{"id":3776,"date":"2019-07-10T07:42:09","date_gmt":"2019-07-10T05:42:09","guid":{"rendered":"http:\/\/academicrightswatch.se\/?p=3776"},"modified":"2019-07-10T07:43:26","modified_gmt":"2019-07-10T05:43:26","slug":"sommarkronika-av-inger-enkvist-det-politiskt-korrekta-i-medier-och-pa-universitet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=3776","title":{"rendered":"Sommarkr\u00f6nika av Inger Enkvist: Det politiskt korrekta i medier och p\u00e5 universitet"},"content":{"rendered":"

Inger Enkvist, professor emerita i spanska vid Lunds universitet, inleder v\u00e5r serie sommarkr\u00f6nikor exklusivt skrivna f\u00f6r Academic Rights Watch webbplats av betydande svenska intellektuella. I kr\u00f6nikan varnar Enkvist f\u00f6r konformism och infantilisering inom s\u00e5v\u00e4l journalistik som universitetsv\u00e4rld, d\u00e4r det pris som kr\u00e4vs av olikt\u00e4nkande \u00e4r att utest\u00e4ngas fr\u00e5n det offentliga samtalet.<\/em><\/p>\n

<\/p>\n

Det politiskt korrekta i medier och p\u00e5 universitet<\/strong><\/h2>\n

Har vi yttrandefrihet i v\u00e4stl\u00e4nderna? Ja, vi har yttrandefrihet enligt lag. Har vi akademisk frihet i bem\u00e4rkelsen r\u00e4tten att forska om det som forskaren vill? Ja, svaret \u00e4r detsamma. D\u00e4remot finns det i praktiken tydliga begr\u00e4nsningar, och h\u00e4r ska pekas p\u00e5 de risker som finns, n\u00e4r den h\u00e4r friheten inte sammankopplas med sanningss\u00f6kande. En som studerat tendenserna i dagens offentlig samtal \u00e4r Norbert Bolz, medieforskare vid Berlins tekniska universitet och v\u00e4lk\u00e4nd debatt\u00f6r. Han sammanfattar och strukturerar f\u00f6reteelser som journalister, universitetsl\u00e4rare och allm\u00e4nhet k\u00e4nner igen b\u00e5de i Tyskland och Sverige.<\/p>\n

Det mest anm\u00e4rkningsv\u00e4rda och det farligaste \u00e4r att begreppet sanning inte l\u00e4ngre \u00e4r centralt. Bolz fr\u00e5gar sig om man ens kan s\u00e4ga att journalister ljuger, n\u00e4r de inte har tagit p\u00e5 sig n\u00e5got ansvar f\u00f6r sanning eller f\u00f6r samh\u00e4llets gemensamma framtid. De s\u00e4ger det som passar i stunden, inte minst f\u00f6r att sj\u00e4lva \u00f6verleva inom ett yrke d\u00e4r alla noga f\u00f6ljer vad alla andra g\u00f6r. Det var mycket l\u00e4nge sedan journalister skiljde mellan information och kommentar. De ser inte sin uppgift som att f\u00f6rmedla vad som \u00e4r sant utan vad som \u00e4r gott. De tenderar att vara stolta \u00f6ver att bidra till den \u201dgoda saken\u201d genom att f\u00f6reskriva vad l\u00e4sarna ska t\u00e4nka. De tar ivrigt p\u00e5 sig, menar Bolz, rollen som \u201d\u00f6verl\u00e4rare\u201d och r\u00e4ddare av v\u00e4rlden, n\u00e4r de f\u00f6rs\u00f6ker uppfostra l\u00e4sarna. Den h\u00e4r tendensen inneb\u00e4r att medborgarna ses som en oansvarig massa som ska manipuleras f\u00f6r sitt eget b\u00e4sta och inte som sj\u00e4lvst\u00e4ndiga vuxna som \u00e4r kapabla att fatta egna beslut. Det \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att denna tendens \u00e4r stark i v\u00e4stl\u00e4nder som g\u00e4rna framh\u00e5ller att de \u00e4r demokratier.<\/p>\n

En v\u00e4nlig ben\u00e4mning p\u00e5 tendensen skulle vara paternalism, men den termen understryker inte hur farligt det \u00e4r att utmana de krafter som gjort st\u00f6det f\u00f6r det r\u00e5dande \u201dpolitiskt korrekta\u201d paradigmet till sin sak. De h\u00e4r konformisterna ut\u00f6var makt \u00f6ver dem som f\u00f6rsvarar alternativa t\u00e4nkes\u00e4tt. Det pris som utkr\u00e4vs av olikt\u00e4nkande \u00e4r att utest\u00e4ngas fr\u00e5n det offentliga samtalet. Dessutom f\u00e5r olikt\u00e4nkande inte s\u00e4llan problem p\u00e5 sina arbetsplatser. Bolz p\u00e5pekar att det idag \u00e4r m\u00f6jligt att utmana konformismen genom att anv\u00e4nda alternativa informationskanaler men att vi borde fundera \u00f6ver varf\u00f6r yngre personer tenderar att vara \u00e4ngsligt f\u00f6rsiktiga medan pensionerade \u00e4r mer frispr\u00e5kiga.<\/p>\n

I sin uppgift som folkuppfostrare ser journalisterna sin uppgift inte som att f\u00f6rs\u00f6ka fastst\u00e4lla om n\u00e5got \u00e4r sant utan om det tillh\u00f6r de \u00e4mnen som b\u00f6r diskuteras och om det som s\u00e4gs f\u00f6ljer en viss kod. Framst\u00e4llningen m\u00e5ste s\u00e5 att s\u00e4ga passera det osynliga filter d\u00e4r det avg\u00f6rs vilka saker som inte f\u00e5r s\u00e4gas, vilka som m\u00e5ste s\u00e4gas och vilka ord som ska anv\u00e4ndas, och detta \u00e4r speciellt tydligt n\u00e4r det g\u00e4ller invandringsdebatten.<\/p>\n

Vi kan ta ett exempel p\u00e5 Bolz tes som alla k\u00e4nner igen. Har en stat har r\u00e4tt att best\u00e4mma vilka nya medborgare som ska tas in och hur landets gr\u00e4nser ska f\u00f6rsvaras? I det offentliga samtalet \u00e4r det sv\u00e5rt att komma undan att ange om man \u00e4r beredd att r\u00e4tta sig efter koderna eller inte. Om en debatt\u00f6r anv\u00e4nder termen \u201dillegal\u201d invandrare, antyder personen d\u00e4rigenom att han eller hon omfattar id\u00e9n att en stat har r\u00e4tt att inf\u00f6ra lagar och skyldighet att se till att de lagar som inf\u00f6rts f\u00f6ljs. Anv\u00e4nds uttrycket \u201dpappersl\u00f6s\u201d invandrare, framst\u00e4lls lagbrottet som en tillf\u00e4llig sm\u00e5sak som kan och b\u00f6r r\u00e4ttas till. Lagens legitimitet ifr\u00e5gas\u00e4tts indirekt.<\/p>\n

Bolz framh\u00e5ller att ett annat karakteristiskt drag i press och politik \u00e4r den k\u00e4nslom\u00e4ssighet som brett ut sig i argumentationen och som inte s\u00e4llan helt skymmer eller om\u00f6jligg\u00f6r intellektuell argumentation. Det typiska \u00e4r att visa ett exempel p\u00e5 n\u00e5gon som har det sv\u00e5rt. Genom att h\u00e4nvisa till lidande blir det om\u00f6jligt att diskutera principiella fr\u00e5gor. De personer som \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ker \u00e4r d\u00f6mda att framst\u00e5 som hj\u00e4rtl\u00f6sa. Vi kan iaktta exempel p\u00e5 f\u00f6reteelsen praktiskt taget varje dag. Ett \u00e4r att visa en utmattad mor med ett barn vid en gr\u00e4ns\u00f6verg\u00e5ng. Kombineras detta med en intervju med en myndighetsf\u00f6retr\u00e4dare, kommer denne att framst\u00e5 som h\u00e5rd och om\u00e4nsklig, om han eller hon h\u00e4nvisar till lagen.<\/p>\n

Genom att h\u00e4nvisa till olika former av lidande f\u00f6rvandlas alla typer av problem i det offentliga livet till moraliska fr\u00e5gor om vem som \u00e4r ond eller god i st\u00e4llet f\u00f6r fr\u00e5gor hur vi ska bygga upp v\u00e5rt gemensamma offentliga liv. Man kan inte l\u00e4ngre tala om n\u00e5gon offentlig debatt, n\u00e4r vissa deltagare tar till \u201dterrorvapnet\u201d att d\u00f6ma ut andra som onda i st\u00e4llet f\u00f6r att unders\u00f6ka om de har r\u00e4tt eller fel i sak. Vi f\u00e5r, menar Bolz, en \u201dk\u00e4nslohysteri\u201d, d\u00e4r ingen kan s\u00e4ga stopp, och som leder till en infantilisering av det offentliga livet.<\/p>\n

Bolz pekar ocks\u00e5 p\u00e5 att de diskuterade tendenserna har letat sig in till institutioner f\u00f6r h\u00f6gre utbildning, n\u00e5got som de flesta universitetsl\u00e4rare har kunnat konstatera. Det \u201dgoda\u201d breder ut sig p\u00e5 bekostnad av det \u201dsanna\u201d, b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller inneh\u00e5llet i studierna och umg\u00e4ngess\u00e4ttet. N\u00e4r det g\u00e4ller litteratur ses det som viktigare att f\u00f6rfattarna till de verk som studeras representerar vissa grupper snarare \u00e4n att verken \u00e4r de mest v\u00e4sentliga f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 ett omr\u00e5de. N\u00e4r det g\u00e4ller studenterna sj\u00e4lva beg\u00e4r studentorganisationer inte djupare kunskaper och mer effektivitet i studierna utan att ingen student ska k\u00e4nna sig illa ber\u00f6rd av det som l\u00e4rare eller andra studenter s\u00e4ger. I st\u00e4llet f\u00f6r att studenterna ska f\u00e5 m\u00f6jlighet att v\u00e4xa i m\u00f6tet med nya kunskaper och perspektiv och med bekantskap med personer som har andra id\u00e9er, underl\u00e4ttar man f\u00f6r studenterna att beh\u00e5lla de t\u00e4nkes\u00e4tt de hade, innan de inledde sina studier. N\u00e4r det g\u00e4ller utredningar om n\u00e5gon blivit \u201dkr\u00e4nkt\u201d, \u00e4r det dessutom k\u00e4nsloargument och inte bevis som g\u00e4ller. Vi st\u00e5r inf\u00f6r en total f\u00f6r\u00e4ndring av attityder till h\u00f6gre studier och till personlig och intellektuell utveckling, en infantilisering.<\/p>\n

Samma tendens \u00e5terfinns bland de l\u00e4rare och forskare som baserar sin forskningsverksamhet p\u00e5 id\u00e9er om gott och ont och inte p\u00e5 s\u00f6kandet efter sanning. De h\u00e4r l\u00e4rarna och forskarna bryter mot universitetets etos. De f\u00f6r\u00e4ndrar universitetet fr\u00e5n att vara en intellektuell bas eller en reserv f\u00f6r samh\u00e4llet, en plats d\u00e4r man har tid och f\u00f6rm\u00e5ga att g\u00e5 till botten med problem, till en f\u00f6rl\u00e4ngning av tidningsredaktioner och partikanslier.<\/p>\n

Har forskningen inflytande p\u00e5 journalistiken eller tv\u00e4rt om? Anv\u00e4nds universitetet som en trov\u00e4rdig k\u00e4lla till oberoende information eller v\u00e4ljer medierna att anv\u00e4nda universitetsl\u00e4rare f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka sitt eget s\u00e4tt att fungera? Om vi menar att det senare \u00e4r en riktigare beskrivning, kan vi tala om en trivialisering av universitetets roll. En s\u00e5dan trivialisering inneb\u00e4r en f\u00f6rst\u00f6ring av samh\u00e4lleligt f\u00f6rtroendekapital. N\u00e4r universitetet l\u00e5ter sig p\u00e5verkas av trenderna i mediev\u00e4rlden, kan det ju inte l\u00e4ngre fungera som ett korrektiv mot \u00f6verdrifter i samma v\u00e4rld, och det \u00e4r l\u00e4rarna och forskarna sj\u00e4lva som inte har f\u00f6rsvarat den akademiska friheten.<\/p>\n

Med andra ord beh\u00f6ver b\u00e5de journalistiken och universitetet p\u00e5minnas om sitt egentliga uppdrag. Det r\u00f6r sig om en moralisk fr\u00e5ga men inte om vem som \u00e4r ond eller god utan om att ha sanningss\u00f6kande som ideal. L\u00e4mnar man sanningss\u00f6kandet hamnar man i trivialisering eller cynism.<\/p>\n

Inger Enkvist<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Inger Enkvist, professor emerita i spanska vid Lunds universitet, inleder v\u00e5r serie sommarkr\u00f6nikor exklusivt skrivna f\u00f6r Academic Rights Watch webbplats av betydande svenska intellektuella. I kr\u00f6nikan varnar Enkvist f\u00f6r konformism och infantilisering inom s\u00e5v\u00e4l journalistik som universitetsv\u00e4rld, d\u00e4r det pris … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[],"class_list":["post-3776","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3776","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3776"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3776\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3780,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3776\/revisions\/3780"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3776"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3776"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3776"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}