{"id":4692,"date":"2021-07-23T18:46:52","date_gmt":"2021-07-23T16:46:52","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4692"},"modified":"2021-07-23T18:48:02","modified_gmt":"2021-07-23T16:48:02","slug":"sommarkronika-av-lotta-knutsson-brakenhielm-bor-akademin-satsa-pa-yngre-man-och-aldre-kvinnor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4692","title":{"rendered":"Sommarkr\u00f6nika av Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm: B\u00f6r akademin satsa p\u00e5 yngre m\u00e4n och \u00e4ldre kvinnor?"},"content":{"rendered":"

Kan det vara s\u00e5 att m\u00e4n och kvinnor utvecklas i olika riktning: unga kvinnor \u00e4r f\u00f6rsiktigare och mer \u00e5terh\u00e5llsamma men blir med tiden tuffare och mer frimodiga; unga m\u00e4n \u00e4r fram\u00e5t och \u00f6ppna f\u00f6r alla id\u00e9er, \u00e4ven de mest kontroversiella, men s\u00e5 sm\u00e5ningom infinner sig en tendens att fastna i konventioner och intellektuell l\u00e4ttja?<\/em><\/p>\n

<\/p>\n

P\u00e5 ARWs hemsida kan man l\u00e4sa (i ett inslag fr\u00e5n 2019):<\/p>\n

Sverige befinner sig idag i bottenskiktet i Europa vad g\u00e4ller skyddet f\u00f6r den akademiska friheten, enligt aktuella vetenskapliga studier och andra rankningar. Academic Rights Watch verksamhet bekr\u00e4ftar denna bild. Vi har sedan 2012 dokumenterat flera hundra \u00f6vertr\u00e4delser av forskare och l\u00e4rares r\u00e4ttigheter. Hur kan det komma sig och var finns de djupare orsakerna?[1]<\/a><\/em><\/p><\/blockquote>\n

F\u00f6rklaringen till den uppkomna situationen menar man vara att Sverige pr\u00e4glas av en extremt feminin kultur.[2]<\/a> Eftersom kvinnor tycks ha en h\u00f6gre k\u00e4nslighet \u00e4n m\u00e4n f\u00f6r p\u00e5st\u00e5enden och uppfattningar som skulle kunna uppfattas som kr\u00e4nkande, leder en allt st\u00f6rre andel kvinnor inom akademin till en \u00f6kad \u00e4ngslighet inf\u00f6r vad som kan anses acceptabelt att framf\u00f6ra (och d\u00e4rmed ocks\u00e5 till ett \u00f6kande antal anm\u00e4lningar mot enskilda l\u00e4rare). S\u00e5 skulle \u00e5tminstone en teori om sambandet mellan en \u201dfeminin kultur\u201d och brister i den akademiska friheten kunna formuleras. \u201dVi kan inte l\u00e4ngre blunda f\u00f6r att kvinnor i genomsnitt har en st\u00f6rre ben\u00e4genhet \u00e4n m\u00e4n att vilja f\u00f6rbjuda yttranden. Samtidigt \u00f6kar det kvinnliga deltagandet vid v\u00e5ra h\u00f6gskolor, bland s\u00e5v\u00e4l l\u00e4rare som studenter\u201d, h\u00e4vdas i en debattartikel i Expressen.[3]<\/a><\/p>\n

En f\u00f6rklaring till skillnaden mellan kvinnor och m\u00e4n, \u00e4ven om skillnaden inte ska \u00f6verdrivas, skulle kunna vara att kvinnor \u00e4r mer f\u00f6rsiktiga, trygghetss\u00f6kande och empatiska, medan m\u00e4n \u00e4r mer riskben\u00e4gna, or\u00e4dda och n\u00e5got mindre empatiska. Enligt ett s\u00e5dant syns\u00e4tt \u00e4r kvinnor helt enkelt mer oroade \u00e4n vad m\u00e4n \u00e4r f\u00f6r att m\u00e4nniskor ska bli kr\u00e4nkta (av vissa yttranden) och fara illa. Detta bekr\u00e4ftas av en av f\u00f6rsvararna av ett upprop mot att Sverigedemokraternas partisekreterare (liksom \u00f6vriga partiers partisekreterare) var inbjuden av G\u00f6teborgs universitet att f\u00f6r blivande journalister f\u00f6rel\u00e4sa om partiets kommunikationsstrategi: \u201dnamninsamlingen \/\u2026\/ springer ur \u2019r\u00e4dsla och oro\u2019.\u201d, menar hon.[4]<\/a>Detsamma p\u00e5pekas i en debattartikel i Svenska Dagbladet: \u201dDet finns m\u00e5nga exempel d\u00e4r b\u00e5de verksamhet och l\u00e4rarprofessionalitet undermineras genom extrem sensitivitet f\u00f6r vad som eventuellt kan st\u00f6ta n\u00e5gon.\u201d[5]<\/a> Ytterligare ett exempel \u00e4r n\u00e4r ett seminarium om f\u00f6rfattaren och debatt\u00f6ren Kajsa Ekis Ekmans bok Om k\u00f6nets existens<\/em> som skulle ha \u00e4gt rum p\u00e5 Mittuniversitetets Forum f\u00f6r genusvetenskap, st\u00e4lldes in. Det fanns n\u00e4mligen en risk f\u00f6r att m\u00e4nniskor skulle bli kr\u00e4nkta.[6]<\/a> M\u00e4nnen d\u00e4remot \u00e4r mer ben\u00e4gna att ta risken att t.ex. bjuda in en kontroversiell f\u00f6redragsh\u00e5llare; att vissa \u00e5h\u00f6rare skulle kunna ta illa upp \u00e4r av underordnad betydelse. Liknande aff\u00e4rer p\u00e5 temat \u201dpotentiell kr\u00e4nkning p.g.a. k\u00f6n eller etnicitet\u201d \u00e4r den uppm\u00e4rksammade Hesslow-aff\u00e4ren[7]<\/a>, Aronsson och n-ordet[8]<\/a>, Konstfack och Vita havet[9]<\/a> samt kontroverserna p\u00e5 sexologiutbildningen i Malm\u00f6[10]<\/a>; samtliga torde vara v\u00e4lbekanta f\u00f6r ARWs l\u00e4sare.[11]<\/a><\/p>\n

\u00c4ngslighet, f\u00f6rsiktighet och oro f\u00f6r att andra ska bli kr\u00e4nkta \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s i sig inte negativa egenskaper, snarare tv\u00e4rtom. Men i akademiska sammanhang \u00e4r det olyckligt om de \u00f6vertrumfar v\u00e4rden som sanningss\u00f6kande, rationalitet, \u00e4mneskunskaper och intellektuell nyfikenhet.<\/p>\n

\u00c4r det d\u00e5 s\u00e5 att kvinnor \u00e4r mindre \u00f6ppna f\u00f6r okontroversiella fr\u00e5gor och perspektiv? Man kan ju l\u00e4tt tro det av resonemangen ovan: en \u00e4ngslighet och f\u00f6rsiktighet som g\u00f6r att man vill hindra synpunkter, och ibland till och med evidensbaserade forskningsr\u00f6n, fr\u00e5n att framf\u00f6ras, kanske hela forskningsomr\u00e5den fr\u00e5n att utforskas.<\/p>\n

En annan bild framtr\u00e4der dock ofta n\u00e4r min man och jag hamnar i s\u00e4llskap med andra \u00e4ldre par: jag sl\u00e5s av hur m\u00e4nnen ofta dominerar genom att ber\u00e4tta om sina egna bedrifter och v\u00e4dra sina stockkonservativa \u00e5sikter, medan kvinnorna, i den m\u00e5n de lyckas f\u00e5 en syl i v\u00e4dret, visar en betydligt st\u00f6rre \u00f6ppenhet och nyfikenhet inf\u00f6r nya m\u00e4nniskor och nya omr\u00e5den.<\/p>\n

Kan det vara s\u00e5 att m\u00e4n och kvinnor utvecklas i olika riktning: unga kvinnor \u00e4r f\u00f6rsiktigare och mer \u00e5terh\u00e5llsamma men blir med tiden tuffare och mer frimodiga; unga m\u00e4n \u00e4r fram\u00e5t och \u00f6ppna f\u00f6r alla id\u00e9er, \u00e4ven de mest kontroversiella, men s\u00e5 sm\u00e5ningom infinner sig en tendens att fastna i konventioner och intellektuell l\u00e4ttja?<\/p>\n

Om detta st\u00e4mmer skulle en slutsats kunna vara att b\u00e4st akademisk niv\u00e5 m\u00e4tt i forskningens kvalitet och akademisk frihet, uppn\u00e5s genom en satsning p\u00e5 unga m\u00e4n och n\u00e5got \u00e4ldre kvinnor? Ja, det var \u00e5tminstone vad jag hade t\u00e4nkt komma fram till n\u00e4r jag b\u00f6rjade skriva denna kr\u00f6nika, men jag tvingas motvilligt konstatera att slutsatsen knappast h\u00e5ller (\u00e5tminstone inte med nuvarande underlag).<\/p>\n

Till att b\u00f6rja med m\u00e5ste man ifr\u00e5gas\u00e4tta om f\u00f6rbudsivrandet, \u00f6verk\u00e4nsligheten och viljan att anm\u00e4la potentiellt kr\u00e4nkande yttranden, \u00e4r s\u00e5 omfattande. F\u00f6rvisso finns en \u00f6kad r\u00e4dsla bland universitetsl\u00e4rare att \u201dtrampa i klaveret\u201d[12]<\/a>, och det finns de som menar att anm\u00e4lningar som enstaka studenter g\u00f6r och alltid har gjort mot enskilda l\u00e4rare numera leder till mer omfattande konsekvenser \u00e4n f\u00f6r bara n\u00e5got tiotals \u00e5r sedan.[13]<\/a> Men det \u00e4r sv\u00e5rt att hitta annat \u00e4n handplockade exempel och enstaka yttranden som st\u00f6djer detta. En professor i juridik[14]<\/a> t.ex. ber\u00e4ttar (p\u00e5 Facebook) att s\u00e5dant p\u00e5 hans institution i Stockholm f\u00f6rekommer i mycket begr\u00e4nsad omfattning. F\u00f6r det andra b\u00f6r man vara f\u00f6rsiktig med att dra slutsatsen att en eventuell \u00f6kning i k\u00e4nslighet (eller vad vi nu ska kalla det) har med kvinnlig n\u00e4rvaro och en feminin kultur att g\u00f6ra. P\u00e5 juristlinjen som n\u00e4mndes ovan \u00e4r ju numera, liksom inom de flesta h\u00f6gskoleutbildningar, kvinnorna i majoritet. Och i ett land som USA, som enligt ARW pr\u00e4glas av en maskulin kultur[15]<\/a>, verkar \u00e4ngsligheten vara t\u00e4mligen omfattande. D\u00e4rtill kommer sj\u00e4lvklart det tvivelaktiga i att l\u00e5ta s\u00e5dant som \u00e5lder och k\u00f6n \u00f6ver huvud taget ha betydelse f\u00f6r hur man antar studenter eller engagerar medlemmar till en forskningsgrupp!<\/p>\n

L\u00e5t mig d\u00e4rf\u00f6r avsluta med n\u00e5gra t\u00e4mligen triviala p\u00e5pekanden som alla inom akademin, oavsett k\u00f6n, \u00e5lder, etnicitet etc., borde kunna inst\u00e4mma i (\u00e4ven om de inte alltid g\u00f6r det):<\/p>\n