{"id":4940,"date":"2022-05-06T14:57:14","date_gmt":"2022-05-06T12:57:14","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4940"},"modified":"2022-05-06T16:25:17","modified_gmt":"2022-05-06T14:25:17","slug":"kronika-av-lotta-knutsson-brakenhielm-kvinnlig-dominans-ignoreras-i-jamstalldhetsmyndighetens-nya-rapport-om-utbildningsval-och-kon","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4940","title":{"rendered":"Kr\u00f6nika av Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm: kvinnlig dominans ignoreras i J\u00e4mst\u00e4lldhetsmyndighetens nya rapport om utbildningsval och k\u00f6n"},"content":{"rendered":"<p style=\"font-weight: 400\"><em>Enligt J\u00e4mst\u00e4lldhetsmyndigheten \u00e4r det fr\u00e4mst kvinnorna som v\u00e4ljer \u201dfel\u201d yrke, inte m\u00e4nnen. Den stora kvinnliga dominansen inom exempelvis v\u00e5rd och omsorg ignoreras, utan det \u00e4r bara manlig majoritet som anses vara ett problem. Det skriver ARW:s j\u00e4mst\u00e4lldhetskr\u00f6nik\u00f6r med anledning av en rapport som oavsiktligt blottl\u00e4gger det egentliga m\u00e5let f\u00f6r regeringens \u201dj\u00e4mst\u00e4lldhetsarbete\u201d.<\/em><\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\"><!--more--><\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\">\u201dKvinnor och m\u00e4n v\u00e4ljer i h\u00f6g grad olika utbildningar, trots att det l\u00e4nge funnits en politisk vilja att minska skillnaderna.\u201d S\u00e5 skriver man p\u00e5 J\u00e4mst\u00e4lldhetsmyndigheten med anledning av en nyligen publicerad rapport om k\u00f6nsskillnader i utbildningsval.<a href=\"\/\/90102A4E-352F-4809-9466-857AF0448985#_ftn1\" name=\"_ftnref1\">[1]<\/a> Hur ska vi tolka detta uttalande? Att m\u00e4nniskor envisas med att g\u00f6ra livsval p\u00e5 ett s\u00e4tt som styrande politiker inte anser vara \u00f6nskv\u00e4rda? I rapporten p\u00e5pekas (sid 59):<\/p>\n<blockquote>\n<p style=\"font-weight: 400\"><em>\/F\/orskningsresultat \/\u2026\/ visar att relationen mellan k\u00f6n och programval best\u00e5r trots att intentionen var att minska sociala oj\u00e4mlikheter genom den st\u00e4rkta valfriheten.&nbsp; I st\u00e4llet tyder forskning p\u00e5 att den omfattande f\u00f6r\u00e4ndringen g\u00e4llande skolutbud och specialiseringar har f\u00f6rst\u00e4rkt utbildningssystemets k\u00f6nssegregerade struktur. Valm\u00f6jligheterna \u00e4r t\u00e4mligen fortfarande avgr\u00e4nsade fr\u00e5n varandra i linje med normer om pojkar som tekniskt beg\u00e5vade och flickor som sociala och omh\u00e4ndertagande.<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n<p style=\"font-weight: 400\">Flickor och pojkar tenderar s\u00e5ledes, trots alla anstr\u00e4ngningar fr\u00e5n politiskt h\u00e5ll, att v\u00e4lja olika, och detta beror fr\u00e4mst eller enbart p\u00e5 samh\u00e4llets begr\u00e4nsande normer!<a href=\"\/\/90102A4E-352F-4809-9466-857AF0448985#_ftn2\" name=\"_ftnref2\">[2]<\/a><\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\">Str\u00e4van efter j\u00e4mst\u00e4lldhet har varit inf\u00f6rt i l\u00e4roplanerna f\u00f6r skola och gymnasieskola sedan slutet av sextiotalet (sid 23). I \u00f6ver femtio \u00e5r s\u00e5ledes! Och fortfarande v\u00e4ljer vi \u201dfel\u201d! Hur f\u00f6rklarar man d\u00e5 i rapporten de k\u00f6nsbundna valen?<\/p>\n<blockquote>\n<p style=\"font-weight: 400\"><em>Samh\u00e4llets normer och k\u00f6nsstereotypa f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt har visat sig vara en f\u00f6rklaringsfaktor till k\u00f6nsbundna utbildningsval. I l\u00e4roplanen framg\u00e5r tydligt att skolan har ett ansvar att motverka k\u00f6nsm\u00f6nster som begr\u00e4nsar elevernas l\u00e4rande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen och hur eleverna blir bem\u00f6tta samt vilka krav och f\u00f6rv\u00e4ntningar som st\u00e4lls p\u00e5 dem bidrar till elevernas uppfattningar om vad som \u00e4r kvinnligt och manligt. (sid 77)<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n<p style=\"font-weight: 400\">F\u00f6rklaringarna l\u00e4ggs s\u00e5ledes huvudsakligen p\u00e5 organisations- och informationsniv\u00e5, inte p\u00e5 individens eget \u00f6nskem\u00e5l.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\">Av den punktsammanfattning av f\u00f6rklaringsfaktorerna bakom k\u00f6nsskillnaderna, \u00e4r det endast tv\u00e5 av sammanlagt tio punkter som har med individens egen vilja (intresse, v\u00e4rderingar etc) att g\u00f6ra.<a href=\"\/\/90102A4E-352F-4809-9466-857AF0448985#_ftn3\" name=\"_ftnref3\">[3]<\/a> \u00d6vriga punkter handlar om s\u00e5dant som social bakgrund, tillg\u00e4nglig information, r\u00e5dande f\u00f6rest\u00e4llningar, \u00e4mneskulturer, utbildningsutbud samt olika villkor i \u201dk\u00f6nskodade omr\u00e5den\u201d.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\">Varf\u00f6r anser man det d\u00e5 problematiskt med k\u00f6nsbundna val? Det \u00e4r i synnerhet tre argument som lyfts fram (sid 3 samt avsnitt 1.2):<\/p>\n<ul>\n<li>Individers m\u00f6jligheter att utforska och utveckla olika intressen och f\u00e4rdigheter, och d\u00e4rmed sin personlighet, begr\u00e4nsas.<\/li>\n<li>Rekryteringsunderlaget p\u00e5 arbetsmarknaden begr\u00e4nsas, vilket f\u00f6rs\u00e4mrar f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning inom exempelvis bristyrken som har en kraftig underrepresentation av antingen kvinnor eller m\u00e4n.<\/li>\n<li>K\u00f6nsskillnader i utbildningsval \u00e4r en central fr\u00e5ga f\u00f6r att kvinnor och m\u00e4n ska ha samma makt att forma samh\u00e4llet och sina egna liv.<\/li>\n<\/ul>\n<p><span style=\"font-size: inherit\">I rapporten, vars titel i sin helhet lyder \u201dVal efter eget k\u00f6n \u2013 en kunskapssammanst\u00e4llning om k\u00f6nsskillnader i utbildningsval\u201d<\/span><a style=\"font-size: inherit\" href=\"\/\/90102A4E-352F-4809-9466-857AF0448985#_ftn4\" name=\"_ftnref4\">[4]<\/a><span style=\"font-size: inherit\">, redovisas resultatet av det uppdrag J\u00e4mst\u00e4lldhetsmyndigheten fick av regeringen 2021 att \u201dgenomf\u00f6ra en sammanst\u00e4llning av befintlig forskning och kunskap om k\u00f6nsskillnader i utbildningsval\u201d (s 3).<\/span><\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\">Rapporten \u00e4r en gedigen genomg\u00e5ng av forskningsrapporter i \u00e4mnet. D\u00e5 en grundlig kritisk granskning hade kr\u00e4vt att jag noggrant satt mig in i k\u00e4llmaterialet, vill jag h\u00e4r endast ta upp n\u00e5gra punkter som jag anser problematiska. Det \u00e4r framf\u00f6r allt tre punkter jag vill lyfta fram.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\"><em>Till att b\u00f6rja med<\/em> \u00e4r jag kritisk mot det tydliga fokus p\u00e5 strukturer och yttre faktorer man anger som huvudsakliga orsaker till val av utbildning, vilket jag p\u00e5pekat ovan. N\u00e5got st\u00f6rre utrymme f\u00f6r att vi som individer intresserar oss f\u00f6r olika saker och g\u00f6r olika livsval, av vilka vissa men l\u00e5ngtifr\u00e5n alla \u00e4r delvis k\u00f6nsbundna, ges inte. Man h\u00e4vdar (sid 10) att de \u00e5tg\u00e4rder som vidtagits f\u00f6r att bryta de k\u00f6nsbundna valen huvudsakligen varit \u201dkoncentrerade till att p\u00e5verka individers intressen och beteendem\u00f6nster\u201d, och att d\u00e4rf\u00f6r \u201dett st\u00f6rre fokus b\u00f6r riktas mot de samh\u00e4lleliga och organisatoriska strukturer som skapar skilda villkor i utbildningen\u201d. Problemet med att h\u00e4nvisa till strukturer \u00e4r dock att dessa m\u00e5ste konkretiseras: vari exakt best\u00e5r dessa begr\u00e4nsande strukturer? Och hur f\u00f6r\u00e4ndrar man strukturer utan att p\u00e5verka attityder och beteende hos de m\u00e4nniskor man anser vara uppr\u00e4tth\u00e5llare av dessa?<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\"><em>En annan punkt<\/em> jag vill ta upp \u00e4r att biologiska f\u00f6rklaringar lyser med sin fr\u00e5nvaro alternativt tillbakavisas. Av de tio f\u00f6rklaringspunkter jag n\u00e4mnde ovan handlar ingen om f\u00f6rekomsten av biologiska k\u00f6nsskillnader, skillnader som p\u00e5 gruppniv\u00e5 skulle kunna utg\u00f6ra \u00e5tminstone en delf\u00f6rklaring till att vi tenderar att g\u00f6ra n\u00e5got olika livs- och yrkesval. Med tanke p\u00e5 att den teoretiska modell man i allm\u00e4nhet utg\u00e5r ifr\u00e5n inom j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbete \u00e4r en enligt vilken kvinnligt och manligt enbart \u00e4r sociala konstruktioner, och att forskningsunderlaget \u00e4r h\u00e4mtat fr\u00e4mst fr\u00e5n sociologi, pedagogik och socialpsykologi, \u00e4r detta kanske inte s\u00e4rskilt f\u00f6rv\u00e5nande.<a href=\"\/\/90102A4E-352F-4809-9466-857AF0448985#_ftn5\" name=\"_ftnref5\">[5]<\/a> Ett bredare forskningsunderlag hade troligen gett en bredare f\u00f6rklaringspotential.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\">De enda g\u00e5nger biologiska k\u00f6nsskillnader ber\u00f6rs tillbakavisas deras f\u00f6rekomst som m\u00f6jlig delf\u00f6rklaring. I den inledande sammanfattningen h\u00e4vdas (sid 6): \u201dForskningssammanst\u00e4llningen visar att k\u00f6nsskillnader i utbildningsval inte \u00e4r resultatet av biologiskt f\u00f6rutbest\u00e4mda och skilda beg\u00e5vningsprofiler hos flickor och pojkar.\u201d Och senare (sid 42): \u201dMycket talar f\u00f6r att k\u00f6nsskillnader i utbildningsval inte \u00e4r resultatet av biologiskt f\u00f6rutbest\u00e4mda och skilda beg\u00e5vningsprofiler hos flickor och pojkar.\u201d<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\"><em>F\u00f6r det tredje<\/em> tycks det fr\u00e4mst vara kvinnorna som v\u00e4ljer \u201dfel\u201d, inte m\u00e4nnen. Till exempel handlar ett s\u00e4rskilt avsnitt (4.2) i rapporten om f\u00f6rs\u00f6k att \u00f6ka flickors intresse f\u00f6r teknik och naturvetenskap (traditionellt manligt omr\u00e5de), d\u00e4remot inget om f\u00f6rs\u00f6k att \u00f6ka pojkars intresse f\u00f6r v\u00e5rd och omsorg (traditionellt kvinnligt)!<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\">Uppenbarligen \u00e4r det fr\u00e4mst manlig dominans som \u00e4r problemet, inte kvinnlig. Att kvinnor dominerar inom de flesta utbildningsomr\u00e5den<a href=\"\/\/90102A4E-352F-4809-9466-857AF0448985#_ftn6\" name=\"_ftnref6\">[6]<\/a> n\u00e4mns visserligen, men det \u00e4r fr\u00e4mst den manliga dominansen som anses problematisk. Om k\u00f6nsf\u00f6rdelningen inom universitet och h\u00f6gskola (sid 34-) p\u00e5pekar man:<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\">Bland studenter p\u00e5 grundniv\u00e5 och avancerad niv\u00e5 \u00e4r det st\u00f6rsta \u00e4mnesomr\u00e5det l\u00e4s\u00e5ret 2020\/21 juridik och samh\u00e4llsvetenskap med drygt 233 600 studenter, varav 65 procent kvinnor och 35 procent m\u00e4n. \u00c4ven i det n\u00e4st st\u00f6rsta utbildningsomr\u00e5det, humaniora och teologi, \u00e4r kvinnor i majoritet med 64 procent av de drygt 108 000 studenterna. K\u00f6nsf\u00f6rdelningen \u00e4r det omv\u00e4nda p\u00e5 det tredje st\u00f6rsta utbildningsomr\u00e5det, teknik, d\u00e4r 62 procent av de drygt 98 000 studenterna var m\u00e4n och 38 procent kvinnor.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\">Kvinnor dominerar allts\u00e5 p\u00e5 omr\u00e5de 1 och 2. P\u00e5 omr\u00e5de 3 utg\u00f6r kvinnor 38 procent. Med tanke p\u00e5 att 60-40 brukar betraktas som en miniminiv\u00e5 f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lld k\u00f6nsf\u00f6rdelning, kan jag intressant nog konstatera att man inom omr\u00e5de 3 (det manligt dominerade) lyckas komma t\u00e4mligen n\u00e4ra idealet, medan det inom omr\u00e5de 1 och 2 r\u00e5der en n\u00e5got oj\u00e4mlik k\u00f6nsf\u00f6rdelning \u2013 till kvinnornas f\u00f6rdel!<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\">Jag presenterade tidigare de tre huvudargument f\u00f6r en j\u00e4mnare k\u00f6nsf\u00f6rdelning som anges i rapporten. I stort sett \u00e4r jag ben\u00e4gen att inst\u00e4mma i dessa. Om det \u00e4r s\u00e5 att individer blir eller k\u00e4nner sig begr\u00e4nsade att v\u00e4lja utbildning och yrkesinriktning enligt sina egna intressen och \u00f6nskningar (det f\u00f6rsta argumentet), \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s ett problem. Idealet \u00e4r att var och en har m\u00f6jlighet att, inom vissa gr\u00e4nser f\u00f6rst\u00e5s, g\u00f6ra sina egna livsval oavsett r\u00e5dande normer och f\u00f6rutfattade meningar. Fr\u00e5gan \u00e4r dock i vilken utstr\u00e4ckning individer \u00e4r eller k\u00e4nner sig begr\u00e4nsade? Att konkurrenskraft och kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning \u00e4r viktigt ur ett samh\u00e4llsperspektiv, \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s viktigt f\u00f6r oss alla. Om detta f\u00f6rs\u00e4mras av en oj\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning (det andra argumentet) \u00e4r det ett problem ur ett samh\u00e4llsperspektiv. \u00c5 andra sidan kan man fr\u00e5ga sig varf\u00f6r n\u00f6dv\u00e4ndig kompetens m\u00e5ste h\u00e4mtas fr\u00e5n underrepresenterat k\u00f6n?<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\">Jag tror att de flesta av oss \u00e4r \u00f6verens om att alla oavsett k\u00f6n ska ha samma m\u00f6jligheter att forma sina liv och att f\u00e5 makt och inflytande i samh\u00e4llet, och det \u00e4r m\u00f6jligt att k\u00f6nsskillnader i utbildningsval \u00e4r ett hinder f\u00f6r detta (det tredje argumentet). Fr\u00e5gan \u00e4r dock om kvinnor fortfarande \u00e4r underrepresenterade p\u00e5 maktpositioner. N\u00e5gra siffror ur den kr\u00f6nika jag h\u00e4nvisar till ovan<a href=\"\/\/90102A4E-352F-4809-9466-857AF0448985#_ftn7\" name=\"_ftnref7\">[7]<\/a> tyder p\u00e5 att s\u00e5 inte \u00e4r fallet:<\/p>\n<ul>\n<li>I Regeringskansliet var \u00e5r 2019 andelen kvinnor som chefer 54 procent och av de anst\u00e4llda totalt 62 procent. I sju av tio departement dominerar kvinnorna med \u00f6ver 60 procent varav i tv\u00e5 departement \u00f6ver 70 procent.<\/li>\n<li>Av verksamhetsomr\u00e5den inom staten var kvinnor i majoritet som chef inom sju av totalt tio omr\u00e5den \u00e5r 2019 (en \u00f6kning fr\u00e5n 2007 d\u00e5 motsvarande siffra var fyra omr\u00e5den).<\/li>\n<li>I regioner och kommuner var samma \u00e5r kvinnornas andel av de hel- och deltidsarvoderade politikerna 46 respektive 42 procent.<\/li>\n<\/ul>\n<p style=\"font-weight: 400\">Trots allt j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbete och politiska ambitioner under de senaste drygt femtio \u00e5ren, tenderar kvinnor och m\u00e4n p\u00e5 gruppniv\u00e5 att g\u00f6ra n\u00e5got olika livs- och yrkesval. En spekulativ hypotes till att detta av m\u00e5nga anses som ett stort samh\u00e4llsproblem, \u00e4r att de som arbetar med j\u00e4mst\u00e4lldhetsfr\u00e5gor utg\u00e5r fr\u00e5n att k\u00f6n och k\u00f6nsm\u00f6nster \u00e4r enbart sociala konstruktioner. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste det finnas f\u00f6rklaringar till att m\u00e4nniskor fortfarande envisas med att i viss m\u00e5n v\u00e4lja k\u00f6nsbundet; att det skulle kunna finnas biologiska f\u00f6rklaringsfaktorer \u00e4r n\u00e4mligen uteslutet.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400\">Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm<\/p>\n<p style=\"text-align: center\"><a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?page_id=2002\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n<h2>Noter<\/h2>\n<p><a href=\"\/\/90102A4E-352F-4809-9466-857AF0448985#_ftnref1\" name=\"_ftn1\">[1]<\/a> <a href=\"https:\/\/jamstalldhetsmyndigheten.se\/aktuellt\/nyheter\/manga-orsaker-till-konsskillnaderna-i-val-av-utbildning\/\">https:\/\/jamstalldhetsmyndigheten.se\/aktuellt\/nyheter\/manga-orsaker-till-konsskillnaderna-i-val-av-utbildning\/<\/a><\/p>\n<p><a href=\"\/\/90102A4E-352F-4809-9466-857AF0448985#_ftnref2\" name=\"_ftn2\">[2]<\/a> I synnerhet tycks detta vara fallet i arbetarklass och l\u00e4gre medelklass, medan \u00f6vre medelklass v\u00e4ljer mer \u201dk\u00f6nsblandat\u201d (sid 22-23).<\/p>\n<p><a href=\"\/\/90102A4E-352F-4809-9466-857AF0448985#_ftnref3\" name=\"_ftn3\">[3]<\/a> Faktablad: <a href=\"https:\/\/jamstalldhetsmyndigheten.se\/aktuellt\/nyheter\/manga-orsaker-till-konsskillnaderna-i-val-av-utbildning\/\">https:\/\/jamstalldhetsmyndigheten.se\/aktuellt\/nyheter\/manga-orsaker-till-konsskillnaderna-i-val-av-utbildning\/<\/a><\/p>\n<p><a href=\"\/\/90102A4E-352F-4809-9466-857AF0448985#_ftnref4\" name=\"_ftn4\">[4]<\/a> J\u00e4mst\u00e4lldhetsmyndigheten, rapport 2022:4<\/p>\n<p><a href=\"\/\/90102A4E-352F-4809-9466-857AF0448985#_ftnref5\" name=\"_ftn5\">[5]<\/a> De tv\u00e5 huvudk\u00e4llor man bygger p\u00e5 \u00e4r f\u00f6ljande (sid 20):&nbsp; 1) Johanna Mell\u00e9n, G\u00f6teborgs universitet. Forsknings\u00f6versikt som innefattar litteratur publicerad mellan 1992 och juni 2021, om utbildningsval till och inom svensk gymnasieskola samt h\u00f6gre utbildning. Forskningsbidragen kommer fr\u00e4mst fr\u00e5n pedagogik, utbildningssociologi, utbildningspsykologi, sociologi, socialpsykologi, arbetsvetenskap och det nationalekonomiska f\u00e4ltet. 2) Una Tellhed, Lunds universitet. F\u00f6rdjupad forsknings\u00f6versikt inom socialpsykologin d\u00e4r omr\u00e5det k\u00f6nsskillnader i utbildningsval \u00e4r ett v\u00e4l etablerat forskningsomr\u00e5de. Fokus ligger p\u00e5 att beskriva de mest centrala och empiriskt v\u00e4l underbyggda teorierna inom f\u00e4ltet. Mycket av forskningen som \u00e4r aktuell har utf\u00f6rts i USA, men ett s\u00e4rskilt fokus har lagts p\u00e5 psykologiska studier som utf\u00f6rts i Sverige.<\/p>\n<p><a href=\"\/\/90102A4E-352F-4809-9466-857AF0448985#_ftnref6\" name=\"_ftn6\">[6]<\/a> Se t.ex. min kr\u00f6nika: <a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4430\">https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4430<\/a><\/p>\n<p><a href=\"\/\/90102A4E-352F-4809-9466-857AF0448985#_ftnref7\" name=\"_ftn7\">[7]<\/a> <a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4430\">https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4430<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Enligt J\u00e4mst\u00e4lldhetsmyndigheten \u00e4r det fr\u00e4mst kvinnorna som v\u00e4ljer \u201dfel\u201d yrke, inte m\u00e4nnen. Den stora kvinnliga dominansen inom exempelvis v\u00e5rd och omsorg ignoreras, utan det \u00e4r bara manlig majoritet som anses vara ett problem. Det skriver ARW:s j\u00e4mst\u00e4lldhetskr\u00f6nik\u00f6r med anledning av &hellip; <a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4940\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[1012,1013,836],"class_list":["post-4940","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet","tag-jamstalldhetsmyndigheten","tag-kvinnlig-dominans","tag-lotta-knutsson-brakenhielm"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4940","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4940"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4940\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4944,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4940\/revisions\/4944"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4940"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4940"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4940"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}