{"id":4430,"date":"2020-12-11T14:41:28","date_gmt":"2020-12-11T13:41:28","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4430"},"modified":"2020-12-11T16:45:50","modified_gmt":"2020-12-11T15:45:50","slug":"kronika-av-lotta-knutsson-brakenhielm-skillnader-i-livsval-inte-nodvandigtvis-uttryck-for-patriarkal-konsmaktsordning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4430","title":{"rendered":"Kr\u00f6nika av Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm: skillnader i livsval inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis uttryck f\u00f6r patriarkal k\u00f6nsmaktsordning"},"content":{"rendered":"<p><em>Det \u00e4r inte sj\u00e4lvklart att skillnader i yrkes- och livsval mellan m\u00e4n och kvinnor enbart \u00e4r uttryck f\u00f6r k\u00f6nsnormativa tankestrukturer och en patriarkal k\u00f6nsmaktsordning. Det skriver Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm i en kr\u00f6nika om j\u00e4mst\u00e4lldhet f\u00f6r Academic Rights Watch, med anledning av en aktuell ESO-rapport som visar hur kvinnor alltmer dominerar p\u00e5 regeringskansliet och i offentlig sektor, medan m\u00e4n i h\u00f6gre grad v\u00e4ljer n\u00e4ringslivet.<\/em><\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>N\u00e4r jag v\u00e4xte upp i slutet av 50-talet och b\u00f6rjan av 60-talet var det en sj\u00e4lvklarhet att mamma var hemma och sk\u00f6tte hem och familj, s\u00e5g till att middagen stod p\u00e5 bordet och att vi alltid hade rena kl\u00e4der. Detsamma g\u00e4llde andra barn i min n\u00e4rhet. Men det fanns \u00e4ven barn vars mammor var tvungna att f\u00f6rv\u00e4rvsarbeta och som d\u00e4rf\u00f6r inte hade n\u00e5gon hemma som tog emot n\u00e4r de kom hem fr\u00e5n skolan. \u201dNyckelbarn\u201d kallades de eftersom de bar nyckel till hemmet i ett sn\u00f6re runt halsen, och dem tyckte man lite synd om. P\u00e5 alla maktpositioner i samh\u00e4llet satt m\u00e4n, de f\u00e5tal kvinnliga makthavare som b\u00f6rjade synas fick regelm\u00e4ssigt fr\u00e5gan \u201dhur k\u00e4nns det att vara kvinna och\u2026?\u201d, nyhetsuppl\u00e4sarna p\u00e5 tv var sj\u00e4lvklart m\u00e4n, jurister, pr\u00e4ster och l\u00e4kare likas\u00e5. Idag \u00e4r det lika sj\u00e4lvklart att kvinnor f\u00f6rv\u00e4rvsarbetar, och man g\u00e5r inte l\u00e4ngre till \u201dfarbror doktorn\u201d utan snarare till \u201dtant doktorn\u201d. Kvinnliga makthavare liksom kvinnliga nyhetsankare syns minst lika ofta som manliga, s\u00e5 ofta att man knappast t\u00e4nker p\u00e5 det.<\/p>\n<p>\u00c4nd\u00e5 \u00e4r det en l\u00e5ng v\u00e4g kvar innan vi uppn\u00e5r ett fullst\u00e4ndigt j\u00e4mst\u00e4llt samh\u00e4lle, \u00e5tminstone om man f\u00e5r tro vissa debatt\u00f6rer. I ett samtal i <em>Malou efter tio<\/em><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn1\" name=\"_ftnref1\">[1]<\/a> diskuteras fr\u00e5gan. D\u00e4r s\u00e4ger en av de inbjudna (samtliga kvinnor) att m\u00e4n tj\u00e4nar 17 procent mer \u00e4n kvinnor och en annan (en tidigare minister) att det handlar om \u201dtuffa strukturer som \u00e4r sv\u00e5ra att bryta\u201d. Men hur \u00e4r det egentligen? L\u00e5t oss titta p\u00e5 lite siffror.<\/p>\n<p>I rapporten <em>J\u00e4mst\u00e4lldhet r\u00e4knas \u2013 en ESO-rapport om kvinnors f\u00f6r\u00e4ndrade position i arbetslivet<\/em><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn2\" name=\"_ftnref2\">[2]<\/a><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn3\" name=\"_ftnref3\">[3]<\/a> g\u00f6r f\u00f6rfattarna Bengt G\u00f6ran Emtinger<a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn4\" name=\"_ftnref4\">[4]<\/a> och Claes Str\u00e5th<a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn5\" name=\"_ftnref5\">[5]<\/a> en kvantitativ kartl\u00e4ggning av k\u00f6nsf\u00f6rdelningen inom olika yrkeskategorier och positioner inom den offentliga sektorn med fokus p\u00e5 chefer och specialister; \u00e4ven omr\u00e5det opinionsbildning ber\u00f6rs.<a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn6\" name=\"_ftnref6\">[6]<\/a><\/p>\n<p>Till att b\u00f6rja med kan konstateras att det finns \u00e5tminstone ett omr\u00e5de d\u00e4r kvinnor \u00e4r i klar majoritet, n\u00e4mligen j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbete:<\/p>\n<blockquote><p><em>J\u00e4mst\u00e4lldhetsmyndigheten inr\u00e4ttades 1 januari 2018. Under 2017 f\u00f6rberedde och bildade en organisationskommitt\u00e9 den nya myndigheten. Kommitt\u00e9n bestod av fem kvinnor och en man. Enligt \u00e5rsredovisningen 2019 hade myndigheten 71 anst\u00e4llda vid \u00e5rets slut. Av de anst\u00e4llda var 75 procent kvinnor. I ledningsgruppen med \u00e5tta personer var samtliga kvinnor (mars 2020).<a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn7\" name=\"_ftnref7\">[7]<\/a><\/em><\/p><\/blockquote>\n<p>Intressantare \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s hur det ser ut med maktf\u00f6rdelningen mer allm\u00e4nt. Konstateras kan att det ser generellt bra ut f\u00f6r kvinnor. H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra exempel:<\/p>\n<ul>\n<li>I Regeringskansliet var \u00e5r 2019 andelen kvinnor som chefer 54 procent och av de anst\u00e4llda totalt 62 procent. I sju av tio departement dominerar kvinnorna med \u00f6ver 60 procent varav i tv\u00e5 departement \u00f6ver 70 procent.<a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn8\" name=\"_ftnref8\">[8]<\/a><\/li>\n<li>Av verksamhetsomr\u00e5den inom staten var kvinnor i majoritet som chef inom sju av totalt tio omr\u00e5den \u00e5r 2019 (en \u00f6kning fr\u00e5n 2007 d\u00e5 motsvarande siffra var fyra omr\u00e5den).<a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn9\" name=\"_ftnref9\">[9]<\/a><\/li>\n<li>I regioner och kommuner var samma \u00e5r kvinnornas andel av de hel- och deltidsarvoderade politikerna 46 respektive 42 procent.<a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn10\" name=\"_ftnref10\">[10]<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<p>I j\u00e4mf\u00f6relse med andra l\u00e4nder inom EU hamnar Sverige p\u00e5 f\u00f6rsta plats n\u00e4r det g\u00e4ller kvinnors andel i nationellt parlament och regionala f\u00f6rsamlingar.<a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn11\" name=\"_ftnref11\">[11]<\/a><\/p>\n<p>Det finns ocks\u00e5 anledning att tro att andelen \u00e4ven i framtiden kommer att \u00f6ka. Om man j\u00e4mf\u00f6r \u00e5ldersgrupper \u00e4r andelen kvinnor som chefer och specialister n\u00e4mligen h\u00f6gre bland yngre \u00e4n bland \u00e4ldre.<a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn12\" name=\"_ftnref12\">[12]<\/a><\/p>\n<p>N\u00e4r det g\u00e4ller kvinnors representation i media som jag ber\u00f6rde ovan och som \u00e4r nog s\u00e5 viktigt f\u00f6r den informella makten, s\u00e5 \u00e4r denna t\u00e4mligen framtr\u00e4dande: studier visar att mellan 60 och 80 procent av nyhets- och samh\u00e4llsprogram i SVT har en kvinna som programledare, 56 procent av cheferna inom SVT \u00e4r kvinnor och 62 procent av reportrarna p\u00e5 TV 4-nyheterna \u00e4r kvinnor, och detta \u00e4r endast ett axplock. <a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn13\" name=\"_ftnref13\">[13]<\/a><\/p>\n<p>En f\u00f6rklaring till att kvinnor alltmer b\u00f6rjar \u201dta plats\u201d och n\u00e5 framtr\u00e4dande positioner \u00e4r att det i allt h\u00f6gre utstr\u00e4ckning kr\u00e4vs eftergymnasial utbildning f\u00f6r att n\u00e5 dessa och att kvinnor h\u00e4r lyckas b\u00e4ttre \u00e4n m\u00e4n. Till exempel f\u00e5r de h\u00f6gre betyg i skolan och klarar h\u00f6gskoleexamen i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning \u00e4n vad m\u00e4n g\u00f6r. \u201d\u00c5r 2017 hade 40 procent av kvinnorna och 26 procent av m\u00e4nnen en eftergymnasial utbildning p\u00e5 tre \u00e5r eller mer och f\u00f6ljden \u00e4r att andelen kvinnor i specialistyrken har \u00f6kat.\u201d<a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn14\" name=\"_ftnref14\">[14]<\/a> Och av totalt 55 examensomr\u00e5den med fler \u00e4n 100 examinerade \u00e5r 2018 var kvinnorna i majoritet i 45.<a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn15\" name=\"_ftnref15\">[15] <\/a>F\u00f6rfattarna till rapporten summerar:<\/p>\n<blockquote><p><em>Vi kan urskilja ett sammanfl\u00e4tat m\u00f6nster mellan utbildning, arbete och makt och inflytande. Sedan mitten av 1970-talet har antalet kvinnor som examinerats vid universitet \u00f6kat relativt m\u00e4nnen och idag \u00e4r det dubbelt s\u00e5 m\u00e5nga kvinnor som m\u00e4n som examineras vid universitet. Mellan 1970 och 1990 stod kvinnorna f\u00f6r n\u00e4stan hela \u00f6kningen av arbetskraften i samh\u00e4llet. Kvinnor med den h\u00f6gre utbildning som kr\u00e4vs i kunskapssamh\u00e4llet leder till karri\u00e4rer som chef och specialist.<a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn16\" name=\"_ftnref16\">[16]<\/a><\/em><\/p><\/blockquote>\n<p>ESO-rapporten redovisar fr\u00e4mst l\u00e4get inom den offentliga sektorn, inom vilken en tredjedel av alla f\u00f6rv\u00e4rvsarbetande \u00e4r anst\u00e4llda. Inom den privata sektorn ser det dock lite annorlunda ut. H\u00e4r \u00e4r andelen kvinnor som chef i minoritet: 29 procent av cheferna \u00e4r kvinnor.<a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn17\" name=\"_ftnref17\">[17]<\/a> Detta \u00e4r dock inte fullt s\u00e5 illa som det kan tyckas vid f\u00f6rsta anblicken: kvinnorna utg\u00f6r n\u00e4mligen endast 40 procent av de anst\u00e4llda. Av dem som \u00e4r anst\u00e4llda som specialister utg\u00f6r kvinnorna dock hela 45 procent.<\/p>\n<p>N\u00e5got som brukar p\u00e5pekas n\u00e4r det g\u00e4ller bristande j\u00e4mst\u00e4lldhet \u00e4r att m\u00e4ns inkomster \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n kvinnors, 17 procent h\u00f6gre enligt uppgift ovan. Utan tvekan st\u00e4mmer det att m\u00e4n tj\u00e4nar mer \u00e4n kvinnor. L\u00e5t oss d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6rja med att f\u00f6rs\u00f6ka reda ut hur mycket mer. Jag vet inte var siffran 17 procent kommer ifr\u00e5n, men enligt Medlingsinstitutet<a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn18\" name=\"_ftnref18\">[18]<\/a> handlar det snarare om 10 procent., vilket p\u00e5pekas i rapporten <em>L\u00f6neskillnader mellan<\/em> <em>kvinnor och m\u00e4n. Vad s\u00e4ger den officiella l\u00f6nestatistiken?<\/em>.<a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn19\" name=\"_ftnref19\">[19]<\/a><\/p>\n<p>Skillnaden halveras dock om man tar h\u00e4nsyn till s\u00e5dana faktorer som sektor (offentlig eller privat), yrke, utbildning samt arbetstid och uppg\u00e5r d\u00e5 till 4,2 procent. Det inneb\u00e4r i klartext att en stor del av f\u00f6rklaringen till l\u00f6neskillnaden mellan m\u00e4n och kvinnor \u00e4r att de arbetar inom olika yrken, att m\u00e4n i h\u00f6gre grad arbetar inom den privata sektorn, d\u00e4r l\u00f6nel\u00e4get \u00e4r h\u00f6gre, och kvinnor inom den offentliga, samt att m\u00e4n arbetar mer \u00e4n kvinnor som i h\u00f6gre grad \u00e4n m\u00e4n arbetar deltid. (Skillnaden i arbetstid \u00e5r 2019 mellan kvinnor och m\u00e4n var i genomsnitt 4,5 timmar per vecka. Kvinnor arbetade s\u00e5ledes 86 procent av m\u00e4nnens arbetstid.<a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn20\" name=\"_ftnref20\">[20]<\/a>) \u201dKvinnors kortare faktiska arbetstid beror f\u00f6rutom p\u00e5 kortare avtalad arbetstid ocks\u00e5 p\u00e5 en h\u00f6gre fr\u00e5nvaro fr\u00e5n arbetet. Fr\u00e5nvaron h\u00e4nger delvis samman med att kvinnor tar ett st\u00f6rre ansvar f\u00f6r hem och familj.\u201d<a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn21\" name=\"_ftnref21\">[21]<\/a><\/p>\n<p>Det tycks allts\u00e5 sv\u00e5rt att visa att skillnaden i inkomst beror p\u00e5 l\u00f6nediskriminering.<a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn22\" name=\"_ftnref22\">[22]<\/a>\u00a0N\u00e4r det g\u00e4ller l\u00f6neskillnader bland Sacof\u00f6rbundens medlemmar tycks l\u00f6nediskriminering vara n\u00e4rmast obefintlig. S\u00e5h\u00e4r skriver man i en rapport fr\u00e5n 2017, <em>F\u00f6rklarat och of\u00f6rklarat mellan kvinnor och m\u00e4n. L\u00f6neskillnader bland Sacof\u00f6rbundens medlemmar<\/em><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn23\" name=\"_ftnref23\">[23]<\/a>:<\/p>\n<blockquote><p><em>Vi har tillg\u00e5ng till information om Sacof\u00f6rbundens medlemmars \u00e5lder, arbetsmarknadssektor, yrke eller arbetsomr\u00e5de, f\u00f6delseland eller f\u00f6r\u00e4ldrarnas h\u00e4rkomst, l\u00e4n, f\u00f6retagets verksamhetsomr\u00e5de, syssels\u00e4ttningsgrad, utbildningsl\u00e4ngd och inriktning samt befattning. I de flesta fallen visar resultaten av v\u00e5ra analyser att l\u00f6negapet mellan kvinnor och m\u00e4n minskar eller f\u00f6rsvinner helt n\u00e4r man kontrollerar f\u00f6r dessa variabler. Det betyder att k\u00f6n har mycket mindre eller ingen betydelse f\u00f6r l\u00f6negapet j\u00e4mf\u00f6rt med bakgrundsfaktorerna.<\/em><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn24\" name=\"_ftnref24\"><em>[24]<\/em><\/a><\/p><\/blockquote>\n<p>\u00c4ven om svensk j\u00e4mst\u00e4lldhet s\u00e5ledes inte \u00e4r s\u00e5 illa som ofta h\u00e4vdas vill jag \u00e4nd\u00e5 antydningsvis peka p\u00e5 n\u00e5gra problem relaterade till yrkeslivet vilka fortfarande existerar.<\/p>\n<ul>\n<li>M\u00e4n dominerar i h\u00f6g grad p\u00e5 ledande positioner, framf\u00f6r allt inom den privata sektorn men \u00e4ven till exempel som professorer vid universiteten.<\/li>\n<li>Val av utbildning, yrke och verksamhetsomr\u00e5de \u00e4r i stor utstr\u00e4ckning k\u00f6nsbundna, bland annat p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att kvinnor i h\u00f6gre grad arbetar inom den offentliga sektorn d\u00e4r l\u00f6nerna generellt \u00e4r l\u00e4gre och m\u00e4n inom den privata sektorn med ett h\u00f6gre l\u00f6nel\u00e4ge.<\/li>\n<li>Kvinnor v\u00e4ljer i h\u00f6gre grad \u00e4n m\u00e4n att ta ansvar f\u00f6r hem och barn och minskar d\u00e4rigenom sin inkomst n\u00e5got, eftersom de s\u00e4nker sin arbetstid och d\u00e4rigenom \u00e4ven f\u00f6rlorar pensionspo\u00e4ng.<\/li>\n<li>Det finns studier som visar att l\u00f6nerna inom ett yrkesomr\u00e5de, t.ex. bland l\u00e4rare och l\u00e4kare, sjunker i takt med att kvinnor kommer in.<a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn25\" name=\"_ftnref25\">[25]<\/a><\/li>\n<li>Det tycks finnas allvarliga j\u00e4mst\u00e4lldhetsproblem inom vissa branscher, t.ex. de som p\u00e5 sistone uppm\u00e4rksammats inom restaurangn\u00e4ringen.<\/li>\n<li>M\u00e5nga kvinnor vittnar ocks\u00e5 om en mer subtil oj\u00e4mst\u00e4lldhet som tar sig uttryck i en nedl\u00e5tande och f\u00f6rminskande attityd.<a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn26\" name=\"_ftnref26\">[26]<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<p>N\u00e4r j\u00e4mst\u00e4lldhet diskuteras f\u00f6ruts\u00e4tt ofta en tolkning som inneb\u00e4r \u201dlika utfall\u201d, dvs. lika m\u00e5nga kvinnor som m\u00e4n p\u00e5 samtliga omr\u00e5den och positioner eller \u00e5tminstone inom spannet 40-60. En s\u00e5dan tolkning \u00e4r dock h\u00f6gst problematisk, vilket jag behandlade i min f\u00f6rra kr\u00f6nika.<a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn27\" name=\"_ftnref27\">[27]<\/a> En s\u00e5dan tolkning tar n\u00e4mligen inte h\u00e4nsyn till de biologiska k\u00f6nsskillnader som finns och som \u00e4r v\u00e4l underbyggda inom forskningen. Skillnaderna ska inte \u00f6verdrivas och s\u00e4ger inte s\u00e5 mycket p\u00e5 individniv\u00e5, men p\u00e5 gruppniv\u00e5 finns vissa skillnader. En s\u00e5dan \u00e4r att kvinnor i h\u00f6gre grad \u00e4n m\u00e4n tycks intressera sig f\u00f6r omr\u00e5den inom v\u00e5rd-skola-omsorg, verksamheter som fr\u00e4mst finansieras inom den offentliga sektorn. D\u00e4rtill kommer att m\u00e4n \u00e4r n\u00e5got mer riskben\u00e4gna och d\u00e4rf\u00f6r tenderar s\u00f6ka sig till konkurrensutsatta positioner som \u00e4r vanligare inom den privata \u00e4n inom den offentliga sektorn. \u201dKvinnor v\u00e4ljer jobb med fast l\u00f6n snarare \u00e4n jobb med s\u00e5 kallad prestationsl\u00f6n\u201d, p\u00e5pekar Eva Meyersson Milgrom<a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn28\" name=\"_ftnref28\">[28]<\/a> i en artikel.<a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftn29\" name=\"_ftnref29\">[29]<\/a><\/p>\n<p>Ut\u00f6ver val av yrkesinriktning g\u00f6r vi ocks\u00e5 andra livsval, och det verkar som om kvinnor i h\u00f6gre grad \u00e4n m\u00e4n prioriterar barn och familj och d\u00e4rf\u00f6r till exempel v\u00e4ljer att g\u00e5 ner i arbetstid, \u00e5tminstone under den period d\u00e5 det finns minder\u00e5riga barn i hemmet. Det \u00e4r inte sj\u00e4lvklart att dessa skillnader enbart \u00e4r uttryck f\u00f6r k\u00f6nsnormativa tankestrukturer och en patriarkal k\u00f6nsmaktsordning. Om vi nu accepterar att det finns biologiska k\u00f6nsskillnader och att dessa i viss m\u00e5n f\u00f6rklarar att kvinnor och m\u00e4n beter sig olika och g\u00f6r olika yrkes- och livsval, inneb\u00e4r det att det finns en viss obalans i v\u00e5ra f\u00f6ruts\u00e4ttningar som potentiellt ger upphov till bristande j\u00e4mst\u00e4lldhet, t.ex. att kvinnors livsinkomst \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n m\u00e4ns. Jag g\u00e5r dock inte in p\u00e5 hur detta problem ska l\u00f6sas.<\/p>\n<p>Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm, TD i religionsfilosofi<\/p>\n<p style=\"text-align: center\"><a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?page_id=2002\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n<h2>Noter<\/h2>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref1\" name=\"_ftn1\">[1]<\/a> <a href=\"https:\/\/www.tv4.se\/artikel\/4fbf7a7104bf725194000fa9\/valkommen-till-malous-bokklubb\">https:\/\/www.tv4.se\/artikel\/4fbf7a7104bf725194000fa9\/valkommen-till-malous-bokklubb<\/a><\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref2\" name=\"_ftn2\">[2]<\/a> <a href=\"https:\/\/eso.expertgrupp.se\/rapporter\/2020_2_jamstalldhet_raknas\/\">https:\/\/eso.expertgrupp.se\/rapporter\/2020_2_jamstalldhet_raknas\/<\/a><\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref3\" name=\"_ftn3\">[3]<\/a> ESO st\u00e5r f\u00f6r Expertgruppen f\u00f6r Studier i Offentlig ekonomi.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref4\" name=\"_ftn4\">[4]<\/a> <strong>Bengt G\u00f6ran Emtinger<\/strong><strong>\u00a0<\/strong>\u00e4r fil.kand. i statsvetenskap och har l\u00e5ng erfarenhet som samh\u00e4llsanalytiker, de senaste 20 \u00e5ren vid bland annat Socialstyrelsen och Region \u00d6sterg\u00f6tland.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref5\" name=\"_ftn5\">[5]<\/a> <strong>Claes Str\u00e5th<\/strong><strong>\u00a0<\/strong>\u00e4r socionom med l\u00e5ng erfarenhet av utrednings- och f\u00f6rhandlingsarbete inom offentlig sektor, bland annat som generaldirekt\u00f6r vid Medlingsinstitutet mellan \u00e5r 2006 och 2015.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref6\" name=\"_ftn6\">[6]<\/a> Intressant nog har de som borde ha kunnat vara behj\u00e4lpliga med kvantitativa studier inte haft s\u00e5 mycket att tillf\u00f6ra: \u201dI januari 2020 st\u00e4lldes via mejl en f\u00f6rfr\u00e5gan till Nationella sekretariatet f\u00f6r genusforskning om att f\u00e5 en sammanst\u00e4llning av kvantitativa forskningsstudier som kartl\u00e4gger k\u00f6nsbalansen inom makt och inflytande inom offentlig och privat sektor. Svaret var som \u201db\u00e4sta tips\u201d en studie fr\u00e5n 2007 (not, sid 41).<\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref7\" name=\"_ftn7\">[7]<\/a> Sid 47 f<\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref8\" name=\"_ftn8\">[8]<\/a> Sid 161<\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref9\" name=\"_ftn9\">[9]<\/a> Sid 96<\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref10\" name=\"_ftn10\">[10]<\/a> Sid 89<\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref11\" name=\"_ftn11\">[11]<\/a> Sid 21<\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref12\" name=\"_ftn12\">[12]<\/a> Se t.ex. sid 126.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref13\" name=\"_ftn13\">[13]<\/a> Sid 129 f; en sammanst\u00e4llning kan l\u00e4sas i bilaga 1 i rapporten.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref14\" name=\"_ftn14\">[14]<\/a> Sid 50<\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref15\" name=\"_ftn15\">[15]<\/a> Sid 67<\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref16\" name=\"_ftn16\">[16]<\/a> Sid 156<\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref17\" name=\"_ftn17\">[17]<\/a> Sid 79<\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref18\" name=\"_ftn18\">[18]<\/a> Medlingsinstitutet \u00e4r en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet och har tre huvuduppgifter: \u2026 att verka f\u00f6r en v\u00e4l fungerande l\u00f6nebildning. \u2026 att ansvara f\u00f6r medling i arbetskonflikter. \u2026 att vara statistikansvarig myndighet f\u00f6r den officiella l\u00f6nestatistiken. Medlingsinstitutet har \u00e4ven i uppdrag att analysera l\u00f6neutvecklingen ur j\u00e4mst\u00e4lldhetsperspektiv. \u00c5rligen publiceras en rapport om l\u00f6neskillnaden mellan kvinnor och m\u00e4n.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref19\" name=\"_ftn19\">[19]<\/a> <a href=\"https:\/\/www.mi.se\/app\/uploads\/LS19.pdf\">https:\/\/www.mi.se\/app\/uploads\/LS19.pdf<\/a><\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref20\" name=\"_ftn20\">[20]<\/a> Sid 30<\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref21\" name=\"_ftn21\">[21]<\/a> Sid 39<\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref22\" name=\"_ftn22\">[22]<\/a> Se t.ex. sid 45.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref23\" name=\"_ftn23\">[23]<\/a> <a href=\"https:\/\/www.saco.se\/globalassets\/saco\/dokument\/rapporter\/2017-forklarat-och-oforklarat.pdf\">https:\/\/www.saco.se\/globalassets\/saco\/dokument\/rapporter\/2017-forklarat-och-oforklarat.pdf<\/a><\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref24\" name=\"_ftn24\">[24]<\/a> Sid 4<\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref25\" name=\"_ftn25\">[25]<\/a>Hadley-Kamptz, Isobel: \u201dVad \u00e4r egentligen patriarkatet?\u201d, <em>Sans<\/em> 2021 (jan-mars)<\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref26\" name=\"_ftn26\">[26]<\/a> Se t.ex. Hadley-Kamptz, Isobel: \u201dVad \u00e4r egentligen patriarkatet?\u201d<\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref27\" name=\"_ftn27\">[27]<\/a> <a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4388#more-4388\">https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4388#more-4388<\/a><\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref28\" name=\"_ftn28\">[28]<\/a> Meyersson Milgroms omfattande forskning inom ekonomi och sociologi bekr\u00e4ftar iakttagelserna ovan: att den segregation mellan kvinnor och m\u00e4n p\u00e5 arbetsmarknaden som trots allt finns, fr\u00e4mst f\u00f6rklaras av yrkesval och arbetstid, inte av diskriminering. Se t.ex. <a href=\"https:\/\/emilgrom.people.stanford.edu\/sites\/g\/files\/sbiybj2511\/f\/2019_ifn_1939-2019_-_kapitel_14_-_en_fritankare_finner_sin_forskarmiljo_-_eva_meyersson_milgrom_2.pdf\">En frit\u00e4nkare finner sin forskar milj\u00f6. IFN Jubileum skrift 2019<\/a><\/p>\n<p><a href=\"\/\/6E0CE966-A35B-4601-994D-0505795CA67B#_ftnref29\" name=\"_ftn29\">[29]<\/a> <a href=\"https:\/\/www.dn.se\/arkiv\/debatt\/dn-debatt-ny-statistik-visar-pa-sma-loneskillnader-mellan-konen-man-ar-mer-produktiva-an-kvinnor\/\">https:\/\/www.dn.se\/arkiv\/debatt\/dn-debatt-ny-statistik-visar-pa-sma-loneskillnader-mellan-konen-man-ar-mer-produktiva-an-kvinnor\/<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Det \u00e4r inte sj\u00e4lvklart att skillnader i yrkes- och livsval mellan m\u00e4n och kvinnor enbart \u00e4r uttryck f\u00f6r k\u00f6nsnormativa tankestrukturer och en patriarkal k\u00f6nsmaktsordning. Det skriver Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm i en kr\u00f6nika om j\u00e4mst\u00e4lldhet f\u00f6r Academic Rights Watch, med anledning &hellip; <a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4430\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[683,711,883,885,884,836,838],"class_list":["post-4430","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet","tag-biologiska-konsskillnader","tag-jamstalldhet","tag-konsmaktsordning","tag-lonediskriminering","tag-loneskillnad","tag-lotta-knutsson-brakenhielm","tag-patriarkala-strukturer"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4430","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4430"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4430\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4436,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4430\/revisions\/4436"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4430"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4430"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4430"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}