{"id":4628,"date":"2021-05-07T16:42:53","date_gmt":"2021-05-07T14:42:53","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4628"},"modified":"2021-05-07T16:42:53","modified_gmt":"2021-05-07T14:42:53","slug":"kronika-av-lotta-knutsson-brakenhielm-darfor-bor-vi-inte-tala-om-feminin-och-maskulin-kultur-inom-akademin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4628","title":{"rendered":"Kr\u00f6nika av Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm: d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r vi inte tala om feminin och maskulin kultur inom akademin"},"content":{"rendered":"

I st\u00e4llet f\u00f6r att som Academic Rights Watch g\u00f6r tala om feminin och maskulin kultur inom akademisk verksamhet b\u00f6r vi anv\u00e4nda begreppen samf\u00f6rst\u00e5nds- och konkurrenskultur, d\u00e4r b\u00e5da kulturerna beh\u00f6vs, vilket inneb\u00e4r att det b\u00e5de r\u00e5der h\u00f6g acceptans f\u00f6r vad man kan avhandla i ett akademiskt samtal och samtidigt en tydlig gr\u00e4nsdragning gentemot vad som inte kan accepteras som god forskning.<\/em><\/p>\n

<\/p>\n

ARW har vid ett flertal tillf\u00e4llen f\u00e5tt kritik f\u00f6r anv\u00e4ndningen av begreppen \u201dfeminin\u201d respektive \u201dmaskulin\u201d kultur f\u00f6r att karakterisera akademisk verksamhet.[1]<\/a> Dessa begrepp \u00e4r h\u00e4mtade fr\u00e5n den nederl\u00e4ndske socialpsykologen Geert Hofstede, och \u00e4r en av de sex dimensioner han menar kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att beskriva olika kulturers v\u00e4rderingar och som p\u00e5verkar hur arbetsplatser och organisationer fungerar. (Den f\u00f6rsta versionen av den s.k. kulturdimensionsteorin publicerades p\u00e5 1970-talet.) Jag \u00e4r inte sociolog och tar d\u00e4rf\u00f6r inte st\u00e4llning till hur pass v\u00e4l etablerad teorin \u00e4r inom dagens forskning, men kortfattat omfattar begreppen \u201dfeminin\u201d och \u201dmaskulin\u201d f\u00f6ljande v\u00e4rderingar:<\/p>\n

Maskulinitet mot femininitet<\/strong>\u00a0<\/strong>\/\u2026\/ – refererar till v\u00e4rderingen av traditionellt manliga eller kvinnliga v\u00e4rden. Maskulina kulturer v\u00e4rderar konkurrens, sj\u00e4lvs\u00e4kerhet, ambition samt ansamlandet av rikedom och materiella ting. Feminina kulturer l\u00e4gger st\u00f6rre v\u00e4rde vid relationer och livskvalitet. Japan och Slovakien rankas som de mest maskulina kulturerna, liksom flera l\u00e4nder i V\u00e4steuropa. Sverige \u00e4r v\u00e4rldens mest feminina land, f\u00f6ljt av andra nordiska l\u00e4nder.[2]<\/a><\/em><\/p><\/blockquote>\n

P\u00e5 ARW formulerar man skillnaden s\u00e5 h\u00e4r: \u201dEn feminin kultur efterstr\u00e4var fr\u00e4mst utj\u00e4mnande r\u00e4ttvisa, omsorg och livskvalitet och andra \u2019mjuka v\u00e4rden\u2019. En maskulin kultur \u00e4r inriktad mot meritokrati och prestation.\u201d<\/p>\n

Att s\u00e4ga att motorcykelg\u00e4ng pr\u00e4glas av maskulina v\u00e4rderingar, och att en inrednings- och kl\u00e4dstil som Laura Ashleys \u00e4r feminin, tycker jag \u00e4r t\u00e4mligen oproblematiskt, likas\u00e5 att omn\u00e4mna pianoekvilibristen Liberace som feminin och ryska kulst\u00f6terskor som maskulina. Att anv\u00e4nda begreppen f\u00f6r att beskriva en akademisk milj\u00f6 tycker jag d\u00e4remot \u00e4r mindre l\u00e4mpligt. L\u00e5t mig f\u00f6rklarar varf\u00f6r. F\u00f6r det f\u00f6rsta finns det en risk att man tolkar dessa b\u00e5da kulturers v\u00e4rderingar som n\u00e5got (alla och enbart) kvinnor resp. (alla och enbart) m\u00e4n omfattar. De som anv\u00e4nder begreppen m\u00e5ste d\u00e5 l\u00e4gga ner m\u00f6da p\u00e5 att f\u00f6rklara att s\u00e5 inte \u00e4r fallet. S\u00e5 h\u00e4r skriver man till exempel i ett inl\u00e4gg p\u00e5 ARW som svar p\u00e5 kritik som framf\u00f6rts: \u201dDet \u00e4r s\u00e5ledes felaktigt att, som du g\u00f6r, s\u00e4tta likhetstecken mellan feminin och kvinnlig respektive maskulin och man. Vissa kvinnor \u00e4r mer maskulina i sina v\u00e4rderingar \u00e4n m\u00e5nga m\u00e4n.\u201d Ett annat och allvarligare problem \u00e4r att begreppen i detta sammanhang anv\u00e4nds f\u00f6r att beteckna n\u00e5got negativt respektive positivt. Till exempel beskriver man (p\u00e5 ARW) \u201dSveriges hyperfeminina kultur\u201d som det st\u00f6rsta hotet mot akademisk frihet.[3]<\/a> Och man menar att \u201d[f]orskning n\u00e4r den \u00e4r som b\u00e4st styrs fr\u00e4mst av maskulina v\u00e4rden \u2013 konkurrens, meritokrati och prestation\u201d.[4]<\/a> \u00c4ven h\u00e4r m\u00e5ste man l\u00e4gga ner tid p\u00e5 klarg\u00f6randen som svar p\u00e5 kritik: \u201dKvinnor \u00e4r allts\u00e5 som s\u00e5dana givetvis inget hot mot den fria forskningen. Tv\u00e4rtom h\u00f6r ju m\u00e5nga kvinnor till de absolut b\u00e4sta forskarna vi har, tillika den akademiska frihetens mest entusiastiska f\u00f6respr\u00e5kare.\u201d<\/p>\n

\u00d6nskv\u00e4rt vore d\u00e4rf\u00f6r att formulera andra beteckningar f\u00f6r dessa b\u00e5da system av v\u00e4rderingar och ideal (f\u00f6r att d\u00e4refter unders\u00f6ka hur pass framtr\u00e4dande de \u00e4r i den akademiska verkligheten och vilka konsekvenserna \u00e4r f\u00f6r forskningens kvalitet). Andra begrepp f\u00f6r att beskriva samma sak har ocks\u00e5 f\u00f6reslagits: \u201dmjuka\u201d resp. \u201dh\u00e5rda\u201d v\u00e4rden och \u201dlivskvalitet\u201d resp. \u201dlivskvantitet\u201d. Sj\u00e4lv vill jag f\u00f6resl\u00e5 beteckningarna samf\u00f6rst\u00e5ndskultur<\/em> (i st\u00e4llet f\u00f6r \u201dfeminin\u201d) respektive\u00a0konkurrenskultur<\/em> (i st\u00e4llet f\u00f6r \u201dmaskulin\u201d).\u00a0 L\u00e5t mig kortfattat \u2013 och n\u00e5got karikerat \u2013 beskriva hur ett akademiskt seminarium skulle kunna gestalta sig d\u00e4r dessa kulturer r\u00e5der. Konkurrenskultur<\/em>: En student presenterar en text. Samtliga deltagare stirrar gravallvarligt framf\u00f6r sig, \u00e4ven n\u00e4r studenten f\u00f6rs\u00f6ker sig p\u00e5 en liten lustighet. N\u00e4r presentationen \u00e4r avslutad hugger samtliga efter det utlagda betet, allts\u00e5 den tes som studenten lagt fram. Deltagarna g\u00f6r allt f\u00f6r att i konkurrens med varandra och i h\u00e5nfulla ordalag smula s\u00f6nder argumentationen. Studenten lomar stukad d\u00e4rifr\u00e5n. S\u00e5 till samf\u00f6rst\u00e5ndskulturen<\/em>: En student presenterar en text. \u00d6vriga deltagare nickar inst\u00e4mmande och ler stundom igenk\u00e4nnande. N\u00e4r presentationen \u00e4r avslutad tackar den som i demokratisk ordning utsetts till seminarieledare, f\u00f6r presentationen, och ordet f\u00f6rdelas r\u00e4ttvist \u00e5t var och en i tur och ordning. Alla uttrycker sin uppskattning. Ingen p\u00e5pekar det uppenbara att texten \u00e4r underm\u00e5lig s\u00e5v\u00e4l inneh\u00e5llsm\u00e4ssigt som spr\u00e5kligt. Man vill ju inte f\u00f6rst\u00f6ra st\u00e4mningen inf\u00f6r det stundande postseminariet.<\/p>\n

Det finns s\u00e5v\u00e4l f\u00f6rdelar som risker med b\u00e5da modellerna. Konkurrensmodellen kan ju sporra studenter och forskare till att v\u00e4ssa sina argument, g\u00f6ra sitt yttersta f\u00f6r att \u00e5stadkomma resultat och efterstr\u00e4va perfektion. Meritokrati och prestation som v\u00e4rden \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r god forskning. Om \u00e5 andra sidan st\u00e4mningen och kulturen \u00e4r alltf\u00f6r h\u00e5rd och h\u00e5nfull \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s risken stor att vissa studenter avviker stukade f\u00f6r att aldrig mer s\u00e4tta sin fot p\u00e5 institutionen. Och det \u00e4r inte s\u00e4kert att det \u00e4r de skarpaste hj\u00e4rnorna som stannar kvar och de mindre beg\u00e5vade som avviker. Samf\u00f6rst\u00e5ndsmodellen g\u00f6r att de som deltar k\u00e4nner sig uppmuntrade och inkluderade och att de v\u00e5gar ta risker t.ex. genom att presentera en id\u00e9 som \u00e4nnu inte \u00e4r helt och h\u00e5llet f\u00e4rdigt\u00e4nkt f\u00f6r att d\u00e4rigenom f\u00e5 m\u00f6jlighet att utveckla den. En risk \u00e4r naturligtvis att ingen v\u00e5gar framf\u00f6ra kritik ens om arbetet \u00e4r d\u00e5ligt genomf\u00f6rt, detta av r\u00e4dsla f\u00f6r att deltagarna ska k\u00e4nna sig kr\u00e4nkta eller \u201dm\u00e5 d\u00e5ligt\u201d eller f\u00f6r att st\u00e4mningen i gruppen ska f\u00f6rs\u00e4mras. \u201dI de sm\u00e5 undervisningsgrupperna kan det ibland uppst\u00e5 en familj\u00e4r st\u00e4mning, d\u00e4r vissa studenter klagar inf\u00f6r l\u00e4rarna p\u00e5 att de k\u00e4nner sig stressade och d\u00e4r l\u00e4rare har h\u00f6rts f\u00f6rs\u00e4kra att alla kommer att klara sig\u201d, ber\u00e4ttar professor emerita Inger Enkvist.[5]<\/a> En annan risk med samf\u00f6rst\u00e5ndskulturen \u00e4r att acceptansen begr\u00e4nsas till vad som av ideologiska sk\u00e4l anses vara r\u00e4tt, t.ex. en specifik v\u00e4rdegrund eller en best\u00e4md syn p\u00e5 k\u00f6n, och att de som inte delar dessa uppfattningar utesluts ur gemenskapen. Ett exempel som filosofiprofessor Fredrik Svenaeus tar upp i en debattartikel \u00e4r identitetspolitikens genomslag i den akademiska v\u00e4rlden: \u201dDet v\u00e4rsta \u00e4r att en kultur av r\u00e4dsla och sj\u00e4lvcensur h\u00e5ller p\u00e5 att etableras i h\u00f6gskolev\u00e4rlden som g\u00f6r forskning om politiskt k\u00e4nsliga fr\u00e5gor ensidig och anpasslig.\u201d[6]<\/a><\/p>\n

Ett exempel p\u00e5 d\u00e4r konkurrenskulturen var r\u00e5dande \u00e4r Stockholmsfilosofen p\u00e5 70-talet. Den som vill veta mer om den gubbighet och den grymma behandling studenter utsattes f\u00f6r av vissa professorer, rekommenderar jag varmt att l\u00e4sa Torbj\u00f6rn T\u00e4nnsj\u00f6s sj\u00e4lvbiografiska V\u00e4nsterdocenten<\/em>.[7]<\/a> Den kultur som r\u00e5dde d\u00e4r var, med f\u00e5 undantag, s\u00e5 l\u00e5ngt ifr\u00e5n en samf\u00f6rst\u00e5ndsanda man kan komma. Kanske kan detta ha varit en bidragande orsak till att det dr\u00f6jde s\u00e5 l\u00e4nge som till 2001 innan den f\u00f6rsta kvinnan disputerade vid institutionen, vilket i s\u00e5 fall skulle ge ett visst fog f\u00f6r att det finns ett samband mellan konkurrens och manlighet. Eftersom detta \u00e4r lite v\u00e4l spekulativt initierade jag en Facebook-konversation om \u00e4mnet. \u00c5sa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, ber\u00e4ttar h\u00e4r att det troligen s\u00e5g likadant ut vid andra svenska universitet (sen disputation f\u00f6r kvinnor), men att man ska vara f\u00f6rsiktig med att utifr\u00e5n detta dra generella slutsatser om seminariekulturen. Vid vissa filosofiska institutioner var den mycket god, och kvinnors f\u00f6rh\u00e5llandevis sena debut som akademiska filosofer har troligen \u00e4ven andra f\u00f6rklaringar, menar hon. I samma konversation ges dock en inblick hur det kunde g\u00e5r till n\u00e4r det var som v\u00e4rst, vilket st\u00f6der min tes. Sven Georg Ericsson, tidigare gymnasiel\u00e4rare i filosofi, ber\u00e4ttar: \u201dL\u00e4ste som medel\u00e5lders filosofi vid SU 1981-82. Vid ett seminarium f\u00f6rel\u00e4ste en kvinnlig professor fr\u00e5n USA. I diskussionen efter\u00e5t blev hon \u00f6ppet h\u00e5nad av g\u00e4nget kring Harald Ofstad bl.a. f\u00f6r sin syn p\u00e5 m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. Sj\u00e4lva hyllade de den socialistiska demokratisynen d\u00e4r i stort sett bara kollektivet har r\u00e4ttigheter.\u201d[8]<\/a> P\u00e5 90-talet hade man dock kommit s\u00e5 \u201dl\u00e5ngt\u201d att man ville g\u00f6ra n\u00e5got f\u00f6r att uppmuntra kvinnliga studenter, ber\u00e4ttar filosofiprofessor Jonna Bornemark. Hon minns \u201dde godhj\u00e4rtade men tafatta f\u00f6rs\u00f6ken att f\u00e5 tjejerna att forts\u00e4tta efter A- och B-niv\u00e5\u201d, t.ex. genom att ge dem st\u00f6dundervisning i logik och att ha s\u00e4rskilda seminarier f\u00f6r kvinnliga studenter \u201dfast jag hade sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 vilka filosofiska fr\u00e5gor som skulle vara intressanta f\u00f6r just oss\u201d.<\/p>\n

Det \u00e4r m\u00f6jligt att m\u00e4n (p\u00e5 gruppniv\u00e5) k\u00e4nner sig mer hemmastadda i det jag kallar konkurrenskultur, och att kvinnor (p\u00e5 gruppniv\u00e5) vill ha mer av samf\u00f6rst\u00e5nd och medk\u00e4nsla. F\u00f6rdelarna f\u00f6r samtliga k\u00f6n tror jag \u00e4nd\u00e5 \u00e4r en kultur d\u00e4r det b\u00e5de r\u00e5der h\u00f6g acceptans f\u00f6r vad man kan avhandla i ett akademiskt samtal och samtidigt en tydlig gr\u00e4nsdragning gentemot vad som inte kan accepteras som god forskning. En god akademisk milj\u00f6 torde vara den som utm\u00e4rks av f\u00f6rdelarna med respektive modell och undviker riskerna, en d\u00e4r var och en k\u00e4nner sig accepterad och uppmuntrad men d\u00e4r kritik, \u00e4ven den tuffaste, kan s\u00e5v\u00e4l framf\u00f6ras som tas emot. Ett seminarium enligt en s\u00e5dan modell skulle kunna gestalta sig p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt: En student presenterar en text. \u00d6vriga deltagare nickar intresserat och ler igenk\u00e4nnande. N\u00e4r presentationen \u00e4r avslutad tackar seminarieledaren, vilken i allm\u00e4nhet \u00e4r professorn i \u00e4mnet, f\u00f6r presentationen och ordet \u00e4r fritt. Medstudenterna uttrycker sin uppskattning, st\u00e4ller fr\u00e5gor, kommer med uppmuntrande men \u00e4ven kritiska kommentarer samt ger f\u00f6rslag p\u00e5 hur argumentationen kan utvecklas och texten f\u00f6rb\u00e4ttras. N\u00e4r seminariet \u00e4r avslutat samlas man till ett gemytligt postseminarium d\u00e4r samtalet forts\u00e4tter men nu under mer avslappnade former.<\/p>\n

Det handlar ocks\u00e5 om vilket sammanhang det handlar om. Att den akademiska v\u00e4rlden stundom \u00e4r skoningsl\u00f6s inneb\u00e4r inte att h\u00e5rd konkurrens beh\u00f6ver r\u00e5da p\u00e5 alla niv\u00e5er. Konkurrens \u00e4r ofta n\u00f6dv\u00e4ndig men kanske inte \u00f6verallt, t.ex. p\u00e5 ett seminarium. Man skulle kunna g\u00f6ra en skillnad mellan situationer d\u00e4r h\u00e5rd konkurrens \u00e4r oundviklig \u2013 och \u00f6nskv\u00e4rd \u2013 och dem d\u00e4r den inte \u00e4r det. Till de f\u00f6rra h\u00f6r s\u00e5dana d\u00e4r tillg\u00e4ngliga medel \u00e4r begr\u00e4nsade, t.ex. n\u00e4r man s\u00f6ker forskningsanslag, en doktorandtj\u00e4nst eller en professur. Till de senare b\u00f6r rimligen kursexamination och seminariedeltagande r\u00e4knas: antalet h\u00f6ga betyg \u00e4r inte begr\u00e4nsat och talartiden vid ett seminarium \u00e4r (i allm\u00e4nhet) inte heller det.<\/p>\n

S\u00e5v\u00e4l samf\u00f6rst\u00e5nd som konkurrens beh\u00f6vs s\u00e5ledes. Som Mattias Svensson p\u00e5pekar i en ledarartikel i SvD: \u201dm\u00e4nsklighetens stora prestationer [\u00e4r] s\u00e4llan resultatet av individuella genier, utan s\u00e5 mycket oftare ett intrikat samarbete och en gradvis process driven av m\u00e5nga olika personer, stundtals i intensiv t\u00e4vlan med varandra, men oftare under frenetiskt utbyte av id\u00e9er. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r frihet och konkurrens under lika regler betydelsefulla villkor f\u00f6r innovation.\u201d[9] <\/a>Att kalla det jag beskrivit som en samf\u00f6rst\u00e5ndskultur respektive en konkurrenskultur f\u00f6r feminint respektive maskulint, anser jag dock \u00e4r mindre l\u00e4mpligt, fr\u00e4mst d\u00e4rf\u00f6r att det kan \u2013 \u00e5tminstone som det har anv\u00e4nts inom ARW \u2013 ge sken av att vara liktydigt med god resp. d\u00e5lig forskning.<\/p>\n

Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm<\/p>\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n

Noter<\/h2>\n

[1]<\/a> Se t.ex. https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4553#more-4553<\/a><\/p>\n

[2]<\/a> https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Hofstedes_kulturdimensionsteori<\/a><\/p>\n

[3]<\/a> https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=3652<\/a><\/p>\n

[4]<\/a> https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4553#more-4553<\/a><\/p>\n

[5]<\/a> SvD 18\/4 2021<\/p>\n

[6]<\/a> SvD n\u00e4tupplaga, 1\/5 2021<\/p>\n

[7]<\/a> Fri tanke, 2017<\/p>\n

[8]<\/a> Dessa olika vittnesb\u00f6rd kan f\u00f6rklaras av att det p\u00e5 den tiden var en skillnad mellan praktisk filosofi d\u00e4r Ofstad var professor och som T\u00e4nnsj\u00f6 skildrar i sin bok, och teoretisk som f\u00f6retr\u00e4ddes av den betydligt v\u00e4nligare Dag Prawitz vars st\u00f6d Wikforss n\u00e4mner som en viktig f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r hennes karri\u00e4r inom filosofin.<\/p>\n

[9]<\/a> SvD, 22\/3 2021<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I st\u00e4llet f\u00f6r att som Academic Rights Watch g\u00f6r tala om feminin och maskulin kultur inom akademisk verksamhet b\u00f6r vi anv\u00e4nda begreppen samf\u00f6rst\u00e5nds- och konkurrenskultur, d\u00e4r b\u00e5da kulturerna beh\u00f6vs, vilket inneb\u00e4r att det b\u00e5de r\u00e5der h\u00f6g acceptans f\u00f6r vad man … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-4628","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4628","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4628"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4628\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4631,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4628\/revisions\/4631"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4628"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4628"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4628"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}