{"id":5105,"date":"2022-10-21T15:52:22","date_gmt":"2022-10-21T13:52:22","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5105"},"modified":"2022-10-21T16:31:16","modified_gmt":"2022-10-21T14:31:16","slug":"kronika-av-lotta-knutsson-brakenhielm-patriarkala-strukturer-bakom-hot-och-hat-mot-forskare","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5105","title":{"rendered":"Kr\u00f6nika av Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm: patriarkala strukturer bakom hot och hat mot forskare?"},"content":{"rendered":"\n

Det \u00e4r oklart om patriarkala strukturer ligger bakom de trakasserier som redovisas i Nationella genussekretariatets aktuella studie av hat och hot mot forskare, d\u00e4r studenter ofta varit agerande. Om de fall som ARW dokumenterat d\u00e4r studenter anm\u00e4ler l\u00e4rare r\u00e4knas som \u201dtrakasseri\u201d, \u00e4r anm\u00e4larna ofta kvinnliga.<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

N\u00e4r jag f\u00f6r drygt 15 \u00e5r sedan unders\u00f6kte universitetsl\u00e4rares syn p\u00e5 sin akademiska frihet beskrev de en omfattande frihet att efter eget huvud initiera, planera och genomf\u00f6ra undervisning. D\u00e4remot uttryckte de ingen oro f\u00f6r att bli anm\u00e4lda av studenter (eller kolleger) f\u00f6r att ha anv\u00e4nt fel ord eller uttryckt misshagliga perspektiv.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

Det ber\u00e4ttar Katarina Barrling i en kr\u00f6nika[1]<\/sup><\/a> fr\u00e5n v\u00e5ren 2021, och forts\u00e4tter:<\/p>\n\n\n\n

Men saker kan <\/strong>f\u00f6r\u00e4ndras fort. En bild av den nya osk\u00f6na v\u00e4rld som numera pr\u00e4glar orov\u00e4ckande stora delar av akademin, \u00e5terfinns i ett temanummer av tidskriften Axess.[2]<\/a> <\/sup>Ett antal olika forskare beskriver en bekymmersam situation. Hur l\u00e4rare och studenter l\u00f6per \u00f6verh\u00e4ngande risk att frysas ut p\u00e5 grund av avvikande \u00e5sikter, och hur politikens vilja att styra tankar och normer f\u00f6rst\u00e4rker de tendenser till \u00e5sikts\u00f6vervakning som vuxit fram, s\u00e5 helt i strid med universitetets fundament: id\u00e9n om det n\u00f6dv\u00e4ndiga i att till\u00e5ta fritt tankeutbyte, \u00e4ven om det inneb\u00e4r att felaktiga och obehagliga argument m\u00e5ste f\u00e5 f\u00f6ras fram.<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

Upplevelsen av utsatthet delar hon med de citerade forskarna: \u201dOch den oro som forskarna skriver om i Axess har jag m\u00f6tt p\u00e5 flera andra h\u00e5ll, betecknande nog inte s\u00e4llan i det tysta.\u201d<\/p>\n\n\n\n

 Det som Barrling skriver om har \u00e4ven ARW otaliga g\u00e5nger uppm\u00e4rksammat (bl.a. i Per Bauhns sommarkr\u00f6nika[3]<\/sup><\/a>), n\u00e4mligen den politiska agenda som alltf\u00f6r ofta f\u00e5r styra vad l\u00e4rare till\u00e5ts s\u00e4ga, vilken forskning som bedrivs och vilka tj\u00e4nster som tills\u00e4tts. N\u00e5gra exempel ur h\u00f6gen: den s.k. Hesslow-aff\u00e4ren vid Lunds universitet, Aronsson och n-ordet i Uppsala, sexologiutbildningen i Malm\u00f6 och debaclet kring \u201dVita havet\u201d p\u00e5 Konstfack. (Jag har tagit upp fr\u00e5gan i en tidigare kr\u00f6nika.[4]<\/sup><\/a>)<\/p>\n\n\n\n

Vare sig man ben\u00e4mner detta \u201dtrakasserier\u201d eller inte, \u00e4r det \u00f6nskv\u00e4rt att ta reda p\u00e5 hur pass vanligt fenomenet \u00e4r och hur pass utsatta akademiska l\u00e4rare och forskare \u00e4r f\u00f6r denna typ av p\u00e5tryckningar. Vilka uttryck tar sig \u201dtrakasserierna\u201d, vilka uts\u00e4tts och av vilka? Uppenbarligen \u00e4r det l\u00e4tt att f\u00e5 intrycket att universitetsl\u00e4rare idag \u00e4r extra utsatta, framf\u00f6r allt f\u00f6r de konsekvenser enskilda studenters klagom\u00e5l kan f\u00e5, och m\u00e5nga som inte sj\u00e4lva varit utsatta \u00e4r oroliga f\u00f6r att bli det. Detta har man nu gl\u00e4djande nog unders\u00f6kt lite n\u00e4rmare.<\/p>\n\n\n\n

Vanligt med hot och trakasserier i akademin visar ny studie\u201d \u2013 s\u00e5 presenteras en nyligen (februari 2022) genomf\u00f6rd studie, publicerad av Nationella sekretariatet f\u00f6r genusforskning vid G\u00f6teborgs universitet.[5]<\/sup><\/a> Och i en debattartikel med anledning av studien h\u00e4vdas: \u201dDen allra f\u00f6rsta enk\u00e4tstudien om hat och hot inom akademin i Sverige visar att fyra av tio forskare och universitetsl\u00e4rare har blivit utsatta. Vi st\u00e5r inf\u00f6r ett reellt demokratiproblem, skriver SULF, SUHF och Nationella sekretariatet f\u00f6r genusforskning vid G\u00f6teborgs universitet.[6]<\/sup><\/a> <\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

Detta l\u00e5ter ju onekligen allvarligt: fyra av tio forskare skulle vara utsatta. (Det \u00e4r naturligtvis allvarligt om det skulle vara endast en eller tv\u00e5 av tio, \u00e5tminstone om hoten \u00e4r aggressivt framf\u00f6rda och allvarligt menade \u2013 men 40 %!)Resultaten av studien presenteras i rapporten \u201dHot och hat mot forskare och l\u00e4rare i svensk h\u00f6gskolesektor\u201d.[7]<\/sup><\/a> Resultaten bygger p\u00e5 en enk\u00e4t som g\u00e5tt ut till SULFs medlemmar och som har besvarats av sammanlagt 2884 personer, vilket tyv\u00e4rr inneb\u00e4r en svarsfrekvens p\u00e5 endast 17 %.<\/p>\n\n\n\n

Resultatet sammanfattas i korthet (p\u00e5 s. 4) och d\u00e4r framg\u00e5r bl.a. att:<\/p>\n\n\n\n