{"id":3198,"date":"2018-03-09T15:09:10","date_gmt":"2018-03-09T14:09:10","guid":{"rendered":"http:\/\/academicrightswatch.se\/?p=3198"},"modified":"2018-03-09T15:56:03","modified_gmt":"2018-03-09T14:56:03","slug":"arw-tw-med-terence-karran-bristande-akademisk-frihet-gor-sverige-oattraktivt-for-unga-forskare","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=3198","title":{"rendered":"ARW-TV med Terence Karran: bristande akademisk frihet g\u00f6r Sverige oattraktivt f\u00f6r unga forskare"},"content":{"rendered":"

Unga ambiti\u00f6sa akademiker m\u00e5ste fr\u00e5ga sig om de verkligen vill jobba i Danmark eller Sverige, d\u00e4r den akademiska friheten \u00e4r uppenbart begr\u00e4nsad. Det s\u00e4ger den brittiske utbildningsforskaren Terence Karran i en intervju med ARW:s Erik J Olsson. Karrans forskargrupp har m\u00e4tt hur mycket akademisk frihet l\u00e4rare och forskare har inom EU. Forskningen har bl.a. lett till \u00e4ndringar i den danska lagstiftningen.<\/em><\/p>\n

<\/p>\n

Academic Rights Watch spelade in en intervju med Terence Karran<\/a>, professor i h\u00f6gre utbildning vid Lincoln University (UK), i samband med att han gav en g\u00e4stf\u00f6rel\u00e4sning om akademisk frihet vid Lunds universitet (inbjuden av vice-rektor Bo Ahr\u00e9n). Intervjun med Karran publicerar vi nu p\u00e5 v\u00e5r Youtube-kanal.<\/a><\/p>\n

Bakgrunden \u00e4r artikeln \u201cMeasuring academic freedom: a criterion referenced approach\u201d<\/a>, skriven av Karran och medarbetarena Klaus Beiter and Kwadwo Appiagyei-Atua. Studien, som troligen \u00e4r den mest omfattande som gjorts av det r\u00e4ttsliga skyddet f\u00f6r den akademiska friheten inom EU, utkom 2017 i tidskriften Policy Reviews in Higher Education<\/em>. D\u00e4refter gjorde Karrans forskargrupp en stor enk\u00e4tunders\u00f6kning av hur forskare inom EU upplever sin akademiska frihet.<\/p>\n

Ett resultat av Karrans studier \u00e4r att graden av akademisk frihet i Sverige \u00e4r l\u00e5g j\u00e4mf\u00f6rt med de flesta andra EU-l\u00e4nder:<\/p>\n

– Det som f\u00f6rv\u00e5nade mig ang\u00e5ende Sverige var att det fanns skydd f\u00f6r den akademiska friheten i konstitutionella dokument, men bara f\u00f6r forskningen, inte f\u00f6r undervisningen. Det \u00e4r r\u00e4tt ovanligt, n\u00e4stan unikt, i ett europeiskt perspektiv, s\u00e4ger Karran.<\/p>\n

Vad ligger d\u00e5 bakom det bristande skyddet?<\/p>\n

– Anledningen kan vara att Sverige har setts som en demokratisk stat och har fungerat som s\u00e5dan. Kanske \u00e4r det s\u00e5 att man inte tyckt att det funnits behov av r\u00e4ttsliga skydd. Det faktiska skyddet har funnits d\u00e4r \u00e4nd\u00e5. Det \u00e4r \u00e5tminstone en f\u00f6rklaring.<\/p>\n

Vad g\u00e4ller undervisning \u00e4r idealet enligt Karran att den som ska h\u00e5lla i undervisningen har full kontroll \u00f6ver kurslitteraturen och hur kursen ska genomf\u00f6ras.<\/p>\n

– \u00c4ven i UK best\u00e4mmer l\u00e4rarna kollektivt vilken kurslitteratur som ska anv\u00e4ndas, vilket kan leda till problem n\u00e4r nya l\u00e4rare kommer in i systemet som inte haft n\u00e5got att s\u00e4ga till om. Men grundregeln m\u00e5ste vara att det \u00e4r den undervisande l\u00e4raren som best\u00e4mmer litteraturen. Sj\u00e4lvklart \u00e4r det s\u00e5 att en professor i geologi vet b\u00e4st vilken litteratur som ska anv\u00e4ndas i en kurs i geologi, sl\u00e5r Karran fast.<\/p>\n

Karran \u00e4r kritisk mot European University Association (EUA) som lagt ett ensidigt fokus p\u00e5 institutionell autonomi \u2013 h\u00f6gskolans frihet fr\u00e5n staten och andra p\u00e5verkansfaktorer \u2013 som det viktigaste m\u00e5ttet p\u00e5 akademisk frihet:<\/p>\n

– Institutionell frihet inneb\u00e4r fr\u00e5nvaro av kontroll, vilket inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inneb\u00e4r att forskare och l\u00e4rare faktiskt kan ut\u00f6va denna autonomi. Vidare tycks EUA allt mer betona friheten f\u00f6r managers att leda verksamheten snarare \u00e4n l\u00e4rares och forskares frihet. EUA:s tolkning av autonomi skiljer sig d\u00e4rf\u00f6r fr\u00e5n den som akademiker normalt skulle skriva under p\u00e5, s\u00e4ger Karran.<\/p>\n

Det akademiska sj\u00e4lvstyret f\u00e5r ofta kritik fr\u00e5n politiker som menar att beslutsprocessen blir ineffektiv och l\u00e5ngsam. Men Karran menar att kritiken bygger p\u00e5 missf\u00f6rst\u00e5nd d\u00e5, som han uttrycker det, \u201d[s]peed was never of the essence of determining academic excellence\u201d.<\/p>\n

Karran tror inte heller p\u00e5 att inkludera allt fler personalgrupper i olika akademiska organ, vilket nu sker i Sverige:<\/p>\n

– De flesta akademiska beslut kr\u00e4ver en akademisk bakgrund. Jag kan inte se att n\u00e5gon med bakgrund inom finans eller personaladministration kan fatta beslut i akademiska fr\u00e5gor med n\u00e5gon som helst trov\u00e4rdighet. Detsamma g\u00e4ller f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r det lokala n\u00e4ringslivet. De kan ingenting om hur akademin fungerar och m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r f\u00e5 \u2019assistens\u2019 av rektor, som d\u00e4rmed indirekt kan p\u00e5verka deras uppfattningar i olika fr\u00e5gor, menar Karran.<\/p>\n

ARW fr\u00e5gade Karran vad han ans\u00e5g vara de mest \u00f6verraskande resultaten i studien fr\u00e5n 2017.<\/p>\n

– Det som \u00f6verraskade mest var nog att ingen stat kom ens i n\u00e4rheten av att uppfylla kraven p\u00e5 akademisk frihet fullt ut. Vi s\u00e5g ocks\u00e5 att det finns tv\u00e5 grupper av nordiska l\u00e4nder. Finland och Norge ligger i mitten medan Sverige och Danmark tillh\u00f6r slutgruppen avseende akademisk frihet i ett EU-perspektiv.<\/p>\n

Karran menar att detta riskerar att p\u00e5verka m\u00f6jligheten att rekrytera framst\u00e5ende unga forskare:<\/p>\n

– Som ung ambiti\u00f6s akademiker m\u00e5ste man fr\u00e5ga sig om man verkligen vill jobba i Danmark eller Sverige, d\u00e4r den akademiska friheten \u00e4r uppenbart begr\u00e4nsad. Svaret \u00e4r antagligen nej. Om man tittar historiskt p\u00e5 situationen har akademiker tenderat att flytta till l\u00e4nder och institutioner d\u00e4r de har kunnat \u00e5tnjuta akademisk friheten och d\u00e4rmed kunnat producera akademisk arbeten av h\u00f6gsta kvalitet.<\/p>\n

Det leder till sambandet mellan akademisk frihet och kvalitet, som Karrans aktuella forskning \u00e4r inriktade p\u00e5.<\/p>\n

– Vi j\u00e4mf\u00f6rde grad av akademisk frihet med position p\u00e5 Times Higher Ranking. Resultatet \u00e4r att de institutioner som har st\u00f6rst akademisk frihet ocks\u00e5 tenderar att vara h\u00f6gst rankade. Det tycks finnas en godartad cirkel mellan skyddet f\u00f6r den akademiska friheten och akademisk excellens.<\/p>\n

En annan nygjord studie unders\u00f6kte forskarnas upplevda akademiska frihet.<\/p>\n

– Vi fann, ang\u00e5ende Sverige, att m\u00e5nga anger att de ut\u00f6var sj\u00e4lvcensur. Man m\u00e5ste fr\u00e5ga sig om det \u00e4r h\u00e5llbart i l\u00e4ngden att mer \u00e4n en p\u00e5 tio l\u00e4rare och forskare anger att de inte \u00f6ppet kan s\u00e4ga sin mening. M\u00e5nga upplever ocks\u00e5 att de uts\u00e4tts f\u00f6r trakasserier.<\/p>\n

\u00c4r det d\u00e5 s\u00e5 att l\u00e4nder d\u00e4r det r\u00e4ttsliga skyddet \u00e4r starkt ocks\u00e5 \u00e4r l\u00e4nder d\u00e4r den upplevda graden av akademisk frihet \u00e4r h\u00f6g?<\/p>\n

– Det \u00e4r mer komplext \u00e4n s\u00e5. Den faktiskt upplevda akademiska friheten f\u00f6r\u00e4ndras l\u00e5ngsamt. S\u00e5 \u00e4ven om lagen \u00e4ndrats kan det ta l\u00e5ng tid innan det blir k\u00e4nnbart f\u00f6r den enskilde forskaren. Vad g\u00e4ller Sverige \u00e4ndrades lagen 2011 [autonomireformen, red. anm.] och det kan ta viss tid innan detta g\u00e5r upp f\u00f6r individuella akademiker.<\/p>\n

Fr\u00e5gan om det \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rt att ha ett 100-procentigt skydd f\u00f6r den akademiska friheten. Betyder inte det att akademin isoleras fr\u00e5n samh\u00e4llet?<\/p>\n

– Det har nog aldrig h\u00e4nt att akademin helt isolerat sig fr\u00e5n samh\u00e4llet. P\u00e5 Nya Zealand finns en lag som s\u00e4ger att akademiker ska vara samh\u00e4llets kritiker och samvete, s\u00e5 att regeringar kan korrigeras n\u00e4r fel beg\u00e5s. I denna mening \u00e4r akademisk frihet n\u00e5got som \u00e5tnjuts av f\u00e5 men \u00e4r till gagn f\u00f6r alla. Det kan vara sv\u00e5rt att uppn\u00e5 ett 100-procentigt skydd f\u00f6r den akademiska friheten men jag tror att om vi lyckades uppn\u00e5 detta skulle det vara till samh\u00e4llets b\u00e4sta, menar Karran.<\/p>\n

Vi \u00e5terkom till fr\u00e5gan om olika tidsperspektiv. \u00c4r bristen p\u00e5 akademisk frihet i Europa delvis en effekt av kortsiktigt t\u00e4nkande exempelvis i politiska kretsar?<\/p>\n

– Ja, en del av problemet \u00e4r att politiker har v\u00e4ldigt kortsiktiga m\u00f6jligheter.\u00a0 De m\u00e5ste alltid t\u00e4nka p\u00e5 n\u00e4sta val. Utvecklingen av kunskap \u00e4ger \u00e5 andra sidan rum inte \u00f6ver fyra \u00e5rs tid utan 400 \u00e5rs tid. Vi tvingas nu att hela tiden \u00e5stadkomma forskning som \u00e4r kortsiktigt nyttig.<\/p>\n

– Det har lett till att vi inte l\u00e4ngre publicerar b\u00f6cker \u2013 det tar f\u00f6r l\u00e5ng tid. B\u00f6cker l\u00e4ses inte l\u00e4ngre av akademiker sj\u00e4lva, utan i b\u00e4sta fall av studenter.\u00a0 Vi uppmuntras i st\u00e4llet att skriva 3-4 artiklar, vilket \u00e4r b\u00e4ttre f\u00f6r meritf\u00f6rteckningen.<\/p>\n

Vilken p\u00e5verkan har d\u00e5 Karrans egen forskning om akademisk frihet f\u00e5tt?<\/p>\n

– Efter mina tidigare arbeten, som visade att Danmark hade lite akademisk frihet i ett europeiskt perspektiv, klagade danska akademiker hos Unesco f\u00f6r brott mot Unescos rekommendationer f\u00f6r h\u00f6gre utbildning, som Danmark hade skrivit p\u00e5. Regeringen k\u00e4nde sig d\u00e4rmed tvungen att inr\u00e4tta en internationell utv\u00e4rderingskommitt\u00e9. Denna kom fram till att lagarna kring akademisk frihet m\u00e5ste \u00e4ndras i Danmark. S\u00e5 denna typ av forskning kan leda till konkreta f\u00f6r\u00e4ndringar, s\u00e4ger Karran.<\/p>\n

Vad kan man slutligen g\u00f6ra f\u00f6r att \u00f6ka den akademiska friheten, rent konkret?<\/p>\n

– N\u00e5got som var sl\u00e5ende i v\u00e5ra studier av upplevd akademisk frihet var att en stor andel akademiker sade sig inte veta vad akademisk frihet inneb\u00e4r. I Sverige sade sig n\u00e4sta 2\/3 av alla som svarade sig inte vet vad akademisk frihet \u00e4r. S\u00e5 en v\u00e4ldigt viktig sak \u00e4r att g\u00f6ra folk medvetna om detta. De visste inte heller om det fanns n\u00e5got officiellt dokument om detta och k\u00e4nde inte till det r\u00e4ttsliga skyddet.<\/p>\n

– Om inte akademikerna sj\u00e4lva vet vilka r\u00e4ttigheter de har kan de inte heller bidra till att skydda r\u00e4ttigheter. \u00c4ven rektorer kan bidra till att \u00f6ka medvetenheten mot bakgrund av att akademisk frihet \u00e4r en grundpelare f\u00f6r akademisk excellens. Akademisk frihet kan mycket v\u00e4l vara en del av en h\u00f6gskolas varum\u00e4rke, s\u00e4ger Terence Karran till Academic Rights Watch.<\/p>\n

JSS\/MZ<\/p>\n

Liknande \u00e4renden<\/strong><\/h2>\n

ARW lanserar internationell sajt: \u201dsvenska akademiker beh\u00f6ver omv\u00e4rldens st\u00f6d\u201d<\/a><\/p>\n

Ny brittisk studie: akademisk frihet i Sverige p\u00e5 europeisk bottenniv\u00e5<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Unga ambiti\u00f6sa akademiker m\u00e5ste fr\u00e5ga sig om de verkligen vill jobba i Danmark eller Sverige, d\u00e4r den akademiska friheten \u00e4r uppenbart begr\u00e4nsad. Det s\u00e4ger den brittiske utbildningsforskaren Terence Karran i en intervju med ARW:s Erik J Olsson. Karrans forskargrupp har … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[641,86,642,640,638,637,230,100,607,639,213],"class_list":["post-3198","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet","tag-akademisk-excellens","tag-akademisk-frihet-2","tag-akademiskt-sjalvstyre","tag-danmark","tag-eu","tag-europa","tag-forskningens-frihet","tag-institutionell-autonomi","tag-larofrihet","tag-sverige","tag-terence-karran"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3198","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3198"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3198\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3208,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3198\/revisions\/3208"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3198"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3198"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3198"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}