{"id":3284,"date":"2018-05-18T12:46:03","date_gmt":"2018-05-18T10:46:03","guid":{"rendered":"http:\/\/academicrightswatch.se\/?p=3284"},"modified":"2018-05-18T17:22:59","modified_gmt":"2018-05-18T15:22:59","slug":"ny-karran-studie-hogt-rankade-universitet-har-mer-akademisk-frihet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=3284","title":{"rendered":"Ny Karran-studie: \u201dh\u00f6gt rankade universitet har mer akademisk frihet\u201d"},"content":{"rendered":"

Finns det ett samband mellan hur mycket akademisk frihet l\u00e4rare och forskare har och var universitetet placerar sig p\u00e5 Times-rankningen? En ny studie av den brittiske utbildningsforskaren Terence Karran indikerar att s\u00e5 \u00e4r fallet. L\u00e4rare vid de h\u00f6gst rankade brittiska l\u00e4ros\u00e4tena svarade genomg\u00e5ende att de har mer akademisk frihet \u00e4r l\u00e4rare vid de l\u00e4gst rankade l\u00e4ros\u00e4tena, s\u00e5v\u00e4l vad g\u00e4ller forskning som undervisning. De h\u00f6gst rankade \u00e5tnjuter ocks\u00e5 en h\u00f6gre grad av autonomi och kollegialt styre.<\/em><\/p>\n

<\/p>\n

Tendensen i Sverige \u00e4r att den akademiska friheten alltmer nedmonteras till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r toppstyre och managerv\u00e4lde. Academic Rights Watch (ARW) har de senaste \u00e5ren dokumenterat \u00e5tskilliga exempel p\u00e5 denna utveckling efter \u201dautonomireformen\u201d. F\u00f6rhoppningen \u00e4r bl.a. att verksamhetens kvalitet ska f\u00f6rb\u00e4ttras om h\u00f6gskoleledningars m\u00f6jligheter att styra verksamheten st\u00e4rks. H\u00f6gskolans regeringstillsatta ledare anses n\u00e4mligen ha ett osvikligt sinne f\u00f6r vad som \u00e4r bra forskning och utbildning.<\/p>\n

Ett extremt exempel p\u00e5 denna form av New Public Management (NPM) \u00e4r f\u00f6rre Stockholmsrektorn K\u00e5re Bremers Ledningsutredning, som f\u00f6respr\u00e5kar en ren linjestyrning d\u00e4r l\u00e4rare och forskare inte l\u00e4ngre deltar i beslutsprocesserna, utan i b\u00e4sta fall f\u00e5r \u201dh\u00f6ras\u201d innan beslut fattas.<\/p>\n

F\u00f6rutom att ett NPM-styre flagrant strider mot internationella \u00f6verenskommelser p\u00e5 omr\u00e5det, inte minst Unescos rekommendationer f\u00f6r personal inom den h\u00f6gre utbildningen (1997)<\/a>, \u00e4r det felt\u00e4nkt att tro att toppstyrning generellt kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att framtvinga h\u00f6g kvalitet i verksamheten. Men n\u00e4r man p\u00e5pekar detta f\u00f6r politiker och andra beslutsfattare talar man oftast f\u00f6r d\u00f6va \u00f6ron.<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det utm\u00e4rkt att det nu finns en aktuell kvantitativ studie p\u00e5 omr\u00e5det vars slutsats \u00e4r just att kvalitet och akademisk frihet \u00e4r positivt relaterade storheter. Att bortse fr\u00e5n denna studie \u00e4r m\u00f6jligen n\u00e5got sv\u00e5rare \u00e4n att avf\u00e4rda mer kvalitativa resonemang och h\u00e4nvisningar till sunt f\u00f6rnuft. Det r\u00f6r sig om en studie av den brittiska utbildningsforskaren Terence Karran och Lucy Mallinson<\/a> (\u201dAcademic Freedom and World-Class Universities: A Virtuous Circle?\u201d, Higher Education Policy<\/em>, 2018).<\/p>\n

Metoden \u00e4r att j\u00e4mf\u00f6ra ett universitets position p\u00e5 Times-rankningen, som Karran och kollegan menar kraftigt f\u00f6rb\u00e4ttrats p\u00e5 senare tid, med l\u00e4rarnas svar p\u00e5 en online-enk\u00e4t om deras upplevda akademiska frihet. Enk\u00e4ten, som skickades ut i december 2016, besvarades av 2239 l\u00e4rare vid 91 l\u00e4ros\u00e4ten i Storbritannien. Universiteten delades in i fem grupper (kohorter), d\u00e4r grupp 1 inneh\u00e5ller de h\u00f6gst rankade och grupp 5 de l\u00e4gst rankade. Uppgiften i enk\u00e4ten var att skatta graden av akademisk frihet p\u00e5 det egna l\u00e4ros\u00e4tet p\u00e5 en skala mellan 1 (mycket l\u00e5g) och 9 (mycket h\u00f6g).<\/p>\n

Det visade sig att l\u00e4rarna vid de h\u00f6gst rankade universitetet i genomsnitt uppgav att de har en h\u00f6g eller mycket h\u00f6g grad av akademisk frihet, medan detta mer s\u00e4llan var fallet vad g\u00e4ller l\u00e4rarna vid de l\u00e4gst rankade universiteten.<\/p>\n

Vid de h\u00f6gst rankade l\u00e4ros\u00e4tena var det bara 5,3% som uppgav att de hade mycket l\u00e5gt skydd av den akademiska friheten. Vid de l\u00e4gst rankade uppgav hela 18% att de hade mycket l\u00e5gt skydd. Skillnaderna framg\u00e5r \u00e4nnu tydligare om man sammanf\u00f6r svaren i tre grupper. 36,8% vid de h\u00f6gst rankade l\u00e4ros\u00e4ten uppgav att de hade en generellt h\u00f6g grad av akademisk frihet (7-9), medan samma siffra f\u00f6r de l\u00e4gst rankade bara var 10,3%. En uppdelning i de mer specifika fr\u00e5gorna om forskningens respektive utbildningens frihet gav likartat resultat. Resultaten \u00e4r statistiskt signifikanta. Karran och Mallinson observerar i studien ocks\u00e5 att de h\u00f6gst rankade universiteten generellt har mer autonomi och kollegialt styre \u00e4n de l\u00e4gst rankade, d\u00e5 de f\u00f6rra tillkom innan de brittiska h\u00f6gskolereformerna p\u00e5 80- och 90-talet, som liksom i Sverige gick i NPM:s tecken.<\/p>\n

Ett statistiskt samband inneb\u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis ett orsaksf\u00f6rh\u00e5llande. Karran och Mallinson argumenterar emellertid att det tycks finnas en \u201dgod cirkel\u201d mellan akademisk frihet och h\u00f6g kvalitetet. Det f\u00f6rra lockar fler framst\u00e5ende forskare och beg\u00e5vade studenter, som tar med sig ett starkt akademiskt etos som st\u00e4rker kvaliteten. H\u00f6gre kvalitet lockar sedan \u00e4nnu fler beg\u00e5vningar osv. Karran och Mallinsons avslutar med konstaterandet att \u201dincreased funding is unlikely to be cost effective, unless it is accompanied by governance structures which facilitate academic freedom and a scholarly ethos conducive to institutional excellense\u201d. N\u00e5got f\u00f6r v\u00e5ra politiker att ta till sig om de mot f\u00f6rmodan skulle f\u00e5 f\u00f6r sig att \u00f6ka h\u00f6gskolornas basanslag.<\/p>\n

Se ARW-intervju med Terence Karran h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

Se ARW-ordf\u00f6randen Erik J Olsson f\u00f6rel\u00e4sningsserie om New Public Management h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

EJO\/JSS\/MZ<\/p>\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! \u2666<\/a><\/p>\n

Liknande \u00e4renden<\/strong><\/h2>\n

ARW-TV med Terence Karran: bristande akademisk frihet g\u00f6r Sverige oattraktivt f\u00f6r unga forskare<\/a><\/p>\n

ARW-TV med Sven-Eric Liedman: \u201dNew Public Management stort hot mot akademisk frihet\u201d<\/a><\/p>\n

Ny brittisk studie: akademisk frihet i Sverige p\u00e5 europeisk bottenniv\u00e5<\/a><\/p>\n

Botten n\u00e5dd? Regeringens utredare vill inf\u00f6ra Tredje rikets styrmodell inom h\u00f6gskolan<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Finns det ett samband mellan hur mycket akademisk frihet l\u00e4rare och forskare har och var universitetet placerar sig p\u00e5 Times-rankningen? En ny studie av den brittiske utbildningsforskaren Terence Karran indikerar att s\u00e5 \u00e4r fallet. L\u00e4rare vid de h\u00f6gst rankade brittiska … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[86,230,662,660,659,213,658,661,594],"class_list":["post-3284","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet","tag-akademisk-frihet-2","tag-forskningens-frihet","tag-forskningsfrihet","tag-lucy-mallinson","tag-rankning","tag-terence-karran","tag-times-higher-education","tag-undervisningens-frihet","tag-undervisningsfrihet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3284","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3284"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3284\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3295,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3284\/revisions\/3295"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3284"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3284"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3284"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}