{"id":4668,"date":"2021-07-02T13:21:40","date_gmt":"2021-07-02T11:21:40","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4668"},"modified":"2021-07-06T17:38:48","modified_gmt":"2021-07-06T15:38:48","slug":"sommarkronika-av-per-bauhn-den-akademiska-friheten-offras-aven-i-mjuka-samhallen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4668","title":{"rendered":"Sommarkr\u00f6nika av Per Bauhn: den akademiska friheten offras \u00e4ven i \u201dmjuka\u201d samh\u00e4llen"},"content":{"rendered":"

Liksom grodan som inte m\u00e4rker att vattnet gradvis h\u00e5ller p\u00e5 att hettas upp, kan akademiker avl\u00f6vas sin frihet ett blad i taget, utan att reagera p\u00e5 vad som h\u00e4nder \u2013 tills de en dag kallas till likavillkorshandl\u00e4ggaren f\u00f6r ett v\u00e4rdegrundssamtal.<\/em><\/p>\n

<\/p>\n

Friheten \u00e4r inte gr\u00e4nsl\u00f6s. \u00c4ven en frihetsf\u00f6respr\u00e5kare som John Stuart Mill noterar att friheten kan begr\u00e4nsas om det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r att \u201df\u00f6rhindra skada f\u00f6r andra\u201d.[1]<\/a> Denna skadeprincip \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s rimlig \u2013 om alla ska kunna ha frihet, m\u00e5ste vars och ens frihet ha en gr\u00e4ns som utesluter till exempel v\u00e5ld och hot i syfte att tvinga andra till underkastelse. Men skadeprincipen kan ocks\u00e5 missbrukas av individer och grupper som vill slippa att bli ifr\u00e5gasatta och som d\u00e4rf\u00f6r h\u00e4vdar att andras bruk av yttrandefrihet v\u00e5llar dem skada. Inte minst f\u00f6rekommer detta nu p\u00e5 svenska universitet och h\u00f6gskolor. N\u00e5gra exempel:<\/p>\n

P\u00e5 Konstfack i Stockholm ifr\u00e5gasatte konstn\u00e4rskollektivet Brown Island att skolans utst\u00e4llningslokal kallas Vita havet. Kollektivet s\u00e5g namnet som ett utslag av strukturell rasism och som betecknande f\u00f6r \u201dosynliga f\u00f6rtryckande och oj\u00e4mlikhetsskapande strukturer som hems\u00f6ker institutioner d\u00e4r vithet \u00e4r dominerande\u201d. Vita havet, \u201dden vita kuben\u201d s\u00e5gs som en \u201dideologiskt ritualiserad plats\u201d, b\u00e4rare av id\u00e9er om \u201dvithet, renhet och rasbiologi\u201d.[2]<\/a> N\u00e4r Sara Kristoffersson, professor i designhistoria p\u00e5 Konstfack, i en artikel i Dagens Nyheter<\/em> p\u00e5pekade att namnvalet inte hade n\u00e5got med rasism att g\u00f6ra blev hon f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r ett kritiskt inl\u00e4gg, undertecknat av 44 av hennes kollegor, som menade att hennes inl\u00e4gg utgjorde en \u201dmaktut\u00f6vning som skadar f\u00f6rtroendet i relationen mellan studenter och l\u00e4rare. Och inte minst skadar det studenter som \u00e4r direkt ber\u00f6rda\u201d.[3]<\/a> Enbart genom att ifr\u00e5gas\u00e4tta ett p\u00e5st\u00e5ende om rasism gjorde sig allts\u00e5 Kristoffersson skyldig till v\u00e5llande av skada, enligt hennes kritiker.<\/p>\n

Kajsa Ekis Ekman \u00e4r en respekterad intellektuell p\u00e5 v\u00e4nsterkanten, men svor i kyrkan n\u00e4r hon i boken Om k\u00f6nets existens\u00a0<\/em>ifr\u00e5gasatte vad hon s\u00e5g som en ambition hos transr\u00f6relsen att upph\u00e4va dikotomin man\/kvinna som biologiskt k\u00f6n till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r f\u00f6rest\u00e4llningen att individens k\u00f6nstillh\u00f6righet \u00e4r en fr\u00e5ga om hennes egen upplevelse. Enligt Ekman har transr\u00f6relsen v\u00e4nt upp och ned p\u00e5 distinktionen mellan biologiskt k\u00f6n och genus (k\u00f6nsroll) genom att tolka den upplevda k\u00f6nstillh\u00f6righeten som medf\u00f6dd (\u201den man i en kvinnas kropp\u201d, \u201den kvinna i en mans kropp\u201d) medan kroppen ses som n\u00e5got som kan och b\u00f6r anpassas till den upplevda identiteten genom \u201dk\u00f6nsbekr\u00e4ftande behandling\u201d. I Ekmans sammanfattning: \u201dD\u00e5 man f\u00f6rr tog bort kl\u00e4nningen fr\u00e5n barn med penis, vill man nu ta bort penisen fr\u00e5n barn med kl\u00e4nning.\u201d[4]<\/a><\/p>\n

Ekmans argument ifr\u00e5gasattes av RFSL, som publicerade en bok enbart med syftet att vederl\u00e4gga Om k\u00f6nets existens<\/em>. En central grund f\u00f6r kritiken var att Ekmans bok handlade om att \u201df\u00f6rringa k\u00f6nsidentitet\u201d och att den utgjorde ett exempel p\u00e5 hur \u201dtranspersoners existens ifr\u00e5gas\u00e4tts\u201d.[5]<\/a> En av RFSL-f\u00f6rfattarna, Edward Summanen, skrev dessutom ett inl\u00e4gg i tidskriften ETC, d\u00e4r han h\u00e4vdade att de som i likhet med Ekman st\u00e4ller sig skeptiska till begreppet k\u00f6nsidentitet visserligen har r\u00e4tt att g\u00f6ra s\u00e5, men \u201dsyns\u00e4ttet ifr\u00e5gas\u00e4tter min existens. Det g\u00f6r ont. … Som transperson \u00e4r det l\u00e4tt att f\u00e5 panik n\u00e4r v\u00e5ra liv ska debatteras och granskas.\u201d[6]<\/a><\/p>\n

Och nog kan man tala om panik i reaktionerna p\u00e5 Ekmans bok.Mittuniversitetets Forum f\u00f6r genusvetenskap st\u00e4llde in ett planerat samtal kring Ekmans bok, med h\u00e4nvisning till att det var en \u201dalltf\u00f6r stor risk att det skulle bli en kr\u00e4nkande milj\u00f6 f\u00f6r personer som skulle delta\u201d. Forumet s\u00e5g sig dessutom f\u00f6ranl\u00e5tet att p\u00e5peka att det \u201dinte \u00e4r en plats f\u00f6r transfobi och transhat\u201d. I en intervju sade sig f\u00f6rest\u00e5ndaren Sara Nyhlen vilja finna en form f\u00f6r diskussion som g\u00f6r \u201datt alla ska kunna k\u00e4nna sig trygga\u201d.[7]<\/a>\u00a0Uppenbarligen menade allts\u00e5 Mittuniversitetet att en diskussion av Ekmans st\u00e5ndpunkter skulle skapa\u00a0otrygghet<\/em>\u00a0hos vissa deltagare. Man kan tolka universitetets beslut som att man anser att Mills rekvisit om v\u00e5llande av skada \u00e4r uppfyllt och att diskussionsfriheten d\u00e4rmed m\u00e5ste st\u00e5 tillbaka.<\/p>\n

En liknande st\u00e5ndpunkt framf\u00f6rdes av sexologistudenter vid Malm\u00f6 Universitet i en artikel i Sydsvenskan<\/em> i februari i \u00e5r. N\u00e4r f\u00f6rel\u00e4sare inte svarat p\u00e5 fr\u00e5gor \u201dom hur de ser p\u00e5 att deras forskning citeras p\u00e5 h\u00f6gerextrema sidor\u201d, s\u00e5 menade studenterna att \u201d[f]\u00f6r flera av oss inneb\u00e4r detta b\u00e5de otrygghet och minoritetsstress\u201d. De kr\u00e4vde att universitetet skulle vara \u201den demokratisk och medm\u00e4nsklig plats d\u00e4r alla kan k\u00e4nna sig trygga och v\u00e4lkomna\u201d.[8]<\/a> I en formell anm\u00e4lan till Malm\u00f6 Universitet n\u00e4mner samma studenter ocks\u00e5 att en f\u00f6rel\u00e4sare en g\u00e5ng hade uttalat n-ordet \u201di sin fulla l\u00e4ngd\u201d och att detta hade skapat \u201dotrygghet samt obehag\u201d hos dem.[9]<\/a><\/p>\n

I alla dessa fall h\u00e4vdas att l\u00e4rare och forskare v\u00e5llade skada genom att anv\u00e4nda ord eller l\u00e4gga fram argument som kunde tolkas som st\u00f6tande givet vissa \u00e5h\u00f6rares identifikation med marginaliserade grupper. Men denna skada existerar endast inom ramarna f\u00f6r ett kontextuellt felslut<\/em>. Detta felslut handlar om att g\u00e5 fr\u00e5n en premiss att vissa ord eller p\u00e5st\u00e5enden i ett visst sammanhang<\/em> \u00e4r kr\u00e4nkande till en slutsats att dessa ord eller p\u00e5st\u00e5enden \u00e4r kr\u00e4nkande i alla <\/em>sammanhang. F\u00f6r den som beg\u00e5r det kontextuella felslutet kommer alla anv\u00e4ndningar av vissa ord eller p\u00e5st\u00e5enden att vara st\u00f6tande, oberoende av sammanhang och talarens upps\u00e5t. D\u00e4rf\u00f6r blir det ingen skillnad om n-ordet uttalas av en slav\u00e4gare i den amerikanska s\u00f6dern vid mitten av 1800-talet eller av en lektor i historia som idag f\u00f6rel\u00e4ser om slaveriet vid ett svenskt universitet och beskriver hur 1800-talets spr\u00e5kbruk s\u00e5g ut \u2013 samma strukturer h\u00e4r som d\u00e4r, f\u00f6r att citera Gudrun Schyman.<\/p>\n

F\u00f6r identitetsaktivister \u00e4r det kontextuella felslutet f\u00f6rbundet med en v\u00e4rldsbild som inte ger n\u00e5got utrymme f\u00f6r kritiskt ifr\u00e5gas\u00e4ttande av de egna utg\u00e5ngspunkterna. Identitetspolitik handlar om att v\u00e4lja sida, inte om att s\u00f6ka sanningen. N\u00e4r man har tagit p\u00e5 sig rollen som offer och l\u00e5tit den bli en b\u00e4rande del av ens individuella och kollektiva sj\u00e4lvbild, s\u00e5 blir alla som inte solidariserar sig med den egna v\u00e4rldsbilden en del av f\u00f6rtrycket. Och att avsl\u00f6ja f\u00f6rtryckets st\u00e4ndiga n\u00e4rvaro blir en del av ett eget meningsprojekt. D\u00e4rav den lustfyllda nit med vilken identitetsaktivister letar efter uttryck f\u00f6r det hat man hela tiden menar sig vara utsatt f\u00f6r, och d\u00e4rav ocks\u00e5 ben\u00e4genheten till kontextuella felslut. Intellektuellt ifr\u00e5gas\u00e4ttande av egna utg\u00e5ngspunkter j\u00e4mst\u00e4lls med utrotningsprojekt. F\u00f6ljaktligen blir identitetsaktivisternas respons att beg\u00e4ra att kritikerna ska tystas (\u201dfr\u00e5ntas sin plattform\u201d), inte att engagera sig i ett intellektuellt utbyte med dem. Det \u00e4r detta som f\u00f6rklarar den inst\u00e4llda diskussionen av Kajsa Ekis Ekmans bok. Mittuniversitetet valde att solidarisera sig med den identitetspolitiska tolkningen av situationen. Det var uppenbarligen viktigare f\u00f6r universitetet att visa att man var p\u00e5 r\u00e4tt sida \u00e4n att sl\u00e5 vakt om det fria ordet.<\/p>\n

Identitetsmotiverade framst\u00f6tar som direkt riktar in sig p\u00e5 sanningss\u00f6kande som m\u00e5l och syfte f\u00f6r akademisk verksamhet f\u00f6rekommer ocks\u00e5. Sametinget antog i februari i \u00e5r en forskningspolitisk strategi, som sl\u00e5r fast att syftet med \u201dsamisk forskning\u201d \u00e4r att \u201df\u00e5 kunskap som kan bidra till att st\u00e4rka, bevara och utveckla det samiska samh\u00e4llet, dess kultur, spr\u00e5k, n\u00e4ringar, medinflytande och ytterst ett sj\u00e4lvbest\u00e4mmande f\u00f6r det samiska folket \u00f6ver sin egen utveckling\u201d. Det handlar allts\u00e5 inte om s\u00f6kande efter vetenskaplig sanning i sig, utan om att bekr\u00e4fta och st\u00e4rka en samisk identitet. F\u00f6ljaktligen g\u00e4ller att \u201d[s]amiska v\u00e4rdegrunder och kunskaper ska v\u00e4rderas och erk\u00e4nnas samt samisk etik och samiska riktlinjer ska v\u00e4gleda forskningspraxis\u201d.[10]<\/a> Och eftersom forskningen ska underordnas ett specifikt samiskt v\u00e4rdeperspektiv, s\u00e5 duger givetvis inte vetenskapliga ideal om sanningss\u00f6kande, objektivitet och konsekvensneutralitet. I st\u00e4llet hyllas ett \u201dtraditionellt\u201d kunskapsideal: \u201dDen vetenskapliga forskningstraditionen kan ha en negativ inverkan p\u00e5 traditionell kunskap, eftersom den s\u00f6ker efter en objektiv och universell sanning, vilket inte \u00e5terfinns i de traditionella kunskapssystemen, eftersom de har sin bas i andra v\u00e4rdegrunder. Den traditionella kunskapen kan beskrivas med att det inte f\u00f6rekommer motsatsf\u00f6rh\u00e5llanden, varken mellan det jordn\u00e4ra\/praktiska\/materiella och det andliga\/immateriella, inte heller mellan empiri och objektivitet och det heliga\/intuitiva.\u201d[11]<\/a><\/p>\n

H\u00e4r har vi ett m\u00f6jligt scenario f\u00f6r framtiden: Sj\u00e4lva idealet om sanningss\u00f6kande eroderas och den akademiska friheten underordnas identitetsstrategiska m\u00e5l och str\u00e4vanden. V\u00e4rdegrundsdokumenten kommer att bli fler \u2013 i sig ett tecken p\u00e5 en tilltagande os\u00e4kerhet om vad man f\u00e5r och b\u00f6r g\u00f6ra. Och i skuggan av dessa dokument kommer m\u00e5ngfaldskommissarierna att jaga l\u00e4rare som anv\u00e4nder ett icke-sanktionerat spr\u00e5k eller som tar upp fr\u00e5gor som vissa av deras studenter kan t\u00e4nkas ta anst\u00f6t av.<\/p>\n

Ett annat scenario skulle kunna handla om att universitetsakademiker v\u00e4grar att l\u00e5ta sig hunsas och ser till att Chicagouniversitetets deklaration om yttrandefrihet blir det \u00f6verordnade styrdokumentet ocks\u00e5 f\u00f6r svenska universitet. Chicagodeklarationen sl\u00e5r fast, att \u201duniversitetets grundl\u00e4ggande f\u00f6rpliktelse g\u00e4ller principen att debatt eller diskussion inte f\u00e5r undertryckas d\u00e4rf\u00f6r att vissa eller till och med flertalet av universitetsgemenskapens medlemmar betraktar de id\u00e9er som f\u00f6rs fram som kr\u00e4nkande, okloka, omoraliska eller omd\u00f6mesl\u00f6sa\u201d.[12]<\/a><\/p>\n

\u00c4r det senare scenariot troligt? Knappast i nul\u00e4get. I ett land som Sverige, d\u00e4r universiteten \u00e4r vana att \u00e4ta ur statens hand, skulle det kr\u00e4vas att ocks\u00e5 de politiska beslutsfattarna \u00e4r med p\u00e5 noterna och slutar att ge direktiv \u00e5t l\u00e4ros\u00e4tena att fr\u00e4mja f\u00f6r stunden g\u00e5ngbara f\u00f6rest\u00e4llningar om r\u00e4ttvisa och j\u00e4mlikhet. Inget tyder p\u00e5 att politikerna \u00e4r villiga att g\u00e5 i en s\u00e5dan riktning.<\/p>\n

Frihet offras inte bara i \u00f6ppet repressiva samh\u00e4llssystem, d\u00e4r makten upptr\u00e4der i uniform, utan ocks\u00e5 i \u201dmjuka\u201d samh\u00e4llen, d\u00e4r den uttalade politiska ambitionen hela tiden \u00e4r att v\u00e4rna om de svagaste och mest marginaliserade grupperna. Den f\u00f6rmenta humaniteten i budskapet g\u00f6r det sv\u00e5rt att se bockfoten. Liksom grodan som inte m\u00e4rker att vattnet gradvis h\u00e5ller p\u00e5 att hettas upp, kan akademiker avl\u00f6vas sin frihet ett blad i taget, utan att reagera p\u00e5 vad som h\u00e4nder \u2013 tills de en dag kallas till likavillkorshandl\u00e4ggaren f\u00f6r ett v\u00e4rdegrundssamtal. Och d\u00e5 har f\u00e4llan redan slagit igen.<\/p>\n

Per Bauhn<\/p>\n

professor i praktisk filosofi, Linn\u00e9universitetet<\/p>\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n

Noter<\/h3>\n

[1]<\/a> John Stuart Mill, On Liberty<\/em>, i On Liberty and Other Essays<\/em>, Oxford: Oxford University Press, 1998, s. 14.<\/p>\n

[2]<\/a> Brown Island, \u201dSara Kristoffersson avf\u00e4rdar en komplex dialog som f\u00f6rs p\u00e5 Konstfack\u201d, Dagens Nyheter<\/em> 2021-02-05.<\/p>\n

[3]<\/a> Every Ocean Hughes, Johanna Lewengard, Loulou Cherinet, m.fl., \u201cDebatten visar att n\u00e5got viktigt \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att h\u00e4nda\u201d, Dagens Nyheter<\/em> 2021-02-12.<\/p>\n

[4]<\/a> Kajsa Ekis Ekman, Om k\u00f6nets existens<\/em>, Stockholm: Polaris, 2021, s. 84.<\/p>\n

[5]<\/a> Cal Orre och Edward Summanen, 100 fel i \u201dOm k\u00f6nets Existens\u201d<\/em>, RFSL, 2021, s. 8, 13. https:\/\/www.rfsl.se\/wp-content\/uploads\/2021\/04\/RFSL_100-fel_final.pdf<\/a><\/p>\n

[6]<\/a> Edward Summanen, \u201dEkis Ekmans bok skapar ett \u00e4nnu mer polariserat samtalsklimat\u201d, ETC 2021\u201304\u201315. https:\/\/www.etc.se\/kultur-noje\/ekis-ekmans-bok-skapar-ett-annu-mer-polariserat-samtalsklimat<\/a><\/p>\n

[7]<\/a> \u201dUniversitet st\u00e4llde in seminarium om Kajsa Ekis Ekmans bok: \u2019Risk att m\u00e4nniskor skulle bli kr\u00e4nkta\u2019\u201d, DN.se 2021-05-07. https:\/\/www.dn.se\/kultur\/universitet-stallde-in-seminarium-om-kajsa-ekis-ekmans-bok-risk-att-manniskor-skulle-bli-krankta\/<\/a><\/p>\n

[8]<\/a> Josefin Bj\u00f6rck m.fl., \u201dP\u00e5 vems bekostnad tar man sig r\u00e4tten att chockera och skada med rasism?\u201d, Sydsvenskan.se 2021\u201302\u201324. https:\/\/www.sydsvenskan.se\/2021-02-24\/pa-vems-bekostnad-tar-man-sig-ratten-att-chockera-och-skada-med-rasism<\/a><\/p>\n

[9]<\/a> Josefin Bj\u00f6rck m.fl., \u201dAnm\u00e4lan om trakasserier m.m. p\u00e5 Malm\u00f6 universitet\u201d 2021\u201304\u201331 (sic!). https:\/\/academicrightswatch.se\/wp-content\/uploads\/2021\/05\/Anm%C3%A4lan-MaU-reviderad-version-kopia.pdf<\/a><\/p>\n

[10]<\/a> Sametinget, Forskningspolitisk strategi<\/em>, dnr 1.3.5-2020-1169, antagen av Sametingets styrelse 20210203, s. 6.<\/p>\n

[11]<\/a> Sametinget, Forskningspolitisk strategi<\/em>, s. 14.<\/p>\n

[12]<\/a> The Committee on Freedom of Expression at the University of Chicago, \u201cReport\u201d, 2014. https:\/\/provost.uchicago.edu\/sites\/default\/files\/documents\/reports\/FOECommitteeReport.pdf<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Liksom grodan som inte m\u00e4rker att vattnet gradvis h\u00e5ller p\u00e5 att hettas upp, kan akademiker avl\u00f6vas sin frihet ett blad i taget, utan att reagera p\u00e5 vad som h\u00e4nder \u2013 tills de en dag kallas till likavillkorshandl\u00e4ggaren f\u00f6r ett v\u00e4rdegrundssamtal.<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[86,938,936,524,705,933,131,932,937,934,935,9],"class_list":["post-4668","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet","tag-akademisk-frihet-2","tag-chicagodeklarationen","tag-edward-summanen","tag-identitetspolitik","tag-john-stuart-mill","tag-kajsa-ekis-ekman","tag-konstfack","tag-rfsl","tag-sametinget","tag-sara-kristoffersson","tag-sara-nyhlen","tag-yttrandefrihet-2"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4668","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4668"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4668\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4674,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4668\/revisions\/4674"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4668"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4668"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4668"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}