{"id":4302,"date":"2020-09-04T14:45:32","date_gmt":"2020-09-04T12:45:32","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4302"},"modified":"2020-09-05T07:12:38","modified_gmt":"2020-09-05T05:12:38","slug":"kronika-av-klaus-solberg-soilen-hogskolorna-och-meritokratin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4302","title":{"rendered":"Kr\u00f6nika av Klaus Solberg S\u00f6ilen: h\u00f6gskolorna och meritokratin"},"content":{"rendered":"

M\u00f6jligheten att s\u00f6ka strategiska medel centralt via ledningen g\u00f6r h\u00f6gskolorna till ett \u00f6verpolitiserat dagis f\u00f6r vuxna. Det skriver Klaus Solberg S\u00f6ilen, professor i f\u00f6retagsekonomi vid H\u00f6gskolan i Halmstad, d\u00e4r han \u00e4ven \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r professorsf\u00f6reningen, med s\u00e4rskilt uppdrag att vara kontaktperson med ARW.<\/em><\/p>\n

<\/p>\n

De svenska h\u00f6gskolorna lyckas inte skapa meritokratiska organisationer. Ist\u00e4llet blir de allt mer politiska, vilket leder till s\u00e4mre utbildning och forskning \u00f6verlag. Detta inneb\u00e4r att skattebetalarna f\u00e5r mindre f\u00f6r sina pengar och att v\u00e5ra barn f\u00e5r en s\u00e4mre utbildning. Ja, jag vet det l\u00e5ter drastiskt, men f\u00f6lj med mig i min lilla presentation.<\/p>\n

Jag har arbetat p\u00e5 svenska h\u00f6gskolor st\u00f6rre delen av mitt yrkesliv, fr\u00e5n det att jag flyttade till Sverige vid milleniumskiftet fram till i dag. Under denna tid har jag haft gl\u00e4djen att arbete f\u00f6r de flesta svenska h\u00f6gskolor och universitet som erbjuder f\u00f6retagsekonomi, om s\u00e5 bara som handledare, p\u00e5 enskilda kurser eller som deltagare i forskningsprojekt. Jag har arbetat vid tv\u00e5 h\u00f6gskolor \u00f6ver l\u00e4ngre tid och d\u00e4r f\u00e5tt n\u00e4ra kollegor som blivit v\u00e4nner f\u00f6r livet. Samtidigt kan jag inte annat \u00e4n konstatera att dessa organisationer har misslyckats i m\u00e5ngt och mycket \u2013 till nackdel f\u00f6r samh\u00e4llet \u00f6verlag.<\/p>\n

Skillnaden mellan h\u00f6gskolor och universitet \u00e4r inte alltid tydlig i Sverige. Universitetsstatus betyder f\u00f6rst och fr\u00e4mst att man har enklare att f\u00e5 st\u00f6rre anslag fr\u00e5n staten. Det \u00e4r inte som f\u00f6rr att man d\u00e5 universiteten hade en st\u00f6rre bredd i utbudet av utbildningar, var de enda som bedrev forskning och kunde erbjuda master- och doktorandstudier. Det finns idag h\u00f6gskolor som bedriver betydlig mer och b\u00e4ttre forskning \u00e4n vissa universitet, om man tittar p\u00e5 antalet anst\u00e4llda forskare och publiceringar och citeringar p\u00e5 Google Scholar. Att h\u00f6gskolor bedriver forskning \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt inte minst f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla kvalitet i undervisningen. D\u00e4rf\u00f6r kan man argumentera att det \u00e4r \u00e4nnu viktigare f\u00f6r h\u00f6gskolorna att det finns en tydlig koppling mellan forskning och undervisning.<\/p>\n

Med meritokrati p\u00e5 h\u00f6gskolan menas h\u00e4r ett system d\u00e4r man satsar p\u00e5 det man \u00e4r bra p\u00e5 rent forskningsm\u00e4ssigt och att detta bel\u00f6nas. De som \u00e4r produktiva, dvs. de som kan publicera (b\u00f6cker, artiklar, forskningsartiklar), som arbetar f\u00f6r vetenskapliga tidskrifter, organiserar internationella konferenser regelbundet etc. f\u00e5r ett st\u00f6rre inflytande i organisationen. Detta \u00e4r enligt min erfarenhet som svensk professor inte fallet p\u00e5 svenska h\u00f6gskolor \u00f6verlag. Ist\u00e4llet styrs v\u00e5ra h\u00f6gskolor, men ocks\u00e5 universiteten, i f\u00f6r stor grad av politiska agendor. Dessa id\u00e9er kommer delvis fr\u00e5n regeringen och delvis fr\u00e5n ledningen i den egna organisationen.<\/p>\n

Det kommer med j\u00e4mna mellanrum rektorer som protesterar mot \u201dministerstyre\u201d, men de stannar aldrig l\u00e4nge p\u00e5 sin post. Delar av ledningen p\u00e5 landets m\u00e5nga nya h\u00f6gskolor, som f\u00f6r det mesta fortfarande sitter kvar, rekryterades snabbt en g\u00e5ng i tiden och de flesta hade ringa f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r forskning. Det de kunde och var intresserade av var f\u00f6rst och fr\u00e4mst politik. Sedan utvecklade man ett system d\u00e4r de som inte lyckades som forskare blev administrat\u00f6rer. Dessa rekryterade, och rekryterar fortfarande, m\u00e4nniskor som de sj\u00e4lva, vilket i sin tur har skapat en \u00f6verdimensionerad och byr\u00e5kratisk administration som tappat greppet om vad det egentligen handlar om: bra undervisning och god forskning. Fr\u00e5n deras perspektiv st\u00e5r annat i f\u00f6rgrunden: regler, ideologier som j\u00e4mst\u00e4llhet, h\u00e5llbarhet och studenters r\u00e4ttigheter \u2013 m\u00e5l som i och f\u00f6r sig inte \u00e4r fel, men som leder fel om inte \u00e4ven \u00e4mneskunskap tas i beaktande. Vi ser s\u00e4mre kvalit\u00e9 b\u00e5de p\u00e5 utbildningar (systemet \u00e4r uppbyggd f\u00f6rst och fr\u00e4mst f\u00f6r att studenten ska komma igenom, inte p\u00e5 att hon ska l\u00e4ra sig saker) och p\u00e5 forskning (deltagande i olika projekt och mer administration, inte produktion och nytta).<\/p>\n

Den politiska inriktningen f\u00f6rst\u00e4rks av att h\u00f6gskolorna har chansen att s\u00f6ka strategiska medel centralt. KK-stiftelsens satsning p\u00e5 KK-milj\u00f6er \u00e4r ett s\u00e5dant exempel, men det finns m\u00e5nga fler. Forskaren f\u00e5r h\u00e4r ofta inte chansen att s\u00f6ka medel direkt, utan m\u00e5ste g\u00e5 via h\u00f6gskolans ledning. Om forskarens intressen sammanfaller med ledningens strategi \u00e4r det ett mindre problem, men ofta v\u00e4ljer h\u00f6gskolor strategier som ligger utanf\u00f6r det omr\u00e5det deras anst\u00e4llda vet n\u00e5got om. Argumentet \u00e4r sympatisk om \u00e4n n\u00e5got naivt: \u201dVi vet att vi inte \u00e4r s\u00e5 duktiga p\u00e5 detta, men vi kan bli det!\u201d. Dessa strategier \u00e4r inte n\u00e5got ledningen sj\u00e4lva hittar p\u00e5, inte i f\u00f6rsta hand. Man tar flyget till Stockholm och kommer hem med en massa modeord i bagaget, \u201dbuzz-words\u201d, trendiga nya forskningsomr\u00e5den utbasunerade fr\u00e5n politiker och forskningsinstitutioner.<\/p>\n

H\u00f6gskolorna har s\u00e4llan konkurrenskraftig forskning inom dessa omr\u00e5den. De uppt\u00e4cker senare att det finns seri\u00f6s forskning p\u00e5 andra mer etablerade l\u00e4ros\u00e4ten och att det \u00e4r sv\u00e5rt att konkurrera. H\u00f6gskolorna skapar d\u00e5 nya varianter, \u201dnischer\u201d som man kallar det, forskningsomr\u00e5den som egentligen inte finns eller inneb\u00e4r n\u00e5gon nytta utanf\u00f6r det egna l\u00e4ros\u00e4tet, men som man p\u00e5 ett l\u00f6jev\u00e4ckande s\u00e4tt sedan kan deklarera sig b\u00e4st p\u00e5. Sen k\u00f6r man p\u00e5 s\u00e5 l\u00e4nge det g\u00e5r, dvs. en tre till fem \u00e5r, den tid det tar f\u00f6r externa granskare att utv\u00e4rdera och f\u00f6rkasta en ny strategisk satsning och f\u00f6r finansi\u00e4rerna att hitta nya buzz-words. N\u00e4r man f\u00e5r kritik av externa granskare v\u00e4ljer m\u00e5nga h\u00f6gskolor inte att r\u00e4tta till verksamheten och g\u00f6ra upp med logiken f\u00f6r hur man v\u00e4ljer strategier, utan byter ganska enkelt strategi, till n\u00e5got annat nytt som \u00e4r p\u00e5 mode. Jag kan ge ett tjugotal exempel h\u00e4r till min k\u00e4ra l\u00e4sare, men vill inte h\u00e4nga ut n\u00e5gra enskilda h\u00f6gskolor. F\u00f6r den som \u00e4r intresserad \u00e4r det d\u00e4remot uppfriskande (eller deprimerande, allt efter f\u00f6r hur man \u00e4r lagd) att g\u00e5 tillbaka och titta p\u00e5 \u00e4ldre strategidokument. Det man sade man skulle satsa p\u00e5 i 2010, 2015, 2020 st\u00e4mmer s\u00e4llan med det verkliga utfallet, men det \u00e4r det f\u00e5, om n\u00e5gon, som kollar upp eller bryr sig om det. Det \u00e4r gamla dokument nu, \u00e4r inst\u00e4llningen.<\/p>\n

Resultaten blir att de b\u00e4sta forskarna inte f\u00e5r tillg\u00e5ng till viktiga forskningsmedel f\u00f6r att de arbetar i ett annat omr\u00e5de, medan man systematiskt gynnar mediokra forskare som \u00e4r villiga att byta inriktning, flera g\u00e5nger om, om s\u00e5 beh\u00f6vs (allt f\u00f6r att inte beh\u00f6va f\u00f6rel\u00e4sa). Dessa mediokra individer s\u00e4tts sedan p\u00e5 viktiga administrativa maktpositioner och den intellektuella korrosionen \u00e4r ett faktum. Folk anst\u00e4lls, och ges forskningsmedel, i f\u00f6rsta hand f\u00f6r sin lojalitet till ledningen, inte f\u00f6r sin kunskap. L\u00e4gg till detta statens vulg\u00e4r-feministiska f\u00f6rordningar och du n\u00e4rmar dig ett utbildningssystem som f\u00f6r tankarna till sovjetstatens forskning i humaniora (naturvetenskap var alltid ett refugium f\u00f6r seri\u00f6sa forskare, vilket i all huvudsak f\u00f6rklarar varf\u00f6r vi \u00e4n i dag f\u00e5r m\u00e5nga goda naturvetare och matematiker fr\u00e5n forna sovjetstater). Det \u00e4r ungef\u00e4r d\u00e4r vi \u00e4r idag. Det hela \u00e4r lite som ett \u00f6verpolitiserat dagis f\u00f6r vuxna.<\/p>\n

Den goda nyheten \u00e4r att det finns goda och relativt enkla l\u00f6sningar. Den f\u00f6rsta \u00e4r fler externa utv\u00e4rderingar, fr\u00e5n \u00e4mnessakkunniga forskare fr\u00e5n andra l\u00e4ros\u00e4ten, privata ackrediterings-institutioner och fr\u00e5n myndigheterna. Den andra \u00e4r att man alltid till\u00e5ter individuella forskare att s\u00f6ka medel direkt sj\u00e4lva och reducerar andelen medel som g\u00e5r till institutionerna centralt. Den tredje l\u00f6sningen \u00e4r lite sv\u00e5rare men inneb\u00e4r att de politiska partierna f\u00e5r sluta l\u00e4gga sig i vad forskare ska forska i, sluta f\u00f6rs\u00f6ka styra forskningen. Det vore inte n\u00e5got st\u00f6rre problem om politiska partier alltid hade det b\u00e4ste f\u00f6r medborgarna f\u00f6r sinnet, men s\u00e5 \u00e4r inte alltid fallet. I m\u00e5ngt och mycket st\u00f6djer politiker den forskning som gynnar det egna partiets intressen. De f\u00f6rs\u00f6ker ofta hitta det som \u00e4r nytt och trendigt i forskningsv\u00e4rlden, och tar ofta st\u00f6d av vissa forskare, speciellt i en valkampanj, f\u00f6r att det ger fler r\u00f6ster. Men framf\u00f6r allt: l\u00f6n och resurser till forskning ska f\u00f6rdelas efter forskningsresultat, inte f\u00f6r att man \u00e4r lojal med ledningen. Bra forskare b\u00f6r ist\u00e4llet turas om att ta ledningsansvar i en kollegial anda. Forskningssverige f\u00f6rtj\u00e4nar b\u00e4ttre \u00e4n sv\u00e5gerpolitik.<\/p>\n

Sverige \u00e4r ett sk\u00f6nt land att bo i men v\u00e5ra h\u00f6gskolor hade kunnat vara s\u00e5 mycket b\u00e4ttre om vi hade sk\u00f6tt om dem. Jag hyser inga illusioner om att vi ska n\u00e5 dit inom en snar framtid. M\u00e4nniskans natur och v\u00e5rt politiska system s\u00e4tter sn\u00e4va gr\u00e4nser f\u00f6r vad vi kan \u00e5stadkomma. Men jag tror p\u00e5 sm\u00e5 inkrementella f\u00f6r\u00e4ndringar i vardagen, och p\u00e5 de goda argumentens v\u00e4rde i ett \u00f6ppet samh\u00e4lle.<\/p>\n

Klaus Solberg S\u00f6ilen<\/p>\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n

<\/h2>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

M\u00f6jligheten att s\u00f6ka strategiska medel centralt via ledningen g\u00f6r h\u00f6gskolorna till ett \u00f6verpolitiserat dagis f\u00f6r vuxna. Det skriver Klaus Solberg S\u00f6ilen, professor i f\u00f6retagsekonomi vid H\u00f6gskolan i Halmstad, d\u00e4r han \u00e4ven \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r professorsf\u00f6reningen, med s\u00e4rskilt uppdrag att vara … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[855,475,856],"class_list":["post-4302","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet","tag-laus-solberg-soilen","tag-meritokrati","tag-politisk-styrning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4302","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4302"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4302\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4307,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4302\/revisions\/4307"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4302"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4302"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4302"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}