{"id":4806,"date":"2021-12-10T17:07:34","date_gmt":"2021-12-10T16:07:34","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4806"},"modified":"2021-12-10T17:07:34","modified_gmt":"2021-12-10T16:07:34","slug":"kronika-av-lotta-knutsson-brakenhielm-katastrofalt-ojamn-konsfordelning-inom-genusvetenskapen-sags-bero-pa-kompetensbaserad-rekrytering","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4806","title":{"rendered":"Kr\u00f6nika av Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm: katastrofalt oj\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning inom genusvetenskapen \u2013 s\u00e4gs bero p\u00e5 \u201dkompetensbaserad rekrytering\u201d"},"content":{"rendered":"

Det faktum att mer \u00e4n 80% av dem som \u00e4r verksamma inom genusvetenskapen \u00e4r kvinnor f\u00f6rklaras med \u201dkompetensbaserad rekrytering\u201d. Men n\u00e4r det finns fler m\u00e4n \u00e4n kvinnor inom ett omr\u00e5de anses det bero p\u00e5 \u201dpatriarkala strukturer\u201d. Det skriver Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm i veckans kr\u00f6nika, som tar upp den totala of\u00f6rm\u00e5gan hos genusvetare att till\u00e4mpa \u201dj\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering\u201d p\u00e5 det egna \u00e4mnet.<\/em><\/p>\n

<\/p>\n

\u00c4r det ett problem att det inom ett verksamhetsomr\u00e5de r\u00e5der en oj\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning? Inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis, har jag konstaterat i en tidigare kr\u00f6nika.[1]<\/a> Men om det g\u00e4ller ett verksamhetsomr\u00e5de d\u00e4r man anser sig vara experter p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhet blir det mer problematiskt.<\/p>\n

Sedan 2016 har samtliga statliga l\u00e4ros\u00e4ten (samt Chalmers tekniska h\u00f6gskola och J\u00f6nk\u00f6ping University) i uppdrag av regeringen att arbeta med j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering, vilket inneb\u00e4r att \u201dj\u00e4mst\u00e4lldhetsperspektivet genomsyrar allt beslutsfattande, all planering och allt utf\u00f6rande\u201d.[2]<\/a> Ett av m\u00e5nga m\u00e5l som brukar anges \u00e4r en j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning, vilket inneb\u00e4r att minst 40 % av vardera k\u00f6n ska finnas representerat p\u00e5 samtliga niv\u00e5er och i samtliga positioner. En nyckelroll i detta arbete f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering har Nationella sekretariatet f\u00f6r genusforskning haft, en roll som numera \u00e4r \u00f6vertagen av J\u00e4mst\u00e4lldhetsmyndigheten.<\/p>\n

I rapporten J\u00e4mst\u00e4lldhet i akademin<\/em> (2020:6)[3]<\/a>, som jag h\u00e4nvisade till i min f\u00f6rra kr\u00f6nika[4]<\/a>, ges en m\u00e4ngd exempel p\u00e5 hur man generellt arbetat med att uppn\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhetsm\u00e5len (sid 21 f). Utbildning f\u00f6r anst\u00e4llda eller grupper av anst\u00e4llda i normkritik, genus och j\u00e4mst\u00e4lldhet samt \u201d\u00f6kade krav att beakta genus och j\u00e4mst\u00e4lldhet i urvals- och meriteringsprocesser\u201d \u00e4r tv\u00e5 s\u00e4tt att arbeta mot m\u00e5len. Vid G\u00e4vle h\u00f6gskola ges t.ex. en obligatorisk kurs i genusteori.[5]<\/a>Generellt efterstr\u00e4vas n\u00e5got man ben\u00e4mner som \u201dett normkritiskt, inkluderande eller genusmedvetet\u201d arbetss\u00e4tt.<\/p>\n

N\u00e5got som \u00e4r m\u00e4rkligt \u00e4r att man inom det forskningsomr\u00e5de fr\u00e5n vilket man genomg\u00e5ende h\u00e4mtar kompetens och expertis f\u00f6r att arbeta med j\u00e4mst\u00e4lldhetsfr\u00e5gor, n\u00e4mligen genusvetenskapen, sj\u00e4lva misslyckats s\u00e5 kapitalt med att uppn\u00e5 en j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning. Min uppskattning \u00e4r att minst 80 % av dem som \u00e4r verksamma inom detta omr\u00e5de \u00e4r kvinnor och att det inte skett n\u00e5gon st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndring \u00f6ver tid. Man har s\u00e5ledes en del att jobba med (\u00e4ven om man med r\u00e5ge uppfyllt Feministiskt initiativs m\u00e5l om \u201dminst h\u00e4lften kvinnor p\u00e5 alla poster och p\u00e5 alla niv\u00e5er inom akademin\u201d[6]<\/a>).<\/p>\n

L\u00e5t mig ge n\u00e5gra exempel. Vid Centrum f\u00f6r genusvetenskap vid Uppsala universitet \u00e4r fyra av institutionens 44 forskare m\u00e4n. Vid \u00c5bo Akademi \u00e4r samtliga 12 kvinnor. I Lund ser det n\u00e5got b\u00e4ttre ut: sju m\u00e4n och 22 kvinnor \u00e4r verksamma inom genusvetenskapen. I G\u00f6teborg \u00e4r det tre m\u00e4n och sju kvinnor samt tv\u00e5 os\u00e4kra (sv\u00e5rtolkade namn, foton saknas). I Ume\u00e5 tre m\u00e4n och 35 kvinnor. Tema Genus vid Link\u00f6pings universitet: 22 kvinnor och fem m\u00e4n. Liknade siffror presenteras i Genusdoktrinen<\/em>[7]<\/a> (s 264 f): vid Nationella sekretariatet f\u00f6r genusforskning var (n\u00e4r boken skrevs) fyra av totalt 20 anst\u00e4llda m\u00e4n.<\/p>\n

Detta rimmar f\u00f6rst\u00e5s illa i f\u00f6rh\u00e5llande till de m\u00e5l man arbetar mot.:<\/p>\n

Centrum f\u00f6r genusvetenskap ska arbeta f\u00f6r att det ska finnas en j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning inom olika anst\u00e4llningskategorier, inklusive doktorandkategorin, och att det betr\u00e4ffande studenter i grundutbildningen ska finnas en j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning inom varje studieprogram (disciplin). Med j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning avses att det finns minst 40 % av vardera f\u00f6r n\u00e4rvarande tv\u00e5 existerande juridiska k\u00f6n.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Detta fastsl\u00e5s i Likabehandlingsplan f\u00f6r genusvetenskapen i Uppsala.[8]<\/a> Denna plan \u00e4r fr\u00e5n 2014 och jag har \u00e4nnu inte lyckats f\u00e5 tag p\u00e5 n\u00e5gon senare trots att man lovat att en s\u00e5dan ska finnas tillg\u00e4nglig p\u00e5 hemsidan, i enlighet med vad universitetet centralt kr\u00e4ver, n\u00e4mligen en uppdaterad plan vart tredje \u00e5r. Liknande problem med att f\u00e5 fram j\u00e4mst\u00e4lldhets- och likabehandlingsplaner tycks finnas vid J\u00e4mst\u00e4lldhetsmyndigheten.[9]<\/a><\/p>\n

Vad inneh\u00e5ller d\u00e5 ovan n\u00e4mnda likabehandlingsplan? Det som sl\u00e5r \u00e5tminstone mig \u00e4r tre saker:<\/p>\n