{"id":4237,"date":"2020-07-03T14:27:01","date_gmt":"2020-07-03T12:27:01","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4237"},"modified":"2020-07-03T16:21:08","modified_gmt":"2020-07-03T14:21:08","slug":"oroande-rapport-fran-uka-regeringen-pressade-ki-att-bryta-mot-grundlagen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4237","title":{"rendered":"Oroande rapport fr\u00e5n UK\u00c4: regeringen pressade KI att bryta mot grundlagen"},"content":{"rendered":"<p><em>Enligt det s\u00e5 kallade j\u00e4mst\u00e4lldhetsm\u00e5l som regeringen st\u00e4llt upp f\u00f6r Karolinska institutet skulle andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer i perioden 2017-2019 uppg\u00e5 till 60 procent. Det framg\u00e5r av en aktuell rapport fr\u00e5n Universitetskansler\u00e4mbetet. Enligt den analys som Academic Rights Watch h\u00e4r presenterar har regeringens m\u00e5l i praktiken inneburit att KI \u00e5lagts att p\u00e5 bred front \u00e5sidos\u00e4tta grundlagens krav p\u00e5 meritokratisk anst\u00e4llning.<\/em><\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>I <a href=\"https:\/\/www.uka.se\/publikationer--beslut\/publikationer--beslut\/rapporter\/rapporter\/2020-06-04-uppfoljning-av-rekryteringsmal-for-professorer-2017-2019.html\">en aktuell rapport utv\u00e4rderar<\/a> Universitetskansler\u00e4mbetet (UK\u00c4) i vilken m\u00e5n h\u00f6gskolorna levt upp till de j\u00e4mst\u00e4lldhetsm\u00e5l som tidigare satts upp f\u00f6r perioden 2017-2019 av den d\u00e5varande socialdemokratiska regeringen. Enligt dessa m\u00e5l skulle varje h\u00f6gskola s\u00e4kra en viss andel kvinnor bland de professorer som rekryterades under perioden.<\/p>\n<p>UK\u00c4-rapporten visar emellertid att m\u00e5nga h\u00f6gskolor inte uppfyllt sin av regeringen fastslagna f\u00f6rdelning. Utv\u00e4rderaren Eva Stening sammanfattar resultaten:<\/p>\n<blockquote><p><em>Analysen visar att rekryteringsm\u00e5len f\u00f6r perioden 2017\u20132019 inte har lett till n\u00e5gon f\u00f6rb\u00e4ttring vad g\u00e4ller andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer. Andelen har minskat inom alla forsknings\u00e4mnesomr\u00e5den f\u00f6rutom medicin och h\u00e4lsovetenskap. Denna utveckling i kombination med att majoriteten av l\u00e4ros\u00e4tena inte n\u00e5tt upp till sina m\u00e5l f\u00f6r perioden motiverar fortsatta rekryteringsm\u00e5l f\u00f6r professorer.<\/em><\/p><\/blockquote>\n<p>Den medicin som inte fungerat ska allts\u00e5 s\u00e4ttas in igen.<\/p>\n<p>Uppsala skulle enligt tabellen ha 40 procent kvinnor bland nyrekryterade professorer. Utfallet blev att l\u00e4ros\u00e4tet rekryterade 157 professorer, varav bara 36 procent var kvinnor. Duktigast i klassen \u00e4r Lule\u00e5 tekniska universitet som vida \u00f6vertr\u00e4ffat regeringens f\u00f6rv\u00e4ntningar. M\u00e5let var 33 procent kvinnliga nyrekryteringar, men det blev hela 41 procent. Ett s\u00e4rskilt omn\u00e4mnande f\u00f6rtj\u00e4nar Lunds universitet som med stor precision lyckats pricka sitt \u201dj\u00e4mst\u00e4lldhetsm\u00e5l\u201d p\u00e5 46%.\u00a0Tabellen med m\u00e5len, antalet nyrekryteringar och de faktiska utfallen finns tillg\u00e4nglig\u00a0<a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/Tabell-1-samtliga-l\u00e4ros\u00e4ten.pdf\">h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n<p>Det stora sorgebarnet \u00e4r ist\u00e4llet Karolinska institutet (KI) som av regeringen uppmanades rekrytera 60 procent kvinnliga professorer men bara uppn\u00e5dde 32 procent, \u00e4ven om institutet faktiskt \u00f6kat andelen nyrekryterade kvinnliga professorer.<\/p>\n<p>Om man ist\u00e4llet tittar p\u00e5 olika forskningsomr\u00e5den sticker fr\u00e4mst medicin och samh\u00e4llsvetenskap ut. Inom medicin \u00f6kar andelen nyrekryterade kvinnor och inom samh\u00e4llsvetenskap \u00e4r den \u00e5tminstone konstant. Inom andra forskningsomr\u00e5den minskar andelen nyrekryterade kvinnor, fast \u00e4ven d\u00e4r \u00f6kar andelen kvinnliga professorer \u00f6verlag p\u00e5 grund av pensionsavg\u00e5ngar. En tabell som sammanfattar situationen finns <a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/wp-content\/uploads\/2020\/07\/Tabell-\u00e4mnesomr\u00e5den.png\">h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n<p>En helt annan tolkning av statistiken \u00e4n den UK\u00c4 g\u00f6r uppenbarar sig f\u00f6r den som \u201dsamk\u00f6r\u201d rapporten med en studie av nyblivna kvinnliga respektive manliga professorers meriter som nyligen publicerades av svenska forskare i <a href=\"https:\/\/www.tandfonline.com\/doi\/full\/10.1080\/03075079.2020.1723533\"><em>Studies in Higher Education<\/em><\/a>. Studien av Madison och Fahlman som vi uppm\u00e4rksammat tidigare (se l\u00e4nk nedan) unders\u00f6ker f\u00f6rh\u00e5llandet mellan k\u00f6n och antal publikationer\/citeringar hos nyblivna professorer i just medicin och samh\u00e4llsvetenskap i perioden 2009-2014 vid de sex st\u00f6rsta universiteten (G\u00f6teborg, Lund, Stockholm, Uppsala, Ume\u00e5 och Karolinska institutet).<\/p>\n<p>Madison och Fahlman konstaterar i artikeln att nyblivna manliga professorer i medicin hade 64 procent fler publikationer och hela 260 procent fler citeringar \u00e4n nyblivna kvinnliga professorer. Inom samh\u00e4llsvetenskap (juridik, lingvistik, pedagogik, psykologi och statsvetenskap) hade m\u00e4nnen 81 procent fler publikationer och 42 procent fler citeringar. Detta sammanfaller med en mycket st\u00f6rre \u00f6kning av antalet kvinnliga professorer (78 procent) \u00e4n manliga professorer (28 procent) inom samma tidsperiod.<\/p>\n<p>Den enda rimliga slutsatsen av Madisons och Fahlmans studie \u00e4r att det inom medicin och samh\u00e4llsvetenskap i perioden 2009-2014 kvoterades in mindre kompetenta kvinnor i stor skala. Om man nu kombinerar denna slutsats med resultaten fr\u00e5n UK\u00c4-studien, dvs. att just dessa \u00e4mnen utm\u00e4rker sig f\u00f6r att vara s\u00e4rskilt \u201dj\u00e4mst\u00e4llda\u201d, \u00e4r det sv\u00e5rt att v\u00e4rja sig f\u00f6r intrycket att kvoteringen fortsatt obehindrat.<\/p>\n<p>\u00c4n viktigare \u00e4r att det mot bakgrund av artikeln framg\u00e5r hur verklighetsfr\u00e4mmande och rent av skadligt det m\u00e5l regeringen satt upp f\u00f6r KI faktiskt varit. \u201dVid beslut om statliga anst\u00e4llningar ska avseende f\u00e4stas endast vid sakliga grunder, s\u00e5som f\u00f6rtj\u00e4nst och skicklighet\u201d, st\u00e5r det i 12 kap 5 \u00a7 2 st. <a href=\"https:\/\/www.riksdagen.se\/sv\/dokument-lagar\/dokument\/svensk-forfattningssamling\/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152\">regeringsformen<\/a>. Inom vetenskapen g\u00e5r det inte att komma ifr\u00e5n antal publikationer och citeringar som indikatorer p\u00e5 f\u00f6rtj\u00e4nst och skicklighet inom samma forskningsomr\u00e5de, dvs. det som Madison och Fahlman m\u00e4tt och funnit systematiska skillnader mellan manliga och kvinnliga nyrekryterade professorer, till m\u00e4nnens stora f\u00f6rdel. Och det var redan innan det radikala 60-procentm\u00e5let f\u00f6r KI st\u00e4lldes upp.<\/p>\n<p>Det nya m\u00e5let har s\u00e5ledes i praktiken inneburit ett krav fr\u00e5n Sveriges regering att landets kanske fr\u00e4msta vetenskapliga institution p\u00e5 bred front ska \u00e5sidos\u00e4tta den svenska grundlagens krav p\u00e5 meritokratisk anst\u00e4llning. Det \u00e4r den slutsats man m\u00e5ste dra. Uppfyllelsen av kravet har sedan lojalt bevakats av granskningsmyndigheten UK\u00c4. Detta rimmar inte v\u00e4l med myndighetens devis att s\u00e4kra Sverige som kunskapssamh\u00e4lle.<\/p>\n<p>Regeringen och UK\u00c4 kan h\u00e4vda att man vid tidpunkten d\u00e5 beslutet om m\u00e5ls\u00e4ttning f\u00f6r KI togs inte visste b\u00e4ttre. Redan 2015 kom dock <a href=\"https:\/\/link.springer.com\/article\/10.1007\/s11192-015-1775-3\">en studie av en annan svensk forskare<\/a>, KTH-bibliometrikern Ulf Sandstr\u00f6m, vilken pekade i samma riktning. Studien p\u00e5visade att manliga forskare i genomsnitt \u00e4r klart mer produktiva 10 \u00e5r efter disputationen \u00e4n sina kvinnliga kollegor, men att det finns variationer mellan forsknings\u00e4mnena.<\/p>\n<p>F\u00f6ga \u00f6verraskande finner ansvariga p\u00e5 KI regeringens m\u00e5l orealistiskt, enligt <a href=\"https:\/\/universitetslararen.se\/2020\/06\/25\/larosatena-nar-inte-jamstalldhetsmal-for-professorer\/\">en artikel i Universitetsl\u00e4raren<\/a>:<\/p>\n<blockquote><p><em>KI:s prorektor Anders Gustafsson och Jan Hillert, ordf\u00f6rande i KI:s rekryteringskommitt\u00e9, tycker att det kvantitativa m\u00e5let \u00e4r ett st\u00f6d i j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbetet eftersom det bidrar till att s\u00e4tta fokus p\u00e5 fr\u00e5gan och f\u00e5 loss resurser f\u00f6r att jobba med den. Men de menar att KI:s m\u00e5l p\u00e5 60 procent kvinnor bland nyrekryterade professorer var orimligt h\u00f6gt, och att regeringen b\u00f6r se \u00f6ver hur m\u00e5let r\u00e4knas fram.<\/em><\/p><\/blockquote>\n<p>Att regeringen b\u00f6r se \u00f6ver hur m\u00e5let r\u00e4knas fram kan man lugnt h\u00e5lla med om. \u00c4nnu b\u00e4ttre vore att inte st\u00e4lla upp n\u00e5got \u2013 kvantitativt eller annat \u2013 m\u00e5l alls, ut\u00f6ver det grundlagskrav p\u00e5 meritokrati som redan finns.<\/p>\n<h2><strong>Fakta: Kvinnliga forskare och professorer i europeisk j\u00e4mf\u00f6relse<\/strong><\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.uka.se\/statistik--analys\/arsrapport-om-universitet-och-hogskolor\/arsrapport-2020.html\">UK\u00c4:s \u00e5rsrapport f\u00f6r 2020<\/a> (fig. 58, sid. 83) indikerar att Sverige ligger ungef\u00e4r i mitten i Europa vad g\u00e4ller andelen kvinnliga forskare samt andelen kvinnliga professorer. Nederl\u00e4nderna, Tyskland och Schweiz har klart mindre andel kvinnor i b\u00e5da kategorierna. Av \u00f6vriga l\u00e4nder som har l\u00e4ros\u00e4ten <a href=\"https:\/\/www.timeshighereducation.com\/student\/best-universities\/best-universities-europe\">bland de 100 h\u00f6gst rankade av <em>Times Higher Education<\/em><\/a> \u00e4r det bara Storbritannien som har en (n\u00e5got) st\u00f6rre andel kvinnliga forskare och professorer \u00e4n Sverige. De h\u00f6gst rankade universiteten i Storbritannien har dock markant l\u00e4gre andel kvinnor bland forskare och professorer \u00e4n svenska l\u00e4ros\u00e4ten, \u00e4ven om Oxford p\u00e5 senare tid anst\u00e4lld m\u00e5nga kvinnliga professorer. St\u00f6rst \u00e4r andelen kvinnliga forskare och professorer i de tidigare sovjetstaterna Litauen, Lettland, Bulgarien och Kroatien. Det senare \u00e4r det enda europeiska landet i UK\u00c4:s \u00e5rsrapport som har en st\u00f6rre andel kvinnor (60 procent) \u00e4n m\u00e4n bland professorerna.<\/p>\n<p>EJO\/MZ<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?page_id=2002\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n<h2><strong>Liknande \u00e4renden<\/strong><\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4089\">Ume\u00e5-forskare publicerar \u201dol\u00e4mplig\u201d studie: nyblivna kvinnliga professorers meriter kraftigt \u00f6verv\u00e4rderade<\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4149\">Trots sparkrav f\u00f6r att klara pensionerna: Chalmers genomf\u00f6r dyrt j\u00e4mst\u00e4lldhetsprojekt \u2013 \u201d\u00e4nnu viktigare i dessa sv\u00e5ra tider\u201d<\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4216\">Sommarkr\u00f6nika av Inger Enkvist: j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering, maktanalys och akademisk frihet<\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4229\">Sommarkr\u00f6nika av Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm: j\u00e4mst\u00e4lldhet och biofobi<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Enligt det s\u00e5 kallade j\u00e4mst\u00e4lldhetsm\u00e5l som regeringen st\u00e4llt upp f\u00f6r Karolinska institutet skulle andelen kvinnor bland nyrekryterade professorer i perioden 2017-2019 uppg\u00e5 till 60 procent. Det framg\u00e5r av en aktuell rapport fr\u00e5n Universitetskansler\u00e4mbetet. Enligt den analys som Academic Rights Watch &hellip; <a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4237\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12,191],"tags":[711,167,374,810,122,475,240,239],"class_list":["post-4237","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet","category-tjanstetillsattningar","tag-jamstalldhet","tag-karolinska-institutet","tag-ki","tag-kvinnliga-professorer","tag-kvotering","tag-meritokrati","tag-uka","tag-universitetskanslerambetet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4237","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4237"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4237\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4247,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4237\/revisions\/4247"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4237"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4237"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4237"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}