{"id":4450,"date":"2021-01-08T16:57:48","date_gmt":"2021-01-08T15:57:48","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4450"},"modified":"2021-01-08T16:57:48","modified_gmt":"2021-01-08T15:57:48","slug":"kronika-av-inger-enkvist-hyperdemokrati-underblaser-forakt-for-larare-och-kunskap","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4450","title":{"rendered":"Kr\u00f6nika av Inger Enkvist: hyperdemokrati underbl\u00e5ser f\u00f6rakt f\u00f6r l\u00e4rare och kunskap"},"content":{"rendered":"<p><em>Vi har f\u00e5tt en narcissistisk kultur som inte kan acceptera n\u00e5gon som helst oj\u00e4mlikhet, inte heller den mellan l\u00e4rare och elev, skriver professor emerita Inger Enkvist i en kr\u00f6nika om den svenska l\u00e4rarutbildningen exklusivt f\u00f6r Academic Rights Watch.<\/em><\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Svensk l\u00e4rarutbildning beh\u00f6ver reformeras. Det \u00e4r dock uppenbart att s\u00e5v\u00e4l politiker som forskare\/l\u00e4rare i utbildningsvetenskap helst vill undvika att ge sig in p\u00e5 ett s\u00e5 komplicerat omr\u00e5de. Det \u00e4r komplicerat eftersom det finns l\u00e4rarutbildning vid praktiskt taget alla l\u00e4ros\u00e4ten och de har r\u00e4tt att utforma utbildningen p\u00e5 lite olika s\u00e4tt inom en gemensam ram. L\u00e4rarutbildning omfattar ocks\u00e5 flera helt olika l\u00e4rargrupper. Den \u00e4r ofta avg\u00f6rande f\u00f6r ekonomin p\u00e5 mindre h\u00f6gskolor. Dessutom \u00e4r l\u00e4rarutbildningens inneh\u00e5ll delvis politiskt motiverad. Politiker, forskare\/l\u00e4rare och administrat\u00f6rer har olika sk\u00e4l att inte ta itu med n\u00e5gon reform, men fr\u00e5gan \u00e4r om status quo \u00e4r bra f\u00f6r landets framtid, l\u00e4rark\u00e5ren, f\u00f6r\u00e4ldrarna och eleverna.<\/p>\n<p>Vi vet av siffror fr\u00e5n Statistiska centralbyr\u00e5n att de duktigaste gymnasieeleverna s\u00e4llan s\u00f6ker till l\u00e4rarutbildning. Att studenter som har sv\u00e5rt att komma in p\u00e5 andra utbildningar s\u00f6ker l\u00e4rarutbildning som f\u00f6rs\u00e4kring. Att m\u00e5nga avbryter studierna. Att 40000 l\u00e4rarutbildade personer i arbetsf\u00f6r \u00e5lder har l\u00e4mnat skolan f\u00f6r andra arbetsplatser. En prognos fr\u00e5n 2019 s\u00e4ger att Sverige kommer att sakna 45000 l\u00e4rare \u00e5r 2031, om inget radikalt g\u00f6rs. Vi f\u00e5r rapporter i pressen om allt l\u00e4gre resultat f\u00f6r svaga elevgrupper, v\u00e5ld i skolsituationer och anlagda skolbr\u00e4nder. Att f\u00f6rb\u00e4ttra respekten f\u00f6r utbildningssystemet borde d\u00e4rf\u00f6r vara en politisk prioritet. L\u00e4rarutbildningen \u00e4r visserligen bara en del av skolans problem, men om inte l\u00e4rarna v\u00e4ljs ut, utbildas och behandlas b\u00e4ttre, kan utbildningssystemet i sin helhet inte ryckas upp. Gissningsvis skulle dagens l\u00e4rarutbildning inte \u00f6verlevt om det inte vore en monopolverksamhet, som bygger p\u00e5 att blivande l\u00e4rare m\u00e5ste g\u00e5 utbildningen och skattebetalarna m\u00e5ste betala skatt. En eventuell reform f\u00f6rsv\u00e5ras samtidigt av aktuella kulturtrender som inte v\u00e4rderar kunskap.<\/p>\n<p>L\u00e4rarutbildningarna, den numer\u00e4rt st\u00f6rsta utbildningen vid svenska h\u00f6gskolor, \u00e4r en av flera professionsutbildningar som haft sv\u00e5rt att passa in i den akademiska ramen. Den ska ge b\u00e5de akademisk och praktisk kunskap och har sv\u00e5righeter med b\u00e5da. Vi fokuserar h\u00e4r p\u00e5 den pedagogiska akademiska utbildningen och d\u00e4r uppst\u00e5r en paradox. \u00c5 ena sidan f\u00e5r studenterna arbeta mycket sj\u00e4lva och i grupp men \u00e5 andra sidan finns det f\u00f6ga valm\u00f6jlighet n\u00e4r det g\u00e4ller den \u00f6vergripande inriktningen. Man h\u00f6r praktiskt taget aldrig i samband med l\u00e4rarutbildning de tv\u00e5 honn\u00f6rsbegreppen f\u00f6r akademisk utbildning som \u00e4r kopplade till frihet, n\u00e4mligen l\u00e4rares r\u00e4tt att undervisa som de anser b\u00e4st och elevers och studenter r\u00e4tt att v\u00e4lja vad de vill studera, friheter som brukar ben\u00e4mnas med sina tyska namn <em>Lehr- und<\/em> <em>Lernfreiheit<\/em>. De tv\u00e5 typerna av frihet inneb\u00e4r bland annat att utbildningar kan f\u00f6rb\u00e4ttra sig sj\u00e4lva. Om <em>Lehr- und Lernfreihet<\/em> r\u00e5dde i svensk l\u00e4rarutbildning, skulle vissa l\u00e4rarh\u00f6gskolor kunna ha en utm\u00e4rkt kvalitet och studenter skulle kunna s\u00f6ka dit. Nu \u00e4r likheten mellan de olika l\u00e4rarutbildningarna mer sl\u00e5ende \u00e4n skillnaderna.<\/p>\n<p>I Sverige har debatt\u00f6rerna i pressen fr\u00e4mst talat om friskolornas ekonomi och inte om de betydligt h\u00f6gre statsutgifterna f\u00f6r en l\u00e4rarutbildning som inte fungerar s\u00e5 bra som vi skulle \u00f6nska. Jag har nyligen studerat varf\u00f6r Sverige b\u00f6r genomf\u00f6ra en l\u00e4rarreform, fr\u00e5n vilka andra l\u00e4nder vi kan h\u00e4mta goda id\u00e9er och hur en s\u00e5dan reform kan utformas. <a href=\"\/\/099BAA9F-CD33-4AFD-8CD0-C89FC901DFA3#_edn1\" name=\"_ednref1\">[i]<\/a> Syftet \u00e4r att f\u00f6rb\u00e4ttra de blivande l\u00e4rarnas f\u00f6rberedelse inf\u00f6r yrkesut\u00f6vandet, skapa f\u00f6rtroende hos allm\u00e4nheten f\u00f6r l\u00e4rarutbildningen och f\u00f6rb\u00e4ttra rekryteringen. I det f\u00f6ljande ges f\u00f6rst ett ramf\u00f6rslag till reform och sedan f\u00f6ljer ett f\u00f6rs\u00f6k att beskriva varf\u00f6r det finns en s\u00e5dan tr\u00f6ghet, n\u00e4r det g\u00e4ller att ta itu med en reform.<\/p>\n<h2><strong>Reform av l\u00e4rarutbildningen<\/strong><\/h2>\n<p>Framstegen i det moderna samh\u00e4llet bygger p\u00e5 arbetsdelning och f\u00f6rtroende. Vi litar p\u00e5 att andra kan sin uppgift och utf\u00f6r den v\u00e4l. N\u00e4r det g\u00e4ller l\u00e4rare, vill f\u00f6r\u00e4ldrar inte beh\u00f6va kontrollera att varje enskild l\u00e4rare kan sitt \u00e4mne utan vill kunna lita p\u00e5 att l\u00e4rarutbildningarna utf\u00f6r den kvalitetskontrollen. Tillg\u00e5ng till goda l\u00e4rare har ett samband inte bara med l\u00e4rarutbildningen utan ocks\u00e5 med arbetsmilj\u00f6n i skolan i vid bem\u00e4rkelse och med respekten f\u00f6r kunskap i samh\u00e4llet. L\u00e4nder som betonar utbildningens v\u00e4rde f\u00e5r m\u00e5nga s\u00f6kande till l\u00e4rarutbildning och kan g\u00f6r ett urval, och deras l\u00e4rare stannar kvar i skolan.<\/p>\n<p><strong>&nbsp;<\/strong>Erfarenheter fr\u00e5n andra l\u00e4nder tyder p\u00e5 att det \u00e4r attraktivt f\u00f6r blivande l\u00e4rare att genast komma in i en skolmilj\u00f6 och att l\u00e4ra sig av erfarna l\u00e4rare. Universitetsf\u00f6rlagd l\u00e4rarutbildning har sv\u00e5righeter i de flesta l\u00e4nder och kritiseras f\u00f6r att vara alltf\u00f6r teoretisk och ibland ocks\u00e5 alltf\u00f6r politisk. I Sverige har universitetsf\u00f6rlagd l\u00e4rarutbildning kritiserats sedan den startades p\u00e5 1960- och 1970-talen f\u00f6r att vara just alltf\u00f6r teoretiskt och politiskt pr\u00e4glad. I stark f\u00f6rkortning \u00e4r mina f\u00f6rslag:<\/p>\n<ul>\n<li>Jag f\u00f6resl\u00e5r till att b\u00f6rja med en f\u00f6rst\u00e4rkning av \u00e4mneskunskaperna f\u00f6r ett par kategorier l\u00e4rare. P\u00e5 l\u00e4ngre sikt b\u00f6r l\u00e4rarnas \u00e4mneskunskaper h\u00f6jas \u00e4nnu mer, eftersom l\u00e4rare idag m\u00e5ste vara beredda att f\u00f6rsvara kunskap mot b\u00e5de likgiltighet och ifr\u00e5gas\u00e4ttande fr\u00e5n elever och f\u00f6r\u00e4ldrar.<\/li>\n<li>Alla blivande l\u00e4rare b\u00f6r g\u00f6ra ett intr\u00e4desprov till den praktiskt pedagogiska utbildningen, och detta b\u00f6r omfatta svenska spr\u00e5ket, engelska och matematik. Provet kan vara olika sv\u00e5rt f\u00f6r olika inriktningar. Skicklighet i svenska har aldrig varit viktigare \u00e4n nu, n\u00e4r alla l\u00e4rare ocks\u00e5 \u00e4r l\u00e4rare i svenska f\u00f6r andraspr\u00e5kstalare. Engelska beh\u00f6vs f\u00f6r studier i alla \u00e4mnen, och viss niv\u00e5 i matematik beh\u00f6vs bland annat f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 statistik.<\/li>\n<li>Sedan f\u00f6ljer ett \u00e5rs pedagogisk praktisk utbildning p\u00e5 en skola med st\u00f6d fr\u00e5n handledare. Den blivande l\u00e4raren arbetar halvtid, bes\u00f6ker andra l\u00e4rares lektioner och l\u00e4ser samtidigt in litteratur om skoljuridik, l\u00e4roplaner, betygss\u00e4ttning och barn- och ungdomspsykologi. Didaktik ges huvudsakligen praktiskt i samarbete med handledare och andra l\u00e4rare i \u00e4mnet.<\/li>\n<li>\u00c5ret avslutas med en skriftlig tentamen i kunskaper i undervisnings\u00e4mnet samt ett praktiskt undervisningsprov i en av de grupper den l\u00e4rarstuderande haft under \u00e5ret.<\/li>\n<li>De blivande l\u00e4rarna b\u00f6r f\u00e5 l\u00f6n under \u00e5ret, vilket st\u00e4rker rekryteringen.<\/li>\n<\/ul>\n<p>F\u00f6r ytterligare detaljer h\u00e4nvisar jag till min bok.<\/p>\n<h2><strong>Politisk f\u00f6rhistoria i Sverige<\/strong><\/h2>\n<p>Svensk utbildning har sedan inf\u00f6randet av grundskolan 1962 getts m\u00e5let att \u00e5stadkomma social j\u00e4mlikhet, och n\u00e4r detta m\u00e5l st\u00e5r i konflikt med inl\u00e4rning har inl\u00e4rningen f\u00e5tt st\u00e5 tillbaka. Betoning p\u00e5 psykologiskt och socialt omh\u00e4ndertagande har stegvis f\u00f6rst\u00e4rkts genom lagstiftningen om inkludering. Redan vid inf\u00f6randet av grundskolan p\u00e5pekade l\u00e4rarna i realskola och gymnasium att det nya h\u00f6gstadiet gav l\u00e4gre kunskaper \u00e4n tidigare skolformer inf\u00f6r gymnasiestudier. Det var allts\u00e5 inte omsorg om inl\u00e4rningskvalitet som inspirerade reformen. Inf\u00f6r kommunaliseringen 1990 utlyste L\u00e4rarnas riksf\u00f6rbund strejk f\u00f6r att f\u00f6rsvara kvaliteten i svensk skola, ocks\u00e5 det utan framg\u00e5ng.<\/p>\n<p>Staten har allts\u00e5 delvis omdefinierat vad skolan ska \u00e4gna sig \u00e5t och vad l\u00e4raryrket ska vara och har valt att s\u00e4nka ambitionsniv\u00e5n n\u00e4r det g\u00e4ller kunskaper i f\u00f6rhoppningen att uppn\u00e5 andra och socialt inriktade m\u00e5l. Detta f\u00f6rf\u00f6rdelar de breda elevgrupper som skulle kunnat dra nytta av en mer kunskapsinriktad skola. L\u00e4rarna utbildas till att bli instrument f\u00f6r den valda inriktningen. Nu har emellertid 40000 l\u00e4rare l\u00e4mnat skolan. Detta m\u00e5ste tolkas som en kraftfull protest, men det \u00e4r sv\u00e5rt att avg\u00f6ra om det \u00e4r en protest fr\u00e4mst mot myndigheternas och elevernas ointresse f\u00f6r kunskap, mot administrativa krav, mot d\u00e5ligt uppf\u00f6rande hos eleverna, mot rektorerna, mot kommunledningarna eller mot allt detta samtidigt. L\u00e4rarna i fr\u00e5ga upplever uppenbarligen att de inte kan ut\u00f6va sitt yrke p\u00e5 det s\u00e4tt som de hoppats.<\/p>\n<p>Yngre elevers m\u00f6jlighet att v\u00e4lja inneh\u00e5ll och studietakt avskaffades i Sverige, n\u00e4r grundskolan inf\u00f6rdes. D\u00e5 f\u00f6rsvann alternativ som lantbruks- och lanthush\u00e5llsskolor, industriskolor, realskolor, praktiska realskolor och flickskolor. Statliga utredningar har sedan 1960-talet redovisat hur sv\u00e5rt det har varit att h\u00e5lla ihop framf\u00f6r allt h\u00f6gstadiet. En viss valfrihet gavs p\u00e5 1990-talet i samband med kommunaliseringen d\u00e5 den socialdemokratiska regeringen gav eleverna r\u00e4tten att v\u00e4lja bland kommunala skolor. N\u00e4r den borgerliga regeringen inf\u00f6rde r\u00e4tten att organisera friskolor, skedde detta inom ramen f\u00f6r samma grundskola och samma l\u00e4roplan, dvs. att \u00e4ven med friskolor \u00e4r dagens skolutbud mindre varierat och mindre anpassat till elevernas intresse och f\u00f6rm\u00e5ga \u00e4n det som fanns f\u00f6re 1962.<\/p>\n<h2><strong>L\u00e4rarutbildning och politik<\/strong><\/h2>\n<p>1960-talet var ocks\u00e5 den tid d\u00e5 bland annat Sverige beslutade att bredda antagningen till universitet. Tiden utm\u00e4rktes samtidigt av politisk radikalism. Det kom aldrig inte till st\u00e5nd n\u00e5gon social revolution i v\u00e4stl\u00e4nderna, och radikala ungdomar besl\u00f6t i st\u00e4llet f\u00f6lja den italienske marxisten Antonio Gramscis r\u00e5d att inrikta sig p\u00e5 att er\u00f6vra makten \u00f6ver samh\u00e4llet inifr\u00e5n via samh\u00e4llets institutioner. Universiteten och inte minst l\u00e4rarutbildningarna var viktiga, eftersom de kunde anv\u00e4ndas f\u00f6r ideologiproduktion och f\u00f6r att utbilda l\u00e4rare som i sin tur kunde forma unga sinnen. De universitetsf\u00f6rlagda l\u00e4rarutbildningarna var dessutom nystartade, och det var relativt l\u00e4tt att f\u00e5 anst\u00e4llning d\u00e4r. N\u00e4r vi kommer till 1990-talet, har de som en g\u00e5ng var unga avancerat och f\u00e5tt ansvar f\u00f6r anst\u00e4llningar och forskning.<\/p>\n<p>Ett antal nya radikala teorier introducerades i anknytning till den filosofiska riktning som f\u00e5tt namnet postmodernism. Den id\u00e9 som \u00e4r mest v\u00e4sentlig f\u00f6r l\u00e4rarutbildningen och skolan \u00e4r att kunskap, vetenskap och sanning ifr\u00e5gas\u00e4tts. Detta inneb\u00e4r en totalomv\u00e4ndning av tidigare s\u00e4tt att se p\u00e5 utbildning och misst\u00e4nkligg\u00f6r hela utbildningssystemet. Den mest inflytelserike teoretikern \u00e4r fransmannen Michel Foucault vars viktigaste teori \u00e4r att samh\u00e4llslivet ska f\u00f6rst\u00e5s som strid om makt och att kunskap ska f\u00f6rst\u00e5s som instrument f\u00f6r maktut\u00f6vning. Fr\u00e5n marxismens betoning p\u00e5 f\u00f6rtryck i den ekonomiska sf\u00e4ren flyttas id\u00e9n vidare till det kulturella och sociala omr\u00e5det.<a href=\"\/\/099BAA9F-CD33-4AFD-8CD0-C89FC901DFA3#_edn2\" name=\"_ednref2\">[ii]<\/a> Foucaults l\u00e4rjungar vill inte anv\u00e4nda skolan f\u00f6r \u201dskolkunskaper\u201d utan f\u00f6r att l\u00e4ra eleverna att samh\u00e4llet best\u00e5r av maktstrukturer. H\u00e4r uppst\u00e5r egendomligheten att en l\u00e4ra som nedv\u00e4rderar kunskap predikas av professorer i kurser och b\u00f6cker och speciellt i l\u00e4rarutbildning.<a href=\"\/\/099BAA9F-CD33-4AFD-8CD0-C89FC901DFA3#_edn3\" name=\"_ednref3\">[iii]<\/a><\/p>\n<p>V\u00e4stv\u00e4rldens enast\u00e5ende utveckling \u00e4r byggd p\u00e5 respekt f\u00f6r vetenskap, kunskap och sanning, men detta ses allts\u00e5 inte som beundransv\u00e4rt utan som ett uttryck f\u00f6r f\u00f6rtryck. Om vi inte l\u00e4ngre r\u00e4knar med att sanning finns, kan varken utbildning, administration, nyhetsf\u00f6rmedling eller r\u00e4ttsv\u00e4sende fungera. Det \u00e4r en teori som undergr\u00e4ver samh\u00e4llet. Om ingen sanning finns, har l\u00e4rare inte l\u00e4ngre n\u00e5gon s\u00e4ker kunskap att l\u00e4ra ut till den unga generationen. Fokus kan glida \u00f6ver fr\u00e5n elevernas inl\u00e4rning till eleverna som personer, vilket i Sverige kan ses som en forts\u00e4ttning p\u00e5 den sociala ingenj\u00f6rskonsten. Med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n marxismens syn p\u00e5 samh\u00e4llet som en arena f\u00f6r konflikt, s\u00f6ker man exempel p\u00e5 skillnad och mots\u00e4ttning mellan eleverna, och diskriminering blir ett centralt begrepp. Den nya teorin ser p\u00e5 ansvarstagande och m\u00e5linriktade elever utan sympati. Denna inst\u00e4llning avspeglas bland de beviljade forskningsprojekten.<a href=\"\/\/099BAA9F-CD33-4AFD-8CD0-C89FC901DFA3#_edn4\" name=\"_ednref4\">[iv]<\/a> I en ideologiskt pr\u00e4glad milj\u00f6 har de forskare som inte vill \u00e4gna sig \u00e5t politiskt korrekta fr\u00e5gor sv\u00e5rt att f\u00e5 finansiering, vilket betyder att deras <em>Lehrfreiheit <\/em>\u00e4r begr\u00e4nsad.<\/p>\n<h2><strong>Hyperdemokrati bidrar till ointresse f\u00f6r kunskap <\/strong><\/h2>\n<p>V\u00e5r tid \u00e4r paradoxal i den bem\u00e4rkelsen att det aldrig har funnits s\u00e5 mycket information tillg\u00e4nglig och samtidigt s\u00e5 lite lust att l\u00e4ra.<a href=\"\/\/099BAA9F-CD33-4AFD-8CD0-C89FC901DFA3#_edn5\" name=\"_ednref5\">[v]<\/a> Problemet f\u00f6r dem som verkligen bryr sig om inl\u00e4rning \u00e4r att utbildningssystemet ska ta hand om m\u00e5nga som \u00e4r indifferenta inf\u00f6r kunskap. Till detta kommer att politiker och tj\u00e4nstem\u00e4n i offentliga uttalanden inte betonar vikten av utm\u00e4rkta kunskaper utan att alla \u00e4r lika mycket v\u00e4rda och har samma r\u00e4ttigheter.<\/p>\n<p>Med \u201dhyperdemokratisk\u201d brukar man syfta p\u00e5 att begreppen demokrati och j\u00e4mlikhet \u00f6verf\u00f6rs fr\u00e5n allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt och likhet inf\u00f6r lagen till helt andra omr\u00e5den. Vi har f\u00e5tt en narcissistisk kultur som inte kan acceptera n\u00e5gon som helst oj\u00e4mlikhet, inte heller den mellan l\u00e4rare och elev.<a href=\"\/\/099BAA9F-CD33-4AFD-8CD0-C89FC901DFA3#_edn6\" name=\"_ednref6\">[vi]<\/a> Egocentrismen har n\u00e5tt tidigare oanade h\u00f6jder och skapat en motvilja mot auktoriteter som f\u00f6rsv\u00e5rar inl\u00e4rning. Den syns bland annat i att elever avvisar l\u00e4rarens instruktioner och h\u00e4nvisar till r\u00e4ttigheter som inte tillgodosetts.<a href=\"\/\/099BAA9F-CD33-4AFD-8CD0-C89FC901DFA3#_edn7\" name=\"_ednref7\">[vii]<\/a> Den hyperdemokratiska tendensen f\u00e5r till f\u00f6ljd att det \u00e4r klart mindre attraktivt att vara l\u00e4rare, eftersom det \u00e4r sv\u00e5rare att leda lektioner och att uppn\u00e5 goda elevresultat. Det \u00e4r hyperdemokratiskt att undvika att tala om skicklighet hos elever och l\u00e4rare och i st\u00e4llet leda in samtalet p\u00e5 r\u00e4ttvisa och inkludering.<a href=\"\/\/099BAA9F-CD33-4AFD-8CD0-C89FC901DFA3#_edn8\" name=\"_ednref8\">[viii]<\/a> F\u00f6rfattaren Isaac Asimov menar att den nya devisen skulle kunna formuleras som att \u201dmin okunnighet \u00e4r precis lika mycket v\u00e4rd som din kunskap\u201d.<a href=\"\/\/099BAA9F-CD33-4AFD-8CD0-C89FC901DFA3#_edn9\" name=\"_ednref9\">[ix]<\/a><\/p>\n<p>Det hyperdemokratiska syns\u00e4ttet \u00e4r nu allm\u00e4nt f\u00f6rekommande i dagens v\u00e4sterl\u00e4ndska, liberala och demokratiska l\u00e4nder. P\u00e5 utbildningsomr\u00e5det leder det till att utbildningar och yrken ska \u201d\u00f6ppnas\u201d f\u00f6r fler. Man bekymrar sig mindre f\u00f6r om personer kan genomf\u00f6ra en utbildning eller klarar yrkets krav. Att beg\u00e4ra f\u00f6rkunskaper och kr\u00e4va avklarade examina ses som elitism och som att s\u00e4tta upp rekryteringshinder. L\u00e4nder med hyperdemokratiska tendenser riskerar emellertid kvaliteten i samh\u00e4llslivet. Om de som v\u00e4ljs ut f\u00f6r l\u00e4rarutbildning inte har en god egen kunskapsniv\u00e5 och \u00e4r l\u00e4mpliga f\u00f6r yrket, kommer undervisningen inte att utf\u00f6ras p\u00e5 ett ansvarfullt och effektivt s\u00e4tt, och det uppst\u00e5r en f\u00f6rtroendekris.<\/p>\n<p>Det hyperdemokratiska perspektivet underbl\u00e5ser f\u00f6rakt f\u00f6r l\u00e4rare och kunskap genom till synes obetydliga drag. Elever och studenter f\u00e5r utv\u00e4rdera sina l\u00e4rare och l\u00e4r sig s\u00e5 att t\u00e4nka att det \u00e4r normalt att icke-experter utv\u00e4rderar experter. N\u00e4r elever och studenter kan skicka e-brev till l\u00e4rare med triviala fr\u00e5gor, l\u00e4r de sig att inte respektera experternas tid. N\u00e4r elever och studenter s\u00e4tts att h\u00e5lla f\u00f6redrag och redovisningar om \u00e4mnen som de bara studerat eller \u201dforskat om\u201d under begr\u00e4nsad tid kan de f\u00e5 intrycket att de n\u00e4stan \u00e4r experter sj\u00e4lva.<\/p>\n<p>Den hyperdemokratiska id\u00e9n har f\u00e5tt v\u00e4stv\u00e4rlden att byta fokus ocks\u00e5 n\u00e4r det g\u00e4ller den politiska demokratin. Fr\u00e5n idealet att v\u00e4linformerade medborgare v\u00e4ljer de f\u00f6retr\u00e4dare som b\u00e4st kan oms\u00e4tta deras samh\u00e4llssyn i praktiska beslut har man g\u00e5tt till att v\u00e4ljare t\u00e4nks r\u00f6sta p\u00e5 politiker som representerar en grupp som de identifierar sig med. I kraft av sin representativitet t\u00e4nks de valda kunna fatta beslut i helt olika \u00e4renden. Risken finns att de valda \u00e4r inkompetenta men inte f\u00f6rst\u00e5r det, dvs att de inte har n\u00e5gon \u201dmetakompetens\u201d.<a href=\"\/\/099BAA9F-CD33-4AFD-8CD0-C89FC901DFA3#_edn10\" name=\"_ednref10\">[x]<\/a> Det har p\u00e5pekats att framg\u00e5ngsrika f\u00f6retag inte fattar beslut genom att l\u00e5ta alla anst\u00e4llda r\u00f6sta om viktiga beslut.<a href=\"\/\/099BAA9F-CD33-4AFD-8CD0-C89FC901DFA3#_edn11\" name=\"_ednref11\">[xi]<\/a> Hyperdemokratin kan trots sitt namn dra utvecklingen fr\u00e5n demokrati mot anarki och p\u00e5 det s\u00e4ttet p\u00e5 sikt bidra till de demokratiska staternas underg\u00e5ng.<\/p>\n<p>Avslutningsvis \u00e4r det dags att svensk utbildning bryter med de hyperdemokratiska attityder som tillspetsat h\u00e4vdar att \u201dmin okunnighet \u00e4r precis lika mycket v\u00e4rd som din kunskap\u201d. Vi beh\u00f6ver locka l\u00e4mpliga personer att bli l\u00e4rare, vi beh\u00f6ver erbjuda dem en l\u00e4rarutbildning inriktad p\u00e5 kunskap och en arbetsmilj\u00f6 d\u00e4r de f\u00e5r koncentrera sig p\u00e5 undervisning och f\u00e5r gl\u00e4djen att se resultat hos sina elever.<\/p>\n<p>Inger Enkvist<\/p>\n<p style=\"text-align: center\"><a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?page_id=2002\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n<h2>Noter<\/h2>\n<p><a href=\"\/\/099BAA9F-CD33-4AFD-8CD0-C89FC901DFA3#_ednref1\" name=\"_edn1\">[i]<\/a> Enkvist, Inger, 2020, <em>Ny l\u00e4rarutbildning nu!<\/em> Stockholm: Dialogos.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/099BAA9F-CD33-4AFD-8CD0-C89FC901DFA3#_ednref2\" name=\"_edn2\">[ii]<\/a> Pluckrose, Helen \u2013 Lindsey, James, 2020, <em>Cynical Theories<\/em>. <em>How Universities Made Everything about Race, Gender, and Identity. <\/em>London: Swift.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/099BAA9F-CD33-4AFD-8CD0-C89FC901DFA3#_ednref3\" name=\"_edn3\">[iii]<\/a> Ferraris, Maurizio, 2014, <em>Manifest f\u00f6r en ny realism.<\/em> G\u00f6teborg: Daidalos. s. 48, 53-55.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/099BAA9F-CD33-4AFD-8CD0-C89FC901DFA3#_ednref4\" name=\"_edn4\">[iv]<\/a> Broady, Donald et al., 2011, <em>Inventering av svensk utbildningsvetenskaplig forskning<\/em>. Vetenskapsr\u00e5dets skriftserie nr. 2.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/099BAA9F-CD33-4AFD-8CD0-C89FC901DFA3#_ednref5\" name=\"_edn5\">[v]<\/a> Nichols, Tom, 2017, <em>The Death of Expertise. The Campaign Against Established Knowledge and Why it Matters. <\/em>Oxford: Oxford University Press.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/099BAA9F-CD33-4AFD-8CD0-C89FC901DFA3#_ednref6\" name=\"_edn6\">[vi]<\/a> Nichols s. xvi.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/099BAA9F-CD33-4AFD-8CD0-C89FC901DFA3#_ednref7\" name=\"_edn7\">[vii]<\/a> Nichols s. xvi.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/099BAA9F-CD33-4AFD-8CD0-C89FC901DFA3#_ednref8\" name=\"_edn8\">[viii]<\/a> Eyal, Gil, 2019, <em>The crisis of expertise. <\/em>Cambridge: Polity. s. 4.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/099BAA9F-CD33-4AFD-8CD0-C89FC901DFA3#_ednref9\" name=\"_edn9\">[ix]<\/a> Citerat efter Nichols. s. 1.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/099BAA9F-CD33-4AFD-8CD0-C89FC901DFA3#_ednref10\" name=\"_edn10\">[x]<\/a> Nichols s. 212.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/099BAA9F-CD33-4AFD-8CD0-C89FC901DFA3#_ednref11\" name=\"_edn11\">[xi]<\/a> Nichols s. 226.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Vi har f\u00e5tt en narcissistisk kultur som inte kan acceptera n\u00e5gon som helst oj\u00e4mlikhet, inte heller den mellan l\u00e4rare och elev, skriver professor emerita Inger Enkvist i en kr\u00f6nika om den svenska l\u00e4rarutbildningen exklusivt f\u00f6r Academic Rights Watch.<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-4450","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4450","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4450"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4450\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4456,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4450\/revisions\/4456"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4450"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4450"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4450"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}