{"id":4658,"date":"2021-06-11T16:18:59","date_gmt":"2021-06-11T14:18:59","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4658"},"modified":"2021-06-12T16:55:28","modified_gmt":"2021-06-12T14:55:28","slug":"sommarkronika-av-inger-enkvist-felen-i-skolans-larobocker-aktivism-eller-korruption","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4658","title":{"rendered":"Sommarkr\u00f6nika av Inger Enkvist: felen i skolans l\u00e4rob\u00f6cker, aktivism eller korruption?"},"content":{"rendered":"

Ingen av de granskade skolb\u00f6ckerna i samh\u00e4llskunskap tog h\u00e4nsyn till den allm\u00e4nt omfattade synen inom nationalekonomin utan osynliggjorde de framsteg som inte kunde knytas till socialdemokraterna. Det skriver professor emerita Inger Enkvist i sin sommarkr\u00f6nika f\u00f6r Academic Rights Watch.<\/em><\/p>\n

<\/p>\n

Jag vill i den h\u00e4r texten v\u00e4cka fr\u00e5gan vem som har ansvar f\u00f6r vad som st\u00e5r i l\u00e4rob\u00f6cker och framf\u00f6r allt vilket ansvar universitetsl\u00e4rare har f\u00f6r att l\u00e4rob\u00f6cker inneh\u00e5ller p\u00e5st\u00e5enden som \u00f6verensst\u00e4mmer med k\u00e4nda fakta. \u00c4r universitetsl\u00e4rare likgiltiga inf\u00f6r fakta? Var g\u00e5r gr\u00e4nsen mellan likgiltighet och aktivism? Uppr\u00f6rdheten under de senaste \u00e5ren \u00f6ver fake news<\/em> i pressen har varit stor, men jag vill h\u00e4r peka p\u00e5 n\u00e5got som \u00e4r v\u00e4rre, n\u00e4mligen att fel f\u00f6rekommer i l\u00e4rob\u00f6cker n\u00e4r det g\u00e4ller centrala samh\u00e4llsomr\u00e5den.<\/p>\n

\u00a0<\/strong>Vi vill tro att v\u00e5ra l\u00e4rob\u00f6cker \u00e4r att lita p\u00e5 och att ideologiskt vinklade l\u00e4rob\u00f6cker enbart f\u00f6rekommer i auktorit\u00e4ra stater. Tror man det, \u00e4r det en \u00f6gon\u00f6ppnare att l\u00e4sa svensk-chilenaren och ekonomhistorikern Mauricio Rojas. Han vaknade sj\u00e4lv upp inf\u00f6r problemet n\u00e4r hans dotter gick i 9:an och kom hem med en uppgift som gjorde att Rojas tittade n\u00e4rmare p\u00e5 hennes l\u00e4robok SO Direkt Geografi 3<\/em> fr\u00e5n Bonniers f\u00f6rlag. Uppgiften g\u00e4llde just hans eget omr\u00e5de, svensk ekonomisk historia. Enligt den allm\u00e4nt omfattade synen inom nationalekonomin har Sveriges utveckling berott p\u00e5 faktorer som r\u00e4ttsstat, personlig frihet, \u00e4gander\u00e4tt, kontrakts- och n\u00e4ringsfrihet, informella umg\u00e4ngesregler och marknadsekonomi. I dotterns l\u00e4robok angavs d\u00e4remot arbetarr\u00f6relsens framg\u00e5ngar som f\u00f6rklaring till Sveriges nuvarande v\u00e4lst\u00e5nd. Rojas gav dottern att l\u00e4sa Lars Magnussons Sveriges ekonomiska historia<\/em>, och dottern k\u00e4nde sig d\u00e5 grundlurad av skolans l\u00e4robok. Det var bara inte fr\u00e5ga om snedvridning utan om en totalt falsk bild.<\/p>\n

Rojas besl\u00f6t sig f\u00f6r att genomf\u00f6ra en granskning av l\u00e4rob\u00f6cker i samh\u00e4llskunskap fr\u00e5n Bonniers, Liber och Natur och Kultur, tre f\u00f6rlag som normalt inte misst\u00e4nks f\u00f6r politisk indoktrinering. I (S)kolan. Om politisk snedvridning i grundskolans l\u00e4rob\u00f6cker, <\/em>2007, konstaterade Rojas att han inte fann n\u00e5gon st\u00f6rre skillnad mellan b\u00f6cker fr\u00e5n olika f\u00f6rlag eller mellan olika f\u00f6rfattare utan att samtliga granskade b\u00f6cker osynliggjorde de framsteg som inte kunde knytas till socialdemokraterna. Han j\u00e4mf\u00f6r i sin granskning vad nationalekonomer s\u00e4ger och vad l\u00e4rob\u00f6ckerna p\u00e5st\u00e5r, och det \u00e4r helt olika saker.<\/p>\n

De granskade b\u00f6ckerna bryter p\u00e5 ett flagrant s\u00e4tt mot skollagens och l\u00e4roplanens krav p\u00e5 saklighet och allsidighet. De saknar f\u00f6rankring i vetenskaplig litteratur, som Rojas uttrycker saken. Dessutom ges \u00e4ven n\u00e4r det g\u00e4ller f\u00f6rh\u00e5llanden i andra l\u00e4nder en snedvriden bild av orsaker till fattigdom, en bild som Rojas k\u00e4nner igen fr\u00e5n den nymarxistiska beroendeteorin som var i ropet p\u00e5 1960- och 1970-talen men nu \u00e4r helt avvisad i fackkretsar.<\/p>\n

Rojas j\u00e4mf\u00f6r ocks\u00e5 med socialdemokraternas eget partimaterial, och han ser att socialdemokraterna har velat skriva historien s\u00e5 att partiet f\u00e5r \u00e4ran f\u00f6r den goda utvecklingen. Det anm\u00e4rkningsv\u00e4rda \u00e4r de unders\u00f6kta l\u00e4roboksf\u00f6rfattarna och f\u00f6rlagen har f\u00f6rt den versionen vidare of\u00f6r\u00e4ndrad. Att beroendeteorin lever kvar i svenska l\u00e4romedel framst\u00e5r f\u00f6r honom som absurt. Hans sammanfattning \u00e4r att l\u00e4rob\u00f6ckerna sviker det demokratiska idealet som f\u00f6ruts\u00e4tter att medborgarna kan basera sina beslut p\u00e5 p\u00e5litlig kunskap.<\/p>\n

Problemet g\u00e4ller inte bara l\u00e4rob\u00f6cker f\u00f6r grundskolan. Rojas anknyter till rapporten V\u00e4lkommen till Sverige<\/em>, 2006, av Patrik Andersson och medarbetare. Han erinrar sig inneh\u00e5llet i de l\u00e4rob\u00f6cker han sj\u00e4lv sattes att studera n\u00e4r han som flykting skulle l\u00e4ra sig svenska, och han ser att inget har \u00e4ndrats. B\u00f6ckerna f\u00f6rmedlar en enkel saga om Sverige. Landet var el\u00e4ndigt och fattigt, och or\u00e4ttvisor r\u00e5dde. S\u00e5 kom arbetarr\u00f6relsen med v\u00e4lf\u00e4rd och r\u00e4ttvisa. Man n\u00e4mner inte det liberala systemskifte som \u00e4gde rum p\u00e5 1800-talets mitt eller det n\u00e4ra samarbete som f\u00f6rekommit mellan arbetsgivare och arbetstagare och mellan stora f\u00f6retag och den socialdemokratiska staten under 1900-talet. Enlig l\u00e4rob\u00f6ckerna \u00e4r det inte reformer och f\u00f6rhandling utan klasskamp som byggt det moderna Sverige. Genom att den felaktiga framst\u00e4llningen finns b\u00e5de i l\u00e4rob\u00f6cker f\u00f6r grundskolan och f\u00f6r invandrarundervisningen n\u00e5r den hela befolkningen.<\/p>\n

Jag har inte f\u00f6rr\u00e4n nyligen f\u00e5tt k\u00e4nnedom om Rojas unders\u00f6kning och menar att man kan tala om flera skandaler. Den f\u00f6rsta \u00e4r indoktrineringen i sig. Det heter att grundskolan ska ge kunskaper f\u00f6r att kunna ut\u00f6va medborgarskap, men hur ska man det om man inte har korrekt information? Den andra skandalen \u00e4r att den h\u00e4r unders\u00f6kningen har varit publicerad i runt 15 \u00e5r och lanserades tillsammans med en DN-artikel. Det \u00e4r ingen omfattande unders\u00f6kning men resultatet \u00e4r s\u00e5 ansl\u00e5ende att ansvariga myndigheter borde g\u00e5tt vidare med \u00e4mnet. Den uppm\u00e4rksammades bara genom en kort kommentar i Aftonbladet och avf\u00e4rdades d\u00e4r som propaganda fr\u00e5n en borgerlig politiker utgiven av ett borgerligt f\u00f6rlag. Varf\u00f6r har inget mer h\u00f6rts fr\u00e5n journalister, politiker eller nationalekonomer? Oavsett politisk inst\u00e4llning m\u00e5ste v\u00e4l alla tycka att \u00e4mnet \u00e4r extremt viktigt? Vilken version har undervisats vid universiteten f\u00f6r blivande l\u00e4rare? Nationalekonomernas eller socialdemokraternas? \u00c4r det m\u00f6jligt att l\u00e4rare har l\u00e4rt sig en sak vid universiteten och \u00e4nd\u00e5 glatt l\u00e4r ut en rakt motsatt beskrivning till sina egna elever?<\/p>\n

N\u00e4r alla grundskoleelever och invandrare serveras en falsk bild av svensk historia \u00e4r greppet p\u00e5 befolkningen totalt och sveket enormt. Vi st\u00e4ller personer till svars som r\u00e5nar banker, men snedvridna l\u00e4romedel \u00e5stadkommer en \u00e4nnu st\u00f6rre skada p\u00e5 samh\u00e4llet. Kan vi lita p\u00e5 l\u00e4rarutbildningar som utbildar samh\u00e4llskunskapsl\u00e4rare som utan att blinka anv\u00e4nder l\u00e4rob\u00f6cker som inneh\u00e5ller felaktigheter p\u00e5 centrala omr\u00e5den? Vilket ansvar har nationalekonomi som universitets\u00e4mne? Vi har skolplikt i Sverige, och det kr\u00e4vs att f\u00f6r\u00e4ldrar s\u00e4nder sina barn till skolan. Kan f\u00f6r\u00e4ldrar nu utkr\u00e4va ansvar av de m\u00e5nga kommuner som har k\u00f6pt in b\u00f6cker med propagandistiskt material? Var finns de uppf\u00f6ljningar till Rojas unders\u00f6kning som man skulle kunna ha v\u00e4ntat sig? Sverige avskaffade l\u00e4romedelsgranskning 1991. Nu f\u00f6rmodas 290 kommuner och deras l\u00e4rare sj\u00e4lva kunna ansvara f\u00f6r att l\u00e4rob\u00f6ckerna \u00e4r sakliga och opartiska. Hur kan ansvar utkr\u00e4vas, n\u00e4r de som brustit \u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga?<\/p>\n

Vad ska vi kalla det som har avsl\u00f6jats i unders\u00f6kningen? Det mildaste uttryck som kan anv\u00e4ndas \u00e4r likgiltighet inf\u00f6r fakta. Ett annat \u00e4r aktivism, och det r\u00f6r sig om en aktivism som f\u00f6rekommit s\u00e5 l\u00e4nge att de flesta inte ser den. En h\u00e5rdare term, som svenskar s\u00e4kert inte vill anv\u00e4nda om sitt eget land, \u00e4r intellektuell korruption.<\/p>\n

Inger Enkvist<\/p>\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ingen av de granskade skolb\u00f6ckerna i samh\u00e4llskunskap tog h\u00e4nsyn till den allm\u00e4nt omfattade synen inom nationalekonomin utan osynliggjorde de framsteg som inte kunde knytas till socialdemokraterna. Det skriver professor emerita Inger Enkvist i sin sommarkr\u00f6nika f\u00f6r Academic Rights Watch.<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[905,924,927,926,928,925],"class_list":["post-4658","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet","tag-aktivism","tag-korruption","tag-larobocker","tag-mauricio-rojas","tag-samhallskunskap","tag-skola"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4658","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4658"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4658\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4661,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4658\/revisions\/4661"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4658"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4658"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4658"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}