{"id":4528,"date":"2021-02-26T13:15:36","date_gmt":"2021-02-26T12:15:36","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4528"},"modified":"2021-02-27T18:49:28","modified_gmt":"2021-02-27T17:49:28","slug":"akademins-feminisering-allt-farre-publikationer-inom-humaniora-och-konst-vid-tunga-larosaten-uppsala-varst-drabbat","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4528","title":{"rendered":"Akademins feminisering: allt f\u00e4rre publikationer inom humaniora och konst vid tunga l\u00e4ros\u00e4ten \u2013 Uppsala v\u00e4rst drabbat"},"content":{"rendered":"

Aktuell statistik fr\u00e5n UK\u00c4 visar att det st\u00f6rsta produktivitetstappet sedan 2012 skett inom omr\u00e5det humaniora och konst, varvid flera av de tyngsta l\u00e4ros\u00e4tena som Stockholm och Uppsala \u00e4r v\u00e4rst drabbade. Samtidigt minskar antalet publicerade artiklar \u00e4ven i en rad fall p\u00e5 h\u00f6gskoleniv\u00e5. Orsaken kan vara en omorientering mot en kultur d\u00e4r mjuka v\u00e4rden som utj\u00e4mnande r\u00e4ttvisa och livskvalitet ers\u00e4tter traditionella akademiska v\u00e4rden som meritokrati och prestation.<\/em><\/p>\n

<\/p>\n

I ett aktuellt inl\u00e4gg<\/a> rapporterade vi om statistik<\/a> som nyligen presenterats av Universitetskansler\u00e4mbetet (UK\u00c4). Vi uppm\u00e4rksammade d\u00e4r att antalet publikationer inom den svenska h\u00f6gskolan b\u00f6rjade minska runt 2015 och att det skett en kraftigare nedg\u00e5ng sedan 2018, \u00e4ven om man inte r\u00e4knar in \u201dCorona-\u00e5ret\u201d 2020 d\u00e5 ett mycket stort tapp skedde.<\/p>\n

Det visar sig nu att det omr\u00e5de som tappat mest \u00e4r humaniora och konst. Genomsnittligt \u00f6ver alla h\u00f6gskolor r\u00f6r det sig om en nedg\u00e5ng p\u00e5 15% under perioden 2012-2019. Det betyder att produktiviteten p\u00e5 relativt kort tid sjunkit med ca 1000 publikationer \u2013 en avsev\u00e4rd minskning om man t\u00e4nker efter.<\/p>\n

Om vi r\u00e4knar in 2020 blir det inte mindre \u00e4n en 40-procentig nedg\u00e5ng. Det \u00e4r tydligen v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att bedriva humanistisk forskning, dvs. v\u00e4sentligen l\u00e4sa och skriva, under ett pandemi\u00e5r.<\/p>\n

V\u00e4rst drabbade \u00e4r de tunga universiteten i Stockholm och Uppsala, men \u00e4ven Ume\u00e5 och S\u00f6dert\u00f6rn utm\u00e4rker sig med stora nedg\u00e5ngar, som fr\u00e4mst kommer fr\u00e5n kategorin \u201d\u00f6vriga publikationer\u201d vilket inkluderar konferenspublikationer och bokkapitel, men \u00e4ven andra publikationskategorier minskar. Diagrammet nedan visar produktivitetsfallet vid Uppsala universitet.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Diagram: Utvecklingen av antal publikationer i humaniora och konst vid Uppsala universitet (Universitetskansler\u00e4mbetet).<\/em><\/p>\n

\u00c4ven omr\u00e5det lantbruksmedicin och veterin\u00e4rkunskap uppvisar en generell nedg\u00e5ng \u00f6ver l\u00e4ngre tid. Samh\u00e4llsvetenskap h\u00e5ller d\u00e4remot en relativt konstant niv\u00e5 vad g\u00e4ller den genomsnittliga produktiviteten. Det hindrar inte att kraftiga nedg\u00e5ngar skett inom omr\u00e5det vid enskilda h\u00f6gskolor, d\u00e4r Link\u00f6ping utm\u00e4rker sig p\u00e5 ett anm\u00e4rkningsv\u00e4rt s\u00e4tt. Naturvetenskap och teknik har d\u00e4remot generellt h\u00e5llit st\u00e4llningarna under perioden, och medicin och h\u00e4lsovetenskap t.o.m. flyttat fram positionerna n\u00e5got.<\/p>\n

Vad beror det p\u00e5 att forskningstakten inom humaniora och konst stadigt minskar? Det \u00e4r sv\u00e5rt att s\u00e4ga, men det \u00e4r sl\u00e5ende att dessa \u00e4mnen har det st\u00f6rsta kvinnliga deltagandet, inte minst inom den viktigaste professorskategorin. Medlemmar av ARW har mot bakgrund av sociologisk teoribildning och annan empirisk forskning lanserat hypotesen att detta kan leda till en omorientering mot en kultur d\u00e4r mjuka v\u00e4rden som utj\u00e4mnande r\u00e4ttvisa och livskvalitet ers\u00e4tter traditionella akademiska v\u00e4rden som meritokrati och prestation.<\/p>\n

Kvotering, identitetspolitik och relativism \u00e4r med andra ord knappast produktivitetsfr\u00e4mjande.<\/p>\n

Att det finns s\u00e5dana omv\u00e4rderingstendenser i Stockholm och Uppsala indikerar flera ARW-\u00e4renden. Konservative Stockholmsdocenten Johan Lundberg v\u00e4grades befordran<\/a> till professor p\u00e5 rent ideologisk grund. Latinprofessorn Gerd Havering i Uppsala hamnade i storkonflikt<\/a> med ledningen n\u00e4r hon insisterade p\u00e5 meritokratisk tj\u00e4nstetills\u00e4ttning. Tobias H\u00fcbinette var \u00f6verl\u00e4gset mest meriterad men fick \u00e4nd\u00e5 inte tj\u00e4nsten<\/a> vid CEMFOR vid samma l\u00e4ros\u00e4te.<\/p>\n

Extrema fall av dessa nivelleringstendenser ser vi p\u00e5 de konstn\u00e4rliga h\u00f6gskolorna, vilket ARW uppm\u00e4rksammat i ett flertal \u00e4renden d\u00e4r det bl.a. framg\u00e5r att man numera m\u00e5ste ha ut\u00f6vat normkritik (l\u00e4s: visat prov p\u00e5 mjuka v\u00e4rden) f\u00f6r att f\u00e5 en professur p\u00e5 Konstfack<\/a>. Den aktuella aff\u00e4ren kring \u201dvita havet\u201d<\/a> vittar om hur l\u00e5ngt det g\u00e5tt. Produktiviteten vid dessa h\u00f6gskolor \u00e4r ocks\u00e5 extremt l\u00e5g, trots att de ska bedriva konstn\u00e4rlig forskning. Vid Kungl. Konsth\u00f6gskolan registrerades 2019 sju publikationer.<\/p>\n

Om vi ist\u00e4llet tittar p\u00e5 l\u00e4ros\u00e4tesniv\u00e5 \u00e4r det mest anm\u00e4rkningsv\u00e4rda att det skett en m\u00e4rkbar och ibland sl\u00e5ende f\u00f6rs\u00e4mring vid sex medelstora och st\u00f6rre h\u00f6gskolor. St\u00f6rsta sorgebarnet \u00e4r Karlstad d\u00e4r produktiviteten i perioden sjunkit med hela 40 %. H\u00e4r kan man tala om ett l\u00e4ros\u00e4te \u201di fritt fall\u201d. Om m\u00f6jligt \u00e4nnu st\u00f6rre oro bereder det faktum att resursstarka l\u00e4ros\u00e4ten som Link\u00f6ping och Lule\u00e5 g\u00e5r s\u00e5 d\u00e5ligt. Lule\u00e5 har nyligen utm\u00e4rkt sig f\u00f6r \u00f6verambition<\/a> n\u00e4r det g\u00e4ller kvotering: regeringsm\u00e5let var 33 procent kvinnliga nyrekryteringar av professorer, men det blev hela 41 procent. Generellt l\u00e4gre produktivitet hittar vi \u00e4ven p\u00e5 SLU och S\u00f6dert\u00f6rn. Nedan har vi sammanst\u00e4llt resultaten p\u00e5 l\u00e4ros\u00e4tesniv\u00e5.<\/p>\n

F\u00f6rutom en kulturell f\u00f6r\u00e4ndring kan l\u00e4gre produktivitet p\u00e5 ett l\u00e4ros\u00e4te bero p\u00e5 en strikt linjestyrning som inte tar vara p\u00e5 det kollegiala beslutsfattandet, vilket har en negativ inverkan p\u00e5 arbetslust och energi. ARW har dokumenterat brister av detta slag vid flera av de l\u00e4ros\u00e4tena som nu l\u00e5ngsiktigt tappar i produktivitet, inte minst Lule\u00e5. Att det finns en betydande klyfta mellan ledning och medarbetare \u00e4ven i Link\u00f6ping illustreras av det infekterade \u00e4rendet med BR\u00c5-rapporten<\/a>.<\/p>\n

\u00d6kande vetenskaplig produktivitet<\/strong><\/h4>\n

J\u00f6nk\u00f6ping<\/em>: tydlig \u00f6kning under l\u00e5ng tid.<\/p>\n

Karolinska<\/em>: liten men stadig \u00f6kning<\/p>\n

J\u00e4mn vetenskaplig produktivitet<\/strong><\/h4>\n

Chalmers<\/em>: konstant<\/p>\n

G\u00f6teborg<\/em>: konstant, viss minskning inom humaniora och konst p\u00e5 sista tiden vilket inneb\u00e4r \u00e5terg\u00e5ng till tidigare produktivitetsniv\u00e5er<\/p>\n

KTH<\/em>: liten, men konstant minskning<\/p>\n

Linn\u00e9universitetet<\/em>: konstant, viss minskning inom samh\u00e4llsvetenskap p\u00e5 senare tid vilket inneb\u00e4r \u00e5terg\u00e5ng till tidigare produktivitetsniv\u00e5er<\/p>\n

Lund<\/em>: viss uppg\u00e5ng och sedan nedg\u00e5ng fr\u00e5n 2018. Svag l\u00e4ngre nedg\u00e5ng i naturvetenskap och teknik.<\/p>\n

Malm\u00f6<\/em>: viss uppg\u00e5ng, sedan nedg\u00e5ng till tidigare produktivitetsniv\u00e5er.<\/p>\n

Stockholm<\/em>: konstant genomsnittlig produktivitet, l\u00e5ng nedg\u00e5ng i humaniora och konst. Uppg\u00e5ng i samh\u00e4llsvetenskap.<\/p>\n

Ume\u00e5<\/em>: konstant, kraftig nedg\u00e5ng i humaniora och konst fr\u00e5n 2012. Nedg\u00e5ng \u00e4ven i samh\u00e4llsvetenskap, fast mindre.<\/p>\n

Uppsala<\/em>: svag nedg\u00e5ng fr\u00e5n 2015, kraftig nedg\u00e5ng i humaniora och konst fr\u00e5n 2012. Nedg\u00e5ng \u00e4ven i samh\u00e4llsvetenskap, fast mindre.<\/p>\n

\u00d6rebro<\/em>: konstant. Uppg\u00e5ng i medicin \u00f6ver l\u00e4ngre tid.<\/p>\n

Minskande vetenskaplig produktivitet<\/strong><\/h4>\n

Karlstad<\/em>: l\u00e5ng nedg\u00e5ng. N\u00e4stan halvering av antalet publikationer.<\/p>\n

Link\u00f6ping<\/em>: stor, stadig minskning, stor nedg\u00e5ng i samh\u00e4llsvetenskap \u00f6ver l\u00e5ng tid. Tapp i de flesta \u00e4mnen, utom naturvetenskap.<\/p>\n

Lule\u00e5<\/em>: tydlig nedg\u00e5ng p\u00e5 senare tid, stor nedg\u00e5ng i samh\u00e4llsvetenskap.<\/p>\n

Mittuniversitetet<\/em>: stadig nedg\u00e5ng fr\u00e5n 2012 i de flesta \u00e4mnen.<\/p>\n

SLU<\/em>: stadig nedg\u00e5ng fr\u00e5n 2012, nedg\u00e5ngen kommer fr\u00e5n k\u00e4rn\u00e4mnet Lantbruksvetenskap och veterin\u00e4rmedicin.<\/p>\n

S\u00f6dert\u00f6rn<\/em>: stadig nedg\u00e5ng fr\u00e5n 2012, kraftig nedg\u00e5ng i profilomr\u00e5det humaniora och konst, kompenseras i viss m\u00e5n av svag uppg\u00e5ng inom det n\u00e5got st\u00f6rre \u00e4mnet samh\u00e4llsvetenskap.<\/p>\n

EJO\/MZ<\/p>\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Aktuell statistik fr\u00e5n UK\u00c4 visar att det st\u00f6rsta produktivitetstappet sedan 2012 skett inom omr\u00e5det humaniora och konst, varvid flera av de tyngsta l\u00e4ros\u00e4tena som Stockholm och Uppsala \u00e4r v\u00e4rst drabbade. Samtidigt minskar antalet publicerade artiklar \u00e4ven i en rad fall … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[903,524,122,475,902,704,240,239,901],"class_list":["post-4528","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet","tag-akademiska-varden","tag-identitetspolitik","tag-kvotering","tag-meritokrati","tag-mjuka-varden","tag-relativism","tag-uka","tag-universitetskanslerambetet","tag-vetenskaplig-produktivitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4528","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4528"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4528\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4539,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4528\/revisions\/4539"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4528"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4528"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4528"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}