{"id":4894,"date":"2022-03-25T16:06:56","date_gmt":"2022-03-25T15:06:56","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4894"},"modified":"2022-03-25T16:06:56","modified_gmt":"2022-03-25T15:06:56","slug":"kronika-av-lotta-knutsson-brakenhielm-inte-bara-aktivister-bakom-hogskolans-politiska-agendor-aven-vanliga-akademiker-bidrar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4894","title":{"rendered":"Kr\u00f6nika av Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm: inte bara aktivister bakom h\u00f6gskolans politiska agendor \u2013 \u00e4ven vanliga akademiker bidrar"},"content":{"rendered":"

Att skylla h\u00f6gskolans olika politiska agendor enbart p\u00e5 Aktivisterna \u00e4r en f\u00f6renkling som riskerar leda fel. \u00c4ven De Tysta, Medl\u00f6parna och De r\u00e4ttrogna bidrar till att genusteoretiskt och identitetspolitiskt tankegods n\u00e5r acceptans och blir policygrundande, menar Academic Rights Watch j\u00e4mst\u00e4lldhetskr\u00f6nik\u00f6r Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm.<\/em><\/p>\n

N\u00e4r en liten klick r\u00e4ttrogna jagar den som ifr\u00e5gas\u00e4tter att teser, problemformuleringar och slutsatser springer ur politisk \u00f6vertygelse och inte vetenskaplig nyfikenhet, fogar sig de flesta. Det \u00e4r inte s\u00e5 att kollegerna inte f\u00f6rst\u00e5r eller ser. Samma personer kan mellan sk\u00e5l och v\u00e4gg djupt beklaga den sektlika slutenhet som kopplat greppet om institutionen. N\u00e4r det br\u00e4nner till och fr\u00e5gan st\u00e4lls p\u00e5 sin spets sviktar modet och man tiger. D\u00e5 st\u00e5r kritikern ensam. F\u00f6r andra handlar tystnaden om egennytta och krass ekonomisk kalkyl.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

S\u00e5 skriver Anna-Karin Wyndhamn i en artikel i Axess<\/em> i januari i \u00e5r.[1]<\/a><\/p>\n

Det problem hon pekar p\u00e5 och som ARW otaliga g\u00e5nger uppm\u00e4rksammat, \u00e4r den politiska agenda som alltf\u00f6r ofta till\u00e5ts styra vad l\u00e4rare f\u00e5r s\u00e4ga, vilken forskning som f\u00e5r bedrivas och vilka tj\u00e4nster som f\u00e5r tills\u00e4ttas. N\u00e5gra exempel ur h\u00f6gen: den s.k. Hesslow-aff\u00e4ren vid Lunds universitet, Aronsson och n-ordet i Uppsala, sexologiutbildningen i Malm\u00f6. Ett m\u00e5h\u00e4nda allvarligare \u00e4rende \u00e4r den befordringsprofessur i litteraturvetenskap som docent Johan Lundberg, trots enh\u00e4lliga positiva sakkunnigutl\u00e5tanden, f\u00f6rv\u00e4grades, eventuellt p\u00e5 grund av att han kritiserat dominerande teoribildning s\u00e5som postkolonial identitetsteori och andra postmoderna riktningar, inom omr\u00e5det.[2]<\/a> D\u00e4rtill kommer s\u00e5dant som det utbredda och fr\u00e5n politiskt h\u00e5ll anbefallda genusteoretiska id\u00e9komplexet som f\u00f6ruts\u00e4tts implementeras i allt fr\u00e5n j\u00e4mst\u00e4lldhetsplaner till litteraturlistor. Ovan n\u00e4mnda id\u00e9er g\u00e5r ibland under beteckningen \u201cDIE\u201d (Diversity, Inclusivity and Equity). \u201dEnkelt uttryckt handlar det om den slags aktivistiskt och identitetspolitiskt arbete med m\u00e5ngfald, likabehandling och j\u00e4mst\u00e4lldhet.\u201d[3]<\/a><\/p>\n

En annan som uppm\u00e4rksammat problemet vid svenska universitet \u00e4r Sten Widmalm: \u201dN\u00e4r den h\u00f6gre\u00a0utbildningen politiseras och ideologiska st\u00e4llningstaganden blir viktigare f\u00f6r verksamheten \u00e4n idealen om att fritt s\u00f6ka ny kunskap l\u00e4mnar beg\u00e5vade forskare verksamheten\u201d, skriver han i en artikel i Axess<\/em> 2021.[4]<\/a> Och vidare:<\/p>\n

Det\u00a0<\/em>dogmatiska\u00a0t\u00e4nkandet hade tagit \u00f6ver. Harper-Scotts problembeskrivning \u00f6verensst\u00e4mmer med Boghossians. Akademisk verksamhet, i synnerhet inom humaniora och samh\u00e4llsvetenskap, har, menar han, f\u00e5tt som fr\u00e4msta syfte att verka f\u00f6r social r\u00e4ttvisa \u2013 s\u00e4rskilt f\u00f6r dem som betecknas som underprivilegierade p\u00e5 grund av deras ras, sexuella l\u00e4ggning, religi\u00f6sa identitet, eller socioekonomiska situation mer generellt.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Hur illa \u00e4r det d\u00e5 st\u00e4llt? Av det inledande citatet av Wyndhamn kan man l\u00e4tt f\u00e5 intrycket att id\u00e9erna omfattas och sprids av en liten men ack s\u00e5 h\u00f6gljudd grupp aktivister, och att de som inte \u00f6ppet protesterar avst\u00e5r antingen av r\u00e4dsla\/feghet eller f\u00f6r sn\u00f6d vinnings skull (karri\u00e4rm\u00e4ssigt); men att det endast \u00e4r ett litet f\u00e5tal som egentligen delar de id\u00e9er som uttrycks med stark emfas. (Viktigt att p\u00e5peka \u00e4r dock att fenomenet att vissa ideologiska perspektiv varit r\u00e5dande vid en akademisk institution inte \u00e4r ett nytt p\u00e5fund. Som exempel kan n\u00e4mnas den tidigare konfessionella agenda, inte minst f\u00f6r en luthersk teologi, som var dominerande vid Teologiska fakulteten i Uppsala och som kritiserades starkt av Ingmar Hedenius.)<\/p>\n

N\u00e5got som st\u00f6djer Wyndhamns farh\u00e5gor \u00e4r en studie om forskningsfrihet som Widmalm h\u00e4nvisar till i en artikel i Respons<\/em> 2020.[5]<\/a> Studien \u00e4r utf\u00f6rd i 28 europeiska l\u00e4nder av bl.a. utbildningsforskaren Terence Karran 2017. I denna beskrivs Sverige som ett av de l\u00e4nder som har minst forskningsfrihet: \u201dKarran visade vid en s\u00e4rskild presentation som arrangerades vid Lunds universitet 2018 att p\u00e5 en fr\u00e5ga om huruvida anslagsans\u00f6kningar hindrade forskare fr\u00e5n att bedriva den forskning som deras akademiska instinkt angav som viktig, s\u00e5 h\u00f6ll ungef\u00e4r sextio procent av de svenska respondenterna med.\u201d<\/p>\n

Men \u00e4r det s\u00e5? Kan man inte t\u00e4nka sig att m\u00e5nga faktiskt delar de id\u00e9er som \u201daktivisterna\u201d st\u00e5r f\u00f6r? Jag kommer h\u00e4r att resonera (och spekulera) om denna fr\u00e5ga utifr\u00e5n en indelning av akademikerna, dvs. de som \u00e4r verksamma vid v\u00e5ra universitet och h\u00f6gskolor (studenter, forskare och l\u00e4rare samt ledare f\u00f6r institutioner, fakulteter och h\u00f6gskolor), i fem grupper.<\/p>\n

\n
    \n
  1. Aktivisterna, de personer f\u00f6r vilka \u201dideologiska st\u00e4llningstaganden blir viktigare f\u00f6r verksamheten \u00e4n idealen om att fritt s\u00f6ka ny kunskap\u201d (Widmalm ovan).<\/em><\/li>\n<\/ol>\n<\/blockquote>\n

    Vi har studenter som anm\u00e4ler enskilda l\u00e4rare eller hela kurser och envisas med att forts\u00e4tta trots att de blivit v\u00e4nligt och respektfullt bem\u00f6tta. (Det finns \u00e4ven de som anm\u00e4ler men d\u00e4refter struntar i vad som h\u00e4nder och t.ex. uteblir fr\u00e5n uppf\u00f6ljande m\u00f6ten.)<\/p>\n

    Vi har l\u00e4rare och forskare som driver sin agenda. Ett avslutat exempel i n\u00e4rtid \u00e4r den radikalfeministiska agendan hos Eva Lundgren och hennes team av kvinnliga forskare i b\u00f6rjan av 2000-talet.[6]<\/a><\/p>\n

    Jag f\u00f6rest\u00e4ller mig detta \u00e4r en ganska liten grupp. Tyv\u00e4rr finns en risk att deras verksamhet f\u00e5r omfattande konsekvenser, bl.a. d\u00e4rf\u00f6r att den blir s\u00e5 uppm\u00e4rksammad och ibland omtalad i media som \u201daff\u00e4rer\u201d. Till exempel kan enskilda studenters eller studentgruppers h\u00f6gljudda och ofta upprepade uttalanden och protester, av institutionsledningar tolkas som ett uttryck f\u00f6r ett utbrett missn\u00f6je bland studenterna och mycken tid l\u00e4ggs ner p\u00e5 utredningar.<\/p>\n

    2. De tysta, de personer som inte delar \u201daktivisternas\u201d \u2013 eller de \u201dr\u00e4ttroendes\u201d, se nedan \u2013 uppfattning men som av olika sk\u00e4l avst\u00e5r fr\u00e5n att uttrycka detta.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

    I ett samtal med Erik J. Olsson i mars 2018 ber\u00e4ttar ovan n\u00e4mnde Karran att 14 % av svenska akademiker, enligt hans unders\u00f6kning, s\u00e4ger att de blivit utsatta f\u00f6r p\u00e5tryckningar (psychological preasure), detsamma g\u00e4ller f\u00f6r trakasserier (bullying) av kollegor, och att detta ofta leder till sj\u00e4lvcensur i st\u00e4llet f\u00f6r att man talar ut om saken.[7]<\/a><\/p>\n

    Ett s\u00e5dant sk\u00e4l kan vara r\u00e4dsla f\u00f6r att det ska p\u00e5verka karri\u00e4ren \u2013 den egna eller andras – negativt. Anna-Karin Wyndhamn ber\u00e4ttar:<\/p>\n

    Du f\u00e5r inte ber\u00e4tta s\u00e5dant som f\u00f6rs\u00e4mrar mina m\u00f6jligheter att f\u00e5 forskningsmedel!\u201d f\u00f6rmanade mig en professor n\u00e4r jag ber\u00e4ttade att jag tillsammans med Ivar Arpi skulle utkomma med boken\u00a0<\/em>Genusdoktrinen\u00a0(Fri Tanke, 2020). \u00c4ven om professorn visste att politiseringen var ett faktum, fick exemplen p\u00e5 snedvridningen inte komma ut. S\u00e5dan \u00e4rlighet kunde g\u00f6ra att penningkranen drogs \u00e5t. F\u00f6r henne.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

    Men det kan s\u00e4kert \u00e4ven handla om likgiltighet eller uppgivenhet. Man avst\u00e5r fr\u00e5n att komma med \u00f6ppen kritik eftersom man anser att det inte \u00e4r n\u00e5gon id\u00e9. Eller man bryr sig helt enkelt inte om det: l\u00e5t dem h\u00e5llas, jag forskar vidare med mitt projekt.<\/p>\n

    3. Medl\u00f6parna, de som s\u00e4ger sig inst\u00e4mma men inte g\u00f6r det.<\/p><\/blockquote>\n

    F\u00f6rmodligen finns det en hel del personer som inte delar de id\u00e9er man f\u00f6rmodas omfatta \u2013 normkritik, genusteori, postkolonialism, intersektionellt perspektiv eller vad det nu f\u00f6r tillf\u00e4llet kan vara \u2013 men som s\u00e4ger sig inst\u00e4mma eftersom man anser att det kan vara gynnsamt i karri\u00e4ren och f\u00f6r att f\u00e5 forskningsanslag.<\/p>\n

    4. De frispr\u00e5kiga, de som s\u00e4ger vad de tycker.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

    Ja, sen finns det f\u00f6rst\u00e5s den grupp som Wyndhamn och Widmalm sj\u00e4lva tillh\u00f6r och som uttrycker sin kritik \u00f6ppet. (Det finns \u00e4ven andra: Fredrik Svenaeus vid S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola \u00e4r ett utm\u00e4rkt exempel, ett annat ovan n\u00e4mnde Lundberg.)<\/p>\n

    Jag gissar att de som tillh\u00f6r denna grupp fr\u00e4mst \u00e4r s\u00e5dana personer som har karri\u00e4ren bakom sig och\/eller har en s\u00e4ker position inom den akademiska v\u00e4rlden.<\/p>\n

    5. De r\u00e4ttroende, de som faktiskt helt uppriktigt och kanske p\u00e5 goda grunder delar de \u201dpolitiskt korrekta\u201d id\u00e9erna \u2013 utan att dessa f\u00f6r den skull till\u00e5ts styra deras forskning<\/em><\/p><\/blockquote>\n

    S\u00e5 h\u00e4r skriver Fanny Forsberg Lundell, professor i franska, i en kommentar till boken Genusdoktrinen<\/em>:<\/p>\n

    F\u00e5 forskare inom humaniora och samh\u00e4llsvetenskap mots\u00e4tter sig explicit j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegreringen och tar den f\u00f6r sj\u00e4lvklar. Det \u00e4r ju just inom dessa f\u00e4lt som teorierna och forskningen om genus och intersektionalitet v\u00e4xt fram. I denna milj\u00f6 kommer j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegreringen lika mycket ovanifr\u00e5n som inifr\u00e5n, skulle man kunna f\u00f6rest\u00e4lla sig. Det blir sv\u00e5rare att skilja p\u00e5 vad som \u00e4r politiskt p\u00e5bud och vad som \u00e4r kollegiets vilja. Dessutom \u00e4r k\u00f6nsbalansen hos personalen betydligt mer j\u00e4mn, vilket kan t\u00e4nkas g\u00f6ra till\u00e4mpningen mindre omfattande och p\u00e5taglig \u00e4n i en milj\u00f6 som Chalmers. Detta torde vara en anledning till att s\u00e5 f\u00e5 akademiker inom dessa f\u00e4lt uppfattar det som att en ideologiskt f\u00e4rgad policy f\u00f6rs\u00f6ker styra forskning och undervisning. [8]<\/a><\/em><\/p><\/blockquote>\n

    Forsberg Lundell menar att m\u00e5nga m\u00e4nniskor, kanske de flesta, sj\u00e4lva omfattar och f\u00f6respr\u00e5kar vissa id\u00e9er som samtidigt \u00e4r p\u00e5bjudna, i detta fall j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering. Id\u00e9erna kommer lika mycket fr\u00e5n forskarna sj\u00e4lva som uppifr\u00e5n, och b\u00f6r inte ses som n\u00e5got som man inst\u00e4mmer i bara f\u00f6r att man inte v\u00e5gar s\u00e4ga emot. Om hon har r\u00e4tt i sina resonemang, b\u00f6r detta vara en ganska stor grupp.<\/p>\n

    S\u00e5 l\u00e5ngt mina spekulationer. Vad ska vi d\u00e5 dra f\u00f6r slutsatser?<\/p>\n

    Till att b\u00f6rja med menar jag att de som har som fr\u00e4msta m\u00e5l att bedriva politik eller ideologi b\u00f6r h\u00e4nvisas till andra arenor \u00e4n den akademiska. D\u00e4rut\u00f6ver menar jag att \u00e4ven om gruppen \u201dr\u00e4ttroende\u201d skulle visa sig vara den st\u00f6rsta \u00e4r det aldrig acceptabelt att de \u201dicke r\u00e4ttroende\u201d ska k\u00e4nna sig mobbade, utfrusna och till\u00e4mpa sj\u00e4lvcensur. Om det d\u00e4remot skulle visa sig att r\u00e4ttroende \u00e4r en t\u00e4mligen liten grupp och att majoriteten tillh\u00f6r \u201dde tysta\u201d, vilket det inledande Wyndhamn-citatet antyder \u2013 ja, d\u00e5 har vi sannerligen ett stort problem. Nog vore det v\u00e4l \u00f6nskv\u00e4rt med en enk\u00e4t om saken bland akademins verksamma!<\/p>\n

    Och jag sj\u00e4lv d\u00e5? Skulle jag ha skrivit dessa kr\u00f6nikor (detta \u00e4r min fjortonde) med ett kritiskt perspektiv p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbete inom akademin, om jag fortfarande hade n\u00e5gon form av potentiell karri\u00e4r framf\u00f6r mig? \u00c4rligt talat: jag vet inte.<\/p>\n

    Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm<\/p>\n

    Noter<\/h2>\n

    [1]<\/a> https:\/\/www.axess.se\/artiklar\/tryck-tillbaka\/?fbclid=IwAR3KHJeNjkNkBNGuRa3FxxSmcpYUuxOEZniTuT0dsVGW84yByMyMoIjOw7o<\/a><\/p>\n

    [2]<\/a> https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=2636<\/a><\/p>\n

    [3]<\/a> https:\/\/www.fokus.se\/synvinkel\/wyndhamn-och-heberlein-universiteten-sviker-sin-plikt\/?fbclid=IwAR1-v_rzQPZVMNFacybow0l66-swCi6BUoVjdOJ_ss42uPtdgJrUFvTF9ug<\/a><\/p>\n

    [4]<\/a> https:\/\/www.axess.se\/artiklar\/dogmerna-tar-over\/<\/a><\/p>\n

    [5]<\/a> http:\/\/tidskriftenrespons.se\/artikel\/radsla-och-radikalisering-urholkar-det-rationella-samtalet\/<\/a><\/p>\n

    [6]<\/a> https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Eva_Lundgren<\/a><\/p>\n

    [7]<\/a> https:\/\/www.youtube.com\/watch?v=KGFbdAQ2h1o<\/a><\/p>\n

    [8]<\/a> https:\/\/universitetslararen.se\/2020\/09\/03\/tre-fragor-till-akademin-om-boken-genusdoktrinen\/?fbclid=IwAR0xzoYbYrdt3Un-VuKGv_ZfcIFCiVeoryz76ORXKZcKuxnFvLU7LhzzibE<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Att skylla h\u00f6gskolans olika politiska agendor enbart p\u00e5 Aktivisterna \u00e4r en f\u00f6renkling som riskerar leda fel. \u00c4ven De Tysta, Medl\u00f6parna och De r\u00e4ttrogna bidrar till att genusteoretiskt och identitetspolitiskt tankegods n\u00e5r acceptans och blir policygrundande, menar Academic Rights Watch j\u00e4mst\u00e4lldhetskr\u00f6nik\u00f6r … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-4894","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4894","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4894"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4894\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4896,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4894\/revisions\/4896"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4894"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4894"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4894"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}