{"id":4216,"date":"2020-06-12T15:53:38","date_gmt":"2020-06-12T13:53:38","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4216"},"modified":"2020-06-15T12:49:42","modified_gmt":"2020-06-15T10:49:42","slug":"sommarkronika-av-inger-enkvist-jamstalldhetsintegrering-maktanalys-och-akademisk-frihet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4216","title":{"rendered":"Sommarkr\u00f6nika av Inger Enkvist: j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering, maktanalys och akademisk frihet"},"content":{"rendered":"<p><em>Inger Enkvist, professor emerita i spanska vid Lunds universitet, inleder v\u00e5r nya serie sommarkr\u00f6nikor exklusivt skrivna f\u00f6r Academic Rights Watch av betydande intellektuella. I kr\u00f6nikan riktar Enkvist skarp kritik mot genusvetenskaplig aktivism: \u201dTrots att bevis framlagts p\u00e5 att det inte f\u00f6religger n\u00e5gon diskriminering, h\u00e5ller regeringen och genusvetare fast vid tidigare p\u00e5st\u00e5enden, vilket betyder att grupper som \u00e4r likgiltiga inf\u00f6r forskningsresultat har inflytande \u00f6ver svenska universitet\u201d, skriver hon.<\/em><\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Vissa kallar det att vara f\u00f6rsiktig eller att ligga l\u00e5gt. Man r\u00e4ttar in sig i ledet f\u00f6r att inte riskera m\u00f6jligheten att f\u00e5 arbeta p\u00e5 sitt specialomr\u00e5de och att avancera p\u00e5 arbetsplatsen. Tystnad breder ut sig. Universitetsl\u00e4rare \u00e4r normalt talf\u00f6ra, men f\u00e5 vill uttala sig om j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering offentligt. De f\u00f6ljande raderna vill applicera verktyget maktanalys p\u00e5 svenskt universitet f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 den aktuella situationen. Texten tar avstamp i ett antal fakta framf\u00f6rda i <em>Genusdoktrinen<\/em>, d\u00e4r Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn dokumenterar l\u00e4get 2020.<a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_edn1\" name=\"_ednref1\">[i]<\/a><\/p>\n<p>J\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering d\u00f6k upp under den borgerliga regeringen 1994, men sedan dess har inneb\u00f6rden i begreppet f\u00f6rskjutits fr\u00e5n lika m\u00f6jligheter f\u00f6r m\u00e4n och kvinnor till lika utfall. N\u00e4r det g\u00e4ller den aktuella j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegreringen \u00e4r den ansvariga ministern Helene Hellmark Knutsson, minister f\u00f6r forskning och h\u00f6gre utbildning i regeringen L\u00f6fven I, och hon f\u00f6rnekar, n\u00e4r hon intervjuas i <em>Genusdoktrinen<\/em>, att det r\u00f6r sig om en politisering.<a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_edn2\" name=\"_ednref2\">[ii]<\/a> Under regeringens satsning 2016-2019 har universitetens rektorer och h\u00f6gsta tj\u00e4nstem\u00e4n g\u00e5tt kurser i j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering. L\u00e4ros\u00e4tena har avkr\u00e4vts j\u00e4mst\u00e4lldhetsplaner som skulle passera Nationella sekretariatet f\u00f6r genusforskning f\u00f6r bearbetning. Nu syssels\u00e4tter j\u00e4mst\u00e4lldhetsfr\u00e5gor handl\u00e4ggare, kursansvariga, prefekter, dekaner och rektorer. J\u00e4mst\u00e4lldhetsintegreringen f\u00f6rst\u00e4rks av \u00e4ndringar i diskrimineringslagen fr\u00e5n 1 januari 2017, s\u00e5 att arbetsgivare \u00e4r skyldiga att vidta l\u00e5ngtg\u00e5ende och aktiva \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att f\u00f6rebygga risker f\u00f6r att n\u00e5gon persons m\u00f6jligheter begr\u00e4nsas.<a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_edn3\" name=\"_ednref3\">[iii]<\/a><\/p>\n<p>Genusteori h\u00f6r id\u00e9m\u00e4ssigt till socialkonstruktivismen som bygger p\u00e5 tankegods som varit i omlopp l\u00e4nge, men f\u00f6reteelsen och termen fick ny fart i Sverige p\u00e5 1990-talet och har nu upph\u00f6jts till statens officiella st\u00e5ndpunkt. Id\u00e9erna finns formulerade exempelvis i propositionen <em>J\u00e4mt och st\u00e4ndigt<\/em> fr\u00e5n 2002: \u201dRegeringen betraktar manligt och kvinnligt som \u2019sociala konstruktioner\u2019, dvs. k\u00f6nsm\u00f6nster som skapas utifr\u00e5n uppfostran, kultur, ekonomiska ramar, maktstrukturer och politisk ideologi\u201d.<a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_edn4\" name=\"_ednref4\">[iv]<\/a> Allt kan \u00e4ndras och \u201dkonstrueras\u201d p\u00e5 annat s\u00e4tt. Inget \u00e4r givet. Socialkonstruktivismen har gemensamma drag med postmodernismen och ifr\u00e5gas\u00e4tter om sanning finns och om vetenskap kan ge s\u00e4ker kunskap, och den utmanar universitetets ethos, sanningss\u00f6kandet.<\/p>\n<p>Regeringens r\u00e5dgivare n\u00e4r det g\u00e4ller j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering har kommit fr\u00e5n genusvetenskap, men gr\u00e4nsen \u00e4r oklar mellan feminismen, som \u00e4r politisk, och genusvetenskapen, som har vetenskapliga anspr\u00e5k. En genusvetare formulerar det s\u00e5 att hennes disciplin vill f\u00e5 bort synen p\u00e5 vetenskap som objektiv och i st\u00e4llet h\u00e4vda att ocks\u00e5 vetenskap \u00e4r politisk. Det finns inga neutrala fakta och ingen neutral vetenskap.<a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_edn5\" name=\"_ednref5\">[v]<\/a> Detta kortsluter diskussionen, och genom att diskutera om genusvetenskap \u00e4r politisk blir man omedelbart anklagad f\u00f6r att vara politisk. Detta bidrar till att l\u00e4rare och forskare som inte h\u00f6r till de redan \u00f6vertygade undviker \u00e4mnet \u2013 och tystnad utbreder sig.<\/p>\n<p>I samband med regeringens genusoffensiv har l\u00e4rare och forskare varit splittrade. Det har m\u00e4rkts att de inte har n\u00e5gon gemensam organisation som skulle kunna f\u00f6ra deras talan. Fackf\u00f6reningars mandat \u00e4r ju ekonomiskt och inte etiskt. Som grupp b\u00e4r universitetsl\u00e4rarna dessutom en viss skuld, eftersom de inte har sagt ifr\u00e5n, n\u00e4r motsvarande doktriner inf\u00f6rts i grund- och gymnasieskolorna. Det som \u00e4nnu mer komplicerar situationen \u00e4r att diskussionen inte g\u00e4ller j\u00e4mst\u00e4lldhet utan det som g\u00f6rs i j\u00e4mst\u00e4lldhetens namn. Det som g\u00f6r situationen ytterligare tillspetsad i Sverige \u00e4r att i princip all h\u00f6gre utbildning och forskning \u00e4r helstatlig.<\/p>\n<p>Socialkonstruktivismen vill konstruera ett annat samh\u00e4lle d\u00e4r ett av genusm\u00e5len \u00e4r att m\u00e4n och kvinnor ska finnas i lika m\u00e5n p\u00e5 alla typer av tj\u00e4nster. Om verkligheten inte uppvisar den likhet som ideologin kr\u00e4ver, anses diskriminering f\u00f6religga. Detta t\u00e4nkande har i Sverige f\u00f6rts in p\u00e5 alla omr\u00e5den av offentlig verksamhet, och vid universiteten har uppm\u00e4rksamheten speciellt riktats mot kravet att det ska vara lika m\u00e5nga m\u00e4n som kvinnor p\u00e5 professorstj\u00e4nster och lika m\u00e5nga kvinnliga som manliga f\u00f6rfattarnamn p\u00e5 universitetens litteraturlistor. Kvaliteten i universitetets egentliga \u00e4ndam\u00e5l, dvs. studier och forskning, prioriteras l\u00e4gre \u00e4n den h\u00e4r korrigeringen av verkligheten. Det f\u00f6rekommer ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00f6k att omdefiniera begreppet kvalitet till att betyda j\u00e4mlikhet.<\/p>\n<p>V\u00e5r situation \u00e4r nu den att regeringen med st\u00f6d av en ideologi som p\u00e5st\u00e5r sig vara vetenskaplig har inf\u00f6rt genusteori p\u00e5 bred front i skolor, p\u00e5 universitet, i forskning och i kulturlivet. Det avg\u00f6rande steget f\u00f6r universiteten har varit att regeringens uppdrag att organisera j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegreringen har g\u00e5tt till mycket radikala grupper vid det Nationella sekretariatet f\u00f6r genusforskning. Enligt dem d\u00f6ljer man manliga h\u00e4rskarstrukturer n\u00e4r man vid tj\u00e4nstetills\u00e4ttning bygger p\u00e5 bevisad vetenskaplig kompetens. De menar att \u201dsymboliskt v\u00e5ld\u201d finns \u00f6verallt och att det skulle p\u00e5g\u00e5 ett l\u00e5gintensivt patriarkaliskt krig.<a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_edn6\" name=\"_ednref6\">[vi]<\/a> Det anses diskriminerande att inte uttryckligen st\u00f6dja kvinnor, n\u00e5got som ben\u00e4mns \u201dk\u00f6nsneutral k\u00f6nsdiskriminering\u201d eller \u201dindirekt k\u00f6nsdiskriminering\u201d.<a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_edn7\" name=\"_ednref7\">[vii]<\/a> Att regeringen st\u00f6der en viss teori \u00e4r ett nytt steg och nytt \u00e4r ocks\u00e5 kravet p\u00e5 viss k\u00f6nsf\u00f6rdelning i betygsn\u00e4mnder, p\u00e5pekar Bo Rothstein fr\u00e5n G\u00f6teborgs universitet.<a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_edn8\" name=\"_ednref8\">[viii]<\/a><\/p>\n<p>Genusvetenskaplig aktivism i Sverige inriktar sig ofta p\u00e5 p\u00e5st\u00e5dd diskriminering av kvinnor som s\u00f6ker professurer och p\u00e5 att kr\u00e4va att forskargrupper ska ha k\u00f6nsblandad sammans\u00e4ttning, vilket s\u00e4gs g\u00f6ra dem mer produktiva. Nu har emellertid svenska forskare gjort unders\u00f6kningar som visar n\u00e5got annat:<\/p>\n<ul>\n<li>Guy Madison vid Ume\u00e5 universitet har unders\u00f6kt meriteringen hos de professorer som tillsattes vid de sex st\u00f6rsta universiteten i Sverige 2009 \u2013 2014, sammanlagt 1345 stycken. I genomsnittligt var de manliga s\u00f6kande som tillsattes mer meriterade \u00e4n de kvinnliga, om man m\u00e4ter merit genom antal publikationer och citeringar av andra forskare.<a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_edn9\" name=\"_ednref9\">[ix]<\/a>Resultatet st\u00f6der allts\u00e5 inte tanken att kompetenta kvinnor diskrimineras.<\/li>\n<li>Ulf Sandstr\u00f6m vid KTH har kontrollerat en brittisk studie som anv\u00e4nts i Sverige f\u00f6r att\u00a0kr\u00e4va att forskningsgrupper ska vara k\u00f6nsblandade. Sandstr\u00f6ms unders\u00f6kning visade att n\u00e5gon positiv effekt inte kunde ses och att forskarna i fr\u00e5ga hade dragit felaktiga slutsatser av sitt material. Sandstr\u00f6m f\u00f6rklarar felets uppkomst med att rapportf\u00f6rfattarna hade utg\u00e5tt fr\u00e5n det resultat de velat ha.<a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_edn10\" name=\"_ednref10\">[x]<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<p>Trots att bevis framlagts p\u00e5 att det inte f\u00f6religger n\u00e5gon diskriminering, h\u00e5ller regeringen och genusvetare fast vid tidigare p\u00e5st\u00e5enden, vilket betyder att grupper som \u00e4r likgiltiga inf\u00f6r forskningsresultat har inflytande \u00f6ver svenska universitet. Myndigheterna anser samtidigt inte att det \u00e4r ett problem att det i veterin\u00e4rmedicin och v\u00e5rdvetenskap finns fler kvinnor \u00e4n m\u00e4n. Inte heller \u00e4r man bekymrad \u00f6ver att den nya J\u00e4mst\u00e4lldhetsmyndigheten \u00e5r 2018 hade bland sina anst\u00e4llda 51 kvinnor och 17 m\u00e4n. Dessutom hade de ingen j\u00e4mst\u00e4lldhetsplan.<a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_edn11\" name=\"_ednref11\">[xi]<\/a><\/p>\n<p>Genusaktivism i kombination med den nya diskrimineringslagstiftningen har skapat en angiveriatmosf\u00e4r. Vi har f\u00e5tt \u201daff\u00e4rer\u201d, d\u00e4r l\u00e4rare anm\u00e4ls av studenter d\u00e4rf\u00f6r att det p\u00e5st\u00e5s f\u00f6religga en risk att n\u00e5gon skulle kunna ta illa upp av n\u00e5gon formulering vid en f\u00f6rel\u00e4sning. Lagstiftningen har \u00e5stadkommit en total omv\u00e4ndning av det som brukade framh\u00e5llas som en viktig effekt av universitetsutbildning, n\u00e4mligen kontakten med nya s\u00e4tt att t\u00e4nka. Aktivistiska studenter med minoritetsuppfattningar kan f\u00e5 ett oproportionerligt inflytande. Det r\u00e4cker med ett enda mail fr\u00e5n en enda student till en kursledning f\u00f6r att en l\u00e4rare ska ifr\u00e5gas\u00e4tts.<a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_edn12\" name=\"_ednref12\">[xii]<\/a> Alla l\u00e4rare vet att det kan vara deras tur n\u00e4sta g\u00e5ng.<\/p>\n<p>Forskningsr\u00e5den har ocks\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrerats, och forskarna ska vid ans\u00f6kan fylla hur deras projekt tagit h\u00e4nsyn till bland annat genus.<a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_edn13\" name=\"_ednref13\">[xiii]<\/a> Eftersom konkurrensen \u00e4r h\u00e5rd, f\u00e5r inget projekt st\u00f6d som inte uppfyller de ideologiska kriterierna. M\u00e5nga upplever skyldigheten att fylla i rutan med genusrelevans som obehaglig, som att beh\u00f6va avge en lojalitetsf\u00f6rklaring, och sk\u00e4ms inte s\u00e4llan inf\u00f6r sig sj\u00e4lva, n\u00e4r de r\u00e4ttar sig efter kravet.<\/p>\n<p><em>Genusdoktrinen<\/em> inriktar sig p\u00e5 statens inf\u00f6rande av genusideologin snarare \u00e4n p\u00e5 genusvetenskapen som akademisk disciplin. Genusvetenskapens vetenskapliga status \u00e4r \u00e4nd\u00e5 ett problem. Det \u00e4r oklart var avgr\u00e4nsningen mellan ideologi och vetenskap g\u00e5r. Genusvetenskapen avviker fr\u00e5n vetenskaplig praxis p\u00e5 punkt efter punkt. En av dess centrala teser \u00e4r att samh\u00e4llet best\u00e5r av f\u00f6rtryckande maktstrukturer, men detta \u00e4r sv\u00e5rt att b\u00e5de bevisa och falsifiera. Termen normkritik uttrycker just synen att samh\u00e4llet uppbyggt kring f\u00f6rtryckande maktstrukturer, men termen sj\u00e4lv uts\u00e4tts inte f\u00f6r kritik. Kritik och ifr\u00e5gas\u00e4ttande \u00e4r centralt i vetenskap.<\/p>\n<p>Vi ska g\u00e5 vidare genom att till\u00e4mpa socialkonstruktivismens maktperspektiv p\u00e5 socialkonstruktivismen sj\u00e4lv och se hur makt kan p\u00e5verka vetenskapligt t\u00e4nkande. I Sverige \u00e4r f\u00f6retr\u00e4darna f\u00f6r genusteorin lierade med den politiska och administrativa makten. De har stort inflytande, f\u00e5r bidrag och ger kurser f\u00f6r andra l\u00e4rare. Denna maktposition kan ha st\u00e4rkt deras brist p\u00e5 intresse f\u00f6r att ta till sig resultat fr\u00e5n andra \u00e4mnen som biologi, psykologi och filosofi, som ifr\u00e5gas\u00e4tter om olikhet alltid \u00e4r or\u00e4ttvisa. Specifik kritik mot genusteorierna kommer fr\u00e5n \u00e4mnet biologi och en av m\u00e5nga kritiker \u00e4r evolutionsbiologen Bret Weinstein. Fr\u00e5n psykologi kan man n\u00e4mna Robert Sapolsky och Steven Pinker. Den senare har skrivit den v\u00e4lk\u00e4nda studien <em>Ett oskrivet blad och andra myter om m\u00e4nniskans natur<\/em> fr\u00e5n 2002. Inom filosofi\u00e4mnet finns kritik mot socialkonstruktivism fr\u00e5n Ian Hacking, Peter Boghossian, Mario Bunge, Susan Haack, Ophelia Benson, Jeremy Stangroom och m\u00e5nga fler.<\/p>\n<p>Id\u00e9erna om att samh\u00e4llet best\u00e5r av maktstrukturer kan sp\u00e5ras till filosofen Michel Foucault. Olikhet ses som f\u00f6rtryck. Den italienske marxisten Antonio Gramsci hade redan tidigare uppmanat de sina att g\u00f6ra revolution och ta makten genom att ta \u00f6ver samh\u00e4llets institutioner. Postmarxisterna Ernesto Laclau och Chantal Mouffe har uppmanat v\u00e4nstern att skaffa sig hegemoni genom att f\u00f6rena klasskampsperspektiv med identitetspolitik. Deras ofta citerade text fr\u00e5n 1985 heter just <em>Hegemony and social strategy<\/em>.<a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_edn14\" name=\"_ednref14\">[xiv]<\/a> Svenska aktivister menar att det inte \u00e4r nog att j\u00e4mst\u00e4lldhet \u00e4r inskriven i lagen och f\u00f6rsvarad av byr\u00e5kratin utan de \u00f6nskar att maktperspektivet prioriteras tydligare. De vill uppenbart att j\u00e4mst\u00e4lldhet \u00f6verordnas andra perspektiv.<a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_edn15\" name=\"_ednref15\">[xv]<\/a><\/p>\n<p><strong>\u00a0<\/strong>Socialkonstruktivister bryter avsiktligt med etik och tradition inom utbildning och forskning, eftersom de inte s\u00e5 mycket vill studera verkligheten som \u00e4ndra den. Bakom m\u00e5let med j\u00e4mst\u00e4lldhet mellan kvinnor och m\u00e4n ligger en totalt ny syn p\u00e5 utbildning, kultur och samh\u00e4llsliv, d\u00e4r alla f\u00f6reteelser ses fr\u00e5n ett maktperspektiv. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r genusoffensiven g\u00f6r m\u00e5nga l\u00e4rare och forskare illa till mods kan man p\u00e5minna om ett par observationer hos Hannah Arendt som h\u00e4r f\u00e5r representera den traditionella inst\u00e4llningen. Hon kl\u00e4der i ord varf\u00f6r sanning, fakta och oberoende universitet \u00e4r viktiga och hur allt detta speglar f\u00f6rh\u00e5llandet mellan individ och stat.<\/p>\n<p>Arendt tvekar inte att s\u00e4ga att sanning finns. \u201dSanning skulle man begreppsligt kunna definiera som det vi inte kan \u00e4ndra. Metaforiskt \u00e4r sanningen den mark vi st\u00e5r p\u00e5 och den himmel som breder ut sig \u00f6ver oss.\u201d<a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_edn16\" name=\"_ednref16\">[xvi]<\/a><\/p>\n<p>Hon tror d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 att fakta finns och att det \u00e4r en viktig del av medborgarnas frihet att kunna f\u00e5 s\u00f6ka efter och fastst\u00e4lla fakta. Utan fakta finns ingen \u00e4rlig offentlig debatt. Arendt \u00e4r medveten om att det finns situationer d\u00e4r vetenskapsm\u00e4n kan tvista, men n\u00e4r politiska instanser bortser fr\u00e5n fakta, f\u00f6rlorar de sin auktoritet.<a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_edn17\" name=\"_ednref17\">[xvii]<\/a><\/p>\n<p>Det leder till eftertanke att Arendt p\u00e5pekar att f\u00f6r de regimer som baserar sig p\u00e5 ideologier och inte s\u00f6ker sanning och fakta \u00e4r den ideale unders\u00e5ten \u201dn\u00e5gon som inte l\u00e4ngre ser n\u00e5gon skillnad mellan fakta och fiktion (dvs. att erfarenhet \u00e4r verklig) och inte mellan sant och falskt (dvs. v\u00e5ra referenser i t\u00e4nkandet).\u201d<a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_edn18\" name=\"_ednref18\">[xviii]<\/a> Ideologier omfattar ocks\u00e5 att inte tro p\u00e5 det man faktiskt har sett och sj\u00e4lv konstaterat, om detta inte passar in i ideologin.<\/p>\n<p>Sanning och fakta \u00e4r det centrala f\u00f6r verksamheten vid universitet och domstolar, och dessa har d\u00e4rf\u00f6r en viktig roll i en demokrati. Demokratier beh\u00f6ver fria universitet och sj\u00e4lvst\u00e4ndiga domstolar, bland annat d\u00e4rf\u00f6r att det st\u00e4rker den politiska maktens legitimitet att det finns gr\u00e4nser f\u00f6r den, po\u00e4ngterar Arendt.<a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_edn19\" name=\"_ednref19\">[xix]<\/a><\/p>\n<p>Den h\u00e4r synpunkten kan vara en av de viktigaste n\u00e4r det g\u00e4ller den svenska j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegreringen. Genusteorin har r\u00e4tt i det h\u00e4r fallet: det handlar om makt. Vi kan n\u00e4mligen se att den svenska regeringen har alltf\u00f6r stor makt \u00f6ver universiteten f\u00f6r sitt eget b\u00e4sta. Regeringen har makt \u00f6ver utn\u00e4mningar till universitetsrektor och till forskningsr\u00e5den. Den har lagstiftande makt och ekonomisk makt \u00f6ver universiteten. Kort sagt har regeringen en total makt \u00f6ver h\u00f6gre utbildning och forskning. Den har en s\u00e5dan makt att n\u00e4r den inf\u00f6r n\u00e5got som \u00e4r skadligt finns det ingen instans som kan hindra den fr\u00e5n att skada sig sj\u00e4lv och landet. Det \u00e4r dock skakande att inse att f\u00f6rs\u00f6k inte gjorts vare sig fr\u00e5n andra partier, fr\u00e5n medierna eller fr\u00e5n frist\u00e5ende samfund och stiftelser. F\u00f6rmodligen har detta att g\u00f6ra med ben\u00e4mningen j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering. F\u00e5 har f\u00f6rst\u00e5tt vad termen st\u00e5r f\u00f6r.<\/p>\n<p>I en videointervju den 27:e maj fr\u00e5gade journalisten J\u00f6rgen Huitfeldt i <em>Kvartal<\/em> f\u00f6rfattarna till <em>Genusdoktrinen<\/em> hur det var m\u00f6jligt att Sveriges professorer accepterat j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegreringen. Lite l\u00e4ngre fram i intervjun framkastade han att universiteten och forskningsr\u00e5den v\u00e4l m\u00e5ste tro att forskningen skulle bli b\u00e4ttre av j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering. Med den maktanalys som h\u00e4r har skisserats kan man f\u00f6rklara tystnaden fr\u00e5n alla ber\u00f6rda \u2012 fr\u00e4mst rektorer, professorer och forskningsr\u00e5d \u00a0\u2012 \u00a0med regeringens totala makt \u00f6ver universiteten. Denna makt minskar respekten b\u00e5de f\u00f6r regeringen och f\u00f6r universiteten, precis som Arendt p\u00e5pekade.<\/p>\n<p>Universitetsl\u00e4rare f\u00f6rsvarar akademisk frihet med att den friheten \u00e4r grunden f\u00f6r akademisk kvalitet. J\u00e4mst\u00e4lldhetsintegreringen \u00e4r ett kraftigt ingrepp i den akademiska friheten, och mots\u00e4gelsefullt nog kommer ingreppet fr\u00e5n makthavare som borde f\u00f6rst\u00e5 att de har intresse av akademisk frihet. J\u00e4mst\u00e4lldhetsintegreringen har visat att ingen grupp har ryckt ut till f\u00f6rsvar f\u00f6r universitetet som institution. De av oss som menar att sanning, fakta och vetenskaplig metod finns och \u00e4r viktiga m\u00e5ste sj\u00e4lva sk\u00f6ta f\u00f6rsvaret. I kommande sammandrabbningar med administrationen och regeringen har universitetsl\u00e4rare dock en f\u00f6rdel, och det \u00e4r att vi kan ta till den standardfr\u00e5ga vi \u00e4r vana vid att anv\u00e4nda med studenterna: Vilka bevis finns det?<\/p>\n<p>Inger Enkvist<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?page_id=2002\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n<h2>Noter<\/h2>\n<p><a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_ednref1\" name=\"_edn1\">[i]<\/a> Arpi, Ivar &amp; Wyndhamn, Anna-Karin (2020). <em>Genusdoktrinen<\/em>. Stockholm: Fri tanke.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_ednref2\" name=\"_edn2\">[ii]<\/a> op. cit. s. 280.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_ednref3\" name=\"_edn3\">[iii]<\/a> op. cit. s 21-22.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_ednref4\" name=\"_edn4\">[iv]<\/a> Citerat efter Arpi &amp; Wyndhamn s. 19.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_ednref5\" name=\"_edn5\">[v]<\/a> op. cit. s 25.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_ednref6\" name=\"_edn6\">[vi]<\/a> op. cit. s 111.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_ednref7\" name=\"_edn7\">[vii]<\/a> op. cit. s. 294.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_ednref8\" name=\"_edn8\">[viii]<\/a> op. cit. s.281-282.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_ednref9\" name=\"_edn9\">[ix]<\/a> op. cit. s. 255-256.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_ednref10\" name=\"_edn10\">[x]<\/a> op. cit. s. 299-302.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_ednref11\" name=\"_edn11\">[xi]<\/a> op. cit. s. 264-266.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_ednref12\" name=\"_edn12\">[xii]<\/a> op.cit. s. 15-50.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_ednref13\" name=\"_edn13\">[xiii]<\/a> op.cit. s. 274.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_ednref14\" name=\"_edn14\">[xiv]<\/a> Enligt Google Scholar \u00e4r boken citerad 16000 g\u00e5nger, vilket p\u00e5pekas av Arpi och Wyndhamn. Det kan till\u00e4ggas att Laclau och Mouffe i f\u00f6rordet till upplagan fr\u00e5n 2001 framst\u00e4ller \u201ddiskursen\u201d som ett vapen i den politiska kampen.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_ednref15\" name=\"_edn15\">[xv]<\/a> Alnebratt, Kerstin &amp; R\u00f6nnblom, Mia (2016<em>). J\u00e4mst\u00e4lldhet som<\/em> <em>byr\u00e5krati<\/em>. Stockholm: Leopard. F\u00f6rfattarna har spelat en aktiv roll i svensk j\u00e4mst\u00e4lldhetspolitik. De h\u00e4nvisar till Michel Foucault och Chantal Mouffe f\u00f6r att understryka maktperspektivet (s. 14-16.). F\u00f6rfattarnas syfte \u00e4r inte bara j\u00e4mst\u00e4lldhet: \u201dJ\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering fungerar inte f\u00f6r genomgripande samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring\u201d (s. 148). De vill se identitets- och r\u00e4ttvisepolitik och beklagar att \u201dliberala tankeg\u00e5ngar, med representation, r\u00e4ttigheter och metoder i centrum, har vunnit terr\u00e4ng i svensk j\u00e4mlikhetspolitik och hur detta om\u00f6jligg\u00f6r en genomgripande politisk kamp f\u00f6r social r\u00e4ttvisa\u201d (s. 151).<\/p>\n<p><a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_ednref16\" name=\"_edn16\">[xvi]<\/a> Arendt, Hannah (2004).<em> Mellan det f\u00f6rflutna och framtiden. <\/em>G\u00f6teborg: Daidalos. (<em>Between Past and Present<\/em>, 1954). s. 278.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_ednref17\" name=\"_edn17\">[xvii]<\/a> Arendt, Hannah (1986). <em>Zur Zeit. Politische Essays.<\/em> Hamburg: Rotbuch Verlag.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_ednref18\" name=\"_edn18\">[xviii]<\/a> Arendt, Hannah (2004). <em>The Origins of Totalitarianism<\/em>. New York: Schocken. F\u00f6rst utgiven 1948. s. 610. (egen \u00f6vers\u00e4ttning)<\/p>\n<p><a href=\"\/\/9AB41251-A8A6-4F96-BCE3-BF75B30CF6A3#_ednref19\" name=\"_edn19\">[xix]<\/a> Arendt, Hannah (2004).<em> Mellan det f\u00f6rflutna och framtiden<\/em>. s. 275.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Inger Enkvist, professor emerita i spanska vid Lunds universitet, inleder v\u00e5r nya serie sommarkr\u00f6nikor exklusivt skrivna f\u00f6r Academic Rights Watch av betydande intellektuella. I kr\u00f6nikan riktar Enkvist skarp kritik mot genusvetenskaplig aktivism: \u201dTrots att bevis framlagts p\u00e5 att det inte &hellip; <a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4216\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[832,831,723,830,834,835,833],"class_list":["post-4216","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet","tag-arpi","tag-genusdoktrinen","tag-jamstalldhetsintegrering","tag-maktanalys","tag-nationella-sekretariatet-for-genusforskning","tag-socialkonstruktivism","tag-wyndham"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4216","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4216"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4216\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4228,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4216\/revisions\/4228"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4216"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4216"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4216"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}