{"id":4280,"date":"2020-08-07T16:44:46","date_gmt":"2020-08-07T14:44:46","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4280"},"modified":"2020-08-07T16:44:46","modified_gmt":"2020-08-07T14:44:46","slug":"sommarkronika-av-ivar-arpi-och-anna-karin-wyndhamn-genusdoktrinens-kafkafalla","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4280","title":{"rendered":"Sommarkr\u00f6nika av Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn: genusdoktrinens kafkaf\u00e4lla"},"content":{"rendered":"

En minoritet av motiverade aktivister kr\u00e4ver att alla ska underkasta sig deras preferenser. Att ifr\u00e5gas\u00e4tta eller nyansera \u00e4r inte v\u00e4lkommet, utan allt ska dekonstrueras f\u00f6rutom den egna sanningen om hur samh\u00e4llet fungerar. Du kan bara ta dig ur f\u00e4llan genom att h\u00e5lla med, men d\u00e5 har du samtidigt tr\u00e4tt in i deras v\u00e4rld. Det skriver Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn, aktuella med boken Genusdoktrinen.<\/em><\/p>\n

<\/p>\n

Ett m\u00f6nster \u00e5terkommer genom historien: sm\u00e5, organiserade grupper som vinner \u00f6ver st\u00f6rre, oorganiserade grupper. Ekonomen och f\u00f6rfattaren Nassim Taleb kallar det \u201dminoritetens tyranni\u201d. I arbetet med Genusdoktrinen<\/a><\/em> hittade vi inga omfattade studentprotester, inga r\u00f6relser som omfattade en majoritet av akademikerna eller n\u00e5got motsvarande. Men det vi s\u00e5g var att motiverade aktivister \u2013 b\u00e5de studenter och anst\u00e4llda \u2013 m\u00e5nga g\u00e5nger fick avg\u00f6rande inflytande.<\/p>\n

Det r\u00e4cker f\u00f6r en omedg\u00f6rlig minoritet \u2013 en viss typ av omedg\u00f6rliga minoriteter \u2013 att komma upp i en v\u00e4ldigt l\u00e5g niv\u00e5, ungef\u00e4r 3 eller 4 procent av den totala befolkningen, f\u00f6r att hela befolkningen ska beh\u00f6va underkasta sig deras preferenser, enligt Taleb. Med detta f\u00f6ljer illusionen att de preferenser och val som g\u00f6rs i samh\u00e4llet \u00e4r majoritetens, medan det i sj\u00e4lva verket \u00e4r en minoritet som ligger bakom, menar han. Det finns en f\u00f6rest\u00e4llning om att majoriteten best\u00e4mmer, eftersom vi lever i ett folkstyre som har det som v\u00e4gledande princip, men i realiteten st\u00e4mmer det s\u00e4llan. Sm\u00e5 eliter styr olika samh\u00e4llsomr\u00e5den, och det har blivit alltmer tydligt att en liten elit med ett visst perspektiv dominerar h\u00f6gskolev\u00e4rlden. Gruppen \u00f6verlappar med mediev\u00e4rlden och kultursektorn. Dessa har etablerat hegemoni, f\u00f6r att anv\u00e4nda deras egen vokabul\u00e4r, trots att de varken representerar majoriteten av forskarna, studenterna eller folket i stort.<\/p>\n

Forskarna vi intervjuat i Genusdoktrinen<\/em> \u00e5terkommer till hur alla incitament pekar \u00e5t att knyta n\u00e4ven i fickan och inte \u00f6ppet kritisera styrningen. De vill forska om klimatet, teoretisk fysik, matematik, marinbiologi eller kognition \u2013 inte fastna i politiska gr\u00e4l som riskerar att f\u00f6rst\u00f6ra karri\u00e4ren. Vi menar att detta inte l\u00e4ngre kan vara ett alternativ. Om man v\u00e4rnar akademisk frihet, tankefrihet och forskning har man en skyldighet att ifr\u00e5gas\u00e4tta om spelreglerna, sj\u00e4lva syftet med ett fritt, sanningss\u00f6kande universitet, s\u00e4tts ur spel. Man beh\u00f6ver inte g\u00f6ra det p\u00e5 egen hand. N\u00e4tverka, prata med kollegor. Men h\u00f6j r\u00f6sten. Allting b\u00f6rjar med att den akademiska metoden \u2013 att alla fr\u00e5gor ska kunna diskuteras och alla p\u00e5st\u00e5enden bel\u00e4ggas \u2013 m\u00e5ste till\u00e4mpas \u00e4ven n\u00e4r det g\u00e4ller fr\u00e5gor som r\u00f6r k\u00f6n, ras, sexuell l\u00e4ggning, med mera. Vilka bel\u00e4gg finns det f\u00f6r det d\u00e4r? Vilka \u00e4r dina k\u00e4llor? Vilken metod anv\u00e4ndes f\u00f6r att n\u00e5 det resultatet?<\/p>\n

Att en del inte vill g\u00f6ra detta \u00e4r inte konstigt, som sagt. \u00c4ven om de som f\u00f6respr\u00e5kar genusdoktrinen, och angr\u00e4nsande perspektiv, g\u00f6r det inom ramen f\u00f6r universitetet \u00e4r de snarare aktivister. Att ifr\u00e5gas\u00e4tta eller nyansera \u00e4r inte v\u00e4lkommet. Allt ska dekonstrueras f\u00f6rutom den egna sanningen om hur samh\u00e4llet fungerar. Patriarkatet, vithetsnormen, cis-normativitet, heteronormativitet, v\u00e4stimperialism, funkofobi, fettfobi och kulturrasism \u00e4r f\u00f6rtryckande strukturer som normaliserats, enligt dem. Dessa strukturer genomsyrar allt och alla. De \u00e4r \u00f6verallt, hela tiden. D\u00e4rf\u00f6r kan man s\u00e4ga att alla vita \u00e4r rasister, alla m\u00e4n sexister, eftersom dessa demoner \u00e4r konstant n\u00e4rvarande. D\u00e4rf\u00f6r kategoriseras kritik som motst\u00e5nd. Man k\u00e4mpar antingen f\u00f6r ljuset eller f\u00f6r m\u00f6rkret. Man arbetar antingen aktivt med att nedmontera strukturerna, eller s\u00e5 \u00e4r man medskyldig till att de forts\u00e4tter att f\u00f6rtrycka. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r slagordet \u201csilence is violence\u201d f\u00f6ljdriktigt. Man \u00e4r antingen med eller emot \u2013 det finns inga mellanting. Detta \u00e4r inte vetenskap, utan en Kafkaf\u00e4lla. Du kan bara ta dig ur f\u00e4llan genom att h\u00e5lla med, men d\u00e5 har du samtidigt tr\u00e4tt in i deras v\u00e4rld.<\/p>\n

Anh\u00e4ngarna spelar n\u00e4mligen inte efter samma regler som vanligen g\u00e4ller inom det akademiska f\u00e4ltet. Generositetsprincipen g\u00f6r g\u00e4llande att man b\u00f6r g\u00e5 dem till m\u00f6tes och lyssna, men den till\u00e4mpas aldrig fr\u00e5n deras sida. Allt \u00e4r makt enligt det h\u00e4r s\u00e4ttet att t\u00e4nka. D\u00e4rf\u00f6r tvingas genusvetares perspektiv p\u00e5 andra vetenskaper, men evolutionsbiologiska forskningsr\u00f6n tvingas inte p\u00e5 genusvetarna. All p\u00e5verkan \u00e4r enkelriktad.<\/p>\n

Varf\u00f6r blir det s\u00e5h\u00e4r? N\u00e4r vi intervjuar Anna Victoria Hallberg, prefekt p\u00e5 institutionen f\u00f6r kultur och l\u00e4rande, f\u00f6r Genusdoktrinen<\/em> gjorde hon en j\u00e4mf\u00f6relse mellan of\u00f6rm\u00e5gan att f\u00f6ra en \u00f6ppen, kritisk diskussion och de mekanismer som reglerar en sekt: slutenheten, utpekande av en tydlig fiende:<\/p>\n

\u2013 De interna diskussionerna sker bakom muren och \u00e4r en fr\u00e5ga f\u00f6r de inom sekten. Bakom muren kan det vara ganska stora konflikter och olika typer av diskussioner, men det \u00e4r viktigt att h\u00e5lla en enad front. Det blir extra m\u00e4rkligt n\u00e4r en s\u00e5dan konstruktion ligger inom ramen f\u00f6r ett universitet. Det \u00e4r v\u00e4ldigt problematiskt.<\/p>\n

Med en politisk syn p\u00e5 kunskap blir utbildningens syfte att indoktrinera studenterna. De ska l\u00e4ra sig \u00e4lska en best\u00e4md vision om social f\u00f6r\u00e4ndring och sedan g\u00e5 ut i v\u00e4rlden f\u00f6r att \u00e5stadkomma den. Vilka st\u00e5r i v\u00e4gen? Folk som vill ha mer kunskap innan de fattar beslut. Folk som st\u00e4ller kritiska fr\u00e5gor. Folk som s\u00e4ger v\u00e4nta lite. Det brukade vara just akademikers roll att mana till sans och eftertanke. Nu \u00e4r det ist\u00e4llet fr\u00e5n denna barrikad som kampen f\u00f6rs. F\u00f6rest\u00e4llningen att livet \u00e4r en kamp mellan det goda och det onda, snarare \u00e4n mellan olika perspektiv, tar \u00f6ver. D\u00e5 b\u00f6rjar kritiska fr\u00e5gor l\u00e5ta som d\u00e5lig moral.<\/p>\n

Under en period gick det att ignorera de knasiga id\u00e9erna man \u00e4gnade sig \u00e5t inom humaniora. Men nu har de fortplantat sig genom hela universitetsv\u00e4rlden. En sak \u00e4r s\u00e4ker: det som nu sker p\u00e5 universiteten stannar inte d\u00e4r. Hela samh\u00e4llet p\u00e5verkas.<\/p>\n

Initiativen #ShutdownAcademia och #ShutdownSTEM springer ur denna identitetspolitiska r\u00f6relse. I dessa \u00e4r uppmaningen att delta tvingande: om du inte engagerar dig direkt i kampen mot rasism och p\u00e5 just det s\u00e4tt som r\u00f6relsen f\u00f6reskriver, bidrar du ist\u00e4llet till att f\u00f6rst\u00e4rka rasismen.<\/p>\n

Denna utveckling av de kritiska teorierna \u00e4r p\u00e5 samma g\u00e5ng orov\u00e4ckande och hoppingivande. Det g\u00e5r enkelt att f\u00f6rst\u00e5 lockelsen. V\u00e4rlden delas in i onda och goda. Progressiva och reaktion\u00e4ra. Det \u00e4r frestande att sluta an till den grupp som s\u00e4ger sig veta v\u00e4gen mot en ny b\u00e4ttre, sk\u00f6nare och mer r\u00e4ttvis v\u00e4rld. Det enda du beh\u00f6ver g\u00f6ra \u00e4r att visa lojalitet med programmet. D\u00e5 blir Kafkaf\u00e4llan ett av dina starkaste vapen. Tydligheten och sj\u00e4lvs\u00e4kerheten \u00e4r en styrka, men h\u00e4r finns ocks\u00e5 akillesh\u00e4len. P\u00e5 samma g\u00e5ng \u00e4r det denna just starka \u00f6vertygelse om r\u00e4ttf\u00e4rdighet, som g\u00f6r det m\u00f6jligt att faktiskt trycka tillbaka. Det kr\u00e4vs inte en doktorsgrad f\u00f6r att se det of\u00f6rblommerat politiska i programmet. Det finns tydliga p\u00e5st\u00e5enden och kunskapsanspr\u00e5k som g\u00e5r att ifr\u00e5gas\u00e4tta, kritisera. Det \u00e4r vad alla som m\u00e5nar om universitetets som id\u00e9 och om den akademiska friheten b\u00f6r g\u00f6ra. St\u00e4ll fr\u00e5gor, var kritiska, h\u00f6j r\u00f6sten. St\u00e5 i bredd.<\/p>\n

Ivar Arpi, ledarskribent Svenska Dagbladet<\/p>\n

Anna-Karin Wyndhamn, fil. dr pedagogiskt arbete, verksam vid G\u00f6teborgs universitet<\/p>\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En minoritet av motiverade aktivister kr\u00e4ver att alla ska underkasta sig deras preferenser. Att ifr\u00e5gas\u00e4tta eller nyansera \u00e4r inte v\u00e4lkommet, utan allt ska dekonstrueras f\u00f6rutom den egna sanningen om hur samh\u00e4llet fungerar. Du kan bara ta dig ur f\u00e4llan genom … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-4280","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4280","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4280"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4280\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4282,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4280\/revisions\/4282"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4280"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4280"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4280"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}