{"id":4785,"date":"2021-11-12T14:15:23","date_gmt":"2021-11-12T13:15:23","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4785"},"modified":"2021-11-12T16:29:31","modified_gmt":"2021-11-12T15:29:31","slug":"kronika-av-lotta-knutsson-brakenhielm-att-andra-kompetenskraven-efter-vad-kvinnor-ar-bra-pa-fel-vag-att-ga-for-okad-jamstalldhet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4785","title":{"rendered":"Kr\u00f6nika av Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm: att \u00e4ndra kompetenskraven efter vad kvinnor \u00e4r bra p\u00e5 fel v\u00e4g att g\u00e5 f\u00f6r \u00f6kad j\u00e4mst\u00e4lldhet"},"content":{"rendered":"

Man kan i syfte att f\u00e5 in fler kvinnor anpassa kraven efter vad (man tror att) kvinnor \u00e4r bra p\u00e5. Men v\u00e4ljer vi att hantera fr\u00e5gan p\u00e5 detta s\u00e4tt finns risk att det som \u00e4r h\u00f6gskolans huvudsakliga uppgift, att producera h\u00f6gkvalitativ forskning och utbildning, hamnar p\u00e5 undantag. Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm forts\u00e4tter h\u00e4r sin analys av j\u00e4mst\u00e4lldhet och kompetens. F\u00f6rsta delen publicerades h\u00e4r.<\/a><\/em><\/p>\n

G\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng h\u00e4nder det: resultatet av utlysningar av tj\u00e4nster och forskningsanslag rankar m\u00e4n generellt h\u00f6gre \u00e4n kvinnor.[1]<\/a> D\u00e5 universitet och h\u00f6gskolor (sedan 1994) \u00e4r \u00e5lagda att, liksom andra statliga myndigheter, arbeta f\u00f6r \u00f6kad j\u00e4mst\u00e4lldhet och \u00e5stadkomma en j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning betraktas detta som ett stort problem (i alla fall om det \u00e4r m\u00e4n som \u00e4r i majoritet). Hur ska man d\u00e5 f\u00f6rh\u00e5lla sig till detta? Att det kan vara en knepig avv\u00e4gning mellan att f\u00f6rdela resurser r\u00e4ttvist, dvs. till de mest meriterade, samtidigt som man f\u00f6rs\u00f6ker \u00e5stadkomma en j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning, vittnar universitetsanst\u00e4llda om. L\u00e5t mig ge tv\u00e5 exempel p\u00e5 hur man skulle kunna hantera det p\u00e5st\u00e5dda problemet, ett mindre bra och ett fullt acceptabelt.<\/p>\n

Ett \u00e4r att unders\u00f6ka om det finns n\u00e5got som kvinnor \u00e4r b\u00e4ttre p\u00e5 \u00e4n m\u00e4n och som i s\u00e5 fall skulle kunna anv\u00e4ndas som bed\u00f6mningsunderlag f\u00f6r att d\u00e4rmed f\u00e5 med fler kvinnor. Hur \u00e4r det med samarbetsf\u00f6rm\u00e5ga till exempel? Eller medk\u00e4nsla? Vi pr\u00f6var att skriva in dessa egenskaper i kravprofilen. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt borde det kunna leda till \u00f6nskv\u00e4rt resultat. Ett annat (och, enligt min mening, b\u00e4ttre) \u00e4r att fundera \u00f6ver om vi kanske m\u00e4ter fel saker n\u00e4r vi tills\u00e4tter tj\u00e4nster och f\u00f6rdelar forskningsmedel? Det f\u00f6refaller ju som om kvinnor missgynnas, och det \u00e4r inte s\u00e4kert att den som har flest publikationer och citeringar, vilket \u00e4r den vanliga grunden f\u00f6r bed\u00f6mning, alltid \u00e4r den som mest framg\u00e5ngsrikt bidrar till att forskningen g\u00e5r fram\u00e5t eller att utbildningen h\u00e5ller h\u00f6g kvalitet. Vi pr\u00f6var att vidga bed\u00f6mningsunderlaget och ser om utfallet blir ett annat, f\u00f6rhoppningsvis det \u00f6nskade.<\/p>\n

I min f\u00f6rra kr\u00f6nika[2]<\/a> tog jag upp risken med att man i syfte att f\u00e5 med en i sammanhanget underrepresenterad och d\u00e4rf\u00f6r till synes missgynnad grupp, anpassar bed\u00f6mningen av kompetens s\u00e5 att denna grupp inte l\u00e4ngre framst\u00e5r som missgynnad. Det \u00e4r sj\u00e4lvfallet v\u00e4rdefullt att se \u00f6ver grunderna f\u00f6r kompetensbed\u00f6mning t.ex. vid anst\u00e4llning, professorsutn\u00e4mningar eller tilldelning av forskningsanslag. Det kan ju vara s\u00e5 att ett oj\u00e4mnt utfall s\u00e5dant att exempelvis 70 % av forskningsanslag tilldelas m\u00e4n trots att de utg\u00f6r endast 40 % av dem som skulle kunna komma i fr\u00e5ga, kan vara en indikation p\u00e5 att (som i detta fall) kvinnor missgynnas eller diskrimineras, och det finns d\u00e4rf\u00f6r anledning att ta reda p\u00e5 hur det f\u00f6rh\u00e5ller sig med den saken. En \u00e4ndring b\u00f6r dock endast motiveras med att de tidigare bed\u00f6mningsgrunderna inte motsvarar den kvalitet och kompetens man \u00f6nskar, och man b\u00f6r akta sig f\u00f6r att dra slutsatsen att en grupp \u00e4r missgynnad eller diskriminerad enbart utifr\u00e5n det faktum att den \u00e4r underrepresenterad i ett visst utfall.<\/p>\n

I rapporten J\u00e4mst\u00e4lldhet i akademin<\/em> (2020:6)[3]<\/a> ges en m\u00e4ngd exempel p\u00e5 hur man generellt arbetat med att uppn\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhetsm\u00e5len (sid 21 f). Utbildning f\u00f6r anst\u00e4llda eller grupper av anst\u00e4llda i normkritik, genus och j\u00e4mst\u00e4lldhet samt \u201d\u00f6kade krav att beakta genus och j\u00e4mst\u00e4lldhet i urvals- och meriteringsprocesser\u201d \u00e4r tv\u00e5 s\u00e4tt att arbeta mot m\u00e5len. Generellt efterstr\u00e4vas n\u00e5got man ben\u00e4mner som \u201dett normkritiskt, inkluderande eller genusmedvetet\u201d arbetss\u00e4tt. Till de b\u00e4ttre metoderna h\u00f6r, enligt min mening, att man avs\u00e4tter medel f\u00f6r specifika personalgrupper att meritera sig, t.ex. fr\u00e5n lektor till docent eller fr\u00e5n docent till professor, samt olika former av n\u00e4tverk och mentorskap i syfte att ge ett st\u00f6d i karri\u00e4ren.<\/p>\n

Ett intressant f\u00f6rfaringss\u00e4tt \u00e4r f\u00f6ljande (sid 22): \u201dEtt exempel p\u00e5 ett f\u00f6r\u00e4ndrat arbetss\u00e4tt vid rekrytering \u00e4r omtag i s\u00f6kprocessen vid enk\u00f6nade s\u00f6kf\u00e4lt i syfte att s\u00e4kerst\u00e4lla lika villkor f\u00f6r kvinnor och m\u00e4n.\u201d Detta har man tydligen anv\u00e4nt sig av vid Chalmers, dock oklart hur (sid 43). Som jag tolkar begreppet \u201domtag i s\u00f6kprocessen\u201d handlar det om att man helt enkelt g\u00f6r om processen i de fall utfallet inte blivit det \u00f6nskade. Om min tolkning \u00e4r riktig inneb\u00e4r detta f\u00f6rfaringss\u00e4tt i praktiken att man v\u00e4ljer bort v\u00e4lmeriterade s\u00f6kande enbart p\u00e5 grund av att de tillh\u00f6r fel k\u00f6n! <\/em>En s\u00e5dan rutin, n\u00e4mligen en som inneb\u00e4r att rektor kan pausa en rekrytering om det bara \u00e4r m\u00e4n som s\u00f6kt tj\u00e4nsten, finns redan (sedan 2016) vid Lunds universitet.[4]<\/a><\/p>\n

Att se \u00f6ver grunderna f\u00f6r kompetensbed\u00f6mning \u00e4r som sagt ytterligare ett s\u00e4tt att arbeta f\u00f6r en j\u00e4mnare k\u00f6nsf\u00f6rdelning. Detta har man gjort vid Ume\u00e5 universitet som jag ber\u00f6rde i min f\u00f6rra kr\u00f6nika. Ett annat exempel \u00e4r H\u00f6gskolan i Kristianstad (sid 39-41). Tidigare har resurser f\u00f6rdelats s\u00e5 att ca 70 % har tillfallit m\u00e4n trots att detta inte motsvarar m\u00e4nnens andel av forskarna vid h\u00f6gskolan. D\u00e4rf\u00f6r har man s\u00f6kt andra v\u00e4gar. Till exempel har man b\u00f6rjat r\u00e4kna in s\u00e5dant som \u201dsamverkan\u201d vid bed\u00f6mning av meriter:<\/p>\n

En \u00f6versyn av meriteringssystemet ur ett j\u00e4mst\u00e4lldhetsperspektiv visade att forskningsmeriter (publikationer, externa medel, doktorandhandledning,) v\u00e4rderades h\u00f6gre \u00e4n undervisning (pedagogisk kompetens) och samverkan premierades knappast alls. Meriteringssystemet \u00e4ndrades till att \u00e4ven premiera samverkansfaktorer.<\/p>\n

Man inf\u00f6rde \u00e4ven \u201dprestationsbaserad\u201d forskningstid som f\u00f6rdelades i relation till det f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5rets prestationer vilket resulterade i att kvinnor och m\u00e4n fick femtio procent vardera av forskningsresurserna. Man satte ocks\u00e5 tidigare \u00e5rs prestationer i relation till den forskningstid som forskarna haft till sitt f\u00f6rfogande beroende p\u00e5 position. Dessa \u00e5tg\u00e4rder tillsammans med att man r\u00e4knat in samverkan i bed\u00f6mningen ledde till att kvinnor tilldelades 54 % av resurserna och m\u00e4n 46 %. \u201d\u00c5r 2019 g\u00e5r sextio procent av forskningsmedel till kvinnor och fyrtio procent till m\u00e4n, en f\u00f6rdelning som ganska v\u00e4l motsvarar k\u00f6nsf\u00f6rdelningen mellan kvinnor och m\u00e4n som \u00e4r forskare vid l\u00e4ros\u00e4tet.\u201d<\/p>\n

\u00c4ven vid J\u00f6nk\u00f6ping University har man \u00e4ndrat meritber\u00e4kningssystemet: \u201dI den nya anst\u00e4llningsordningen tydligg\u00f6rs att meritering baseras p\u00e5 olika meriter, det vill s\u00e4ga b\u00e5de vetenskaplig och pedagogisk skicklighet\u201d (sid 65). Till vetenskapliga och pedagogiska meriter har \u00e4ven lagts \u201dsamh\u00e4llsrelaterade\u201d (sid 66) vilka dock inte definieras n\u00e4rmare.<\/p>\n

J\u00e4mst\u00e4lldhet inneb\u00e4r att alla oavsett k\u00f6n ska ha samma villkor och f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Detta \u00e4r dock inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis samma sak som lika utfall. Visst kan man anpassa resursf\u00f6rdelning, anst\u00e4llningsf\u00f6rfarande och bed\u00f6mningsgrunder s\u00e5 att man till sist n\u00e5r \u00f6nskat resultat, i detta fall en j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning. Som jag n\u00e4mnde inledningsvis kan man i syfte att f\u00e5 in fler kvinnor anpassa kraven efter vad (man tror att) kvinnor \u00e4r bra p\u00e5. Men v\u00e4ljer vi att hantera fr\u00e5gan p\u00e5 detta s\u00e4tt finns risk att det som \u00e4r, eller borde vara, universitetens och h\u00f6gskolans huvudsakliga uppgift, n\u00e4mligen att producera h\u00f6gkvalitativ forskning och utbildning, hamnar p\u00e5 undantag. Det vore som om \u2013 f\u00f6r att g\u00f6ra en drastisk j\u00e4mf\u00f6relse \u2013 man skulle s\u00e4nka kraven p\u00e5 korrekt svenska p\u00e5 juristlinjen i syfte att f\u00e5 in fler med utl\u00e4ndsk bakgrund.<\/p>\n

En b\u00e4ttre utg\u00e5ngspunkt \u00e4r att fundera \u00f6ver vad det \u00e4r som m\u00e4ts n\u00e4r tj\u00e4nster tills\u00e4tts och forskningsmedel f\u00f6rdelas.F\u00f6rvisso finns det anledning att ifr\u00e5gas\u00e4tta s\u00e4ttet att v\u00e4rdera kompetens. Till exempel \u00e4r det rimligt att s\u00e5dant som f\u00f6rm\u00e5ga att samverka och samarbeta har viss betydelse vid professorsutn\u00e4mningar. Professorn \u00e4r ju den som leder arbetet inom sin \u00e4mnesgrupp, som handleder doktorander, som ansvarar f\u00f6r att h\u00f6gre seminariet fungerar som det ska etc. Inte minst vid naturvetenskapliga institutioner d\u00e4r arbetet oftast bedrivs i forskarlag torde detta vara viktigt. En annan viktig kompetens n\u00e4r man anst\u00e4ller dem som ska ha en stor del undervisning i sin tj\u00e4nst, \u00e4r ju f\u00f6rst\u00e5s pedagogisk f\u00f6rm\u00e5ga. Och att s\u00e4tta antalet publikationer i relation till den tid f\u00f6r forskning en s\u00f6kande har (som man gjort vid HiK) f\u00f6refaller rimligt. Att anpassa kompetensbed\u00f6mning endast (eller fr\u00e4mst) f\u00f6r att f\u00e5 in dem av f\u00f6r n\u00e4rvarande underrepresenterat k\u00f6n, att skr\u00e4ddarsy en kravprofil s\u00e5 att den passar en grupp som till synes tidigare varit missgynnad, \u00e4r dock mindre l\u00e4mpligt. Det skulle till och med kunna straffa sig, f\u00f6r \u00e4r det s\u00e5 s\u00e4kert att kvinnor \u00e4r b\u00e4ttre n\u00e4r det g\u00e4ller samverkan och pedagogisk skicklighet \u00e4n vad m\u00e4n \u00e4r? En risk f\u00f6religger ocks\u00e5 f\u00f6r att man \u00e4ven framledes m\u00e5ste anpassa och \u00e4ndra bed\u00f6mningsgrunderna f\u00f6r att f\u00e5 med en grupp som (utifr\u00e5n etnicitet, hudf\u00e4rg, \u00e5lder, sexuell l\u00e4ggning etc.) \u00e4r eller varit underrepresenterad.<\/p>\n

En liten avslutande fundering: Hur kommer det sig att man inom det forskningsomr\u00e5de fr\u00e5n vilket man genomg\u00e5ende h\u00e4mtar kompetens f\u00f6r att arbeta med j\u00e4mst\u00e4lldhetsfr\u00e5gor, n\u00e4mligen genusvetenskapen, sj\u00e4lva misslyckats s\u00e5 kapitalt med att uppn\u00e5 en j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning? Min uppskattning \u00e4r att minst 90 % av dem som \u00e4r verksamma inom detta omr\u00e5de \u00e4r kvinnor och att det inte skett n\u00e5gon st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndring \u00f6ver tid. Till detta hoppas jag kunna \u00e5terkomma till i en senare kr\u00f6nika.<\/p>\n

Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm<\/p>\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n

Noter<\/h2>\n

[1]<\/a> Se t.ex. https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4089<\/a><\/p>\n

[2]<\/a> https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4756#more-4756<\/a><\/p>\n

[3]<\/a> https:\/\/www.jamstalldhetsmyndigheten.se\/files\/2020\/04\/J%C3%A4mst%C3%A4lldhet-i-akademin-2020.pdf<\/a><\/p>\n

[4]<\/a> https:\/\/www.tidningencurie.se\/nyheter\/2020\/09\/09\/ingen-spikrak-vag-mot-jamstalld-akademi\/?fbclid=IwAR1EU7sRqI3SuSge6alS2os-6QTGpEo9IyqVccscLtB5QV8DgQQlRJPfS8U<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Man kan i syfte att f\u00e5 in fler kvinnor anpassa kraven efter vad (man tror att) kvinnor \u00e4r bra p\u00e5. Men v\u00e4ljer vi att hantera fr\u00e5gan p\u00e5 detta s\u00e4tt finns risk att det som \u00e4r h\u00f6gskolans huvudsakliga uppgift, att producera … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[],"class_list":["post-4785","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4785","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4785"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4785\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4787,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4785\/revisions\/4787"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4785"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4785"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4785"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}