{"id":4388,"date":"2020-11-06T14:41:43","date_gmt":"2020-11-06T13:41:43","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4388"},"modified":"2020-11-07T09:00:04","modified_gmt":"2020-11-07T08:00:04","slug":"kronika-av-lotta-knutsson-brakenhielm-ar-ojamn-konsfordelning-ett-jamstalldhetsproblem","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4388","title":{"rendered":"Kr\u00f6nika av Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm: \u00c4r oj\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning ett j\u00e4mst\u00e4lldhetsproblem?"},"content":{"rendered":"

Inom genusvetenskapen f\u00f6rklarar man den kvinnliga dominansen med att kvinnor har st\u00f6rre kompetens inom omr\u00e5det, men varf\u00f6r skulle den \u201dsnedf\u00f6rdelning\u201d som r\u00e5der inom andra forskningsomr\u00e5den inte kunna f\u00f6rklaras p\u00e5 liknande s\u00e4tt? Inom vissa yrken, s\u00e5som l\u00e4karyrket, kanske den dessutom \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rd. Det skriver Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm i en kr\u00f6nika om j\u00e4mst\u00e4lldhet f\u00f6r ARW.<\/em><\/p>\n

<\/p>\n

Finns det n\u00e5gon anledning att v\u00e4lja en kvinnlig l\u00e4kare framf\u00f6r en manlig? Ja, \u00e5tminstone om man bor i USA. Amerikanska unders\u00f6kningar visar n\u00e4mligen att patienter som behandlats av kvinnliga l\u00e4kare lever l\u00e4ngre, och detta oavsett om patienten \u00e4r kvinna eller man.[1]<\/a> Jag vet inte hur resultaten ser ut i Sverige, men om de \u00e4r likartade, borde det kanske vara en god id\u00e9 att efterstr\u00e4va att en s\u00e5 en stor andel som m\u00f6jligt av l\u00e4kark\u00e5ren utg\u00f6rs av kvinnor, p\u00e5 sikt kanske 100 %. Faktum \u00e4r att man \u00e4r p\u00e5 god v\u00e4g: 2015[2]<\/a>\u00a0 var 50 % av l\u00e4karna kvinnor, 2016[3]<\/a> 60 %, och 2017 var 71 % av studenterna p\u00e5 Karolinska institutets l\u00e4karutbildning kvinnor;[4]<\/a>\u00a0 (p\u00e5 min egen v\u00e5rdcentral utg\u00f6r de uppskattningsvis 90 %). Kvinnodominansen inom l\u00e4karyrket ser s\u00e5ledes ut att \u00f6ka.<\/p>\n

Men att ett av k\u00f6nen till\u00e5ts dominera rimmar illa med svensk j\u00e4mst\u00e4lldhetspolitik. Det \u00f6vergripande m\u00e5let f\u00f6r denna \u00e4r visserligen s\u00e5dant som samma r\u00e4ttigheter och m\u00f6jligheter, en j\u00e4mn f\u00f6rdelning av makt och inflytande, lika l\u00f6n f\u00f6r likv\u00e4rdigt arbete etc.[5]<\/a>, s\u00e5 en oj\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning inom ett specifikt \u00e4mnesomr\u00e5de eller inom en viss utbildning borde d\u00e4rf\u00f6r i sig inte beh\u00f6va utg\u00f6ra ett problem. \u00c4nd\u00e5 framst\u00e4lls den oj\u00e4mna k\u00f6nsf\u00f6rdelningen, \u201dk\u00f6nssegregeringen\u201d, ofta som ett j\u00e4mst\u00e4lldhetsproblem. \u201dTrots den formellt lika tillg\u00e5ngen till utbildning f\u00f6r flickor och pojkar p\u00e5verkas studievalet av stereotypa f\u00f6rest\u00e4llningar om k\u00f6n\u201d, konstaterar regeringen i sin handlingsplan f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet, J\u00e4mt och st\u00e4ndigt<\/em>[6]<\/a>, och menar vidare att \u201d\/a\/rbetsmarknadspolitiken skall bl.a. bidra till att k\u00f6nsuppdelningen p\u00e5 arbetsmarknaden bryts\u201d.[7]<\/a> Och p\u00e5 sin hemsida skriver J\u00e4mst\u00e4lldhetsmyndigheten att \u201d\/j\/\u00e4mst\u00e4lldhet handlar inte bara om j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning\u201d.[8]<\/a><\/p>\n

Samma uppfattning syns \u00e4ven i likabehandlingsplaner f\u00f6r enskilda institutioner, exempelvis p\u00e5 genusvetenskapen i Uppsala: \u201dCentrum f\u00f6r genusvetenskap ska arbeta f\u00f6r att det ska finnas en j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning inom olika anst\u00e4llningskategorier, inklusive doktorandkategorin, och att det betr\u00e4ffande studenter i grundutbildningen ska finnas en j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning inom varje studieprogram (disciplin). Med j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning avses att det finns minst 40 % av vardera f\u00f6r n\u00e4rvarande tv\u00e5 existerande juridiska k\u00f6n.\u201d[9]<\/a> (Man har en del att jobba med kan jag s\u00e4ga, vilket jag \u00e5terkommer till, \u00e4ven om man med r\u00e5ge uppfyllt Feministiskt initiativs m\u00e5l om \u201dminst h\u00e4lften kvinnor p\u00e5 alla poster och p\u00e5 alla niv\u00e5er inom akademin\u201d.[10]<\/a>) Ett krav av det mer bisarra slaget \u00e4r Sveriges televisions nya krav p\u00e5 att alla bidrag till Melodifestivalen som skrivs av fler \u00e4n en person ska ha minst en kvinna som komposit\u00f6r eller textf\u00f6rfattare.[11]<\/a><\/p>\n

Hur ser det d\u00e5 ut med k\u00f6nsf\u00f6rdelningen idag? Till att b\u00f6rja med kan man konstatera att p\u00e5 arbetsmarknaden r\u00e5der ett tydligt \u201dk\u00f6nsstereotypt\u201d yrkesval. N\u00e4r det g\u00e4ller yrken som sjukv\u00e5rdare, barnsk\u00f6tare och f\u00f6rskoll\u00e4rare utg\u00f6r kvinnorna en f\u00f6rkrossande majoritet (ofta 80-90 %), medan det bland lastbilsf\u00f6rare, datatekniker och fordonsmekaniker m\u00e4nnen dominerar (upp till 98 %), f\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra exempel.[12]<\/a><\/p>\n

F\u00f6r h\u00f6gskolan och akademiska yrken ser det j\u00e4mnare ut. Andelen l\u00e4kare har jag ber\u00f6rt ovan. F\u00f6r universitets- och h\u00f6gskolel\u00e4rare totalt \u00e4r f\u00f6rdelningen 45 % kvinnor \u2013 55 % m\u00e4n. En intressant yrkesgrupp \u00e4r pr\u00e4ster d\u00e4r kvinnor f\u00f6r 50 \u00e5r sedan var helt uteslutna men idag utg\u00f6r en (knapp) majoritet.[13]<\/a> Som studenter dominerar kvinnor p\u00e5 universitets- och h\u00f6gskoleutbildningar med undantag f\u00f6r tekniska utbildningar. Ett extremt exempel p\u00e5 kvinnodominans finns p\u00e5 genusvetenskapen i Uppsala: endast tv\u00e5 av 46 forskare \u00e4r m\u00e4n! Ett annat exempel \u00e4r \u00e4mnet v\u00e5rdvetenskap: exempelvis vid Institutionen f\u00f6r v\u00e5rdvetenskap och h\u00e4lsa vid Sahlgrenska akademin har jag kunnat r\u00e4kna till tv\u00e5 m\u00e4n av sammanlagt ca 25 anst\u00e4llda.<\/p>\n

Under 90-talet har den oj\u00e4mna k\u00f6nsf\u00f6rdelningen dock minskat n\u00e5got och verkar forts\u00e4tta, konstaterar man i regeringens bet\u00e4nkande Den k\u00f6nsuppdelade arbetsmarknaden<\/em>[14]<\/a> fr\u00e5n 2004. Detta beror fr\u00e4mst p\u00e5 att antalet kvinnor \u00f6kat inom mansdominerade omr\u00e5den:<\/p>\n

Utredningens viktigaste resultat \u00e4r att k\u00f6nsuppdelningen p\u00e5 arbetsmarknaden minskat under nittiotalet. Det handlar inte om n\u00e5gon dramatisk minskning men genom att kvinnor fortsatt att bredda sina yrkesval har en fortsatt k\u00f6nsintegrering kunnat ske. M\u00e4nnens inbrytningar p\u00e5 kvinnodominerade omr\u00e5den har varit f\u00e4rre. Under nittiotalet har kvinnor uppvisat b\u00e5de dokumenterat h\u00f6gre studieben\u00e4genhet och h\u00f6gre genomsnittsbetyg \u00e4n m\u00e4nnen vilket bidragit till att deras st\u00e4llning p\u00e5 h\u00f6gskolan st\u00e4rkts men ocks\u00e5 till att allt fler v\u00e4ljer andra utbildnings- och yrkesv\u00e4gar \u00e4n de traditionella.[15]<\/a><\/em><\/p><\/blockquote>\n

M\u00e5ste det d\u00e5 vara ett problem med oj\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning? Kvinnodominansen bland l\u00e4karna antyder ju att s\u00e5 inte beh\u00f6ver vara fallet. P\u00e5 genusvetenskapen f\u00f6rklarar man situationen p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt: \u201dEmellertid inneb\u00e4r enhetens s\u00e4rskilda karakt\u00e4r med historiska r\u00f6tter i feministisk forskning att det i huvudsak \u00e4r kvinnor som har tillr\u00e4cklig kompetens f\u00f6r att verka vid enheten vilket ger en s\u00e4rskild problematik vid rekrytering.\u201d H\u00e4r framh\u00e5lls s\u00e5ledes som ett faktum att det fr\u00e4mst \u00e4r ett visst k\u00f6n (kvinnor) som har tillr\u00e4cklig kompetens.<\/p>\n

Motsatt \u201dsnedf\u00f6rdelning\u201d r\u00e5der, som ovan antytts, inom tekniska utbildningar, s\u00e5som Chalmers i G\u00f6teborg. H\u00e4r anser man dock inte att den oj\u00e4mna balansen har med kompetens att g\u00f6ra. F\u00f6r att hantera denna, enligt ledningen och regeringen, icke \u00f6nskv\u00e4rda situation, har man d\u00e4rf\u00f6r (trots sparkrav p\u00e5 250 miljoner per \u00e5r[16]<\/a>) avsatt 300 miljoner sek f\u00f6r att under en tio\u00e5rsperiod \u00f6ka andelen kvinnor p\u00e5 samtliga niv\u00e5er inom fakulteten f\u00f6r att d\u00e4rmed \u201dskapa en mer j\u00e4mst\u00e4lld milj\u00f6\u201d.[17]<\/a> Det r\u00e5der s\u00e5ledes ingen tvekan om att man anser den oj\u00e4mna k\u00f6nsf\u00f6rdelningen vara ett j\u00e4mst\u00e4lldhetsproblem. Projektet \u00e4r d\u00f6pt till Genie, Gender Initiative for Excellence (j\u00e4mst\u00e4lldhet f\u00f6r excellens).[18]<\/a><\/p>\n

Det tycks s\u00e5ledes vara manlig dominans som \u00e4r problemet. Chalmers uppges vara \u201ds\u00e4mst\u201d p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhet p\u00e5 grund av detta. Att kvinnodominansen p\u00e5 vissa institutioner \u00e4r betydligt h\u00f6gre n\u00e4mns d\u00e4remot inte lika ofta. Enligt Anna-Karin Wyndhamn g\u00f6rs betydligt fler f\u00f6rs\u00f6k att inom tekniksektorn locka till sig kvinnor medan man inom kvinnodominerade omr\u00e5den inte \u00e4r s\u00e4rskilt \u201dinbjudande\u201d mot m\u00e4n.[19]<\/a> Detta bekr\u00e4ftas i regeringens j\u00e4mst\u00e4lldhetsplan (n\u00e4mnd ovan): \u201dL\u00e4ros\u00e4tenas \u00e5rsredovisningar visar att st\u00f6rst insatser g\u00f6rs f\u00f6r att \u00f6ka andelen kvinnor p\u00e5 mansdominerade utbildningar.\u201d[20]<\/a><\/p>\n

N\u00e4r och varf\u00f6r skulle d\u00e5 en oj\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning kunna vara ett problem? En anledning \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s om den oj\u00e4mna k\u00f6nsbalansen hindrar eller f\u00f6rsv\u00e5rar f\u00f6r en person av det underrepresenterade k\u00f6net att v\u00e4lja den utbildning eller det yrke hen \u00e4r intresserad av och har fallenhet f\u00f6r. Det kan vara s\u00e5 att milj\u00f6n \u00e4r s\u00e5dan att man inte k\u00e4nner sig inkluderad. Eller ocks\u00e5 kanske f\u00f6rebilder saknas s\u00e5 att man inte ens kommer p\u00e5 tanken att v\u00e4lja utbildningen eller yrket ifr\u00e5ga. Det \u00e4r d\u00e5 fr\u00e4mst ett problem f\u00f6r individen som hindras att utveckla sin fulla potential, \u00e4ven om mycket ocks\u00e5 kan g\u00f6ras fr\u00e5n h\u00f6gskolans h\u00e5ll f\u00f6r att uppmuntra det underrepresenterade k\u00f6net. Att f\u00f6rebilder \u00e4r viktiga f\u00f6r v\u00e5ra val av utbildning och yrke bekr\u00e4ftas av unders\u00f6kningar.[21]<\/a> Ett exempel \u00e4r den studie som psykologiforskaren Ulla Tellhed genomf\u00f6rt. \u201dOm det r\u00f6r sig om ett yrke d\u00e4r det ena k\u00f6net \u00e4r i minoritet bland ut\u00f6varna t\u00e4nker m\u00e5nga killar och tjejer att de inte kommer att trivas socialt. D\u00e4rf\u00f6r kan det vara viktigt att visa att man kan trivas socialt och f\u00e5 kompisar p\u00e5 utbildningar oavsett k\u00f6n\u201d, p\u00e5pekar hon.[22]<\/a><\/p>\n

En annan anledning, som ofta framh\u00e4vs, \u00e4r att en j\u00e4mn k\u00f6nsbalans \u00e4r viktig f\u00f6r forskningens kvalitet eller f\u00f6r en god arbetsmilj\u00f6. Till exempel h\u00e4vdas i ovan n\u00e4mnda Genie-projekt att: \u201dForskning visar emellertid att en j\u00e4mnare k\u00f6nsbalans leder till \u00f6kad vetenskaplig framg\u00e5ng och b\u00e4ttre arbetsmilj\u00f6, b\u00e5de f\u00f6r m\u00e4n och kvinnor\u201d och att \u201dforskning visat att j\u00e4mnare k\u00f6nsbalans leder till st\u00f6rre vetenskaplig framg\u00e5ng\u201d.[23]<\/a> Och, som Ulla-Karin Drakesk\u00e4r\u201d, samordnare f\u00f6r Chalmers studentrekrytering, p\u00e5pekar: \u201cV\u00e5r grundsyn \u00e4r att m\u00e5ngfald bidrar till kvalitet.[24]<\/a> \u201dStudier visar att blandade forskargrupper producerar forskning av h\u00f6gre kvalit\u00e9 och med st\u00f6rre vetenskapligt genomslag. Dessutom blir arbetsmilj\u00f6n b\u00e4ttre f\u00f6r alla om man f\u00e5r in fler kvinnor\u201d, s\u00e4ger Pernilla Wittung-Stafshede, projektledare f\u00f6r Genie.[25]<\/a>Detsamma framh\u00e4vs i regeringens handlingsplan f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet:<\/p>\n

J\u00e4mst\u00e4lldhet inom forskning \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r kvalitet och effektivt resursutnyttjande, d\u00e4r b\u00e5de kvinnors och m\u00e4ns kapacitet och kompetens skall tas till vara. Brister i j\u00e4mst\u00e4lldhet kan antas orsaka kvalitets- och kunskapsf\u00f6rluster inom forskningen. Nyskapande och kreativ forskning kr\u00e4ver att b\u00e5de kvinnors och m\u00e4ns erfarenheter tas till vara och bildar utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r fr\u00e5gest\u00e4llningarna.[26]<\/a><\/em><\/p><\/blockquote>\n

Detta \u00e4r naturligtvis ett viktigt argument. Ett problem \u00e4r dock att det tycks sv\u00e5rt att f\u00e5 fram tillf\u00f6rlitlig forskning som p\u00e5visar sambandet mellan j\u00e4mst\u00e4lldhet (i betydelsen j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning) och kvalitet.[27]<\/a> Fanny Forsberg Lundell, professor i franska, p\u00e5pekar i en kommentar till boken Genusdoktrinen<\/em> att \u201d\/d\/et finns normativa sk\u00e4l, utifr\u00e5n intersektionell teori, att ta h\u00e4nsyn till k\u00f6nsblandning och annan typ av m\u00e5ngfald, men finns det tillr\u00e4ckligt mycket empiriska, kvantitativa bel\u00e4gg f\u00f6r att visa att detta verkligen har effekt p\u00e5 prestation?[28]<\/a><\/p>\n

Ett tredje sk\u00e4l som talar f\u00f6r det \u00f6nskv\u00e4rda i en j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning, \u00e5tminstone inom vissa omr\u00e5den, \u00e4r om b\u00e5da k\u00f6nens n\u00e4rvaro av n\u00e5gon anledning faktiskt \u00e4r viktig. Till exempel kan det vara \u00f6nskv\u00e4rt med fler m\u00e4n inom skolan och barnomsorgen helt enkelt d\u00e4rf\u00f6r att pojkar beh\u00f6ver f\u00f6rebilder och n\u00e5gon att identifiera sig med. Det kan ocks\u00e5 finnas situationer d\u00e4r man medvetet vill tr\u00e4ffa n\u00e5gon av ett visst k\u00f6n. En kvinna som s\u00f6ker en samtalsterapeut att tala med efter att ha hamnat i ett destruktivt f\u00f6rh\u00e5llande, kanske hellre m\u00f6ter en kvinnlig \u00e4n en manlig terapeut. Och f\u00f6r en ung pojke som hamnat i kriminalitet och \u00e4r uppv\u00e4xt med en nedl\u00e5tande syn p\u00e5 kvinnor, torde det vara ganska verkningsl\u00f6st att bli kallad till socialf\u00f6rvaltningen och f\u00e5 m\u00f6ta \u00e4nnu en sn\u00e4ll tant. Det kan ocks\u00e5 vara s\u00e5 att b\u00e5da k\u00f6nens perspektiv eller erfarenheter beh\u00f6vs, exempelvis inom sjukv\u00e5rden d\u00e4r man f\u00f6r vissa sjukdomar m\u00e5ste ta h\u00e4nsyn till att k\u00f6nen \u00e4r biologiskt olika eftersom symptomen kan skilja sig \u00e5t beroende p\u00e5 k\u00f6n. Att kvinnor och m\u00e4n har olika erfarenheter kan ocks\u00e5 berika vissa yrkes- eller forskningsomr\u00e5den d\u00e5 olika infallsvinklar kommer till uttryck. Ett problem i detta sammanhang blir dock, som Forsberg Lundell po\u00e4ngterar:<\/p>\n

Varf\u00f6r pratar man \u00e5 ena sidan om k\u00f6nens likhet och avsaknad av biologiska skillnader och \u00e5 andra sidan om vikten av att just kvinnor beh\u00f6ver kvoteras in f\u00f6r att \u00f6ka kvaliteten, som om de skulle bidra med n\u00e5gon alldeles speciell kvinnlig egenskap eller kvalitet i arbetet?[29]<\/a><\/em><\/p><\/blockquote>\n

En fj\u00e4rde och sista – men viktig – anledning jag vill n\u00e4mna \u00e4r problemet att traditionella kvinnoyrken \u00e4r s\u00e4mre betalda \u00e4n traditionella mansyrken, vilket leder till att kvinnors livsinkomst \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n m\u00e4nnens. Detta \u00e4r f\u00f6rvisso ett j\u00e4mst\u00e4lldhetsproblem, men det \u00e4r tveksamt om det problemet \u00e5tg\u00e4rdas genom breddad rekrytering. H\u00e4r kr\u00e4vs nog andra politiska \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n

Hur kommer det sig d\u00e5 att k\u00f6nsbalansen \u00e4r s\u00e5 oj\u00e4mn? I den utredning som tillsattes 2003 f\u00f6r att utreda \u201ddenk\u00f6nssegregerade svenska arbetsmarknaden\u201d och som la fram sitt resultat i ett bet\u00e4nkande 2004[30]<\/a> (n\u00e4mnt ovan) fokuseras p\u00e5 f\u00f6rklaringar som att yrken \u00e4r \u201dk\u00f6nsm\u00e4rkta\u201d, att kvinnor \u00e4r utest\u00e4ngda, att det tar tid att bryta gamla m\u00f6nster och strukturer, f\u00f6rdomar (fr.a. mot kvinnor), f\u00f6rv\u00e4ntningar och hinder, inrotade f\u00f6rest\u00e4llningar, historiska orsaker (kvinnor varit bokstavligen hindrade och utest\u00e4ngda), att m\u00e4n och kvinnor \u201dsorteras in\u201d (obs passivum), att det skett och sker en \u201dinl\u00e5sning\u201d och \u201dutest\u00e4ngning\u201d etc. Det \u00e4r allts\u00e5 f\u00f6rklaringar som, f\u00f6r att uttrycka det lite tillspetsat, f\u00e5r m\u00e4nniskor att framst\u00e5 som t\u00e4mligen viljel\u00f6sa offer:<\/p>\n

\/\u2026\/ existerande k\u00f6nsrollsm\u00f6nster inte \u00e4r en konsekvens av individers fria val utan av att kvinnor och m\u00e4n har f\u00f6rutbest\u00e4mda roller att spela i arbetslivet. Roller som inte bara best\u00e4ms av arbetsgivarens preferenser utan ocks\u00e5 av de allm\u00e4nna f\u00f6rv\u00e4ntningar som finns p\u00e5 kvinnor och m\u00e4n i egenskap av yrkesarbetande, samh\u00e4llsmedborgare, maka\/make, f\u00f6r\u00e4lder m.m. Med detta syns\u00e4tt blir arbetsmarknadens k\u00f6nsuppdelning inte alls enbart, eller ens huvudsakligen, ett utslag av individers fria val.[31]<\/a><\/em><\/p><\/blockquote>\n

F\u00f6rs\u00f6ken att bryta m\u00f6nstret med en i h\u00f6g grad k\u00f6nsuppdelad arbetsmarknad har p\u00e5g\u00e5tt i s\u00e4kert 50 \u00e5r.[32]<\/a> En rad projekt har genomf\u00f6rts i detta syfte.[33]<\/a> Mycket har h\u00e4nt, vilket framg\u00e5r ovan, \u00e4ven om utj\u00e4mningen inte sker riktigt i den takt regeringen vill. Men varf\u00f6r ser det d\u00e5 ut s\u00e5h\u00e4r? P\u00e5 genusvetenskapen f\u00f6rklarar man ju situationen med att kvinnor har st\u00f6rre kompetens inom omr\u00e5det, men varf\u00f6r skulle den \u201dsnedf\u00f6rdelning\u201d som r\u00e5der inom andra forskningsomr\u00e5den inte kunna f\u00f6rklaras p\u00e5 liknande s\u00e4tt? Inom vissa yrken, s\u00e5som l\u00e4karyrket, kanske den dessutom \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rd?<\/p>\n

L\u00e5t oss f\u00f6r ett \u00f6gonblick f\u00f6rest\u00e4lla oss att m\u00e5nga (de flesta?) faktiskt g\u00f6r ett eget genomt\u00e4nkt val, ett val utifr\u00e5n intresseomr\u00e5den och personlig fallenhet. Kanske \u00e4r det bara att f\u00f6rv\u00e4nta sig att kvinnor och m\u00e4n, utifr\u00e5n de biologiska k\u00f6nsskillnader som finns, v\u00e4ljer n\u00e5got olika? Innan jag g\u00e5r vidare vill jag dock mana till f\u00f6rsiktighet. Att f\u00f6rklara olikheter utifr\u00e5n en biologisk syn p\u00e5 k\u00f6n har ofta anv\u00e4nts som bortf\u00f6rklaringar av det faktum att kvinnor har l\u00e4gre livsinkomster \u00e4n m\u00e4n och att m\u00e4n \u00e4r \u00f6verrepresenterade p\u00e5 ledande positioner. Vi b\u00f6r ocks\u00e5 akta oss f\u00f6r att tro att vi nu kommit s\u00e5 l\u00e5ngt vi kan n\u00e4r det g\u00e4ller j\u00e4mst\u00e4lldhet.<\/p>\n

Men l\u00e5t oss \u00e5terg\u00e5 till fr\u00e5gan huruvida de biologiska skillnader som de facto finns mellan k\u00f6nen skulle kunna ha \u00e5tminstone n\u00e5gon p\u00e5verkan p\u00e5 yrkes- och livsval. I sin bok Hon, han och hj\u00e4rnan<\/em> redog\u00f6r psykiatern Markus Heilig f\u00f6r de skillnader som finns mellan kvinnors och m\u00e4ns hj\u00e4rnor, skillnader som f\u00f6rvisso inte ska \u00f6verdrivas men inte heller negligeras.<\/p>\n

En tydlig skillnad mellan m\u00e4ns och kvinnors hj\u00e4rnor \u00e4r att kopplingarna inom varje hj\u00e4rnhalva \u00e4r starkare hos m\u00e4n, medan hos kvinnor kopplingarna mellan hj\u00e4rnhalvorna \u00e4r det. De f\u00f6rstn\u00e4mnda handlar om att f\u00f6rbinda bearbetning av sinnesintryck med r\u00f6relser, det andra om att knyta samman komplexa helheter, till exempel sociala sammanhang. [34]<\/a>Detta st\u00e4mmer v\u00e4l med tester p\u00e5 vilka flickor presterat b\u00e4ttre p\u00e5 att minnas ord, ansikten och sociala sammanhang, och pojkar b\u00e4ttre p\u00e5 spatial information och koordination av motorik med sinnesintryck. Resultaten st\u00f6ds av en m\u00e4ngd studier.[35]<\/a><\/p>\n

En annan skillnad \u00e4r att, \u00e4ven om m\u00e4n i genomsnitt inte \u00e4r mer beg\u00e5vade \u00e4n kvinnor, s\u00e5 \u00e4r de \u00f6verrepresenterade bland dem som \u00e4r extremt matematiskt beg\u00e5vade (och extremt obeg\u00e5vade), vilket skulle kunna f\u00f6rklara manlig dominans inom naturvetenskap och teknik, \u00e5tminstone inom de inriktningar som brukar kallas \u201dmatteintensiva\u201d s\u00e5som ingenj\u00f6rs\u00e4mnen, datavetenskap och fysik.[36]<\/a><\/p>\n

Flickor har s\u00e5ledes en f\u00f6rdel n\u00e4r det g\u00e4ller verbal och social f\u00f6rm\u00e5ga och pojkar n\u00e4r det g\u00e4ller rumslig och matematisk f\u00f6rm\u00e5ga. Dessa skillnader g\u00e4ller f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 gruppniv\u00e5; det finns en stor variation inom varje grupp, och skillnaderna ska d\u00e4rf\u00f6r inte \u00f6verdrivas.[37]<\/a> Men helt ot\u00e4nkbart \u00e4r det v\u00e4l inte att detta \u00e5tminstone delvis kan f\u00f6rklara kvinnors dominans inom v\u00e5rd, skola och omsorg, och m\u00e4ns inom teknik och naturvetenskap?<\/p>\n

Dessa f\u00f6rm\u00e5gor har varit framg\u00e5ngsrika evolution\u00e4rt sett: m\u00e4ns f\u00f6r att snabbt bed\u00f6ma hur man b\u00e4st f\u00e5ngar och d\u00f6dar ett byte eller f\u00f6rsvarar sig mot en fiende, kvinnors f\u00f6r att v\u00e5rda och skydda den avkomma som under betydligt l\u00e4ngre tid \u00e4n andra d\u00e4ggdjurs ungar \u00e4r beroende av omv\u00e5rdnad.[38]<\/a> Detta kan verka som ett primitivt resonemang och i ett modernt samh\u00e4lle beh\u00f6vs naturligtvis inte denna uppdelning, men effekterna av den evolution\u00e4ra utvecklingen l\u00e5ter sig inte raderas ut s\u00e5 l\u00e4tt.<\/p>\n

Mot denna bakgrund \u00e4r det anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att betydelsen av biologiska k\u00f6nsskillnader som delf\u00f6rklaring \u00f6ver huvud taget inte n\u00e4mns i regeringens bet\u00e4nkande ovan. S\u00e5dana avf\u00e4rdas helt kortfattat: \u201dDen uppdelningen kan n\u00e4mligen inte reduceras till en fr\u00e5ga om biologiska skillnader eller skillnader i preferenser mellan k\u00f6nen, dvs. att kvinnor och m\u00e4n \u00e4r l\u00e4mpade f\u00f6r, eller tycker om, olika sorts arbeten.\u201d[39]<\/a><\/p>\n

F\u00f6r Heilig \u00e4r kunskap om dessa skillnader snarare en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r \u00e4n ett hinder f\u00f6r verklig j\u00e4mst\u00e4lldhet, i alla fall om vi vill \u201datt flickor och pojkar f\u00e5r samma m\u00f6jligheter att f\u00f6rverkliga sin potential\u201d.[40]<\/a> Vi g\u00f6r helt enkelt olika val, utifr\u00e5n de biologiska och sociala varelser vi \u00e4r, och i ett humant samh\u00e4lle b\u00f6r dessa val respekteras, menar han. Den stora or\u00e4ttvisan mellan k\u00f6nen best\u00e5r i att \u201dkvinnoyrken\u201d \u00e4r l\u00e4gre betalda \u00e4n \u201dmansyrken\u201d, att kvinnors och m\u00e4ns livsinkomst i s\u00e5 h\u00f6g grad skiljer sig \u00e5t, men detta problem l\u00f6ses inte genom en v\u00e4gran att acceptera biologins betydelse f\u00f6r v\u00e5ra livsval utan snarare genom politiska beslut som eliminerar dessa l\u00f6neskillnader, menar han.<\/p>\n

L\u00e5t oss avslutningsvis \u00e5terv\u00e4nda till de amerikanska l\u00e4karna. Hur kommer det sig att de som \u00f6verlevde var s\u00e5 m\u00e5nga fler bland de kvinnliga l\u00e4karnas patienter \u00e4n bland de manligas? De f\u00f6rklaringar man gett \u00e4r att de kvinnliga l\u00e4karna \u00e4gnar mer tid \u00e5t patienten \u00e4n sina manliga kollegor (vilket \u00e4r f\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande mot bakgrund av det som sagts om k\u00f6nsskillnader ovan). Detta \u00e4r v\u00e4sentligt av flera orsaker. Dels f\u00f6rb\u00e4ttrar det m\u00f6jligheten att st\u00e4lla r\u00e4tt diagnos och f\u00f6ljaktligen s\u00e4tta in adekvat behandling, dels har det betydelse f\u00f6r patientens v\u00e4lbefinnande och tillfrisknande att k\u00e4nna att n\u00e5gon lyssnar och tar sig tid att f\u00f6rklara.<\/p>\n

Ska vi d\u00e4rmed undvika att v\u00e4lja en manlig l\u00e4kare, eller ska m\u00e4n i mesta m\u00f6jliga m\u00e5n f\u00f6rhindras att utbilda sig till l\u00e4kare? Naturligtvis inte. Om m\u00e4n bara blir lika framg\u00e5ngsrika som kvinnor n\u00e4r det g\u00e4ller patientomsorg (genom att utveckla sina \u201dkvinnliga\u201d sidor?), finns det inte l\u00e4ngre n\u00e5gon anledning att v\u00e4lja en kvinnlig l\u00e4kare framf\u00f6r en manlig.<\/p>\n

Till sist: det jag sagt i denna artikel \u00e4r inte att det inte finns j\u00e4mst\u00e4lldhetsproblem, det jag sagt \u00e4r att en oj\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis \u00e4r ett av dem.<\/em><\/p>\n

Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm, TD i religionsfilosofi<\/p>\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n

Noter<\/h3>\n

[1]<\/a> https:\/\/www.nytimes.com\/2018\/08\/14\/well\/doctors-male-female-women-men-heart.html<\/a><\/p>\n

[2]<\/a> https:\/\/www.duochjobbet.se\/nyhet\/lakare-har-jamnast-konsfordelning\/<\/a><\/p>\n

[3]<\/a> https:\/\/lakartidningen.se\/Aktuellt\/Nyheter\/2018\/03\/Flest-kvinnor-bland-de-yngre-lakarna\/<\/a><\/p>\n

[4]<\/a> https:\/\/nyheter.ki.se\/majoriteten-av-nyborjarstudenterna-har-ki-som-forstahandsval<\/a><\/p>\n

[5]<\/a> https:\/\/www.jamstalldhetsmyndigheten.se\/om-jamstalldhet\/sveriges-jamstalldhetspolitik<\/a><\/p>\n

[6]<\/a> https:\/\/www.regeringen.se\/49bbbf\/contentassets\/ef03bc7204d6425db3e0f411adab52c9\/jamt-och-standigt-skr-200203140<\/a>, sid 7. Handlingsplanen \u00e4r formulerad 2002 men uppdaterad 2015 och g\u00e4ller fortfarande.<\/p>\n

[7]<\/a> Sid 36<\/p>\n

[8]<\/a> https:\/\/www.jamstalldhetsmyndigheten.se\/om-jamstalldhet\/vad-ar-jamstalldhet<\/a><\/p>\n

[9]<\/a> https:\/\/www.gender.uu.se\/digitalAssets\/552\/c_552146-l_3-k_likabehandlingsplan-2014—2017_faststalld.pdf<\/a><\/p>\n

[10]<\/a> https:\/\/feministisktinitiativ.se\/politik\/utbildning\/<\/a><\/p>\n

[11]<\/a> https:\/\/www.svt.se\/kultur\/mello-infor-nya-regler-om-kvinnliga-kompositorer<\/a><\/p>\n

[12]<\/a> https:\/\/www.duochjobbet.se\/nyhet\/lakare-har-jamnast-konsfordelning\/<\/a><\/p>\n

[13]<\/a> https:\/\/www.kyrkanstidning.se\/debatt\/forskning-visar-pa-strukturell-ojamlikhet<\/a><\/p>\n

[14]<\/a> https:\/\/www.regeringen.se\/49baef\/contentassets\/533a8d5e46bf409cb3c0e7710e85c141\/den-konsuppdelade-arbetsmarknaden-a-2004<\/a>, sid 88<\/p>\n

[15]<\/a> Sid 15<\/p>\n

[16]<\/a> https:\/\/www.nyteknik.se\/ingenjorskarriar\/chalmers-drar-ner-avgangspaket-till-dem-som-vill-sluta-7000373<\/a><\/p>\n

[17]<\/a> http:\/\/www.chalmers.se\/sv\/om-chalmers\/miljo-och-hallbar-utveckling\/satsningar-pa-jamstalldhet\/jamstalldhet-for-excellens\/Sidor\/default.aspx<\/a> \u00a0Se \u00e4venhttps:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4149<\/a><\/p>\n

[18]<\/a> http:\/\/www.chalmers.se\/sv\/om-chalmers\/miljo-och-hallbar-utveckling\/satsningar-pa-jamstalldhet\/jamstalldhet-for-excellens\/Sidor\/default.aspx<\/a><\/p>\n

[19]<\/a> https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=xUDmbdcOOak&fbclid=IwAR3VRmTB61aU6TC2s391kKdxEWiKpZAUet2cwOd3S8hMNJbb7Oo3znPPgCA<\/a><\/p>\n

[20]<\/a> Sid 188<\/p>\n

[21]<\/a> Den k\u00f6nsuppdelade arbetsmarknaden<\/em>, sid 125 ff<\/p>\n

[22]<\/a> https:\/\/tellus.blogg.lu.se\/tellus-artikelserie\/vem-vill-bli-forskare\/<\/a><\/p>\n

[23]<\/a> http:\/\/www.chalmers.se\/sv\/om-chalmers\/miljo-och-hallbar-utveckling\/satsningar-pa-jamstalldhet\/jamstalldhet-for-excellens\/Sidor\/default.aspx<\/a><\/p>\n

[24]<\/a> Universitetsl\u00e4raren<\/em> nr 3, 2020. Se \u00e4ven: http:\/\/www.chalmers.se\/sv\/nyheter\/Sidor\/Jamstalldhet-ett-kraftfullt-verktyg-for-hogre-kvalitet.aspx<\/a><\/p>\n

[25]<\/a> https:\/\/www.gp.se\/ekonomi\/chalmers-satsar-300-miljoner-f%C3%B6r-att-inte-vara-s%C3%A4mst-i-landet-1.19950941<\/a><\/p>\n

[26]<\/a> Sid 193<\/p>\n

[27]<\/a> Genusdoktrinen<\/em>, sid 214 ff , 239 och 299 ff.<\/p>\n

[28]<\/a> https:\/\/universitetslararen.se\/2020\/09\/03\/tre-fragor-till-akademin-om-boken-genusdoktrinen\/?fbclid=IwAR0xzoYbYrdt3Un-VuKGv_ZfcIFCiVeoryz76ORXKZcKuxnFvLU7LhzzibE<\/a><\/p>\n

[29]<\/a> https:\/\/universitetslararen.se\/2020\/09\/03\/tre-fragor-till-akademin-om-boken-genusdoktrinen\/?fbclid=IwAR0xzoYbYrdt3Un-VuKGv_ZfcIFCiVeoryz76ORXKZcKuxnFvLU7LhzzibE<\/a><\/p>\n

[30]<\/a> https:\/\/www.regeringen.se\/49baef\/contentassets\/533a8d5e46bf409cb3c0e7710e85c141\/den-konsuppdelade-arbetsmarknaden-a-2004<\/a><\/p>\n

[31]<\/a> Sid 21<\/p>\n

[32]<\/a> Den k\u00f6nsuppdelade arbetsmarknaden<\/em>, sid 18<\/p>\n

[33]<\/a> Den k\u00f6nsuppdelade arbetsmarknaden<\/em>, sid 149 ff<\/p>\n

[34]<\/a> Sid 173<\/p>\n

[35]<\/a> Sid 178 f<\/p>\n

[36]<\/a> Sid 128 ff<\/p>\n

[37]<\/a> Sid 222<\/p>\n

[38]<\/a> Sid 194 f<\/p>\n

[39]<\/a> Sid 11<\/p>\n

[40]<\/a> Sid 17<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Inom genusvetenskapen f\u00f6rklarar man den kvinnliga dominansen med att kvinnor har st\u00f6rre kompetens inom omr\u00e5det, men varf\u00f6r skulle den \u201dsnedf\u00f6rdelning\u201d som r\u00e5der inom andra forskningsomr\u00e5den inte kunna f\u00f6rklaras p\u00e5 liknande s\u00e4tt? Inom vissa yrken, s\u00e5som l\u00e4karyrket, kanske den dessutom \u00e4r … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[],"class_list":["post-4388","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4388","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4388"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4388\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4396,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4388\/revisions\/4396"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4388"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4388"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4388"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}