{"id":5381,"date":"2023-07-21T16:45:19","date_gmt":"2023-07-21T14:45:19","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5381"},"modified":"2023-07-21T16:45:19","modified_gmt":"2023-07-21T14:45:19","slug":"sommarkronika-av-lotta-knutsson-brakenhielm-nar-jamstalldhetsarbetet-gar-ut-over-jamstalldheten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5381","title":{"rendered":"Sommarkr\u00f6nika av Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm: n\u00e4r j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbetet g\u00e5r ut \u00f6ver j\u00e4mst\u00e4lldheten<\/strong>"},"content":{"rendered":"\n

Om kvinnor f\u00e5r f\u00f6rfr\u00e5gningar att sitta i betygsn\u00e4mnd, vara opponent och s\u00e5 vidare f\u00f6r att de \u00e4r kvinnor, och om uppdragen tar tid fr\u00e5n forskning och andra mer meriterande arbetsuppgifter, d\u00e5 \u00e4r <\/em>detta ett exempel p\u00e5 hur j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbetet s\u00e4tter krokben f\u00f6r sig sj\u00e4lvt, skriver Academic Rights Watch j\u00e4mst\u00e4lldhetskr\u00f6nik\u00f6r.<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

En fr\u00e5ga fr\u00e5n en kvinnlig professor i Facebook-gruppen H\u00f6gskolel\u00e4ckan<\/em> v\u00e4cker min nyfikenhet:<\/p>\n\n\n\n

\n

Hur m\u00e5nga f\u00f6rfr\u00e5gningar om uppdrag av typ opponent, betygsn\u00e4mnd, sakkunniggranskningar av tills\u00e4ttningar tj\u00e4nster, utv\u00e4rderingar forskningscentrum och utbildningar per \u00e5r skulle ni s\u00e4ga att ni f\u00e5r per \u00e5r? Och hur m\u00e5nga accepterar ni baserat p\u00e5 vilka premisser och vad tycker ni \u00e4r rimligt? Skulle n\u00e4mligen vara intressant att se ev. k\u00f6nsskillnader d\u00e5 jag misst\u00e4nker att jag sj\u00e4lv f\u00e5r en del i egenskap av k\u00f6n d\u00e5 det st\u00e5r inskrivet om j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning p\u00e5 vissa grejor. <\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Sju personer svarade (tre m\u00e4n och fyra kvinnor). Resultatet av enk\u00e4ten som, fr\u00e5gest\u00e4llaren inkluderad, omfattar \u00e5tta personer, tyder p\u00e5 att kvinnorna f\u00e5r fler f\u00f6rfr\u00e5gningar men, intressant nog, inte tackar ja till fler.<\/p>\n\n\n\n

Man ska naturligtvis vara f\u00f6rsiktig med vilka slutsatser g\u00e4llande akademin som helhet man kan dra av detta resultat. Den fr\u00e5ga som Facebook-diskussionen aktualiserar \u00e4r hur som helst intressant: Om det \u00e4r s\u00e5 att kvinnor f\u00e5r f\u00f6rfr\u00e5gningar f\u00f6r att de \u00e4r kvinnor, och om det \u00e4r s\u00e5 att uppdragen tar tid fr\u00e5n andra mer meriterande arbetsuppgifter; d\u00e5 \u00e4r <\/em>detta ett exempel p\u00e5 hur j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbetet s\u00e4tter krokben f\u00f6r sig sj\u00e4lvt: str\u00e4van efter j\u00e4mst\u00e4lldhet p\u00e5verkar j\u00e4mst\u00e4llheten<\/em>negativt<\/em> (i betydelsen lika utfall). <\/p>\n\n\n\n

Finns det d\u00e5 anledning att misst\u00e4nka att det \u00e4r<\/em> s\u00e5: att kvinnor tillfr\u00e5gas f\u00f6r att de \u00e4r kvinnor? Den inledande fr\u00e5gest\u00e4llaren menar uppenbarligen det. En av dem som svarar, en kvinnlig professor, skriver: \u201dJo, det h\u00e4nder ibland att n\u00e5gon ringer och inte riktigt kommer till skott \u2026 och d\u00e5 h\u00e4nder det att jag direkt fr\u00e5gar om han beh\u00f6ver en kvinnlig sakkunnig eller betygsn\u00e4mndsledamot e.d.\u201d Och en annan kvinnlig professor skriver: \u201dDet har varit mitt intryck ocks\u00e5 att jag ibland tillfr\u00e5gas f\u00f6r att jag \u00e4r kvinna.\u201d En manlig svarare n\u00e4mner \u201dproblemet med \u00f6verbelastade kvinnliga seniorer\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Erik J. Olsson menar (personlig kommunikation): <\/p>\n\n\n\n

\n

Min erfarenhet \u00e4r att kvinnor faktiskt f\u00e5r f\u00f6rfr\u00e5gningar f\u00f6r att de \u00e4r kvinnor, och att detta leder till att vissa kvinnor tar p\u00e5 sig v\u00e4ldigt m\u00e5nga f\u00f6rtroendeuppdrag, s\u00e4rskilt s\u00e5dana som involverar n\u00e5gon form av m\u00e4nsklig samvaro. Betygsn\u00e4mnd \u00e4r ett bra exempel. Detta till skillnad fr\u00e5n inbjudan som f\u00f6redragsh\u00e5llare eller f\u00f6rfattare till bokkapitel, d\u00e4r jag h\u00f6rt fr\u00e5n insatta k\u00e4llor att kvinnor tenderar att tacka nej i mycket h\u00f6gre utstr\u00e4ckning \u00e4n m\u00e4n. Det ironiska \u00e4r ju att de senare uppdragen \u00e4r mer meriterande \u00e4n de f\u00f6rra. Bara det faktum att det st\u00e4lls r\u00e4ttsliga krav p\u00e5 representation av b\u00e5da k\u00f6nen i betygsn\u00e4mnder och liknande g\u00f6r s\u00e5ledes \u00e5tminstone i mansdominerade omr\u00e5den att ett f\u00e5tal kvinnor m\u00e5ste \u00e5ta sig m\u00e5nga uppdrag, vilket g\u00f6r att dessa kvinnor f\u00e5r mindre tid till det som \u00e4r verkligt meriterande, n\u00e4mligen forskning och undervisning.<\/em> <\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Olsson ser uppenbarligen en risk f\u00f6r att kvinnor missgynnas i sin karri\u00e4rutveckling \u2013 p\u00e5 grund av arbetet f\u00f6r \u00f6kad j\u00e4mst\u00e4lldhet!<\/p>\n\n\n\n

\u00c4mnet tas upp i en debattartikel i Universitetsl\u00e4raren<\/em> (2 maj 2022).[1]<\/sup><\/a> Artikeln \u00e4r skriven av tv\u00e5 forskare vid Chalmers tekniska h\u00f6gskola, Hans Malmstr\u00f6m, bitr\u00e4dande professor, och Raffaella Negretti, docent; och handlar om sv\u00e5righeten, f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l kvinnor som m\u00e4n, att arbeta under rimliga villkor med tanke p\u00e5 alla akademiska uppdrag utanf\u00f6r det egna universitetet som forskare f\u00f6rv\u00e4ntas utf\u00f6ra. S\u00e5dana uppdrag \u201d\u00e4r vanligen att betrakta som en arbetsuppgift, \u00e4ven om de i arbetsordningar och andra styrdokument s\u00e4llan formuleras och specificeras med samma tydlighet som andra arbetsuppgifter\u201d. De \u00e4r ocks\u00e5 ofta \u201dobetalt och\/eller \u2019or\u00e4knat\u2019 arbete f\u00f6r den enskilda forskaren som utf\u00f6r uppdraget\u201d. Som ett s\u00e4rskilt problem lyfter f\u00f6rfattarna \u201dkvinnliga forskare eftersom de tenderar att \u00f6verutnyttjas f\u00f6r akademiska uppdrag, till exempel i betygsn\u00e4mnder, bed\u00f6mningsgrupper och andra kommitt\u00e9sammanhang d\u00e4r det finns \u00f6nskem\u00e5l eller regler om k\u00f6nsf\u00f6rdelning\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Vid Ume\u00e5 universitet har man f\u00f6rs\u00f6kt unders\u00f6ka hur det ser ut i praktiken. Projektet heter \u201dKompensation av tid f\u00f6r uppdrag\u201d, och resultaten presenteras i rapporten Akademiska bed\u00f6mningsuppdrag \u2013 \u00e4nnu en j\u00e4mst\u00e4lldhetsf\u00e4lla?<\/em> fr\u00e5n 2011.[2]<\/sup><\/a> (Tyv\u00e4rr har den s\u00e5ledes n\u00e5gra \u00e5r p\u00e5 nacken men jag k\u00e4nner inte till n\u00e5gon f\u00e4rskare unders\u00f6kning.)<\/p>\n\n\n\n

Id\u00e9n till detta projekt v\u00e4cktes i samband med ett mer \u00f6vergripande j\u00e4mst\u00e4lldhetsprojekt, \u201dAtt bli h\u00e4lften vid Ume\u00e5 universitet\u201d, med det uttalade syftet att \u00f6ka antalet kvinnliga professorer. \u201d\/F\/r\u00e5gan om m\u00f6jligheten att kompensera f\u00f6r tid diskuterades som ett s\u00e4tt att underl\u00e4tta f\u00f6r kvinnor i den akademiska karri\u00e4ren. D\u00e4rf\u00f6r var det naturligt att ans\u00f6ka om medel fr\u00e5n Delegationen f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet i h\u00f6gskolan n\u00e4r m\u00f6jligheten kom, f\u00f6r att titta n\u00e4rmare p\u00e5 fr\u00e5gan\u201d (s. 2). De som arbetat med projektet \u00e4r Barbara Giles och Karin \u00c5gren, j\u00e4mst\u00e4lldhetshandl\u00e4ggare p\u00e5 fakultetsniv\u00e5, och Marie Lindkvist, statistiker; samarbetet har skett med bland annat Genusr\u00e4ttsliga seminariet vid juridiska institutionen. \u201dVi hade \/\u2026\/ en f\u00f6rf\u00f6rst\u00e5else att kvinnor har fler uppdrag eftersom det ska vara med kvinnor i \u2019alla sammanhang\u2019 och att det \u00e4r f\u00e5 kvinnor som f\u00e5r vara med\u201d, skriver man (s. 6). D\u00e5 m\u00e5nga av uppdragen kr\u00e4ver professorskompetens och d\u00e5 antalet kvinnliga professorer ofta \u00e4r under 40 % (det minimum som kr\u00e4vs f\u00f6r att en f\u00f6rdelning ska anses j\u00e4mst\u00e4lld), finns det sk\u00e4l att anta att detta kunde vara fallet.<\/p>\n\n\n\n

Enbart kvinnliga forskares arbetsvillkor granskades; en j\u00e4mf\u00f6relse med manliga medarbetare saknas s\u00e5ledes vilket \u00e4r en brist (varom mer nedan). S\u00e5 h\u00e4r motiverar man detta urval: \u201dVi har uteslutande tittat p\u00e5 kvinnliga doktorers arbetsvillkor och uppdrag. Motivet till detta \u00e4r v\u00e4ldigt enkelt och grundar sig p\u00e5 att vi har sett det som ett problem som fr\u00e4mst drabbar kvinnor i akademin\u201d (s. 6). Man kommer \u00e4nd\u00e5 in p\u00e5 k\u00f6nsaspekten men d\u00e5 utifr\u00e5n huruvida kvinnorna upplevde<\/em> att de genomf\u00f6r fler bed\u00f6mningsuppdrag \u00e4n sina manliga kollegor (s. 13). Intressant nog svarar ungef\u00e4r lika m\u00e5nga ja (25 %) som nej (28 %). Kanske \u00e4nnu intressantare \u00e4r f\u00f6ljande (s. 14):<\/p>\n\n\n\n

\n

P\u00e5 fr\u00e5gan om kvinnorna tyckte att de fick s\u00e4mre uppdrag \u00e4n m\u00e4nnen svarade d\u00e4remot 44 % nej och 16 % ja vilket tyder p\u00e5 att kvinnorna som deltog i unders\u00f6kningen inte k\u00e4nner sig missgynnade i speciellt h\u00f6g grad gentemot m\u00e4n. <\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Av professorerna hade 90 % tackat nej till vissa bed\u00f6mningsuppdrag och av lektorerna, som har starkare incitament att meritera sig men som troligen ocks\u00e5 tillfr\u00e5gas mer s\u00e4llan, endast drygt 30 % (s. 13). Detta st\u00e4mmer v\u00e4l med huruvida man ville bli tillfr\u00e5gad mer ofta: 46 % av lektorerna svarade ja men endast 5 % av professorerna (s. 18).  Detta talar f\u00f6r att \u00e5tminstone lektorerna i allm\u00e4nhet inte k\u00e4nner sig \u00f6verbelastade.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 fr\u00e5gan om varf\u00f6r de tackar ja till uppdrag hamnar \u201dKarri\u00e4rm\u00e4ssiga sk\u00e4l\u201d och \u201dF\u00e5 inflytande\u201d ganska l\u00e5gt. \u201dSnarare tycks det som om man b\u00e5de ser det som en sj\u00e4lvklar del av systemet men ocks\u00e5 att man \u00e4r intresserad av de uppdrag man tar p\u00e5 sig\u201d (s. 16). Den f\u00f6rdel med att \u00e5ta sig uppdrag som var vanligast var \u201dTillg\u00e5ng till ny information\u201d t\u00e4tt f\u00f6ljt av \u201dB\u00e4ttre \u00f6verblick \u00f6ver mitt vetenskapliga omr\u00e5de\u201d och \u201dVidgat kontaktn\u00e4t\/skapat n\u00e4rverk\u201d (s. 16).<\/p>\n\n\n\n

Sammanfattningsvis<\/em> kan konstateras att kvinnorna verkar mer intresserade av inneh\u00e5llet i arbetet \u00e4n att g\u00f6ra karri\u00e4r samt att de inte upplever att de \u00e4r missgynnade.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Finns det d\u00e5 anledning att trots detta misst\u00e4nka att arbetet med extra uppdrag kan vara ett j\u00e4mst\u00e4lldhetsproblem, och i s\u00e5 fall p\u00e5 vilket s\u00e4tt? I rapporten skriver man (s. 3):<\/p>\n\n\n\n

\n

Den sj\u00e4lvklara k\u00f6nsm\u00e4ssigt j\u00e4mna representationen i alla beslutande organ kan nog misst\u00e4nkas f\u00e5 konsekvenser, som g\u00f6r att den grupp som skulle f\u00e5 mer inflytande ist\u00e4llet f\u00e5r betala priset f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet genom att de f\u00e5r s\u00e4mre med tid f\u00f6r sin egen forskning. <\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

J\u00e4mst\u00e4lldhetsarbetet g\u00e5r ut \u00f6ver j\u00e4mst\u00e4lldheten, \u00e4r den paradoxala slutsatsen! Orsaken \u00e4r (s. 3):<\/p>\n\n\n\n

\n

I m\u00e5nga fall f\u00f6ruts\u00e4tts att en stor del av bed\u00f6mningarna m\u00e5ste utf\u00f6ras av de h\u00f6gst meriterade, i normalfallet professorer eller docenter. Med f\u00e4rre kvinnliga professorer och docenter \u00e4n manliga, inneb\u00e4r det att f\u00e4rre kvinnor m\u00e5ste dela p\u00e5 uppdragen och det leder i sin tur till att kvinnor i normalfallet f\u00e5r fler uppdrag \u00e4n m\u00e4n. <\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Och deras slutsats \u00e4r (s. 5):<\/p>\n\n\n\n

\n

Att bli tillfr\u00e5gad som kvinna kunde ses b\u00e5de som positivt och negativt ur en genussynpunkt. Positivt d\u00e4rf\u00f6r att det innebar karri\u00e4rm\u00f6jligheter och negativt var den \u00f6kade arbetsbelastningen f\u00f6r kvinnor. K\u00f6nsbalansprincipens konsekvenser blev en \u00f6kad arbetsbelastning. <\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Hur ska man d\u00e5 komma tillr\u00e4tta med problemet? En m\u00f6jlighet vore f\u00f6rst\u00e5s att ta bort kravet p\u00e5 j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning i n\u00e4mnder o.d. Det \u00e4r dock, enligt rapportf\u00f6rfattarna, inte en bra id\u00e9 (och f\u00e5r medh\u00e5ll av kvinnorna i unders\u00f6kningen): <\/p>\n\n\n\n

I st\u00e4llet f\u00f6r att ta bort best\u00e4mmelser som stipulerar att b\u00e5de m\u00e4n och kvinnor skall delta i akademins alla verksamheter m\u00e5ste man ist\u00e4llet underl\u00e4tta f\u00f6r de kvinnor som \u00e4r mest attraktiva p\u00e5 den akademiska arenan. Vi som universitet har ett ansvar att m\u00f6jligg\u00f6ra f\u00f6r kvinnorna att delta p\u00e5 lika villkor. <\/p>\n\n\n\n

Det man m\u00e5ste arbeta f\u00f6r \u00e4r att antalet kvinnor som kan ta uppdragen \u00f6kar, i detta fall genom att \u00f6ka antalet kvinnliga professorer. Ett s\u00e4tt skulle kunna vara att \u201dutnyttja Autonomireformen genom att, som ett led i ett planm\u00e4ssigt j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbete, beh\u00e5lla m\u00f6jligheten f\u00f6r kvinnor att beg\u00e4ra befordran till professor som r\u00e4ttighet och ge m\u00e4n en m\u00f6jlighet att beg\u00e4ra befordran\u201d (s. 22). Jag \u00e4r lite os\u00e4ker p\u00e5 hur detta ska tolkas: menar man att kvinnorna ska ha r\u00e4tt<\/em> att beg\u00e4ra befordran men m\u00e4nnen endast m\u00f6jlighet<\/em>?<\/p>\n\n\n\n

Ett problem med denna unders\u00f6kning \u00e4r, som jag n\u00e4mnde ovan, att en j\u00e4mf\u00f6relse med m\u00e4nnens arbetssituation saknas. Det g\u00e5r allts\u00e5 inte att dra n\u00e5gra slutsatser om huruvida kvinnor \u00e4r mer \u00f6verbelastade av icke karri\u00e4rfr\u00e4mjande arbetsuppgifter \u00e4n m\u00e4nnen, vilket skulle g\u00f6ra detta f\u00f6rh\u00e5llande till ett j\u00e4mst\u00e4lldhetsproblem. Det enda man har att g\u00e5 efter \u00e4r om kvinnorna upplever att det \u00e4r s\u00e5 \u2013 vilket de inte verkar g\u00f6ra. (Inte heller framg\u00e5r det hur ofta de tillfr\u00e5gas, endast hur m\u00e5nga uppdrag de genomf\u00f6r.) Detta b\u00e4ddar f\u00f6r spekulationer (s. 23): \u201dM\u00e4n verkar klara sig b\u00e4ttre i systemet och om de blivit hindrade i sin karri\u00e4r tror vi att m\u00e4nnen i s\u00e5 fall redan f\u00f6reslagit och hittat modeller f\u00f6r kompensation eller r\u00e5da bot p\u00e5 eventuella missf\u00f6rh\u00e5llanden.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Ett annat stort problem \u00e4r den l\u00e5ga svarsfrekvensen (s. 11-12): bortfallet \u00e4r \u00f6ver 80 % varf\u00f6r det \u00e4r tveksamt om man \u00f6ver huvud taget kan dra n\u00e5gra slutsatser som \u00e4r anv\u00e4ndbara.<\/p>\n\n\n\n

 Det \u00e4r ocks\u00e5 problematiskt att man i syfte att f\u00e5 fram fler kvinnliga professorer p\u00e5 olika s\u00e4tt vill \u201dunderl\u00e4tta\u201d f\u00f6r kvinnorna, vilket signalerar att kvinnor beh\u00f6ver extra hj\u00e4lp. Det \u00e4r sv\u00e5rt att se hur ett s\u00e5dant syns\u00e4tt skulle gynna j\u00e4mst\u00e4lldheten.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4r det intressant hur principen \u201dunderrepresenterat k\u00f6n minst 40 %\u201d ska tolkas. Konsekvensen kan ju bli att detta k\u00f6n blir \u00f6verrepresenterat i n\u00e4mnder o.d. L\u00e5t oss som exempel ta genusvetenskapen. Ca 10 % av dem som \u00e4r verksamma inom denna \u00e4r m\u00e4n. \u00c4r det meningen att dessa m\u00e4n ska utg\u00f6ra 40 % i till exempel ledningsgrupper och f\u00e5 40 % av alla uppdrag? <\/p>\n\n\n\n

Att underl\u00e4tta f\u00f6r kvinnor, dvs. g\u00f6ra det l\u00e4ttare f\u00f6r kvinnor \u00e4n f\u00f6r m\u00e4n, \u00e4r ingen framkomlig v\u00e4g eftersom det inneb\u00e4r en nedv\u00e4rdering av kvinnors egen f\u00f6rm\u00e5ga. Samma kompetenskrav ska sj\u00e4lvklart g\u00e4lla oavsett k\u00f6n (och oavsett \u00e5lder, sexuell l\u00e4ggning etc.). Enda s\u00e4ttet som jag ser det, s\u00e5 l\u00e4nge det inte \u00e4r mer meriterande att till exempel sitta i betygsn\u00e4mnder, \u00e4r att kvinnorna s\u00e4ger nej till alltf\u00f6r m\u00e5nga extra uppdrag. Och av resultaten ovan att d\u00f6ma verkar de inte ha n\u00e5gra st\u00f6rre problem att g\u00f6ra det.<\/p>\n\n\n\n

Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm<\/p>\n\n\n\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n\n\n\n

Noter<\/h2>\n\n\n\n

[1]<\/sup><\/a> https:\/\/universitetslararen.se\/2022\/05\/02\/akademiska-uppdrag-maste-forenas-med-hallbart-arbetsliv\/<\/a><\/p>\n\n\n\n

[2]<\/sup><\/a> https:\/\/www.uhr.se\/globalassets\/_uhr.se\/lika-mojligheter\/dj-projektredovisningar-och-rapporter\/dj-akademiska-bedomningsuppdrag.pdf<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Om kvinnor f\u00e5r f\u00f6rfr\u00e5gningar att sitta i betygsn\u00e4mnd, vara opponent och s\u00e5 vidare f\u00f6r att de \u00e4r kvinnor, och om uppdragen tar tid fr\u00e5n forskning och andra mer meriterande arbetsuppgifter, d\u00e5 \u00e4r detta ett exempel p\u00e5 hur j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbetet s\u00e4tter krokben f\u00f6r … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-5381","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5381","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5381"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5381\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5384,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5381\/revisions\/5384"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5381"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5381"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5381"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}