{"id":4248,"date":"2020-07-10T16:16:39","date_gmt":"2020-07-10T14:16:39","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4248"},"modified":"2020-07-10T16:21:14","modified_gmt":"2020-07-10T14:21:14","slug":"sommarkronika-av-per-bauhn-akademikers-skyldighet-att-satta-sanningssokande-fore-politisk-korrekthet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4248","title":{"rendered":"Sommarkr\u00f6nika av Per Bauhn: akademikers skyldighet att s\u00e4tta sanningss\u00f6kande f\u00f6re politisk korrekthet"},"content":{"rendered":"

\u201dSom akademiker har vi en skyldighet mot oss sj\u00e4lva och det uppdrag vi f\u00f6rvaltar att s\u00e4tta rationalitet f\u00f6re solidaritet, sanningss\u00f6kande f\u00f6re politisk korrekthet, och integritet f\u00f6re flockmentalitet. Det \u00e4r endast s\u00e5 vi kan tj\u00e4na samh\u00e4llsnyttan\u201d, skriver Per Bauhn, professor i praktiskt filosofi vid Linn\u00e9universitetet, i veckans sommarkr\u00f6nika.<\/i><\/em><\/p>\n

<\/p>\n

Tom\u00e1\u0161 Masaryk v\u00e5llade stor uppr\u00f6rdhet bland sina v\u00e4nner inom den tjeckiska sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsr\u00f6relsen n\u00e4r han 1886 publicerade forskning som visade att ett par texter, som antogs bevisa f\u00f6rekomsten av ett tjeckiskt spr\u00e5k redan p\u00e5 medeltiden, med st\u00f6rsta sannolikhet var sentida f\u00f6rfalskningar. Masaryk, som sedermera blev Tjeckoslovakiens f\u00f6rste president, var f\u00f6rvisso lika angel\u00e4gen att fr\u00e4mja tjeckisk kulturell sj\u00e4lvmedvetenhet och nationell sj\u00e4lvst\u00e4ndighet som andra tjeckiska nationalister. Men han var inte beredd att f\u00f6rverkliga dessa m\u00e5l till priset av historief\u00f6rfalskning. F\u00f6r Masaryk m\u00e5ste solidaritet underordnas sanning.[1]<\/sup><\/a><\/p>\n

Annorlunda f\u00f6rh\u00f6ll det sig med den franske filosofen Jean-Paul Sartre. N\u00e4ra lierad med det franska kommunistpartiet h\u00e4vdade Sartre att det i 1950-talets Sovjetunionen r\u00e5dde en \u201dfullst\u00e4ndig frihet att kritisera\u201d, medan F\u00f6renta staterna samtidigt var p\u00e5 v\u00e4g mot ett \u201dprefascistiskt tillst\u00e5nd\u201d. Sartre (liksom hans filosofkollega Maurice Merleau-Ponty) menade ocks\u00e5 att man inte skulle ge offentlighet \u00e5t uppgifter om Gulagl\u00e4gren i Sovjetunionen, med h\u00e4nvisning till att detta skulle demoralisera den franska arbetarklassen.[2]<\/sup><\/a> F\u00f6r Sartre var solidaritet med kommunismens sak under det kalla kriget viktigare \u00e4n sanning \u2013 en position som borde vara uppseendev\u00e4ckande f\u00f6r n\u00e5gon som kallar sig filosof.<\/p>\n

Filosofen och socialantropologen Ernest Gellner pekade en g\u00e5ng p\u00e5 skillnaden mellan \u00e5 ena sidan f\u00f6rmoderna samh\u00e4llen som utm\u00e4rktes av h\u00f6g social koherens och liten logisk koherens och \u00e5 andra sidan moderna samh\u00e4llen d\u00e4r det omv\u00e4nda f\u00f6rh\u00e5llandet r\u00e5der.[3]<\/sup><\/a> En aspekt av h\u00f6g social koherens och liten logisk koherens \u00e4r solidaritet med en p\u00e5bjuden ordning p\u00e5 bekostnad av sanning och rationalitet. Om man s\u00e5 vill kan man s\u00e4ga att man hellre har fel tillsammans \u00e4n r\u00e4tt ensam. N\u00e4r solidariteten \u00f6verordnas rationaliteten f\u00e5r vi den syn p\u00e5 sanning som brukar f\u00f6rknippas med fenomenet politisk korrekthet<\/i><\/em>: sanning \u00e4r det som ses som \u00f6nskv\u00e4rt av politiskt tongivande krafter, snarare \u00e4n det som \u00f6verensst\u00e4mmer med verkligheten.<\/p>\n

Politisk korrekthet handlar om ett omv\u00e4nt brott mot den s\u00e5 kallade Humes lag. Enligt Humes lag \u00e4r det ett logiskt misstag att of\u00f6rmedlat g\u00e5 fr\u00e5n ett \u201d\u00e4r\u201d \u2013 en beskrivning av verkligheten \u2013 till ett \u201db\u00f6r\u201d \u2013 en norm eller v\u00e4rdeutsaga om hur saker och ting b\u00f6r vara. Man kan till exempel inte fr\u00e5n data som s\u00e4ger att k\u00f6nsstympning \u00e4r <\/i><\/em>i enlighet med den r\u00e5dande kulturen inom ett visst samh\u00e4lle dra slutsatsen att man inom detta samh\u00e4lle b\u00f6r<\/i><\/em> praktisera kvinnlig k\u00f6nsstympning. I fallet med politisk korrekthet g\u00e5r man i st\u00e4llet fr\u00e5n ett \u201db\u00f6r\u201d till ett \u201d\u00e4r\u201d \u2013 fr\u00e5n en bild av hur v\u00e4rlden borde se ut, till en slutsats att s\u00e5 ser den ocks\u00e5 ut, varp\u00e5 man avvisar och br\u00e4nnm\u00e4rker varje utsaga som p\u00e5st\u00e5r n\u00e5got annat, oavsett den empiriska evidensen. S\u00e5 kunde Masoud Kamali, regeringens utredare av strukturell diskriminering 2004\u20132006, h\u00e4vda att det \u201dvittnar om djupa f\u00f6rdomar, kanske rasism, att p\u00e5st\u00e5 att n\u00e5gon speciell hederskultur existerar\u201d.[4]<\/sup><\/a> Det var redan d\u00e5 v\u00e4l bekant att ungdomar, fr\u00e4mst flickor, f\u00f6rtrycktes, misshandlades och m\u00f6rdades av sina familjer i hederns namn, men att p\u00e5st\u00e5 n\u00e5got s\u00e5dant skulle vara of\u00f6renligt med den normativa utg\u00e5ngspunkt som pr\u00e4glade Kamalis arbete, n\u00e4mligen att de grupper inom vilka hedersrelaterat v\u00e5ld f\u00f6rekom var offer f\u00f6r majoritetssamh\u00e4llets diskriminering och allts\u00e5 inte skulle utpekas som f\u00f6r\u00f6vare.<\/p>\n

N\u00e4rhelst solidaritet ges f\u00f6retr\u00e4de framf\u00f6r rationalitet riskerar ett samh\u00e4lle att ruttna inifr\u00e5n. N\u00e4rhelst det blir viktigare att skydda partiet, myndigheten, eller v\u00e4rdegrunden \u00e4n att s\u00e4ga sanningen, p\u00e5tala problem eller uppm\u00e4rksamma illa underbyggda beslut, s\u00e5 \u00f6kar risken f\u00f6r maktmissbruk, korruption och felhandlande. Mer l\u00e5ngsiktigt undermineras ocks\u00e5 grunden f\u00f6r tillit mellan medborgare och makthavare. Tillit kan n\u00e4mligen inte kommenderas, utan m\u00e5ste f\u00f6rtj\u00e4nas. D\u00e4rf\u00f6r var det illavarslande n\u00e4r det i inledningen av den p\u00e5g\u00e5ende coronapandemin h\u00f6jdes r\u00f6ster som ville tysta kritiska fr\u00e5gor r\u00f6rande Folkh\u00e4lsomyndighetens (FHM) arbete, med h\u00e4nvisning till en plikt att f\u00f6rh\u00e5lla sig lojal.<\/p>\n

Johan von Schreeb gick till r\u00e4tta med Dagens Nyheters chefredakt\u00f6r Peter Wolodarski f\u00f6r att gynna populism och sprida \u201dalternativa fakta\u201d n\u00e4r denne hade ifr\u00e5gasatt FHM:s strategi. von Schreeb fann det \u201db\u00e5de skr\u00e4mmande och obehagligt\u201d n\u00e4r Wolodarski kritiserade FHM f\u00f6r att ha gjort f\u00f6r lite och gjort det f\u00f6r sent f\u00f6r att bromsa smittspridningen i Sverige, och tolkade denna kritik som ett f\u00f6rs\u00f6k att \u201ddesavouera en i det n\u00e4rmaste samlad svensk expertis\u201d. von Schreeb slog fast att \u201dAnders Tegnell och hans kollegor vet vilka insatser som fungerar och n\u00e4r de b\u00f6r s\u00e4ttas in\u201d och att nu g\u00e4llde det att \u201dst\u00f6tta de hj\u00e4ltar som st\u00e5r redo p\u00e5 sjukhus, i hemtj\u00e4nst och p\u00e5 myndigheter. Det \u00e4r inte tid f\u00f6r att s\u00f6ndra utan f\u00f6r att enas.\u201d[5]<\/sup><\/a><\/p>\n

Krav p\u00e5 lojalitet mot den myndighet som i brist p\u00e5 politiskt ledarskap hade anf\u00f6rtrotts att hantera pandemin tr\u00e4ngde \u00e4ven in i den akademiska v\u00e4rlden. Nele Brusselaers, en av flera forskare som offentligt hade kritiserat FHM f\u00f6r att vara ointresserad av de modelleringar f\u00f6r smittspridning som anv\u00e4ndes av internationellt ledande forskare och f\u00f6r att g\u00f6ra f\u00f6r lite f\u00f6r att stoppa smittan och minska d\u00f6dligheten i Sverige, anklagades av sin n\u00e4rmaste chef p\u00e5 universitetet f\u00f6r att vara en \u201dsamh\u00e4llsfara som underminerar Folkh\u00e4lsomyndighetens auktoritet\u201d.[6]<\/sup><\/a><\/p>\n

Men allt detta tal om \u201dsamh\u00e4llsfara\u201d och om \u201dhj\u00e4ltar\u201d \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s bara auktoritetskult f\u00f6rpackad i krigsretorik. Hur mycken inkompetens i m\u00e4nsklighetens historia har v\u00e4l inte skyddats av just s\u00e5dan retorik, d\u00e4r man i st\u00e4llet f\u00f6r att argumentera med sina kritiker st\u00e4mplar dem som f\u00f6rr\u00e4dare? Inga experter, inte ens om de jobbar f\u00f6r en statlig myndighet, f\u00f6rtj\u00e4nar mer respekt och tillit \u00e4n vad resultaten av deras f\u00f6reslagna \u00e5tg\u00e4rder ber\u00e4ttigar dem till.<\/p>\n

Om de svenska d\u00f6dstalen i covid-19 \u00e4r resultatet av att vi har blivit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r \u201dinsatser som fungerar\u201d, som von Schreeb p\u00e5st\u00e5r, s\u00e5 infinner sig oundvikligen fr\u00e5gan om vad FHM menar med en framg\u00e5ngsrik strategi. Om detta \u00e4r en lyckad strategi, hur m\u00e5nga d\u00f6da skulle d\u00e5 en misslyckad strategi ha till\u00e5tit? Att st\u00e4lla s\u00e5dana fr\u00e5gor \u2013 och kr\u00e4va svar p\u00e5 dem \u2013 \u00e4r kanske inte v\u00e4lkommet p\u00e5 myndighetsniv\u00e5. Men samh\u00e4llets v\u00e4l \u00e4r inte detsamma som dess regerings eller dess myndigheters v\u00e4l.<\/p>\n

I den m\u00e5n vi vill vara patrioter, s\u00e5 b\u00f6r vi vara kritiska patrioter, som inte l\u00e5ter solidariteten s\u00e4tta munkavle p\u00e5 sj\u00e4lvst\u00e4ndigt t\u00e4nkande. Som akademiker har vi en skyldighet mot oss sj\u00e4lva och det uppdrag vi f\u00f6rvaltar att s\u00e4tta rationalitet f\u00f6re solidaritet, sanningss\u00f6kande f\u00f6re politisk korrekthet, och integritet f\u00f6re flockmentalitet. Det \u00e4r endast s\u00e5 vi kan tj\u00e4na samh\u00e4llsnyttan, om vi samtidigt vill bevara v\u00e5r intellektuella heder. Det \u00e4r ocks\u00e5 endast s\u00e5 det kan uppst\u00e5 en verklig samh\u00e4llsnytta ur v\u00e5rt arbete.<\/p>\n

Per Bauhn
\nprofessor i praktisk filosofi, Linn\u00e9universitetet<\/p>\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n

Noter<\/h2>\n

[1]<\/sup><\/a> Ren\u00e9 Wellek, \u201dT. G. Masaryk on the Meaning of Czech Philosophy\u201d, i On Masaryk: Texts in English and German<\/i><\/em> (red. Josef Nov\u00e1k), Amsterdam: Rodopi, 1988 (269\u2013284), s. 271.<\/p>\n

[2]<\/sup><\/a> Fran\u00e7ois Bondy, \u201dJean-Paul Sartre and Politics\u201d, Journal of Contemporary History<\/i><\/em>, 2 (2), 1967 (25\u201348), s. 28, 33\u201334.<\/p>\n

[3]<\/sup><\/a> Ernest Gellner, Plough, Sword, and Book<\/i><\/em>, Chicago, IL: The University of Chicago Press, 1989, s. 61.<\/p>\n

[4]<\/sup><\/a> \u201dDet finns ingen speciell hederskultur\u201d, Paraplyprojektet: Mot diskriminering \u2013 f\u00f6r \u00f6ppnare arbetsliv<\/i><\/em>, 9 augusti 2004.<\/p>\n

[5]<\/sup><\/a> Johan von Schreeb, \u201dWolodarski undergr\u00e4ver svensk expertis\u201d, Svenska Dagbladet<\/i><\/em> 2020\u201303\u201316.<\/p>\n

[6]<\/sup><\/a> Ivar Arpi, \u201dSmutsiga p\u00e5hopp f\u00f6rst\u00f6r coronadebatten\u201d, Svenska Dagbladet<\/i><\/em> 2020\u201304\u201321.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u201dSom akademiker har vi en skyldighet mot oss sj\u00e4lva och det uppdrag vi f\u00f6rvaltar att s\u00e4tta rationalitet f\u00f6re solidaritet, sanningss\u00f6kande f\u00f6re politisk korrekthet, och integritet f\u00f6re flockmentalitet. Det \u00e4r endast s\u00e5 vi kan tj\u00e4na samh\u00e4llsnyttan\u201d, skriver Per Bauhn, professor i … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[842,843,841,846,844,839,845,826,840],"class_list":["post-4248","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet","tag-ernest-gellner","tag-humes-lag","tag-jean-paul-sartre","tag-johan-von-schreeb","tag-masoud-kamali","tag-per-bauhn","tag-peter-wolodarski","tag-politisk-korrekthet","tag-tomas-masaryk"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4248","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4248"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4248\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4250,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4248\/revisions\/4250"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4248"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4248"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4248"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}