mja kvinnliga s\u00f6kande till professurer. Senast tillsatte Uniarts (Stockholms konstn\u00e4rliga h\u00f6gskola) en kvinnlig (odisputerad) professor, helt utan sakkunnigbed\u00f6mning. \u00c4ven denna g\u00e5ng br\u00f6ts det mot det interna regelverket, vilket s\u00e5v\u00e4l ARW som \u00d6verklaganden\u00e4mnden f\u00f6r h\u00f6gskolan konstaterade. I ett inl\u00e4gg noterade vi att \u201d[v]\u00e4sentligen hela ledningsgruppen best\u00e5r nu av kvinnor som inte disputerat\u201d.<\/p>\n Det vore synd om intrycket uppstod att Konstfack f\u00f6rs\u00f6ker otillb\u00f6rligt fr\u00e4mja kvinnliga s\u00f6kande genom att bryta mot de delar av regelverket som ska f\u00f6rhindra att ovidkommande h\u00e4nsyn tas vid tj\u00e4nstetills\u00e4ttningar. Det ser inte heller bra ut att den utvalda kandidaten f\u00f6r den h\u00e4r uppm\u00e4rksammade tj\u00e4nsten har n\u00e4ra kopplingar till Konstfack, d\u00e4r hon s\u00e5v\u00e4l studerat som undervisat.<\/p>\n F\u00f6r att g\u00f6ra saken \u00e4nnu v\u00e4rre har Konstfacks rektor, Maria Lantz, nyligen g\u00e5tt ut med p\u00e5budet<\/a> att det i forts\u00e4ttningen ska kr\u00e4vas normkritik vid alla akademiska tj\u00e4nstetills\u00e4ttningar:<\/p>\n N\u00e4r det g\u00e4ller nya anst\u00e4llningar \u00e4r kunskap om normkritik\/intersektionella perspektiv n\u00e5got vi har med som krav f\u00f6r att anst\u00e4llas som lektor eller professor. Detta ska vi fokusera \u00e4nnu mer p\u00e5. Vidare ska vi med omedelbar verkan inkludera fr\u00e5gor om kr\u00e4nkande beteenden vid referenstagning som del av bed\u00f6mning kring \u2019pedagogisk skicklighet\u2019 d\u00e5 vi anst\u00e4ller l\u00e4rare. Konkret inneb\u00e4r det att fr\u00e5gan om sexistiskt beteende, h\u00e4rskartekniker etc, st\u00e4lls till den s\u00f6kandes referenser och\/eller andra i beroendest\u00e4llning. Detta hoppas jag att alla konsth\u00f6gskolor g\u00f6r. Annars tenderar personer med denna typ av osunda beteenden att premieras vidare i v\u00e5ra system!<\/em><\/p><\/blockquote>\n Men regeringsformen kap. 12 \u00a7 5<\/a> (liksom lagen om offentlig anst\u00e4llning \u00a74<\/a>)\u00a0s\u00e4ger att man vid anst\u00e4llningar inom det offentliga bara ska f\u00e4sta vikt vid f\u00f6rtj\u00e4nst och skicklighet. Det finns allts\u00e5 inget legalt utrymme f\u00f6r att utesluta s\u00f6kanden med p\u00e5st\u00e5tt \u201dosunda beteenden\u201d. Inte heller finns lagligt utrymme att utesluta s\u00f6kande p.g.a. att de inte sympatiserar med ett visst samh\u00e4llsvetenskapligt och kraftigt politiserat\u00a0perspektiv. Tv\u00e4rtom garanterar\u00a0regeringsformen varje individs yttrandefrihet\u00a0i relation till det offentliga (i detta fall h\u00f6gskolan), n\u00e4mligen: ”frihet att i tal, skrift eller bild eller p\u00e5 annat s\u00e4tt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, \u00e5sikter och k\u00e4nslor\u2019\u2019.<\/p>\n Regler av den typen som till\u00e4mpas p\u00e5 Konstfack \u00e4r s\u00e5ledes\u00a0grundlagsstridiga. ARW kommer d\u00e4rf\u00f6r att \u00f6verv\u00e4ga en anm\u00e4lan till l\u00e4mplig granskningsmyndighet.<\/p>\n L\u00e4saren kan experimentera med att i v\u00e5r text ovan genomg\u00e5ende byta ut \u201dnormkritik\u201d mot \u201dmarxism-leninism\u201d, och \u201dnormkreativ\u201d mot \u201drevolution\u00e4r\u201d. Resultatet kommer akademiska tj\u00e4nstetills\u00e4ttningar i Sovjetunionen eller gamla DDR farligt n\u00e4ra.<\/p>\n Oavsett vad man tycker om normkritik i den sn\u00e4va mening som h\u00e4r avses \u00e4r det olyckligt om en h\u00f6gskola likriktas s\u00e5 till den grad att ett visst politiskt syns\u00e4tt blir det enda som kan och f\u00e5r omfattas. Det leder till att h\u00f6gskolan blir en intellektuell ekokammare \u2013 tv\u00e4rtemot de ideal om \u00f6ppenhet och fritt pr\u00f6vande som den h\u00f6gre utbildningen st\u00e5r f\u00f6r. Normkritik \u00e4r sj\u00e4lv en norm som m\u00e5ste kunna kritiseras.<\/p>\n EJO\/JSS\/MZ<\/p>\n Kvotering i praktiken? Uniarts tillsatte kvinnlig professor utan sakkunnigutl\u00e5tanden<\/a><\/p>\n Gr\u00e4ddfil till professur vid SKH: inkompetensf\u00f6rklarad uppgraderades till huvudkandidat<\/a><\/p>\n Nytt j\u00e4v vid Stockholms konstn\u00e4rliga h\u00f6gskola: professur gick till s\u00f6kande som utformat tj\u00e4nstebeskrivningen<\/a><\/p>\n Systematiskt j\u00e4v vid Stockholms konstn\u00e4rliga h\u00f6gskolor: cheferna anst\u00e4llde n\u00e4rst\u00e5ende<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Om du funderar \u00f6ver en framtida professur vid Konstfack b\u00f6r du redan nu v\u00e4lja r\u00e4tt politisk uppfattning. Den signalen s\u00e4nder en aktuell tills\u00e4ttning av en professur i visuell kommunikation. En s\u00f6kande, som redan \u00e4r professor i \u00e4mnet i Tyskland, ans\u00e5gs … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Liknande \u00e4renden<\/strong><\/h2>\n