{"id":4696,"date":"2021-07-30T14:14:28","date_gmt":"2021-07-30T12:14:28","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4696"},"modified":"2021-07-30T15:57:35","modified_gmt":"2021-07-30T13:57:35","slug":"sommarkronika-av-klaus-solberg-soilen-lar-vi-studenterna-klaga-istallet-for-att-plugga","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4696","title":{"rendered":"Sommarkr\u00f6nika av Klaus Solberg S\u00f6ilen: L\u00e4r vi studenterna klaga ist\u00e4llet f\u00f6r att plugga?"},"content":{"rendered":"

Med dagens epostsystem ligger en klagan till rektor eller dekan bara ett par klick bort och tar betydligt mindre energi och intelligens \u00e4n att s\u00e4tta sig in i ett sv\u00e5rt \u00e4mne f\u00f6r en ny kurs. Ist\u00e4llet f\u00f6r att l\u00e4ra sig \u00e4mnet tr\u00e4nas studenterna i att leta efter inkonsekvenser och brister i kursplaner eller examinationen vilka sedan anv\u00e4nds som argument f\u00f6r ett h\u00f6jt betyg.<\/em><\/p>\n

<\/p>\n

Studenterna f\u00e5r allt mer inflytande. Hur ska vi f\u00f6rst\u00e5 detta? \u00c4r det enbart till det goda eller finns det nackdelar med denna demokratiutveckling? I denna sommarkr\u00f6nika argumenterar jag f\u00f6r att denna utveckling m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5s enligt en inbyggd logik f\u00f6r hur v\u00e5r demokratiske politiska modell fungerar i samh\u00e4llet generellt. Allt g\u00e5r mot mer demokrati, det som Ortega Y Gasset kallade massdemokrati. Jag argumenterar ocks\u00e5 f\u00f6r att denna utveckling faktiskt f\u00f6rsvagar v\u00e5r demokrati p\u00e5 sikt i och med att den g\u00f6r samh\u00e4llet mindre konkurrenskraftigt.<\/p>\n

Problemet \u00e4r att en h\u00f6g grad av studentinflytande f\u00f6rsvagar den meritokratiska modell som g\u00f6r att v\u00e5ra universitet och h\u00f6gskola \u00e4r framg\u00e5ngsrika. Om vi inte har ett strikt system f\u00f6r kvalit\u00e9, d\u00e4r de st\u00f6rsta akademiska insatserna leder till framg\u00e5ng, undergr\u00e4ver vi v\u00e5ra m\u00f6jligheter att konkurrera med andra l\u00e4ros\u00e4ten. De framg\u00e5ngar som v\u00e5ra l\u00e4ros\u00e4ten har inom forskning \u00e4r i sin tur avg\u00f6rande f\u00f6r konkurrenskraften hos svensk industri och den nationella ekonomin.<\/p>\n

Det finns m\u00e5nga exempel fr\u00e5n vardagen p\u00e5 hur det blir fel. I f\u00f6rl\u00e4ngningen l\u00e4r vi studenterna att de kan klaga p\u00e5 sina betyg i st\u00e4llet f\u00f6r att anv\u00e4nda tiden p\u00e5 att plugga. Med dagens epostsystem ligger en klagan till rektor eller dekan bara ett par klick bort och tar betydligt mindre energi och intelligens en att s\u00e4tta sig in i ett sv\u00e5rt \u00e4mne f\u00f6r en ny kurs. I st\u00e4llet f\u00f6r att bli experter p\u00e5 \u00e4mnet blir de juridiska experter som tr\u00e4nas att leta efter inkonsekvenser och brister i inneh\u00e5llet i kursplaner eller examinationsprocessen vilka sedan anv\u00e4nds som argument f\u00f6r ett h\u00f6jt betyg. H\u00f6gskolans ledning st\u00e5r d\u00e4rvid ofta p\u00e5 studentens sida, mot l\u00e4raren.<\/p>\n

Det minner mig om en annan skr\u00e4mmande utveckling, n\u00e4mligen hur h\u00f6gskolans ledning hanterar fuskande studenter. Med nya tekniska hj\u00e4lpmedel som online-tentamina, sm\u00e5 datorer och h\u00f6rsn\u00e4ckor har m\u00e4ngden fusk \u00f6kat markant de sista 10\u201315 \u00e5ren. Men d\u00e5 ledningen lagt bevisb\u00f6rdan p\u00e5 l\u00e4raren, som nu m\u00e5ste samla in stora m\u00e4ngder underlag utan att f\u00e5 extra timmar, har antalet fall som anm\u00e4ls sjunkit dramatisk. Vem vill g\u00f6ra detta arbete gratis n\u00e4r man redan har \u00f6vertid? M\u00e5nga l\u00e4rare orkar s\u00e5ledes inte med alla studentklagom\u00e5l och v\u00e4ljer att sl\u00e4ppa igenom studenterna genom enkla omtentor. Trots att det fuskas mer \u00e4r problemet fr\u00e5n ledningens sida d\u00e4rmed l\u00f6st. Antal fusk\u00e4renden har g\u00e5tt ner. Statistiken ser bra ut.<\/p>\n

Problemen med stort studentinflytande och fusk pekar p\u00e5 samma underliggande faktorer: bristande ansvar, utbredd inkompetens och en kortsiktig inst\u00e4llning hos h\u00f6gskolans administration och ledning. Resultatet \u00e4r inte bara bristande kunskaper hos studenterna efter \u201davklarade\u201d studier, utan ocks\u00e5 utbr\u00e4nda l\u00e4rare, sjukskrivingar och ibland allvarlig sjukdom f\u00f6rknippad med stress.<\/p>\n

Tanken om utvidgat studentinflytande l\u00e5ter sympatiskt, men leder allts\u00e5 fel. Ytterligare ett exempel: H\u00f6gskolans kvalitetssystem \u00e5sidos\u00e4tter akademisk niv\u00e5 till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r studentutv\u00e4rderingar, ofta f\u00f6r att systemen byggs av anst\u00e4llda som inte sj\u00e4lva vet hur man m\u00e4ter kvalit\u00e9. I st\u00e4llet f\u00f6r att fokusera p\u00e5 externa granskningar s\u00e4tter man ig\u00e5ng resurskr\u00e4vande interna granskningar som leds av personer som i grund och botten inte f\u00f6rst\u00e5r vad universiteten handlar om, utan verkar ha f\u00f6rl\u00e4st sig p\u00e5 New Public Management. I detta system har man gjord studenterna till kunder som vore h\u00f6gskolan ett gigantisk ICA Maxi.<\/p>\n

Problemet g\u00e4ller i lika h\u00f6g grad doktoranderna. N\u00e4r jag doktorerade i Tyskland fanns det aldrig n\u00e5gon garanti f\u00f6r att jag skulle klara av studierna. Min arbetsgivare KPMG betalad gener\u00f6st f\u00f6r mina resor till Tyskland, men jag kunde aldrig s\u00e4ga n\u00e4r jag skulle bli klar. Man fick jobba p\u00e5 tills handledaren tyckte att det var tillr\u00e4cklig bra. Jag skulle inte ens en g\u00e5ng kommit p\u00e5 id\u00e9n att fr\u00e5ga n\u00e4r jag kunde t\u00e4nkas vara klar, utan det var uppenbart att det var upp till mig och hur bra mitt arbete var.<\/p>\n

I Sverige idag \u00e4r doktoranderna anst\u00e4llda och har r\u00e4ttigheter som s\u00e5dana. Om de inte \u00e4r n\u00f6ja med sin handledare har de r\u00e4tt att byta. Att klaga p\u00e5 f\u00f6r mycket arbete och stress h\u00f6r till vardagen. Anledningen kan t.ex. vara att doktoranden tycker han f\u00e5r f\u00f6r mycket kritik eller f\u00f6r lite hj\u00e4lp. Av och till kan det bara handla om personkemin. \u00c5terigen st\u00e5r ledningen p\u00e5 doktorandens sida. I m\u00e5nga fall \u00e4r det professorn sj\u00e4lv som har skaffat fram pengarna till doktorandens l\u00f6n och avh\u00e4nger av dennes prestation f\u00f6r sitt eget externfinansierade forskningsprojekt. Men doktoranden ska trots detta ha r\u00e4tt att ta dessa pengar med sig och byta till en annan handledare, vilket leder till att projektet inte blir klart i tid. M\u00e5nga professorer tycker inte att det \u00e4r m\u00f6dan v\u00e4rd att ha fler doktorander. Konsekvenserna av detta inser l\u00e4saren sj\u00e4lv.<\/p>\n

Idag \u00e4r det sv\u00e5rt f\u00f6r en handlare att kr\u00e4va att doktoranden arbetar h\u00e5rt. F\u00f6rr kunde man stoppa en doktorand som inte arbetade fr\u00e5n att l\u00e4gga fram sin avhandling. Detta h\u00e4nder mycket s\u00e4llan i dag. Jag har faktisk inte varit med om ett enda fall. D\u00e5 man tog bort licentiatexamen p\u00e5 de flesta av landets l\u00e4ros\u00e4ten \u00f6vergav man ocks\u00e5 den sista sanktionsm\u00f6jligheten man hade gentemot doktoranden. Sedan fr\u00e5gar handledare n\u00e5gra kollegor om de vill sitta i disputationskommitt\u00e9n. Dessa tackar ofta ja f\u00f6r att de k\u00e4nner handledaren och kanske f\u00f6r att de kan f\u00e5 lite extra betalt. S\u00e4llan tittar de igenom arbetet innan de svarar.<\/p>\n

Det \u00e4r inte ovanligt att doktoranden blir slaktad p\u00e5 slutseminariet, innan sj\u00e4lva disputationen, och att denne f\u00e5r en l\u00e5ng rad punkter som m\u00e5ste \u00e5tg\u00e4rdas, men dessa punkter f\u00f6ljs s\u00e4llan upp innan det \u00e4r f\u00f6r sent. Man f\u00e5r sl\u00e4ppa genom avhandlingen trots bristerna. Jag har sett detta otaliga g\u00e5ngar. Som extern opponent som har tackat ja till uppdraget k\u00e4nner man sig tvungen att godk\u00e4nna arbetet. Allt blir en enda stor obekv\u00e4m kompromiss.<\/p>\n

Detta f\u00e5r en l\u00e5ng rad konsekvenser. Vi f\u00e5r inte bara s\u00e4mre doktorer och forskare, utan duktiga l\u00e4rare s\u00f6ker sig bort fr\u00e5n undervisningen. Lundaprofessorn Dick Harrison beskrev i en kr\u00f6nika hur han efter en tids ledighet kom tillbaka till universitetet och m\u00f6ttes av en storm av klagom\u00e5l fr\u00e5n studenter. Han ber\u00e4ttade hur lusten att f\u00f6rel\u00e4sa f\u00f6rsvann.  N\u00e5got hade h\u00e4nt under tiden han var borta. Studenterna hade anammat en ny attityd till sina studier och gentemot sin l\u00e4rare. Respekt var nu ersatt med kundt\u00e4nkande. Man fick heller inget st\u00f6d av dekanen.<\/p>\n

Systemet med studentinflytande i Sverige har helt uppenbart sp\u00e5rat ur. Och det \u00e4r inte f\u00f6rsta g\u00e5ngen ursp\u00e5rning sker. P\u00e5 60-talet och tidiga 70-talet var det Karl Marx som satta griller i huvudet p\u00e5 studenterna. Nu \u00e4r motiven mer egoistiska och lite fega.<\/p>\n

S\u00e5, hur l\u00f6ser vi detta problem? Problemet med att utvidga r\u00e4ttigheter \u00e4r att det n\u00e4stan \u00e4r om\u00f6jligt att \u00e5terkalla dem. Det \u00e4r som med demokratin generellt. St\u00e4ndig flera grupper f\u00e5r r\u00f6sta i politiska val. Sedan \u00e4r det f\u00f6r sent att backa tillbaka om utvecklingen tog en fel riktning. Exempelvis skulle det nu vara sv\u00e5rt att ta r\u00f6str\u00e4tten fr\u00e5n frihetsber\u00f6vade kriminella om n\u00e5got parti nu skulle vilja det.<\/p>\n

Blir det ett b\u00e4ttre samh\u00e4lle bara f\u00f6r att fler f\u00e5r tycka till om n\u00e5got? Den fr\u00e5gan \u00e4r det f\u00e5 som st\u00e4ller sig. I st\u00e4llet leker man i Sverige med tanken att ge 16-\u00e5ringar r\u00f6str\u00e4tt. Vet de ens vad de politiska partierna st\u00e5r f\u00f6r? Om inte, \u00e4r det i s\u00e5 fall ansvarigt att l\u00e5ta dem r\u00f6sta? Sedan klagar politiker p\u00e5 populism i v\u00e4ljark\u00e5ren, folk som inte har n\u00e5gon \u00f6vertygelse utan sv\u00e4nger fr\u00e5n parti till parti utifr\u00e5n dagsaktuella h\u00e4ndelser. Vad f\u00f6rv\u00e4ntar man sig?<\/p>\n

P\u00e5 samma s\u00e4tt kan man fr\u00e5ga sig hur en h\u00f6g akademisk kvalit\u00e9 p\u00e5 h\u00f6gskolan kan uppr\u00e4tth\u00e5llas om studenterna f\u00e5r f\u00f6r mycket inflytande? Studenter sl\u00e5ss inte f\u00f6rst och fr\u00e4mst f\u00f6r h\u00f6gre kvalit\u00e9 och niv\u00e5. F\u00f6r det f\u00f6rsta vet de inte vad som \u00e4r realistisk att \u00e5stadkomma, utan de vill fr\u00e4mst bli klara med sina studier. F\u00e5r de v\u00e4lja vill de alla ha h\u00f6gsta betyg. Ska vi ge det till dem? Vad h\u00e4nder d\u00e5 med v\u00e4rdet av v\u00e5ra utbildningar?<\/p>\n

En l\u00f6sning vore att studenterna sj\u00e4lva inser att det inte \u00e4r vare sig till samh\u00e4llets eller deras egen f\u00f6rdel att de har f\u00f6r stor inflytande. Detta kommer, som l\u00e4saren f\u00f6rst\u00e5r, inte att h\u00e4nda. Det vi kan hoppas p\u00e5 \u00e4r att vi f\u00e5r en ny generation av opolitiska, sj\u00e4lvst\u00e4ndiga rektorer som v\u00e5gar fatta tuffa beslut och d\u00e4rmed s\u00e4tta sin position p\u00e5 spel. S\u00e5dana rektorer har vi redan n\u00e5gra av, men det kr\u00e4vs l\u00e5ngt fler.<\/p>\n

Exempelvis avgick min gamle chef Anders Hederstierna som rektor p\u00e5 Blekinge tekniska h\u00f6gskola d\u00e5 han till slut s\u00e5g sig n\u00f6dgad att st\u00e4nga campus i Karlshamn, i h\u00f6g grad p\u00e5 grund av f\u00f6r l\u00e5g akademisk niv\u00e5. Bristerna hos utbildningarna i Karlshamn var v\u00e4lk\u00e4nda under de \u00e5r jag var p\u00e5 BTH (i Ronneby \u2013 sedan lade man ner campus i d\u00e4r ocks\u00e5, men det \u00e4r en annan historia). En lokal politiker ringde utbildningsministern och sen var det slut p\u00e5 rektorskapet. Hederstierna gav inte efter men fick betala ett h\u00f6gt pris f\u00f6r sin v\u00e4gran.<\/p>\n

Fr\u00e5gan \u00e4r inte om vi ska ha studentinflytande eller inte, utan hur mycket. N\u00e4r demokratiseringen av h\u00f6gskolev\u00e4rlden sker p\u00e5 bekostnad av meritokratin kan vi inte l\u00e4ngre erbjuda utbildning och forskning av h\u00f6g kvalit\u00e9. Vi m\u00e5ste fr\u00e5ga oss sj\u00e4lva: hur mycket \u00e4r vi villiga till att offra p\u00e5 demokratins altare? Varf\u00f6r vill man inte inse att det \u00e4r just meritokratin som i slut\u00e4nden r\u00e4ttf\u00e4rdigar v\u00e5rt demokratiska system?<\/p>\n

Klaus Solberg S\u00f6ilen, professor i f\u00f6retagsekonomi, H\u00f6gskolan i Halmstad<\/p>\n

Till minne av min v\u00e4n och n\u00e4ra kollega Thomas Helgesson som nyligen l\u00e4mnade oss i sina b\u00e4sta \u00e5r.<\/p>\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Med dagens epostsystem ligger en klagan till rektor eller dekan bara ett par klick bort och tar betydligt mindre energi och intelligens \u00e4n att s\u00e4tta sig in i ett sv\u00e5rt \u00e4mne f\u00f6r en ny kurs. Ist\u00e4llet f\u00f6r att l\u00e4ra sig … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[366,943,475,858],"class_list":["post-4696","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet","tag-anders-hederstierna","tag-doktorandinflytande","tag-meritokrati","tag-studentinflytande"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4696","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4696"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4696\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4699,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4696\/revisions\/4699"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4696"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4696"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4696"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}