{"id":5453,"date":"2023-11-10T16:30:23","date_gmt":"2023-11-10T15:30:23","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5453"},"modified":"2023-11-10T16:31:24","modified_gmt":"2023-11-10T15:31:24","slug":"lotta-knutsson-brakenhielm-hbtq-certifiering-av-hogskolor-gynnar-framst-den-som-erbjuder-tjansten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5453","title":{"rendered":"Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm: HBTQ-certifiering av h\u00f6gskolor gynnar fr\u00e4mst den som erbjuder tj\u00e4nsten<\/strong>"},"content":{"rendered":"\n

Att dokumentera, f\u00f6rfatta v\u00e4rdegrunder och att kunna kryssa i rutor f\u00f6r genomf\u00f6rda \u00e5tg\u00e4rder tycks viktigare \u00e4n att \u00e5stadkomma verkliga arbetsmilj\u00f6f\u00f6rb\u00e4ttringar. <\/em>Det skriver Academic Rights Watch kr\u00f6nik\u00f6r i j\u00e4mst\u00e4lldhetsfr\u00e5gor.<\/em><\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

\u201dF\u00e5 l\u00e4ros\u00e4ten utbildar sina medarbetare i HBTQ-fr\u00e5gor\u201d lyder rubriken p\u00e5 en artikel i Universitetsl\u00e4raren<\/em> (nr 5, 2023).[1]<\/a><\/sup> Resultatet av en enk\u00e4t som tidningen skickat ut till 35 l\u00e4ros\u00e4ten (svar fr\u00e5n 33) visar:<\/p>\n\n\n\n

\n

Inget av l\u00e4ros\u00e4tena har de senaste fem \u00e5ren gjort n\u00e5gon specifik unders\u00f6kning om hur anst\u00e4llda med HBTQ-erfarenhet upplever sin arbetsmilj\u00f6. D\u00e4remot har m\u00e5nga i medarbetarunders\u00f6kningar st\u00e4llt fr\u00e5gor om kr\u00e4nkande s\u00e4rbehandling och\/eller diskriminering utifr\u00e5n diskrimineringsgrunderna, d\u00e4r sexuell l\u00e4ggning och k\u00f6ns\u00f6verskridande identitet eller uttryck ing\u00e5r. <\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Resultaten tyder p\u00e5 att \u201ddiskriminering, s\u00e4rbehandling eller trakasserier p\u00e5 grund av sexuell l\u00e4ggning respektive k\u00f6ns\u00f6verskridande uttryck verkar f\u00f6rekomma\u201d. <\/p>\n\n\n\n

Hur m\u00e5nga personer handlar det d\u00e5 om? Till exempel uppger drygt en procent vid SLU att de har upplevt diskriminering p\u00e5 grund av k\u00f6ns\u00f6verskridande uttryck och en procent p\u00e5 grund av sexuell l\u00e4ggning. Vid Chalmers har 0,7 procent svarat att de upplever att det f\u00f6rekommer diskriminering p\u00e5 grund av k\u00f6nsuttryck och 0,4 procent att det f\u00f6rekommer diskriminering p\u00e5 grund av sexuell l\u00e4ggning. <\/p>\n\n\n\n

Siffrorna \u00e4r s\u00e5ledes knappast alarmerande: kring 1 % (0,4 \u2013 drygt 1). Och det \u00e4r upplevelsen<\/em> av att ha blivit utsatt respektive upplevelsen av att det f\u00f6rekommer<\/em> diskriminering (sexuell l\u00e4ggning, k\u00f6nsuttryck) det handlar om. Samtidigt h\u00e4vdas, av Karin Fingal, koordinator f\u00f6r lika villkor vid Linn\u00e9universitetet, att: \u201dForskningen visar att vi beh\u00f6ver f\u00f6rb\u00e4ttra v\u00e5rt bem\u00f6tande av HBTQI-personer.\u201d Och Maria Saline, j\u00e4mst\u00e4lldhetssamordnare vid Chalmers konstaterar: \u201dChalmers \u00e4r en gammal ingenj\u00f6rsskola, och mycket sitter i v\u00e4ggarna.\u201d (Man kan dock undra vad det \u00e4r som \u201dsitter i v\u00e4ggarna\u201d d\u00e5 det allts\u00e5 \u00e4r endast en halv procent som upplever att det f\u00f6rekommer diskriminering.)<\/p>\n\n\n\n

Som framg\u00e5r ovan verkar det inte finnas n\u00e5gra unders\u00f6kningar som specifikt handlar om arbetsmilj\u00f6n och villkoren f\u00f6r HBTQI-personer vid svenska l\u00e4ros\u00e4ten. Det finns visserligen forskning[2]<\/sup><\/a> som visar utsattheten generellt f\u00f6r denna grupp, men den h\u00e4r texten g\u00e4ller den akademiska milj\u00f6n. Ett problem i sammanhanget \u00e4r tendensen att klumpa ihop alla de personer som ryms inom HBTQI \u2013 eller HBTQIA, d\u00e4r A st\u00e5r f\u00f6r asexualitet \u2013 i en enda grupp. Detta p\u00e5pekas i ett inl\u00e4gg i Facebook-gruppen H\u00f6gskolel\u00e4ckan: \u201dDet \u00e4r ju faktiskt ganska skilda saker att exempelvis ha en intersexvariation och att vara homosexuell. Eller att identifiera sig som \u2019queer\u2019 kontra att vara homosexuell.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Hur arbetar man d\u00e5 vid svenska l\u00e4ros\u00e4ten med det som av vissa uppfattas som ett stort problem? Ett s\u00e4tt \u00e4r att genomf\u00f6ra en HBTQI-certifiering eller diplomering. Fem l\u00e4ros\u00e4ten uppger att de \u00e4r certifierade och vid Linn\u00e9universitetet (d\u00e4r Fingal tj\u00e4nstg\u00f6r) \u00e4r fem avdelningar diplomerade.[3]<\/sup><\/a> Susanne Dodillet, universitetslektor vid institutionen f\u00f6r pedagogik och specialpedagogik, G\u00f6teborgs universitet, \u00e4r kritisk till ett s\u00e5dant arbetss\u00e4tt som hon menar \u00e4r en verksamhet som tar alltf\u00f6r mycket tid och pengar i anspr\u00e5k f\u00f6r att motivera nyttan. Hennes inv\u00e4ndningar handlar bland annat om bristen p\u00e5 vetenskaplighet som utm\u00e4rker dessa organisationer, vilket rimmar illa med h\u00f6gskolans trov\u00e4rdighet som vetenskaplig institution. P\u00e5 plattformen Alba[4]<\/sup><\/a> skriver hon:<\/p>\n\n\n\n

\n

Att West Prides[5]<\/sup><\/a> utbildningar inte bygger p\u00e5 n\u00e5got vetenskapligt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt, utan syftar till att f\u00f6rmedla organisationens v\u00e4rldsbild blir tydligt redan innan diplomeringen b\u00f6rjat. Inf\u00f6r kursstarten distribuerar West Pride sin HBTQ-ordlista med ett 40-tal begrepp som alla p\u00e5 institutionen ska l\u00e4ra sig. \/—\/ Men ist\u00e4llet f\u00f6r balanserade definitioner inneh\u00e5ller listan tv\u00e4rs\u00e4kra st\u00e4llningstaganden. Till exempel \u00e4r listans begrepp klassificerade utifr\u00e5n tre rubriker: \u201dokej\u201d, \u201dt\u00e4nk efter f\u00f6rst\u2026\u201d, samt \u201dundvik att anv\u00e4nda\u2026\u201d. <\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Andra problem med denna organisations utbildning i HBTQI-fr\u00e5gor Dodillet pekar ut \u00e4r den totala bristen p\u00e5 problematisering av komplexa fr\u00e5gor samt att man inte endast vill komma tillr\u00e4tta med f\u00f6rdomar utan \u00e4ven implementera sin egen v\u00e4rldsbild:<\/p>\n\n\n\n

\n

West Pride \u00e4r enbart \u00f6ppen f\u00f6r den som respekterar HBTQ-kulturen, understryker organisationen p\u00e5 sin hemsida. Samarbetet med West Pride hotar att ers\u00e4tta den heteronormativa kultur som tidigare pr\u00e4glat akademin med ett nytt konformitetstv\u00e5ng. <\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

I en uppf\u00f6ljande artikel[6]<\/sup><\/a> skriver hon:<\/p>\n\n\n\n

\n

Det \u00e4r i f\u00f6rsta hand f\u00f6r att bem\u00f6ta aktivitets- och dokumentationskraven i diskrimineringslagen och f\u00f6r att ha n\u00e5gonting att visa upp som vi diplomeras av organisationen, \u2013 inte f\u00f6r att l\u00f6sa \/\u2026\/ uppenbara likabehandlingsproblem och diskrimineringsfr\u00e5gor.<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Att dokumentera, f\u00f6rfatta v\u00e4rdegrunder och att kunna kryssa i rutor f\u00f6r genomf\u00f6rda \u00e5tg\u00e4rder tycks s\u00e5ledes viktigare \u00e4n att \u00e5stadkomma verkliga arbetsmilj\u00f6f\u00f6rb\u00e4ttringar.<\/p>\n\n\n\n

Dessa farh\u00e5gor bekr\u00e4ftas av andra som jag varit i kontakt med. Flera personer vittnar om att en \u00f6ppen diskussion visst f\u00f6rs om dessa fr\u00e5gor men att det finns b\u00e4ttre s\u00e4tt komma tillr\u00e4tta med de arbetsmilj\u00f6problem som kan uppkomma \u00e4n att arrangera dyrbara utbildningsdagar d\u00e4r deltagarna undervisas i \u201dstatligt p\u00e5bjuden normkritik\u201d (som en av dessa personer uttrycker det, en person som i grunden \u00e4r positiv till en normkritisk diskussion).<\/p>\n\n\n\n

Jag undrar om inte ett problem \u00e4r att de personer som \u00e4r tillsatta att arbeta med diskriminerings- och arbetsmilj\u00f6\u00e4renden, inte alltid \u00e4r s\u00e5 v\u00e4l insatta i den vetenskapliga forskningens villkor och premisser, \u00e4n mindre i den forskning som bedrivs vid de institutioner man arbetar med. Detta intryck bekr\u00e4ftas i en artikel i Axess<\/em> (nr 8, 2023)[7]<\/sup><\/a> av Anna-Karin Wyndhamn, som under en period unders\u00f6kt hur s.k. \u201dsv\u00e5rnavigerade student\u00e4renden\u201d, s\u00e5som vissa (inte alla) anm\u00e4lningar om kr\u00e4nkningar och diskriminering, p\u00e5verkar l\u00e4rarna och hur de hanteras internt. Hon ber\u00e4ttar:<\/p>\n\n\n\n

\n

Handl\u00e4ggarna och experterna i denna del av f\u00f6rvaltningen[8]<\/sup><\/a> \u00e4r v\u00e4l inl\u00e4sta p\u00e5 diskrimineringslagen. J\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering och m\u00e5ngfaldsarbete har gjort samma sektion f\u00f6rtrogen med genusperspektiv, antirasism, normkritik och intersektionell teori. D\u00e4remot \u00e4r det skralt st\u00e4llt med kunskapen om de akademiska k\u00e4rnv\u00e4rden som ska s\u00e4kra fri kunskapsspridning och fritt kunskapss\u00f6kande. I utredningsprocessen frontalkrockar s\u00e5 den akademiska praktikens logik med en teoriimpregnerad myndighetslogik. Den senare har ett omedelbart \u00f6vertag, genom en policy som h\u00e5rt kramar diskrimineringslagens p\u00e5bud om aktiva \u00e5tg\u00e4rder. <\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Vilka slutsatser ska man d\u00e5 dra? Information \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s bra, varf\u00f6r inte av n\u00e5gon inom institutionen som delar erfarenheter med dem som upplever sig som utsatta? St\u00f6d och hj\u00e4lp till personer som upplever sig diskriminerade eller trakasserade \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 bra, f\u00f6r att inte s\u00e4ga n\u00f6dv\u00e4ndigt, vilket b\u00f6r g\u00e4lla oavsett sexuell l\u00e4ggning eller k\u00f6nsuttryck.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r det g\u00e4ller den typ av \u00e5tg\u00e4rder som beskrivs ovan (certifiering, diplomering) \u00e4r det dock tveksamt om de \u00e4r att rekommendera. S\u00e5dan utbildning tycks ju, om man f\u00e5r tro kritikerna, inneb\u00e4ra krav p\u00e5 att acceptera en hel v\u00e4rldsbild och delvis ganska begr\u00e4nsade syns\u00e4tt utan m\u00f6jlighet till problematisering eller ifr\u00e5gas\u00e4ttande. Dessutom verkar det finnas en risk att \u00e5tg\u00e4rderna mest stannar vid regnb\u00e5gsf\u00e4rgade jippon utan att det leder till verkliga f\u00f6rb\u00e4ttringar f\u00f6r den grupp man s\u00e4ger sig v\u00e4rna om. Det empiriska underlaget f\u00f6r att bed\u00f6ma nyttan av s\u00e5dan utbildning verkar i vart fall lysa med sin fr\u00e5nvaro.<\/p>\n\n\n\n

Hursomhelst f\u00f6refaller det f\u00f6rhastat att genomf\u00f6ra de kostsamma satsningar som certifiering och diplomering inneb\u00e4r, innan man ens tagit reda p\u00e5 hur arbetsmilj\u00f6n och villkoren inom akademin ser ut f\u00f6r denna grupp. S\u00e5dana storsatsningar p\u00e5 att utbilda hela personalgrupper och certifiera institutioner torde fr\u00e4mst gynna dem som erbjuder s\u00e5dan verksamhet. F\u00e5 l\u00e4ros\u00e4ten utbildar sina medarbetare i HBTQ-fr\u00e5gor. M\u00e5h\u00e4nda \u00e4r det s\u00e5, men det kan ju ocks\u00e5 vara s\u00e5 att det inte beh\u00f6vs?<\/p>\n\n\n\n

Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm<\/p>\n\n\n\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n\n\n\n

Noter<\/h2>\n\n\n\n

[1]<\/sup><\/a> https:\/\/universitetslararen.se\/2023\/10\/26\/fa-larosaten-utbildar-sina-medarbetare-i-hbtq-fragor\/<\/a><\/p>\n\n\n\n

[2]<\/sup><\/a> Till exempel: https:\/\/mynak.se\/forskningen-visar-pa-stora-brister-i-arbetsmiljon-for-hbtq-personer\/<\/a>. Folkh\u00e4lsomyndigheten har \u00e4ven genomf\u00f6rt flera unders\u00f6kningar.<\/p>\n\n\n\n

[3]<\/sup><\/a> Ovan n\u00e4mnda artikel i Universitetsl\u00e4raren<\/em><\/p>\n\n\n\n

[4]<\/sup><\/a> https:\/\/www.alba.nu\/sidor\/35719<\/a> (2020)<\/p>\n\n\n\n

[5]<\/sup><\/a> https:\/\/westpride.se\/<\/a><\/p>\n\n\n\n

[6]<\/sup><\/a> https:\/\/www.alba.nu\/sidor\/35891?fbclid=IwAR1KgRbeGt1-QfCmFuJfISFVNuGizdZ61Laqpai3UL6UlmlmjS-gReV_f2I<\/a> (2020)<\/p>\n\n\n\n

[7]<\/sup><\/a> https:\/\/www.axess.se\/artiklar\/fritt-fran-frihet\/?fbclid=IwAR3-pbhmRN0n1szgU4wrQeZskxIs_Hg97U7Dx481ksgOI3hE71AqK5s0cBs<\/a><\/p>\n\n\n\n

[8]<\/sup><\/a> HR-avdelningen<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Att dokumentera, f\u00f6rfatta v\u00e4rdegrunder och att kunna kryssa i rutor f\u00f6r genomf\u00f6rda \u00e5tg\u00e4rder tycks viktigare \u00e4n att \u00e5stadkomma verkliga arbetsmilj\u00f6f\u00f6rb\u00e4ttringar. Det skriver Academic Rights Watch kr\u00f6nik\u00f6r i j\u00e4mst\u00e4lldhetsfr\u00e5gor.<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[],"class_list":["post-5453","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5453","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5453"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5453\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5458,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5453\/revisions\/5458"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5453"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5453"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5453"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}