{"id":4719,"date":"2021-09-10T16:17:15","date_gmt":"2021-09-10T14:17:15","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4719"},"modified":"2021-09-10T16:17:15","modified_gmt":"2021-09-10T14:17:15","slug":"kronika-av-mats-alvesson-hogskolornas-malsattningar-vilseleder-doljer-hur-de-egentligen-styrs","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4719","title":{"rendered":"Kr\u00f6nika av Mats Alvesson: h\u00f6gskolornas m\u00e5ls\u00e4ttningar vilseleder \u2013 d\u00f6ljer hur de egentligen styrs"},"content":{"rendered":"

De m\u00e5l som anges f\u00f6r h\u00f6gskolornas verksamhet spelar i sj\u00e4lva verket en underordnad roll. Ist\u00e4llet \u00e4r det andra f\u00f6rh\u00e5llanden, \u00f6verv\u00e4ganden och mekanismer som styr. Det skriver Mats Alvesson, professor i f\u00f6retagsekonomi vid Lunds universitet, i veckans kr\u00f6nika.<\/em><\/p>\n

<\/p>\n

Medan man g\u00e4rna vill tro att organisationer styrs av \u00f6vergripande m\u00e5l \u2013 fr\u00e4mst bra utbildning och kvalificering av studenter, forskning som ger genuint ny, s\u00e4kerst\u00e4lld och samh\u00e4llsrelevant kunskap och, delvis via detta, direkta inspel till allm\u00e4nhet och olika samh\u00e4lleliga verksamheter \u2013 \u00e4r det nog allt oftare s\u00e5 att dessa m\u00e5l inte \u00e4r s\u00e4rskilt centrala (Alvesson, 2013; Perrow, 1978). M\u00e5len \u00e4r ofta diffusa och sv\u00e5ra att s\u00e4kert utv\u00e4rdera. I st\u00e4llet \u00e4r det andra f\u00f6rh\u00e5llanden, \u00f6verv\u00e4ganden och mekanismer som ofta styr.<\/p>\n

En avg\u00f6rande styrfaktor \u00e4r f\u00f6ljande av regelverk<\/em>. Allt viktigare f\u00f6r m\u00e5nga ledningar blir att g\u00f6ra allting korrekt och prickfritt. Ett stort problem \u00e4r att \u00e5tskilligt regleras. Mycket av detta har f\u00f6ga respekt f\u00f6r den s\u00e4rart som b\u00f6r pr\u00e4gla akademin:<\/p>\n

Varf\u00f6r har universitet och h\u00f6gskolor, vars oberoende \u00e4r av fundamental vikt, samma ledningsform som myndigheter som just inte ska vara oberoende utan som tv\u00e4rtom ska styras av regeringen via myndighetschefen? Svaret \u00e4r generande enkelt: statsmaktens str\u00e4van efter enhetlighet. Analys- och tankef\u00f6rm\u00e5gan str\u00e4cker sig inte l\u00e4ngre \u00e4n s\u00e5. Det g\u00e5r allts\u00e5 i h\u00f6gsta grad att ifr\u00e5gas\u00e4tta att det \u00e4r rationella \u00f6verv\u00e4ganden som best\u00e4mmer att det \u00e4r som det \u00e4r med ledningen av landets universitet. (Svegfors, 2019, s. 80)<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Ofta framh\u00e5lls att de formella kraven blir allt mer omfattande. Dessa kan givetvis ibland vara f\u00f6rnuftiga, vara i samklang med eller t.o.m. st\u00f6dja m\u00e5len men ofta \u2013 och troligen allt oftare \u2013 kolliderar dessa med en bra verksamhet. Som en prefekt jag talat med uttryckte det: \u201dDet h\u00e4r jobbet handlar hela tiden om att balansera mellan det formella och g\u00f6ra det r\u00e4tta.\u201d<\/p>\n

Styrande f\u00f6r m\u00e5nga universitet och h\u00f6gskolor tycks vara f\u00f6ljande:<\/p>\n

Bygga upp och vidmakth\u00e5lla en stor administrativ apparat<\/em>, d\u00e4r enheters och funktioners \u00f6nskem\u00e5l att v\u00e4xa och f\u00e5 status och makt blir reellt styrande. Till detta kommer m\u00e5nga ledningars och stabers \u00f6nskan att utveckla policyer och regelverk. Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s frestande f\u00f6r m\u00e5nga som h\u00e5ller p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhet, s\u00e4kerhet, etikpr\u00f6vningsfr\u00e5gor, kvalitetss\u00e4kring, innovation, arbetsmilj\u00f6, samverkan, marknadsf\u00f6ring, varum\u00e4rkesarbete, certifiering, kommunikation, HRM osv. att se behoven av de egna enheterna och funktionerna och f\u00f6rs\u00f6ka utvidga volymerna, statusen och maktbaserna. Det \u00e4r en klassiker att administration tenderar att sv\u00e4lla (Forsell & Ivarsson Westerberg, 2014). N\u00e4r folk v\u00e4l har hamnat p\u00e5 plats vill man ha arbetsuppgifter \u2013 och g\u00e4rna s\u00e5dana som ocks\u00e5 h\u00e5ller andra sysselsatta. Som sk\u00e4mtare s\u00e4ger: \u201dendast en d\u00e5re fruktar inte en HR-person med gott om tid\u201d (N\u00f6rmark & Fogh Jensen, 2018). Politiska signaler om t.ex. m\u00e5ngfald (Adamson, 2014), \u00e4ven om detta \u00e4r mindre popul\u00e4rt att framh\u00e5lla i dag \u00e4n f\u00f6r tio \u00e5r sedan, j\u00e4mst\u00e4lldhet eller samverkan kan medf\u00f6ra ordentliga satsningar. Universitet och h\u00f6gskolor bygger g\u00e4rna upp enheter och organ samt startar aktiviteter som f\u00f6rv\u00e4ntas bidra till, eller i alla fall ge sken av, \u201dsamverkan\u201d, i en eller annan mening, mellan h\u00f6gskolan och det omgivande samh\u00e4llet. Ofta lever dessa sina egna liv, frikopplat fr\u00e5n huvuddelen av k\u00e4rnverksamheten. P\u00e5 liknande s\u00e4tt l\u00e4gger l\u00e4ros\u00e4ten i dag stora resurser p\u00e5 kommunikationsapparater med oklart och tveksamt v\u00e4rde f\u00f6r k\u00e4rnverksamheten. S\u00e5 tycks det delvis ocks\u00e5 f\u00f6rh\u00e5lla sig n\u00e4r det g\u00e4ller ackreditering som t ex ekonomih\u00f6gskolor g\u00e4rna \u00e4gnar sig \u00e5t.<\/p>\n

Undvika konflikter och mots\u00e4ttningar<\/em>. Snarare \u00e4n att ta upp m\u00e5nga reella problem sopas en del som inte \u00e4r alltf\u00f6r synligt eller som n\u00e5gon har ett egenintresse av att f\u00f6ra fram under mattan. Mindre starka undervisnings- och forskningsprestationer f\u00f6ljs inte alltid upp som man borde \u2013 om inte studenter klagar eller forskningsanslagen sinar. Vid m\u00e5nga institutioner \u00e4gnar studerandet knapp halvtid \u00e5t sina studier. Resurssl\u00f6seri \u2013 exempelvis kompetensutvecklingstid som inte nyttjas f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let eller \u00f6verbefordran \u2013 \u00e5tg\u00e4rdas kanske inte. Ofta anst\u00e4lls folk som \u00e4r inne i v\u00e4rmen: det \u00e4r vanligt med internrekrytering och -befordran. Meritokrati predikas medan nepokrati ofta praktiseras. Det senare g\u00f6r folk som redan \u00e4r p\u00e5 en arbetsplats n\u00f6jda: man beh\u00f6ver inte konkurrera om tj\u00e4nster och befordran.<\/p>\n

G\u00f6ra alla m\u00f6jliga intressentgrupper<\/em>, med olika s\u00e4rintressen, n\u00f6jda. N\u00e4mnda ben\u00e4genhet att gynna de egna vid tills\u00e4ttningar \u00e4r ett uttryck f\u00f6r detta. Fackliga krav, studentf\u00f6reningars och minoritetsgruppers \u00f6nskem\u00e5l kan naturligtvis medverka till en bra verksamhet men ibland drar de \u00e5t motsatt h\u00e5ll. Olika gruppers s\u00e4rintressen kan f\u00e5 genomslag p\u00e5 bekostnad av allm\u00e4nintresset. I ett samh\u00e4lle i \u00f6kad utstr\u00e4ckning pr\u00e4glad av kr\u00e4nkthetskultur kan inskr\u00e4nkning av vad som r\u00e4knas som till\u00e5tna uppfattningar \u2013 undervisningsinneh\u00e5ll och forskningsresultat \u2013 l\u00e4tt framst\u00e5 som rimligt. Ingen som tillh\u00f6r en m\u00f6jligen diskriminerad grupp \u2013 k\u00f6n, \u00e5lder, etnicitet, religiositet, politisk uppfattning, sexuell l\u00e4ggning, yrkesgruppstillh\u00f6righet, konsumtionsm\u00f6nster \u2013 ska beh\u00f6va h\u00f6ra n\u00e5got som \u00e4r provokativt, menar en del. Trenden b\u00f6rjade i USA (Lukianoff & Hardt, 2015) men har spritt sig till Sverige. Men krav p\u00e5 \u201dtrygga rum\u201d \u00e4r potentiellt intellektuellt utarmande och blockerar viss forskning och viss undervisning.<\/p>\n

F\u00e5 allt att se bra ut<\/em>. Vi lever i ett samh\u00e4lle d\u00e4r granskningsbarhet \u00e4r centralt och vikten av att uppvisa fina skyltf\u00f6nster \u00e4r styrande (Alvesson, 2019). Det \u00e4r vanligt att signalera tjusighet med visions- och v\u00e4rdegrundsprat, en m\u00e4ngd policyer, strukturer och aktiviteter som ger fina skyltf\u00f6nster men som kanske inte tillf\u00f6r sj\u00e4lva k\u00e4rnverksamheten s\u00e5 mycket. \u00d6nskan att undvika s\u00e5dant som \u00e4r kontroversiellt och som kan leda till kritik \u00e4r ofta stark. Pallas och Wedlin (2020) diskuterar kritiskt hur man p\u00e5 de flesta l\u00e4ros\u00e4ten l\u00e4gger allt mera resurser p\u00e5 synlighetsfr\u00e4mjande kommunikation med varum\u00e4rken och medierelationer i centrum. Det kan handla om logotyper, hemsidor, satsningar p\u00e5 rankningslistor, instiftande av priser och utm\u00e4rkelser, byggnader, bloggar, strategidokument, sociala medier och allm\u00e4nt om att bygga upp kommunikations- och PR avdelningar. Detta varum\u00e4rkesarbete b\u00e4r sp\u00e5r av typiska managementfilosofier vilka potentiellt kan leda till \u00f6kade krav p\u00e5 konformism och minskat utrymme f\u00f6r kritiska eller alternativa r\u00f6ster.<\/p>\n

Vad kan g\u00f6ras? Ledningar skapar ofta lika mycket problem som l\u00f6sningar. De flesta chefer har att hantera en komplicerad mellanposition, \u00e4ven rektorer kan nog ofta f\u00f6rst\u00e5s fr\u00e4mst som underordnade i f\u00f6rh\u00e5llande till regering och regleringsverk. Trycket p\u00e5 vad jag n\u00e4mnt ovan kan vara mycket starkare \u00e4n f\u00f6rs\u00f6k att p\u00e5 allvar f\u00f6rb\u00e4ttra k\u00e4rnverksamheten. \u00c4ven en duktig prefekt eller dekan kan ha sv\u00e5rt att injaga mod i de r\u00e4ddh\u00e5gsna med starkt behov av trygga rum, g\u00f6ra de lata energiska, de f\u00f6rvirrade se ljuset, de regelefterlevandefixerade att t\u00e4nka sj\u00e4lvst\u00e4ndigt, f\u00e5 de opportunistiska och instrumentella att bli akademiska medborgare osv. De flesta inom akademin har nog inte valt yrkesbana f\u00f6r att de g\u00e4rna blir f\u00f6ljare s\u00e5 responsiviteten f\u00f6r ledningsinsatser \u00e4r ibland begr\u00e4nsad.<\/p>\n

D\u00e4remot \u00e4r det nog m\u00f6jligt att jobba lite mera intensivt och framg\u00e5ngsrikt \u00e4n vad som \u00e4r vanligt med att anst\u00e4lla s\u00e5 kvalificerad personal som m\u00f6jligt, f\u00e5 de som fungerar mindre bra att antingen utvecklas och f\u00f6rb\u00e4ttras eller s\u00f6ka annan anst\u00e4llning, tillse att heltidsstudier betyder heltid och att studenter faktiskt l\u00e4rt sig en del, att forsknings- och kompetensutvecklingspengar anv\u00e4nds v\u00e4l \u2013 och inte bara f\u00f6r CV-f\u00f6rb\u00e4ttring och som ett s\u00e4tt att minska p\u00e5 undervisningsb\u00f6rdan. Att ta bort on\u00f6diga regler och minimera skyltf\u00f6nsteraktiviteter, st\u00e5 emot s\u00e4rintressen och opportunistiska krav \u00e4r andra angel\u00e4gna arbetsuppgifter.<\/p>\n

Mats Alvesson<\/p>\n

Mats Alvesson, professor i f\u00f6retagsekonomi vid Lunds universitet. Han har nyligen utgivit Ledning och (sned)styrning i h\u00f6gskolan<\/em> (med Stefan Sveningsson) och Dumhetsparadoxen<\/em> (med Andr\u00e9 Spicer). Denna kr\u00f6nika \u00e4r baserad p\u00e5 ett kapitel i den f\u00f6rra boken.<\/p>\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n

Referenser<\/strong><\/h2>\n

Adamson, G. (2014) Svensk m\u00e5ngfaldspolitik. En kritik fr\u00e5n v\u00e4nster<\/i>. Malm\u00f6: Arx.<\/p>\n

Alvesson, M. (2013) Organisation och ledning \u2013 ett n\u00e5got skeptiskt perspektiv<\/i>. Lund: Studentlitteratur.<\/p>\n

Alvesson, M. (2019) Tomhetens triumf.<\/i> 3. uppl. Stockholm: Atlas.<\/p>\n

Forssell, A. & Ivarsson Westerberg, A. (2014). Administrationssamh\u00e4llet<\/i>. Lund: Studentlitteratur.<\/p>\n

Lukianoff, G. & Haidt, J. (2015) The coddling of the American mind. The Atlantic<\/i>, september.<\/p>\n

N\u00f6rmark, D. & Fogh Jensen, A. (2018) Pseudo-arbejde<\/i>. K\u00f6penhamn: Gyldendal.<\/p>\n

Pallas, J. & Wedlin, L. (2020) Slutet p\u00e5 den osynliga vetenskapen. Alvesson, M. & Sveningsson, S. (red). I Ledning och (sned)styrning i h\u00f6gskolan. <\/em>Lund: Studentlitteratur<\/p>\n

Svegfors, M. (2019) Efter universitetsstyrelserna. I Universitetet i f\u00f6r\u00e4ndring<\/i>. Lund: Kungl. Fysiografiska S\u00e4llskapet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

De m\u00e5l som anges f\u00f6r h\u00f6gskolornas verksamhet spelar i sj\u00e4lva verket en underordnad roll. Ist\u00e4llet \u00e4r det andra f\u00f6rh\u00e5llanden, \u00f6verv\u00e4ganden och mekanismer som styr. Det skriver Mats Alvesson, professor i f\u00f6retagsekonomi vid Lunds universitet, i veckans kr\u00f6nika.<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-4719","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4719","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4719"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4719\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4726,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4719\/revisions\/4726"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4719"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4719"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4719"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}