{"id":5466,"date":"2023-12-08T16:43:28","date_gmt":"2023-12-08T15:43:28","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5466"},"modified":"2023-12-08T16:55:05","modified_gmt":"2023-12-08T15:55:05","slug":"ny-forskningsrapport-fran-sns-kvinnliga-forskare-mycket-mindre-produktiva-an-manliga-svar-i-genuskyrkan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5466","title":{"rendered":"Ny forskningsrapport fr\u00e5n SNS: kvinnliga forskare mycket mindre produktiva \u00e4n manliga \u2013 \u201dsv\u00e4r i genuskyrkan\u201d<\/strong>"},"content":{"rendered":"\n

En rad empiriska studier fr\u00e5n olika l\u00e4nder indikerar att kvinnliga forskare \u00e4r statistiskt mindre produktiva \u00e4n manliga. I Sverige har dock inte publikationsstatistiken varit k\u00f6nsuppdelad. Men nu har tv\u00e5 forskare tagit sig an denna uppgift. Resultatet av deras SNS-studie \u00e4r att kvinnor \u00e4r mindre produktiva fr\u00e5n 30 \u00e5rs \u00e5lder och \u00f6ver hela den akademiska livscykeln. Resultaten indikerar att \u00f6kad j\u00e4mst\u00e4lldhet inom akademin m\u00e5ste kombineras med strategier f\u00f6r att \u00f6ka kvinnliga forskare produktivitet. <\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Academic Rights Watch har som enda organisation i Sverige v\u00e5gat lyfta den k\u00e4nsliga fr\u00e5gan om det finns skillnader i vetenskaplig produktivitet mellan kvinnliga och manliga forskare. <\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5gan \u00e4r viktig. Om kvinnliga forskare generellt \u00e4r mindre produktiva \u00e4n manliga reser det fr\u00e5getecken kring olika f\u00f6rs\u00f6k att, med h\u00e4nvisning till j\u00e4mst\u00e4lldhet, \u00f6ka andelen kvinnliga forskare p\u00e5 h\u00f6gskolorna. \u00d6kar vi j\u00e4mst\u00e4lldheten till priset av sjunkande vetenskaplig produktivitet? \u00c4r det i s\u00e5 fall en god anv\u00e4ndning av skattemedel?<\/p>\n\n\n\n

Till saken h\u00f6r att andelen kvinnliga forskare stadigt \u00f6kar vid v\u00e5ra l\u00e4ros\u00e4ten, detta samtidigt som officiell publikationsstatistik fr\u00e5n Universitetskansler\u00e4mbetet (UK\u00c4) visar p\u00e5 en ned\u00e5tg\u00e5ende trend f\u00f6r antalet publikationer. Fr\u00e5n ca 2018 har den tidigare stadiga \u00f6kningen i produktivitet avstannat, och p\u00e5 senare tid har produktiviteten sjunkit, vilket g\u00e4ller \u00e4ven om man bortser fr\u00e5n Covid.<\/p>\n\n\n\n

Till saken h\u00f6r ocks\u00e5 att en rad empiriska unders\u00f6kningar gjorts som indikerar att kvinnliga forskare, statistiskt sett, \u00e4r mindre produktiva \u00e4n manliga, vilket \u00e4r f\u00f6renligt med att m\u00e5nga kvinnor \u00e4r mycket mer produktiva \u00e4n de flesta m\u00e4n. En s\u00e5dan indikation kommer fr\u00e5n KTH-bibliometrikern Ulf Sandstr\u00f6ms rankning av de b\u00e4sta svenska forskarna baserat p\u00e5 produktivitets- och citeringspo\u00e4ng. Studien, som publicerades 2019 i tidskriften\u00a0Fokus<\/a><\/em>, visade att bland de 800 mest produktiva var endast 29 procent kvinnor. Av de 10 mest produktiva inom varje \u00e4mne var endast 13 procent kvinnor. Studier fr\u00e5n Norge<\/a> och Nederl\u00e4nderna<\/a> bekr\u00e4ftar att kvinnor generellt \u00e4r mindre produktiva forskare och att det r\u00f6r sig om betydande skillnader.<\/p>\n\n\n\n

De f\u00f6rklaringar som lagts fram \u00e4r bl.a. att kvinnor tenderar att v\u00e4rdera andra saker i livet, s\u00e4rskilt n\u00e4r barnen kommer, och att m\u00e4ns personlighetsdrag statistiskt sett \u00e4r mer extrema. Det finns fler h\u00f6gt beg\u00e5vade och v\u00e4ldigt f\u00f6retagsamma m\u00e4n. Det finns, f\u00f6r \u00f6vrigt, ocks\u00e5 fler underbeg\u00e5vade och mindre energiska m\u00e4n \u00e4n kvinnor, men man f\u00e5r anta att de inte lyckas ta sig in p\u00e5 h\u00f6gskolan.<\/p>\n\n\n\n

ARW har, med h\u00e4nvisning till etablerad sociologisk teori, f\u00f6reslagit att kvinnodominans inom ett \u00e4mne kan leda till en feminin kultur som v\u00e4rderar livskvalitet och en trevlig arbetsmilj\u00f6 h\u00f6gre \u00e4n produktivitet och konkurrens, vilket i sin tur skulle kunna leda till en ned\u00e5tg\u00e5ende produktivitetsspiral \u00e4ven f\u00f6r de m\u00e4n som ing\u00e5r i denna kultur.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r allts\u00e5 av st\u00f6rsta betydelse f\u00f6r svensk forsknings framtida konkurrenskraft att ta reda p\u00e5 hur det verkligen f\u00f6rh\u00e5ller sig.<\/p>\n\n\n\n

Tyv\u00e4rr har det dock inte g\u00e5tt att unders\u00f6ka detta d\u00e5 UK\u00c4:s publikationsstatistik<\/a>, r\u00e4ttsliga krav till trots, inte varit k\u00f6nsuppdelad (\u00a7 14 f\u00f6rordning 2001:100 om den officiella statistiken). Handl\u00e4ggare p\u00e5 KTH har vid kontakt med ARW h\u00e4nvisat till tekniska sv\u00e5righeter med matcha f\u00f6rfattarnamn med k\u00f6n i databasen Swepub som man anv\u00e4nder sig av. I ett inl\u00e4gg fr\u00e5n 2021 uppmanade ARW UK\u00c4 att l\u00f6sa problemet. Det ser helt enkelt inte bra ut att UK\u00c4 sj\u00e4lvt inte uppfyller det r\u00e4ttsliga kravet p\u00e5 k\u00f6nsuppdelad statistik.<\/p>\n\n\n\n

Lyckligtvis beh\u00f6ver UK\u00c4 m\u00f6jligen inte bekymra sig om detta l\u00e4ngre. Tv\u00e5 forskare \u2013 Olof Ejermo som \u00e4r professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet och Yotam Sofer som \u00e4r doktorand i strategi och innovation vid Copenhagen Business School \u2013 har n\u00e4mligen sj\u00e4lva l\u00f6st matchningsproblemet. I en forskningsrapport fr\u00e5n SNS, \u201dVetenskaplig produktion och h\u00f6gskolors \u00f6verg\u00e5ng till universitet \u2013 bakgrund, utveckling och analys av publikationsdata\u201d<\/a>, redovisar de sina resultat.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r nedsl\u00e5ende, om \u00e4n ej ov\u00e4ntade, siffror som Ejermo och Sofer redovisar f\u00f6r perioden 1996-2009. M\u00e4n \u00e4r generellt mer produktiva \u00e4n kvinnor efter doktorsexamen. Det g\u00e4ller dels i absoluta termer, men \u00e4ven kvinnors medelproduktivitet \u00e4r mycket l\u00e4gre (se bilderna nedan fr\u00e5n Ejermos och Sofer rapport).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Forskarna kommenterar:<\/p>\n\n\n\n

\n

Eftersom kvinnors totala produktion faller skarpt vid cirka 30 \u00e5rs \u00e5lder, samtidigt som produktiviteten ligger kvar p\u00e5 ungef\u00e4r samma niv\u00e5, inneb\u00e4r det att antalet kvinnor i forskning faller dramatiskt. En rimlig tolkning \u00e4r att detta h\u00e4nger samman med att kvinnor ofta f\u00e5r barn i den \u00e5ldern \u2026 Produktiviteten tycks emellertid inte \u00f6ka p\u00e5 samma s\u00e4tt f\u00f6r kvinnor som \u00e4r kvar i akademin. \u00c4ven h\u00e4r spelar troligen familjebildningen en negativ roll f\u00f6r utvecklingen.<\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Academic Rights Watchs ordf\u00f6rande Erik J Olsson gl\u00e4der sig \u00f6ver att svensk publiceringsstatistik \u00e4ntligen k\u00f6nsuppdelats:<\/p>\n\n\n\n

– Det kr\u00e4vs mod att g\u00f6ra denna typ av statistisk unders\u00f6kning d\u00e5 resultaten reser allvarliga tvivel p\u00e5 den ensidiga satsningen p\u00e5 j\u00e4mst\u00e4lldhet i betydelsen lika utfall som karakteriserat den svenska h\u00f6gskolan de senaste 20 \u00e5ren. Att publicera dessa resultat \u00e4r verkligen att sv\u00e4ra i genuskyrkan.<\/p>\n\n\n\n

Olsson \u00e4r inte \u00f6verraskad \u00f6ver siffrorna:<\/p>\n\n\n\n

– Att kvinnliga forskare generellt \u00e4r mindre produktiva \u00e4n manliga var v\u00e4ntat, men att skillnaderna \u00e4r s\u00e5 stora \u00f6ver hela den akademiska livscykeln manar verkligen till eftertanke. Vad det nu \u00e4n beror p\u00e5 visar detta att det inte l\u00e4ngre \u00e4r f\u00f6rsvarbart att anta att allt annat automatiskt kommer att vara lika n\u00e4r j\u00e4mst\u00e4lldheten \u00f6kar.<\/p>\n\n\n\n

– \u00d6kad j\u00e4mst\u00e4lldhet, om man nu v\u00e4ljer att g\u00e5 den v\u00e4gen, m\u00e5ste kombineras med initiativ som kraftigt \u00f6kar kvinnors produktivitet, s\u00e4ger Erik J Olsson p\u00e5 Academic Rights Watch.<\/p>\n\n\n\n

EJO\/MZ<\/p>\n\n\n\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Liknande \u00e4renden<\/h2>\n\n\n\n
\n
Akademins feminisering: allt f\u00e4rre publikationer inom humaniora och konst vid tunga l\u00e4ros\u00e4ten \u2013 Uppsala v\u00e4rst drabbat<\/a><\/blockquote>