{"id":5030,"date":"2022-08-05T16:28:37","date_gmt":"2022-08-05T14:28:37","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5030"},"modified":"2022-08-05T16:28:37","modified_gmt":"2022-08-05T14:28:37","slug":"sommarkronika-av-klaus-solberg-soilen-incitament-att-publicera-i-oa-tidskrifter-saknas-foljen-blir-lag-kvalitet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5030","title":{"rendered":"Sommarkr\u00f6nika av Klaus Solberg S\u00f6ilen: incitament att publicera i OA-tidskrifter saknas \u2013 f\u00f6ljen blir l\u00e5g kvalitet"},"content":{"rendered":"\n

De som publicerar med \u00f6ppen tillg\u00e5ng \u00e4r ofta de som redan \u00e4r klara med sin karri\u00e4r, inte bryr sig, inte vet b\u00e4ttre eller inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt duktiga f\u00f6r att publicera i de kommersiella tidskrifterna. Det skriver Klaus Solberg S\u00f6ilen, professor i f\u00f6retagsekonomi vid H\u00f6gskolan i Halmstad.<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

\u00d6ppen tillg\u00e5ng till forskning \u00e4r en viktig del av den akademiska friheten, i Sverige och i v\u00e4rlden. Med \u00f6ppen tillg\u00e5ng f\u00e5r alla r\u00e4tt att l\u00e4sa, l\u00e4nka till, ladda ned, skriva ut, kopiera, sprida och framf\u00f6ra verket i digital form. Att kunna publicera och l\u00e4sa forskning ska inte bero p\u00e5 hur mycket pengar man har.<\/p>\n\n\n\n

Kritiken mot de tv\u00e5 stora kommersiella bolagen \u2013 Elsevier (SCOPUS) och Clarivate (Web of Science) \u2013 som \u00e4ger och driver de flesta av de b\u00e4ttre vetenskapliga tidskrifterna, \u00e4r k\u00e4nd sedan l\u00e4nge: marknaden \u00e4r ett oligopol, tj\u00e4nsten kostar f\u00f6r mycket, och forskningsfinansi\u00e4rerna f\u00e5r betala dyrt f\u00f6r att f\u00e5 tillg\u00e5ng till den forskning de redan har betalad f\u00f6r i form av finansiering till forskaren.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rst ska man betala en avgift f\u00f6r att publicera \u2013 av och till ska man \u00e4ven betala en avgift bara f\u00f6r att skicka in alstret \u2013 och sedan tillkommer en avgift f\u00f6r att publicera samma artikel som \u201dopen acess\u201d s\u00e5 att finansi\u00e4rerna och andra intresserade ska kunna komma \u00e5t artikeln utan att betala igen. Egentligen \u00e4r det samma forskningsfinansi\u00e4r som st\u00e5r f\u00f6r kostnaden tv\u00e5 g\u00e5nger, och det \u00e4r inte billigt.<\/p>\n\n\n\n

Sedan en tid tillbaka har bolagen direkta avtal med universitet och h\u00f6gskolor i Sverige som till\u00e5ter dessa att skicka fakturan direkt till l\u00e4ros\u00e4ten. Dessf\u00f6rinnan gick dessa utbetalningar via forskaren. Det nya systemet \u00e4r som att oligarkerna har handen direkt i kassaapparaten hos staten, ett dr\u00f6ml\u00e4ge f\u00f6r varje f\u00f6retag som vill ta betalt. Det leder s\u00e5 klart till missbruk, eller som det nu s\u00e5 fint heter: \u201dnya innovativa aff\u00e4rsmodeller\u201d.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r en nyss publicerad artikel fr\u00e5gade f\u00f6retaget i sitt webbformul\u00e4r om jag villa ha artikeln i f\u00e4rg. Ja, t\u00e4nkte jag, det kan v\u00e4l vara fint, men det stod inget om priset. Det skickades ju direkt till h\u00f6gskolan och gick p\u00e5 ytterligare en tiotusen kronor, f\u00f6r lite f\u00e4rg p\u00e5 ett par figurer. Det kan liknas vid att ha sitt kreditkort registrerad hos ett f\u00f6retag p\u00e5 n\u00e4tet. Det blir frestande att hela tiden hitta p\u00e5 nya urs\u00e4kter f\u00f6r att ta betald f\u00f6r n\u00e5gon tj\u00e4nst. <\/p>\n\n\n\n

Elseviers och Clarivates aff\u00e4rsmodell var redan f\u00f6r bra f\u00f6r att vara sann. De som g\u00f6r det allra mesta av arbetet f\u00f6r tidskriften, som redakt\u00f6rer och granskare (reviewers), arbetar utan att f\u00e5 betald. De g\u00f6r det ofta f\u00f6r prestigen och f\u00f6r kontaktn\u00e4tet som befattningen \u00f6ppnar f\u00f6r. F\u00f6retagen p\u00e5 sin sida tj\u00e4nar massor av pengar, som om de hade stora kostnader i samband med publiceringarna. Det har de inte. <\/p>\n\n\n\n

I utg\u00e5ngsl\u00e4get \u00e4r det redan moralisk tveksamt att ta rikligt betalt f\u00f6r att andra tar fram vetenskap som gynnar alla m\u00e4nniskor p\u00e5 jorden. De l\u00e4nder, institutioner och personer som inte kan betala f\u00f6r stora paket och dyra licensavtal f\u00e5r inte tillg\u00e5ng till de vetenskapliga artiklarna, i alla fall inte p\u00e5 lagligt s\u00e4tt (det finns en tjej i Kazakstan\u2026). Det betyder att hela publiceringssystemet gynnar de l\u00e4nder, institutioner och personer som redan \u00e4r rika och kan betala. Allts\u00e5, \u00e4r vi inte s\u00e5 l\u00e5ngt fr\u00e5n ett vidrigt system, men, vilka \u00e4r alternativen?<\/p>\n\n\n\n

Ett alternativ \u00e4r Open Access-tidskrifter, dvs. \u00f6ppna tidskrifter som redan fr\u00e5n b\u00f6rjan \u00e4r gratis f\u00f6r de som publicerar liksom f\u00f6r de som vill ha tillg\u00e5ng till artiklarna. Det finns till och med gratis webbsystem f\u00f6r publicering, som till exempel the kanadensiska Open Journal System (OJS) med gratis support och ett effektivt forum d\u00e4r man kan diskutera alla m\u00f6jligen fr\u00e5gor runt publiceringar med andra medlemmar.<\/p>\n\n\n\n

Vetenskapsr\u00e5det, Kungliga biblioteket, Europeiska forskningsr\u00e5det<\/a>, Riksbankens Jubileumsfond<\/a>, KK Stiftelsen och andra finansi\u00e4rer ger speciella forskningsbidrag och st\u00f6d f\u00f6r att forskare ska kunna arbeta med \u00f6ppna tidskrifter. Allt detta har varit p\u00e5 plats i mer \u00e4n 15 \u00e5r nu. Det har fungerat v\u00e4l i \u00f6ver tio \u00e5r. <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 varf\u00f6r publicerar d\u00e5 inte de flesta forskare i OA-tidskrifter, om detta alternativ \u00e4r s\u00e5 bra, f\u00f6r alla parter (bortsett fr\u00e5n \u00e4garna av Elsevier och Clarivate)? Det \u00e4r nu det b\u00f6rjar bli komplicerad.<\/p>\n\n\n\n

Trots att systemet med \u00f6ppen tillg\u00e5ng fungerar och det nu finns m\u00e5nga tidskrifter att v\u00e4lja p\u00e5 s\u00e5 forts\u00e4tter de flesta forskare att publicera i kommersiella tidskrifter. \u00d6ppna tidskrifterna kritiseras systematisk f\u00f6r att h\u00e5lla l\u00e5g niv\u00e5, och m\u00e5nga universitet och h\u00f6gskolor har som ett resultat satt \u00e4nnu starka press p\u00e5 forskare f\u00f6r att publicera i \u201dtopranking journals\u201d (t.ex. CABS 3- och 4-stj\u00e4rniga tidskrifter om man \u00e4r f\u00f6retagsekonom).<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att bli professor vid m\u00e5nga l\u00e4ros\u00e4ten m\u00e5ste man ha en 15-20 CABS-artiklar i samma \u00e4mne, varav flera med tre eller fyra stj\u00e4rnor. Om man har publicerad n\u00e5gon annanstans tittar m\u00e5nga granskare inte en g\u00e5ng p\u00e5 inneh\u00e5llet; man r\u00e4knar dom bara. \u201dJaha, han har bara 8 ABS-artiklar och bara ett par 3- och 4-stj\u00e4rniga artiklar, nej, det r\u00e4cker inte\u201d. Och sen \u00e4r granskningen klar. Eller man tittar snabbt p\u00e5 Google Scholar och antal citeringar. \u201dJaha, bara 2000 citeringar, nej det \u00e4r nog ingen toppkandidat\u201d. F\u00f6r en generation sedan skulle man ist\u00e4llet ha anv\u00e4nd tiden till att l\u00e4sa vad kandidaten faktisk skrivit. <\/p>\n\n\n\n

De som redan arbetar med de etablerade tidskrifterna har s\u00e5ledes inga incitament f\u00f6r att byta. De som startar sin karri\u00e4r har \u00e5 andra sidan inte \u201dr\u00e5d\u201d att publicera utanf\u00f6r listan. De som publicerar med \u00f6ppen tillg\u00e5ng \u00e4r ofta de som redan \u00e4r klara med sin karri\u00e4r, inte bryr sig, inte vet b\u00e4ttre eller inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt duktiga f\u00f6r att publicera i de kommersiella tidskrifterna. P\u00e5 detta s\u00e4tt blir det sv\u00e5rt att f\u00e5 upp niv\u00e5n p\u00e5 de \u00f6ppna tidskrifterna. Och d\u00e4ri ligger problemet: om alla de duktiga forskarna forts\u00e4tter med kommersiella tidskrifter blir niv\u00e5n p\u00e5 \u00f6ppen tillg\u00e5ng aldrig lika bra.<\/p>\n\n\n\n

I tolv \u00e5r var jag redakt\u00f6r f\u00f6r en \u00f6ppen tidskrift i f\u00f6retagsekonomi (omv\u00e4rldsanalys\/intelligence studies). St\u00f6det fr\u00e5n forskningsr\u00e5d, staten och flera har varit bra och tidskriften \u00e4r nu indexerad i b\u00e5da SCOPUS och Web of Science. Valet att satsa p\u00e5 \u00f6ppen tillg\u00e5ng var ett demokratiskt beslut som togs p\u00e5 en rad konferenser (ECIS, SCIP, ICI) i \u00e4mnet en 13-14 \u00e5r tillbaka. \u00c4nd\u00e5 v\u00e5gade aldrig de forskare som ville g\u00f6ra karri\u00e4r (som ville bli professorer) satsa p\u00e5 att publicera i tidskriften. I st\u00e4llet fick vi m\u00e5nga bidrag fr\u00e5n mera etablerade forskare och utomeuropeiska forskare som inte hade samma press i sina heml\u00e4nder. Sedan v\u00e5ra forskningsanslag gick ut i december f\u00f6rra \u00e5ret har tidskriften lagts p\u00e5 is. Hur forts\u00e4ttningen kommer att se ut beror inte minst p\u00e5 vidare finansiering, men lika mycket p\u00e5 uppslutning och engagemang hos en rad nyckelpersoner i forskningsmilj\u00f6n. <\/p>\n\n\n\n

Sett i backspegel tror jag nu att satsningen p\u00e5 \u00f6ppen tillg\u00e5ng inte lyckades helt f\u00f6r att den var halvhj\u00e4rtat. Vi fick inte tillr\u00e4ckligt st\u00f6d fr\u00e5n nya forskare och de som best\u00e4mmer kriterierna f\u00f6r vem som kan befordras (forskningetablissemanget), kollegorna. Dessa kollegor har investerat all sin tid och energi i det gamla systemet och \u00e4r inte beredda att sl\u00e4ppa taget om sina positioner d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 hur l\u00f6ser man detta problem? Jag tror man m\u00e5ste v\u00e5ga vara lite radikal. Incitamenten m\u00e5ste \u00e4ndras. Det \u00e4r ett h\u00f6nan-och-\u00e4gget-dilemma. De \u00f6ppna tidskrifterna blir, \u00e5terigen, aldrig riktig bra om de b\u00e4sta forskarna inte v\u00e5gar publicera d\u00e4r. <\/p>\n\n\n\n

Det b\u00e4sta s\u00e4ttet att f\u00e5 till en \u00e4ndring vore kanske att externa granskare fokuserar strikt p\u00e5 inneh\u00e5llet i de publiceringar de ska evaluera, inte p\u00e5 namnet p\u00e5 tidskriften eller f\u00f6rlaget. Man skulle till exempel kunna skicka in det sista Word-dokumentet av den publicerade artikeln till granskaren d\u00e4r namnet p\u00e5 tidskriften inte syns, dvs. n\u00e5gon form av \u201dblind review\u201d f\u00f6r granskare, p\u00e5 samma s\u00e4tt som sker i sj\u00e4lva tidskriften.<\/p>\n\n\n\n

Ett \u00e4nnu mer radikalt f\u00f6rslag \u00e4r att man tvingar alla l\u00e4ros\u00e4ten i Sverige till att starta \u00f6ppna tidskrifter och att alla uppmanas och bel\u00f6nas f\u00f6r att publicera d\u00e4r. De betyder ju inte att man inte kan l\u00e4sa de artiklar man beh\u00f6ver p\u00e5 vanligt s\u00e4tt fr\u00e5n de mera etablerade tidskriften, bara att man inte f\u00e5r publicera d\u00e4r. (Jag f\u00f6rst\u00e5r att detta f\u00e5r konsekvenser f\u00f6r diverse internationella m\u00e4tningar, men l\u00e5t oss ta det vid ett annat tillf\u00e4lle.) P\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt m\u00e5ste man f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 med den andra h\u00e4lften av hj\u00e4rtat, den del som nu fattas f\u00f6r att \u00f6ppna tidskrifter ska lyckas. P\u00e5 detta s\u00e4tt skapar vi ocks\u00e5 en friare och mera demokratisk forskningsmilj\u00f6 som gynnar alla m\u00e4nniskor, inte bara de som kan betala. <\/p>\n\n\n\n

Klaus Solberg S\u00f6ilen<\/p>\n\n\n\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

De som publicerar med \u00f6ppen tillg\u00e5ng \u00e4r ofta de som redan \u00e4r klara med sin karri\u00e4r, inte bryr sig, inte vet b\u00e4ttre eller inte \u00e4r tillr\u00e4ckligt duktiga f\u00f6r att publicera i de kommersiella tidskrifterna. Det skriver Klaus Solberg S\u00f6ilen, professor … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-5030","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5030","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5030"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5030\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5032,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5030\/revisions\/5032"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5030"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5030"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5030"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}