{"id":5184,"date":"2023-01-06T13:57:12","date_gmt":"2023-01-06T12:57:12","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5184"},"modified":"2023-01-06T17:02:10","modified_gmt":"2023-01-06T16:02:10","slug":"kronika-av-lotta-knutsson-brakenhielm-upplevelser-inte-tillrackliga-for-att-belagga-diskriminering-av-kvinnor-allvarliga-metodproblem-i-ny-sulf-rapport","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5184","title":{"rendered":"Kr\u00f6nika av Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm: upplevelser inte tillr\u00e4ckliga f\u00f6r att bel\u00e4gga diskriminering av kvinnor \u2013 allvarliga metodproblem i ny SULF-rapport"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"has-drop-cap\"><em>Den som h\u00e4vdar att kvinnor \u00e4r diskriminerade inom akademin m\u00e5ste h\u00e4nvisa till annat \u00e4n vad m\u00e4nniskor upplever och bygga p\u00e5 unders\u00f6kningar med ett st\u00f6rre underlag \u00e4n 30 % svarsfrekvens, samt beakta alternativa f\u00f6rklaringar till det som ser ut som bristande j\u00e4mst\u00e4llhet. Det menar Academic Rights Watch j\u00e4mst\u00e4lldhetskr\u00f6nik\u00f6r ang\u00e5ende en aktuell rapport fr\u00e5n SULF.<\/em><\/p>\n\n\n\n<!--more-->\n\n\n\n<p>Kvinnor \u00e4r numera i majoritet p\u00e5 de flesta h\u00f6gskoleutbildningar, p\u00e5 sina h\u00e5ll med s\u00e5 mycket som 90 %. Undantagen \u00e4r tekniska utbildningar samt p\u00e5 professurer (\u00e4ven om andelen kvinnor \u00f6kar \u00e4ven h\u00e4r).&nbsp;Trots detta \u00e4r&nbsp;m\u00e4ns livsinkomster h\u00f6gre \u00e4n kvinnors, och m\u00e4ns karri\u00e4rer mer framg\u00e5ngsrika \u00e4n kvinnors. Detta \u00e4r en enkel observation som alla \u00e4r \u00f6verens om. Fr\u00e5gan \u00e4r vad det beror p\u00e5? \u00c4r m\u00e4n mer meriterade och d\u00e4rmed mer kompetenta \u00e4n kvinnor (publicerar fler vetenskapliga artiklar t.ex.)? Eller \u00e4r det s\u00e5 att kvinnor och m\u00e4n i h\u00f6g grad g\u00f6r olika livsval, t.ex. att m\u00e4n v\u00e4ljer att l\u00e4gga ner mer tid p\u00e5 sin forskning \u00e4n vad kvinnor g\u00f6r, och d\u00e4rmed blir mer framg\u00e5ngsrika? Eller beror utfallet p\u00e5 att kvinnor helt enkelt diskrimineras i betydelsen m\u00f6ter st\u00f6rre hinder p\u00e5 v\u00e4gen? Ja, h\u00e4r skiljer sig \u00e5sikterna onekligen \u00e5t, och sanningen \u00e4r v\u00e4l inte s\u00e5 enkel som att det beror p\u00e5 en enda faktor.<\/p>\n\n\n\n<p>Om man ska tro SULFs ordf\u00f6rande Sanna Wolk<a href=\"applewebdata:\/\/B1616F8C-84DE-42EE-BA93-B3539E8354C0#_ftn1\"><sup>[1]<\/sup><\/a>&nbsp;\u00e4r det tvekl\u00f6st s\u00e5 att det \u00e4r den sistn\u00e4mnda hypotesen som \u00e4r den korrekta. I sitt f\u00f6rord till SULF-rapporten \u201dMed ljuset p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhet \u2013 n\u00e4r os\u00e4kerheten \u00f6verskuggar allt\u201d (Anna-Carin Fagerlind St\u00e5hl, 2022)<a href=\"applewebdata:\/\/B1616F8C-84DE-42EE-BA93-B3539E8354C0#_ftn2\"><sup>[2]<\/sup><\/a>, p\u00e5pekar hon:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p><em>I din hand h\u00e5ller du ytterligare en rapport som visar att kvinnor m\u00f6ter p\u00e5 fler hinder \u00e4n m\u00e4n i den akademiska karri\u00e4ren. Akademin \u00e4r en i h\u00f6g grad hierarkisk verksamhet, och det \u00e4r en av orsakerna till&nbsp;problemen med oj\u00e4mst\u00e4lldheten vid universitet och h\u00f6gskolor. Kvinnor har generellt sett har s\u00e4mre&nbsp;f\u00f6ruts\u00e4ttningar som i praktiken inneb\u00e4r s\u00e4mre anst\u00e4llningsvillkor, s\u00e4mre arbetsmilj\u00f6 och sv\u00e5rare att f\u00e5 finansiering j\u00e4mte befordringar. Kvinnor behandlas annorlunda \u00e4n m\u00e4n p\u00e5 ett s\u00e4tt som missgynnar dem. Samtidigt best\u00e5r fortfarande toppen, de som har beslutandemakten, av en stor andel m\u00e4n.&nbsp;<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>Det lovv\u00e4rda syftet med rapporten \u00e4r (s. 4):<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p><em>[\u2026] att unders\u00f6ka vilka f\u00f6ruts\u00e4ttningar kvinnor och m\u00e4n har f\u00f6r att g\u00f6ra karri\u00e4r och vilka risker f\u00f6r oh\u00e4lsa som kvinnor respektive m\u00e4n uts\u00e4tts f\u00f6r i sin arbetsmilj\u00f6, samt identifiera hinder f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet och m\u00f6jligheter f\u00f6r en mer j\u00e4mst\u00e4lld akademi. Fokus ligger p\u00e5 kvinnors och m\u00e4ns psykosociala arbetsmilj\u00f6: hur uppgifter, resurser och bel\u00f6ningar f\u00f6rdelas och p\u00e5verkar kvinnor och m\u00e4n, och kvinnors och m\u00e4ns upplevelser av de processer och maktrelationer som f\u00f6rdelar dessa resurser.&nbsp;<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>Fr\u00e5gan \u00e4r viktig. Lyckas man visa att kvinnor faktiskt m\u00f6ter fler hinder \u00e4n vad m\u00e4n g\u00f6r, hinder som har med den akademiska milj\u00f6n att g\u00f6ra, m\u00e5ste man f\u00f6rst\u00e5s arbeta aktivt och medvetet f\u00f6r att undanr\u00f6ja dessa.<\/p>\n\n\n\n<p>De problem som identifieras kan sammanfattas (s. 3):<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Kvinnor uts\u00e4tts f\u00f6r fler belastningar och har tillg\u00e5ng till f\u00e4rre resurser.<\/li>\n\n\n\n<li>Kvinnor upplever sig behandlas annorlunda \u00e4n m\u00e4n b\u00e5de i det dagliga arbetet och i f\u00f6rdelningen av arbetsuppgifter och resurser, p\u00e5 ett s\u00e4tt som missgynnar dem.<\/li>\n\n\n\n<li>Kvinnor uts\u00e4tts generellt f\u00f6r fler risker f\u00f6r stress och relaterad oh\u00e4lsa.<\/li>\n\n\n\n<li>Kvinnor beh\u00f6ver \u00f6verkomma fler hinder f\u00f6r att g\u00f6ra karri\u00e4r.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Det som tycks vara k\u00e4rnproblemet \u00e4r att \u00e4ven om k\u00f6nsf\u00f6rdelningen p\u00e5 de flesta positioner \u00e4r t\u00e4mligen j\u00e4mn och \u00e4ven om kvinnor och m\u00e4n har samma formella m\u00f6jligheter och r\u00e4ttigheter, s\u00e5 finns en struktur, ett m\u00f6nster \u201dunder ytan\u201d (avsnitt 1.3) som systematiskt missgynnar kvinnor.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Ett problem med denna rapport \u00e4r till att b\u00f6rja med den l\u00e5ga svarsfrekvensen vilket utg\u00f6r en risk f\u00f6r tendenti\u00f6st urval: \u00e4r det fr\u00e4mst de som \u00e4r missn\u00f6jda med det som de upplever som bristande j\u00e4mst\u00e4lldhet som svarat?&nbsp;Resultatet bygger p\u00e5 enk\u00e4t bland SULFs medlemmar. Svarsfrekvens var endast 31 % (av vilka 55 % var kvinnor). Bland dem som anm\u00e4lt intresse f\u00f6r att bli intervjuade (de flesta kvinnor) uts\u00e5gs 32 kvinnor och 22 m\u00e4n (s. 9).&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Ett annat problem \u00e4r att resultaten bygger helt eller huvudsakligen p\u00e5 subjektiva upplevelser av att vara f\u00f6rbig\u00e5ngen eller missgynnad.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p><em>Kvinnor ber\u00e4ttar i intervjuerna om or\u00e4ttvisor med sin grund i att de \u00e4r kvinnor p\u00e5 ett s\u00e4tt som inte motsvaras av m\u00e4ns ber\u00e4ttelser av att vara m\u00e4n i akademin. Bland annat upplevs avsaknaden av seniora kvinnor g\u00f6ra att kvinnor missgynnas vid beslutsfattande och arbetsf\u00f6rdelning. Vidare uppfattar sig kvinnor f\u00f6rbig\u00e5s och f\u00f6rbli oinbjudna till samarbeten, trots att de \u201dk\u00e4mpar ihj\u00e4l sig\u201d och att \u201ddet \u00e4r kvinnor som ror in pengar\u201d. Kvinnor ber\u00e4ttar oftare om extra arbeten med exempelvis administration, undervisning och st\u00f6d till kollegor p\u00e5 bekostnad av meriterande arbetsuppgifter.\u201d (s 10 f)<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>M\u00e4nniskors upplevelser och erfarenheter ska naturligtvis tas p\u00e5 allvar men dessa r\u00e4cker inte f\u00f6r att klarl\u00e4gga att det verkligen f\u00f6rekommer diskriminering. Det \u00e4r skillnad mellan att uppleva att man inte blir inbjuden till konferenser, och att man faktiskt inte blir inbjuden. (\u00c4nnu sv\u00e5rare blir det att bel\u00e4gga att bristen p\u00e5 inbjudningar har med k\u00f6n att g\u00f6ra.)<\/p>\n\n\n\n<p>Skulle det i st\u00e4llet kunna vara s\u00e5 att kvinnor \u00e4r mer lyh\u00f6rda f\u00f6r det de uppfattar som kritik eller or\u00e4ttvis behandling, medan m\u00e4n \u00e4r mer h\u00e5rdhudade och kan skaka av sig kritiska angrepp? Huruvida detta har biologiska eller sociala\/kulturella orsaker kan vi l\u00e4mna d\u00e4rh\u00e4n; troligen \u00e4r det b\u00e5de-och. Ett exempel (avsnitt 2.5.1) p\u00e5 hur olika inst\u00e4llning man kan ha till hur mycket tid som ska \u00e4gnas \u00e5t undervisning och bed\u00f6mning (i v\u00e4rsta fall p\u00e5 bekostnad av tid f\u00f6r egen forskning) \u00e4r en kvinna som s\u00e4ger&nbsp;\u201dstudenterna h\u00f6r av sig och tentorna ska r\u00e4ttas s\u00e5 det man kan ta av det \u00e4r ju forskningstiden\u201d; och en annan s\u00e4ger \u201dJag lade till m\u00f6ten jag inte fick betalt f\u00f6r, f\u00f6r att inte beh\u00f6va underk\u00e4nna dem.\u201d J\u00e4mf\u00f6r detta med den man som s\u00e4ger: \u201dSka jag l\u00e4gga den tid som jag f\u00e5r f\u00f6r det h\u00e4r eller vill jag ge studenten det jag tycker att de beh\u00f6ver och d\u00e4rmed ta fr\u00e5n min forskningstid? [\u2026] Jag k\u00e4nner att jag begr\u00e4nsar mig i min undervisning, jag vet att jag skulle kunna ge mer men jag \u00e4r inte beredd att g\u00f6ra det, jag \u00e4r inte beredd att offra min egen forskning.\u201d&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Tyv\u00e4rr presenteras v\u00e4ldigt lite av konkreta, m\u00e4tbara skillnader. I st\u00e4llet h\u00e4nvisas till att dessa finns \u201dunder ytan\u201d eller \u201dsitter i v\u00e4ggarna\u201d. Att h\u00e4nvisa till s\u00e5dant \u00e4r alltid problematiskt s\u00e5 l\u00e4nge man inte preciserar vari skillnaderna best\u00e5r. N\u00e5gra f\u00f6rs\u00f6k g\u00f6rs visserligen (s. 6):<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Fler m\u00e4n \u00e4n kvinnor har erbjudits och f\u00e5tt de meriteringsanst\u00e4llningar som syftar till att individen ska meritera sig f\u00f6r en fortsatt forskarkarri\u00e4r.<\/li>\n\n\n\n<li>72 procent av alla professorer \u00e4r m\u00e4n.<\/li>\n\n\n\n<li>En n\u00e5got st\u00f6rre andel m\u00e4n \u00e4n kvinnor har tillsvidareanst\u00e4llningar.<\/li>\n\n\n\n<li>Kvinnor i akademin har i genomsnitt l\u00e4gre l\u00f6n \u00e4n m\u00e4n.<\/li>\n\n\n\n<li>M\u00e4n s\u00f6ker och erh\u00e5ller mer forskningsfinansiering \u00e4n vad kvinnor g\u00f6r.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Men s\u00e5 l\u00e4nge analys av varf\u00f6r det f\u00f6rh\u00e5ller sig p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet saknas, \u00e4r det sv\u00e5rt att p\u00e5visa att skillnaderna har med diskriminering att g\u00f6ra. En orsak till att m\u00e4n erh\u00e5ller mer forskningsfinansiering \u00e4n vad kvinnor g\u00f6r (f\u00f6r att anknyta till den sistn\u00e4mna punkten) kan ju vara att de s\u00f6ker s\u00e5dan finansiering i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning. P\u00e5 ett annat st\u00e4lle (s. 7 f.)&nbsp;p\u00e5pekas att m\u00f6jligheterna f\u00f6r kvinnor och m\u00e4n att s\u00f6ka forskningsfinansiering \u00e4r olika p\u00e5 grund av att de arbetar inom olika forskningsomr\u00e5den; men det \u00e4r sv\u00e5rt att se hur det skulle vara uttryck f\u00f6r oj\u00e4mst\u00e4lldhet att kvinnor och m\u00e4n s\u00f6ker sig till olika omr\u00e5den och att vissa omr\u00e5den erh\u00e5ller st\u00f6rre forskningsanslag \u00e4n andra. \u00c4r det s\u00e5 att man utg\u00e5r fr\u00e5n att kvinnor \u00e4r diskriminerade och att alla skillnader i utfall som kan p\u00e5visas \u00e4r ett tecken p\u00e5 att det f\u00f6rh\u00e5ller sig p\u00e5 det s\u00e4ttet? Att man resonerar p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>P\u00e5st\u00e5ende 1:&nbsp;M\u00e4nniskor ska bed\u00f6mas efter meriter, inte efter k\u00f6n.<\/li>\n\n\n\n<li>P\u00e5st\u00e5ende 2:&nbsp;M\u00e4n lyckas b\u00e4ttre i karri\u00e4ren och har h\u00f6gre inkomster \u00e4n kvinnor.<\/li>\n\n\n\n<li>Slutsats:&nbsp;Allts\u00e5 har man inte bed\u00f6mt efter meriter utan efter k\u00f6n.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Men en alternativ slutsats \u00e4r m\u00f6jlig:&nbsp;Allts\u00e5 \u00e4r m\u00e4n mer meriterade \u00e4n kvinnor (t.ex. m\u00e4tt i antal publikationer).<\/p>\n\n\n\n<p>Skulden l\u00e4ggs uteslutande p\u00e5 patriarkala (eller andra) strukturer (ex. s. 19), vilket utesluter att de olikheter som finns skulle kunna vara ett resultat av individers fria val, t.ex. att kvinnor kanske i h\u00f6gre grad \u00e4n m\u00e4n v\u00e4ljer att prioritera familj och barn framf\u00f6r karri\u00e4r. Jag \u00e5terkommer till detta nedan. \u00d6ver huvud taget framst\u00e4lls kvinnor som passiva offer: de&nbsp;\u201df\u00f6rhindras\u201d, \u201duts\u00e4tts f\u00f6r\u201d (s. 8), \u201df\u00f6rbig\u00e5s\u201d (s. 10),\u201duts\u00e4tts f\u00f6r\u201d, \u201df\u00f6rv\u00e4gras\u201d (s. 21), \u201dhindras\u201d, \u201dtvingas l\u00e4mna\u201d (s. 22), \u201dmissgynnas\u201d (s. 25) etc.<\/p>\n\n\n\n<p>Min allvarligaste inv\u00e4ndning handlar dock om sv\u00e5righeten att i praktiken styra hur m\u00e4nniskor anv\u00e4nder sin tid, inkl. sin fritid.<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p><em>En karri\u00e4r p\u00e5 universitet och h\u00f6gskolor f\u00f6refaller kr\u00e4va ett privatliv med resurser som v\u00e4ger upp f\u00f6r arbetslivets os\u00e4kerhet och dess konsekvenser inte minst i fr\u00e5ga om tid d\u00e4r privat tid kr\u00e4vs f\u00f6r att v\u00e4ga upp den tidsbrist som uppst\u00e5r i arbetet. Villkoren f\u00f6r h\u00e4lsa och karri\u00e4r kommer att f\u00f6rbli oj\u00e4mst\u00e4llda och oj\u00e4mlika s\u00e5 l\u00e4nge arbetsgivaren inte s\u00e4kerst\u00e4ller att det finns lika m\u00f6jligheter f\u00f6r att utf\u00f6ra sitt arbete inom ramen f\u00f6r arbetstiden. Ett arbete ska inte kr\u00e4va mer tid \u00e4n vad arbetsgivaren betalar f\u00f6r, vare sig f\u00f6r kvinnor eller m\u00e4n. En f\u00f6r\u00e4ndring mot en mer j\u00e4mst\u00e4lld akademi g\u00e5r hand i hand med en f\u00f6r\u00e4ndring mot en akademi med tryggare och mer stabila villkor avseende anst\u00e4llning och finansiering.&nbsp;<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>S\u00e5 skriver man i sammanfattningen av rapporten (s. 3). Problemet \u00e4r bara att allt akademiskt arbete inte g\u00e5r att reglera inom ramen f\u00f6r en fyrtiotimmarsvecka, i alla fall inte f\u00f6r den som siktar mot en framg\u00e5ngsrik karri\u00e4r.&nbsp;Det som \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r om man f\u00e5r en lysande karri\u00e4r eller inte \u00e4r i h\u00f6g grad det \u201dextra arbete\u201d, i form av egen forskning ut\u00f6ver de timmar man har i sin tj\u00e4nst, intresse f\u00f6r andras forskning, deltagande i konferenser, skrivande av artiklar inom omr\u00e5det etc. Med andra ord torde det i praktiken vara om\u00f6jligt att g\u00f6ra karri\u00e4r, \u00e5tminstone en framg\u00e5ngsrik s\u00e5dan, om man inte \u00e4r beredd att avs\u00e4tta tid utanf\u00f6r den reglerade arbetstiden. Jag tror att det \u00e4r oundvikligt, och att det g\u00e4ller inom alla karri\u00e4ryrken.<\/p>\n\n\n\n<p>Vissa arbetsuppgifter kan f\u00f6rst\u00e5s regleras, t.ex. antal undervisningstimmar (inkl. tid f\u00f6r f\u00f6rberedelser och bed\u00f6mning), handledaruppdrag och administrativa uppgifter. \u00c4ven tid f\u00f6r forskning kan regleras s\u00e5tillvida att det finns angivet i tj\u00e4nstef\u00f6rdelningen, men jag tror det \u00e4r sv\u00e5rt att hitta en engagerad forskare som n\u00e4r klockan sl\u00e5r fem en fredag eftermiddag s\u00e4ger: \u201dOj, \u00e4r klockan s\u00e5 mycket, synd att jag inte hann klart, nu m\u00e5ste jag v\u00e4nta till m\u00e5ndag. Innan jag kan forts\u00e4tta med min forskning.\u201d Eller: \u201dFredag eftermiddag \u2013 vad sk\u00f6nt, en ledig helg framf\u00f6r mig, beh\u00f6ver inte lyfta ett finger f\u00f6rr\u00e4n p\u00e5 m\u00e5ndag!\u201d Troligare \u00e4r det v\u00e4l att hen sitter n\u00e5gra timmar efter middagen p\u00e5 fredagskv\u00e4llen samt \u00e4gnar en stor del av helgen \u00e5t sitt forskningsarbete.<\/p>\n\n\n\n<p>D\u00e4rf\u00f6r har jag lite sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 uttalanden som (s. 16):&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p><em>Den som g\u00f6r ett aktivt val att inte arbeta mer \u00e4n 40 timmar i veckan eller till och med g\u00e5 ner n\u00e5gra procent i arbetstid, exempelvis p\u00e5 grund av prioriteringar av h\u00e4lsa eller familj, st\u00e4lls inf\u00f6r en annan slags press \u201djust f\u00f6r att man \u00e4r kvar i samma prestations-baserade milj\u00f6\u201d och d\u00e4rmed st\u00e4ndigt j\u00e4mf\u00f6rs med personer som arbetar mer (Man), och d\u00e4r man kan beh\u00f6va arbeta helger \u201deftersom de som jag skriver med bara kunde p\u00e5 helgerna\u201d&nbsp;(Kvinna).<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>Eller (s. 17):&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p><em>Den som inte kan eller vill prioritera arbetet framf\u00f6r allt annat har h\u00e4rmed heller inte m\u00f6jlighet att avancera mot h\u00f6gre positioner vilket v\u00e4cker fr\u00e5gan f\u00f6r vilka akademin ska finnas till: \u201d\u00c4r det bara de som har arbetet som ett kall?\u201d (Man)<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>Den som resonerar s\u00e5 kanske borde fundera \u00f6ver sitt yrkesval eller \u00e5tminstone k\u00e4nna sig tillfreds med en n\u00e5got mer modest karri\u00e4rsutveckling.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>I m\u00e5nga av svaren uttrycks att det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rena en forskarkarri\u00e4r med familj och barn, att&nbsp;arbetet g\u00e5r ut \u00f6ver familjen. Det verkar som att m\u00e4n klarar detta b\u00e4ttre (s. 15):&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p><em>Centralt f\u00f6r arbetsb\u00f6rdan, arbetstempot och upplevelsen av stress \u00e4r tid. Kvinnor rapporterar en signifikant st\u00f6rre konflikt mellan arbete och privatliv \u00e4n vad m\u00e4n g\u00f6r. En s\u00e5dan konflikt inneb\u00e4r h\u00e4r att arbetet tar s\u00e5 mycket tid och energi att det p\u00e5verkar privatlivet negativt, och att arbetets krav st\u00f6r privatlivet.<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>Detta kan nog vara en betydande orsak till den brist p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhet rapporten handlar om: att m\u00e4n \u00e4r beredda att \u00e4gna&nbsp;mer av sin \u201dfritid\u201d \u00e5t karri\u00e4rrelaterad syssels\u00e4ttning \u00e4n vad kvinnor \u00e4r? Att ens privata situation \u00e4r betydelsefull f\u00f6r karri\u00e4rutvecklingen p\u00e5pekas flera g\u00e5nger, bl.a. (s. 24)&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p><em>N\u00e4r det har normaliserats att os\u00e4kerheten och arbetsbelastningen f\u00f6ljer med hem handlar det inte bara om vem som b\u00e4st kan g\u00f6ra sitt jobb och meritera sig p\u00e5 den tid som arbetsgivaren betalar f\u00f6r, utan \u00e4ven om vem som har mest l\u00e4mplig privat situation. N\u00e4r arbetet kr\u00e4ver \u00e4ven privat tid handlar det inte l\u00e4ngre bara om huruvida man ser arbetet som ett kall eller inte \u2013 det handlar om ifall man har annat som kr\u00e4ver ens uppm\u00e4rksamhet utanf\u00f6r arbetet, det kr\u00e4ver att man \u00e4r en forskare eller universitetsl\u00e4rare utan privat bagage.&nbsp;<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Vissa skulle inv\u00e4nda att kvinnor inte har samma m\u00f6jlighet d\u00e5 de tar ett st\u00f6rre ansvar f\u00f6r hem och barn; men hur tv\u00e5 makar v\u00e4ljer att anv\u00e4nda tiden och dela upp de gemensamma uppgifterna \u00e4r knappast en fr\u00e5ga f\u00f6r fackliga f\u00f6rtroendevalda eller f\u00f6r arbetsgivaren!&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>L\u00e5t mig avsluta med att s\u00e4ga vad jag&nbsp;<em>inte<\/em>&nbsp;har p\u00e5st\u00e5tt i denna tex.&nbsp;&nbsp;Jag har inte p\u00e5st\u00e5tt att kvinnor inte \u00e4r diskriminerade inom akademin eller att kvinnor inte m\u00f6ter fler hinder \u00e4n vad m\u00e4n g\u00f6r. Detta \u00e4r jag inte tillr\u00e4ckligt insatt i f\u00f6r att kunna ha en best\u00e4md \u00e5sikt om. Det jag h\u00e4vdar \u00e4r att f\u00f6r att visa att det f\u00f6rh\u00e5ller sig p\u00e5 det s\u00e4ttet, m\u00e5ste man h\u00e4nvisa till annat \u00e4n vad m\u00e4nniskor upplever samt bygga p\u00e5 unders\u00f6kningar med ett st\u00f6rre underlag \u00e4n 30 % svarsfrekvens. Jag har ocks\u00e5 antytt att det kan finnas alternativa f\u00f6rklaringar till det som ser ut som bristande j\u00e4mst\u00e4lldhet.&nbsp;<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n<p>Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><a rel=\"noreferrer noopener\" href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?page_id=2002\" target=\"_blank\">\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Noter<\/h2>\n\n\n\n<p><a href=\"applewebdata:\/\/B1616F8C-84DE-42EE-BA93-B3539E8354C0#_ftnref1\"><sup>[1]<\/sup><\/a>&nbsp;Att Wolk tycker det \u00e4r synnerligen problematiskt med \u201dvita m\u00e4n\u201d p\u00e5 advokatbyr\u00e5er har jag behandlat i en tidigare kr\u00f6nika:&nbsp;<a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4864#more-4864\">https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4864#more-4864<\/a><\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"applewebdata:\/\/B1616F8C-84DE-42EE-BA93-B3539E8354C0#_ftnref2\"><sup>[2]<\/sup><\/a>&nbsp;<a href=\"https:\/\/s3.eu-west-1.amazonaws.com\/sulf.se\/app\/uploads\/2022\/02\/I-ljuset-av-jamstalldhet_nar_osakerheten_overskuggar_allt_slutlig-1.pdf\">https:\/\/s3.eu-west-1.amazonaws.com\/sulf.se\/app\/uploads\/2022\/02\/I-ljuset-av-jamstalldhet_nar_osakerheten_overskuggar_allt_slutlig-1.pdf<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Den som h\u00e4vdar att kvinnor \u00e4r diskriminerade inom akademin m\u00e5ste h\u00e4nvisa till annat \u00e4n vad m\u00e4nniskor upplever och bygga p\u00e5 unders\u00f6kningar med ett st\u00f6rre underlag \u00e4n 30 % svarsfrekvens, samt beakta alternativa f\u00f6rklaringar till det som ser ut som bristande &hellip; <a href=\"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5184\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[1062,121,246,1063,1064,996,95],"class_list":["post-5184","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet","tag-anna-carin-fagerlind-stahl","tag-diskriminering","tag-hogskola","tag-meritering","tag-patriarkal-struktur","tag-sanna-wolk","tag-sulf"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5184","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5184"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5184\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5192,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5184\/revisions\/5192"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5184"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5184"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5184"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}