{"id":4501,"date":"2021-02-05T16:36:03","date_gmt":"2021-02-05T15:36:03","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4501"},"modified":"2021-02-05T16:36:03","modified_gmt":"2021-02-05T15:36:03","slug":"kronika-av-lotta-knutsson-brakenhielm-kontraproduktivt-klocka-mans-och-kvinnors-talartid","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4501","title":{"rendered":"Kr\u00f6nika av Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm: kontraproduktivt \u201dklocka\u201d m\u00e4ns och kvinnors talartid"},"content":{"rendered":"

K\u00f6nsmedveten pedagogik f\u00f6ruts\u00e4tter en medvetenhet om vilka skillnader som faktiskt finns mellan kvinnor och m\u00e4n (p\u00e5 gruppniv\u00e5) samt vilka av dessa som kan vara relevanta i den akademiska verksamheten, skriver Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm.<\/em><\/p>\n

<\/p>\n

Jag \u00e4r p\u00e5 sommarkonferens i Oxford. Temat f\u00f6r konferensen \u00e4r \u201dPersons and their Brains\u201d, och vi f\u00e5r lyssna till en m\u00e4ngd intressanta f\u00f6rel\u00e4sningar inom \u00e4mnen som filosofi, teologi och neurovetenskap.[1]<\/a> I den avslutande paneldiskussionen deltar de flesta av f\u00f6redragsh\u00e5llarna: ett antal brittiska m\u00e4n i 70-\u00e5rs\u00e5ldern och en kvinna n\u00e5got tiotal \u00e5r yngre, samtliga av h\u00f6g akademisk rang. Jag minns inte hur rubriken l\u00f6d f\u00f6r detta samtal men den ene efter den andre av m\u00e4nnen ger l\u00e5nga v\u00e4lformulerade inl\u00e4gg. Pl\u00f6tsligt v\u00e4nder sig en av dessa, en ansedd filosof, till kvinnan som hittills inte yttrat sig: \u201dDet \u00e4r ju mest vi m\u00e4n som pratar, men vad s\u00e4ger den enda kvinnan i s\u00e4llskapet?\u201d Hans avsikt var alls inte att vara nedl\u00e5tande, \u00e4nd\u00e5 minns jag att jag tyckte det var v\u00e4ldigt ofink\u00e4nsligt att s\u00e5 tydligt po\u00e4ngtera hennes k\u00f6n och tystnad. (Hon visade sig dock ha mycket klokt att s\u00e4ga tack och lov.) Om man vill bjuda in n\u00e5gon att yttra sig i ett samtal \u00e4r det, menar jag, mer respektfullt att tilltala denna person som individ och inte som representant f\u00f6r ett k\u00f6n. Han kunde ha sagt: \u201dDu Mary (eller vad hon nu hette) som har bedrivit forskning inom omr\u00e5det XXX, vilka \u00e4r dina reflektioner? Delar du NNs uppfattning om att\u2026?\u201d<\/p>\n

\u00c4r det s\u00e5 att kvinnor inom akademin generellt \u00e4r tystare och mer tillbakadragna samtidigt som m\u00e4n dominerar och f\u00e5r mer uppm\u00e4rksamhet? Ja, det finns studier som tyder p\u00e5 det:<\/p>\n

Generella resultat fr\u00e5n svenska studier om k\u00f6n i undervisning visar att m\u00e4n talar mer \u00e4n kvinnor, m\u00e4ns fr\u00e5gor f\u00f6ljs oftare upp, m\u00e4n f\u00f6rs\u00f6ker avbryta och lyckas avbryta oftare \u00e4n kvinnor, m\u00e4n st\u00f6ds oftare i sina anf\u00f6randen av b\u00e5de manliga och kvinnliga l\u00e4rare.[2]<\/a><\/em><\/p><\/blockquote>\n

Om detta fortfarande st\u00e4mmer (uppgiften ovan \u00e4r fr\u00e5n 2004), finns f\u00f6rst\u00e5s en risk att kvinnliga studenter redan fr\u00e5n b\u00f6rjan hamnar p\u00e5 efterk\u00e4lken och d\u00e4rf\u00f6r till exempel inte s\u00f6ker till forskarutbildningen i lika h\u00f6g utstr\u00e4ckning som m\u00e4n trots att de \u00e4r v\u00e4l s\u00e5 kvalificerade. H\u00e4r f\u00f6religger i s\u00e5 fall ett j\u00e4mst\u00e4lldhetsproblem.<\/p>\n

Ett mer respektfullt s\u00e4tt \u00e4n ovan n\u00e4mnde Oxfordfilosofs ger Paul Milgrom, 2020 \u00e5rs nobelpristagare i ekonomi, uttryck f\u00f6r. I \u201dSnillen spekulerar\u201d, SVTs rundabordssamtal med \u00e5rets nobelpristagare (detta \u00e5r dock via l\u00e4nkar till pristagarna utspridda i v\u00e4rlden), kommer samtalet in p\u00e5 fr\u00e5gor om j\u00e4mst\u00e4lldhet: finns det en risk att kvinnor i den h\u00f6gre forskningen missgynnas p\u00e5 grund av sitt k\u00f6n?[3]<\/a> Milgrom ber\u00e4ttar d\u00e5 att de manliga studenterna p\u00e5 hans kurser under m\u00e5nga \u00e5r uppn\u00e5tt b\u00e4ttre resultat \u00e4n de kvinnliga, och han besl\u00f6t sig d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6r att aktivt arbeta f\u00f6r att uppmuntra kvinnorna. Han hade lagt m\u00e4rke till att de kvinnliga studenterna p\u00e5 hans seminarier var mer tystl\u00e5tna \u00e4n sina manliga medstudenter och att detta skulle kunna vara en f\u00f6rklaring till att de presterade s\u00e4mre. Han \u00e4ndrade d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 seminariereglerna s\u00e5 att efter varje presentation ordet f\u00f6rdelas i tur och ordning till samtliga deltagare, vilket (f\u00f6rst\u00e5s) ledde till att samtliga deltagare blev mer aktiva. En annan sak han lagt m\u00e4rke till var att kvinnorna ocks\u00e5 var mindre ben\u00e4gna att be om hj\u00e4lp n\u00e4r de beh\u00f6vde. Milgrom ut\u00f6kade d\u00e5 m\u00f6jligheterna att f\u00e5 hj\u00e4lp f\u00f6r alla studenter. Medvetenheten om kvinnornas underl\u00e4ge ledde s\u00e5ledes till b\u00e4ttre resultat \u2013 kvinnorna v\u00e5gade yttra sig mer, be om handledning osv, och uppn\u00e5dde d\u00e4rmed b\u00e4ttre resultat \u2013 utan att deras k\u00f6nstillh\u00f6righet uttryckligen hade beh\u00f6vt uppm\u00e4rksammas.<\/p>\n

Ett helt annat grepp om fr\u00e5gan m\u00f6ter jag i det lilla h\u00e4ftet K\u00f6nsmedveten pedagogik. Konkreta tips och \u00f6vningar f\u00f6r l\u00e4rare<\/em>.[4]<\/a> D\u00e4r fokuseras helt p\u00e5 k\u00f6n: \u201dk\u00f6n har betydelse f\u00f6r l\u00e4rande, kunskap och undervisning\u201d \u00e4r utg\u00e5ngspunkten, ett axiom om man s\u00e5 vill. Ingenstans f\u00f6rklaras dock hur<\/em> detta har betydelse, till exempel hur kvinnor respektive m\u00e4n beter sig, vari olikheterna best\u00e5r. Det enda som sl\u00e5s fast \u00e4r att<\/em> man m\u00e5ste ha \u201dett k\u00f6nsmedvetet f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till l\u00e4rande och undervisning\u201d. Problemet med ett s\u00e5dant f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt, menar jag, \u00e4r dock att det f\u00f6religger en stor risk f\u00f6r att en dikotomistisk k\u00f6nsessentialism etableras, n\u00e5got jag gissar att man vill undvika, och att man inte l\u00e4gger m\u00e4rke till alla andra relevanta skillnader som finns mellan m\u00e4nniskor eller grupper av m\u00e4nniskor. Ett r\u00e5d som ges \u00e4r t.ex. att se till att arbetsf\u00f6rdelningen mellan kvinnor och m\u00e4n<\/em>, inte mellan olika individer, blir j\u00e4mn. (En enda pratsam kvinna och en enda pratsam man i en grupp studenter g\u00f6r att m\u00e5let j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning av talartid uppn\u00e5s, men fr\u00e5gan \u00e4r om detta \u00e4r en idealisk seminariesituation.)<\/p>\n

Fokus p\u00e5 k\u00f6n g\u00f6r ocks\u00e5 att k\u00f6nsperspektivet f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00f6ras in oavsett kursinneh\u00e5ll, vare sig det \u00e4r relevant eller inte. Till exempel p\u00e5pekar f\u00f6rfattaren att man utifr\u00e5n genusobservat\u00f6rernas (se nedan) iakttagelser kan initiera en diskussion om k\u00f6n. Och kursf\u00f6rest\u00e5ndaren uppmanas anv\u00e4nda kurslitteratur av b\u00e5de kvinnor och m\u00e4n samt att inf\u00f6ra \u201dlitteratur med k\u00f6nsperspektiv i kurser d\u00e4r s\u00e5dan litteratur saknas\u201d, n\u00e5got som riskerar f\u00e5 rent l\u00f6jev\u00e4ckande konsekvenser.<\/p>\n

En annan kritisk synpunkt jag har \u00e4r att s\u00e5v\u00e4l l\u00e4raren eller seminarieledaren som studenterna f\u00f6rv\u00e4ntas l\u00e4gga ner, enligt min mening, orimligt mycket tid p\u00e5 detta k\u00f6nsarbete. Till exempel rekommenderas l\u00e4raren att tillsammans med gruppen utse s\u00e4rskilda genusobservat\u00f6rer<\/em> som ska g\u00f6ra iakttagelser av interaktionen mellan kvinnor och m\u00e4n och d\u00e4rmed fungera som gruppens \u201dk\u00f6nsmedvetande\u201d, ett uppdrag som ska cirkulera mellan studenterna. L\u00e4raren uppmanas ocks\u00e5 att redan efter ett par undervisningstillf\u00e4llen g\u00f6ra en \u201dklimatenk\u00e4t\u201d d\u00e4r studenterna ska inst\u00e4mma eller inte inst\u00e4mma i p\u00e5st\u00e5enden som \u201dKillarna f\u00e5r mer bekr\u00e4ftelse \u00e4n tjejerna under seminarierna\u201d[5]<\/a> (observera det gymnasialt inst\u00e4llsamma ordvalet).<\/p>\n

F\u00f6r s\u00e4kerhets skull f\u00f6rbereds den som aktivt vill arbeta med k\u00f6nsmedveten pedagogik p\u00e5 att denna str\u00e4van kommer att st\u00f6ta p\u00e5 motst\u00e5nd. \u201dH\u00e4r \u00e4r det viktigt hur du<\/em> f\u00f6rst\u00e5r de reaktioner som v\u00e4cks<\/em>\u201d, p\u00e5pekas med emfas. \u00a0Att det skulle kunna handla om befogad, v\u00e4l underbyggd kritik, f\u00f6refaller uteslutet.<\/p>\n

Sammanfattningsvis menar jag \u00e4nd\u00e5 att n\u00e5gon form av \u201dk\u00f6nsmedvetenhet\u201d hos akademins l\u00e4rare och institutionsledningar \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rd. En s\u00e5dan medvetenhet f\u00f6ruts\u00e4tter dock en medvetenhet om vilka skillnader som faktiskt finns mellan kvinnor och m\u00e4n (p\u00e5 gruppniv\u00e5) samt vilka av dessa som kan vara relevanta i den akademiska verksamheten. Till exempel kan det faktum att kvinnor generellt \u00e4r n\u00e5got mindre sj\u00e4lvs\u00e4kra \u00e4n m\u00e4n inneb\u00e4ra att de kan beh\u00f6va lite mer st\u00f6d, uppmuntran och uppm\u00e4rksamhet; detta f\u00f6rutsatt att h\u00e4nsyn tas till individen: alla kvinnor \u00e4r inte tillbakadragna och det finns m\u00e5nga tystl\u00e5tna m\u00e4n.<\/p>\n

Att uttryckligen po\u00e4ngtera k\u00f6n, s\u00e5som Oxfordfilosofen gjorde, eller genom att kursledaren till exempel best\u00e4mmer sig f\u00f6r att ge ordet varannan g\u00e5ng till respektive k\u00f6n eller ber studenterna \u201dklocka\u201d kvinnors respektive m\u00e4ns talartid, anser jag dock vara kontraproduktivt. Viktigt s\u00e5ledes att vara medveten om k\u00f6nstillh\u00f6righetens betydelse \u2013 utan att f\u00f6r den skull skapa on\u00f6dig uppm\u00e4rksamhet! <\/em>Eller som Emmanuelle Charpentier, 2020 \u00e5rs nobelpristagare i kemi, uttrycker det: \u201dSom kvinnlig forskare \u00e4r man f\u00f6rst och fr\u00e4mst forskare.\u201d<\/p>\n

Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm, teologie doktor<\/p>\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n

Noter<\/h2>\n

[1]<\/a> Ian Ramsey Center 2012: https:\/\/philevents.org\/event\/show\/881<\/a><\/p>\n

[2]<\/a> Citat ur Fredrik Bondestams K\u00f6nsmedveten pedagogik f\u00f6r universitets- och<\/em> h\u00f6gskolel\u00e4rare<\/em>, fr\u00e5n 2004, h\u00e4mtat ur h\u00e4ftet K\u00f6nsmedveten pedagogik<\/em>, se nedan. Bondestam \u00e4r f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r Nationella sekretariatet f\u00f6r genusforskning vid G\u00f6teborgs universitet.<\/p>\n

[3]<\/a> https:\/\/www.svtplay.se\/video\/29409040\/nobel-2020-snillen-spekulerar\/nobel-2020-snillen-spekulerar-avsnitt-1<\/a><\/p>\n

[4]<\/a> Av Gunilla Carstensen 2006, utgivet av Avdelningen f\u00f6r utveckling av pedagogik och interaktivt l\u00e4rande vid Uppsala universitet: https:\/\/uadm.uu.se\/digitalAssets\/131\/a_131264-f_konsmedvetenpedagogik_090820.pdf<\/a><\/p>\n

[5]<\/a> I r\u00e4ttvisans namn vill jag p\u00e5peka att \u00e4ven motsatt p\u00e5st\u00e5ende finns med: \u201dTjejerna f\u00e5r mer bekr\u00e4ftelse \u00e4n killarna under seminarierna.\u201d<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

K\u00f6nsmedveten pedagogik f\u00f6ruts\u00e4tter en medvetenhet om vilka skillnader som faktiskt finns mellan kvinnor och m\u00e4n (p\u00e5 gruppniv\u00e5) samt vilka av dessa som kan vara relevanta i den akademiska verksamheten, skriver Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm.<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-4501","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4501","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4501"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4501\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4503,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4501\/revisions\/4503"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4501"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4501"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4501"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}