{"id":548,"date":"2013-05-12T09:22:47","date_gmt":"2013-05-12T07:22:47","guid":{"rendered":"http:\/\/academicrightswatch.se\/?p=548"},"modified":"2017-12-29T12:15:01","modified_gmt":"2017-12-29T11:15:01","slug":"uppsats-autonomireformen-ledde-till-minskad-akademisk-frihet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=548","title":{"rendered":"Uppsats: Autonomireformen ledde till minskad akademisk frihet"},"content":{"rendered":"

Den \u00f6kade institutionella sj\u00e4lvst\u00e4ndighet som autonomireformen gav l\u00e4ros\u00e4tena har lett till minskad akademisk frihet f\u00f6r l\u00e4rare och forskare. Deras kollektiva r\u00e4tt att styra sig sj\u00e4lva, vilket \u00e4r en del av den akademiska friheten, har bytts ut mot linjestyrning vid flera l\u00e4ros\u00e4ten. Det \u00e4r resultatet av en ny unders\u00f6kning som genomf\u00f6rts vid Statsvetenskapliga institutionen i Uppsala<\/a>.<\/i>
\n<\/p>\n

Syftet med unders\u00f6kningen var att klarg\u00f6ra hur maktf\u00f6rdelningen mellan de tv\u00e5 styrformerna kollegial styrning och linjestyrning f\u00f6r\u00e4ndrats i och med autonomireformen med avseende p\u00e5 beslutsmakt som r\u00f6r kvalitet i utbildning och forskning. Den mer specifika fr\u00e5gest\u00e4llningen g\u00e4llde vilka f\u00f6r\u00e4ndringar av olika akt\u00f6rers beslutsbefogenheter som autonomireformen resulterat i. Studien baseras p\u00e5 material om fem representativa h\u00f6gskolor: Uppsala universitet, Stockholms universitet, G\u00f6teborgs universitet, Lule\u00e5 tekniska universitet och H\u00f6gskolan Dalarna. Unders\u00f6kningen redovisas i en gedigen och l\u00e4sv\u00e4rd C-uppsats av Elin Sundberg som haft demokratiexperten och samh\u00e4llsdebatt\u00f6ren Shirin Ahlb\u00e4ck \u00d6berg, docent i Statsvetenskap, som handledare.<\/p>\n

Sundberg fann att den kollegiala beslutsmakten har ut\u00f6kats till att omfatta fler kategorier anst\u00e4llda vid l\u00e4ros\u00e4tena. I vissa fall har kollegial beslutsmakt tillfallit teknisk-administrativ personal vilka inte kan s\u00e4gas tillh\u00f6ra kategorin professionella kolleger. Begreppet kollegialitet har d\u00e4rmed urvattnats. Linjestyrningens f\u00f6retr\u00e4dare har vidare f\u00e5tt \u00f6kad makt vid val av kollegiala ledare, i beslut som r\u00f6r anst\u00e4llnings\u00e4renden och i fr\u00e5gor som r\u00f6r kvalitet i utbildning p\u00e5 grundniv\u00e5, avancerad niv\u00e5 och forskarniv\u00e5. Det finns \u00e4ven en tendens att kollegialt beslutsfattande har centraliserats i och med att fakultets\u00f6vergripande organ har inr\u00e4ttats och beslutsmakt har flyttas till dessa \u00f6verordnade kollegiala organ.<\/p>\n

Samtidigt finns det stora skillnader mellan l\u00e4ros\u00e4tena. Medan Uppsala lyckats h\u00e5lla emot, har linjestyrningen f\u00e5tt tydligt genomslag vid de \u00f6vriga l\u00e4ros\u00e4tena som omfattas av studien. Det mest extrema fallet \u00e4r Lule\u00e5 tekniska universitet d\u00e4r den kollegiala beslutsmakten avskaffats.<\/p>\n

Sundbergs studie kan relateras till Unescos rekommendationer f\u00f6r h\u00f6gre utbildning som f\u00f6reskriver ett l\u00e5ngtg\u00e5ende kollegialt beslutsfattande i all akademisk verksamhet:<\/p>\n

31. Higher-education teaching personnel should have the right and opportunity, without discrimination of any kind, according to their abilities, to take part in the governing bodies and to criticize the functioning of higher education institutions, including their own, while respecting the right of other sections of the academic community to participate, and they should also have the right to elect a majority of representatives to academic bodies within the higher education institution.<\/p>\n

32. The principles of collegiality include academic freedom, shared responsibility, the policy of participation of all concerned in internal decision making structures and practices, and the development of consultative mechanisms. Collegial decision-making should encompass decisions regarding the administration and determination of policies of higher education, curricula, research, extension work, the allocation of resources and other related activities, in order to improve academic excellence and quality for the benefit of society at large.<\/p><\/blockquote>\n

Sundbergs unders\u00f6kning indikerar att Lule\u00e5 tekniska universitet inte l\u00e4ngre uppfyller dessa principer. Detsamma g\u00e4ller sannolikt H\u00f6gskolan Dalarna och, vilket \u00e4r mer anm\u00e4rkningsv\u00e4rt, G\u00f6teborgs universitet. Det \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt att flera andra l\u00e4ros\u00e4ten ligger illa till, inte minst H\u00f6gskolan i G\u00e4vle vars akademiska tillkortakommanden Academic Rights Watch haft anledning att uppm\u00e4rksamma i andra sammanhang. Oss veterligen har ingen h\u00f6gskola tagit autonomireformen som ett tillf\u00e4lle att \u00f6ka l\u00e4rares och forskares akademiska frihet.<\/p>\n

Utvecklingen \u00e4r problematisk \u00e4ven mot bakgrund av f\u00f6ljande paragrafer:<\/p>\n

20. Autonomy should not be used by higher education institutions as a pretext to limit the rights of higher-education teaching personnel provided for in this Recommendation or in other international standards \u2026<\/p>\n

21. Self-governance, collegiality and appropriate academic leadership are essential components of meaningful autonomy for institutions of higher education.<\/p><\/blockquote>\n

Av de l\u00e4ros\u00e4ten som t\u00e4cks av Sundbergs studie \u00e4r det nog bara Uppsala, och m\u00f6jligen Stockholm, som inte anv\u00e4nt autonomireformen som f\u00f6rev\u00e4ndning f\u00f6r att begr\u00e4nsa de akademiska l\u00e4rarnas r\u00e4ttigheter och som fortfarande har en meningsfull autonomi byggd p\u00e5 kollegialitet och akademiskt ledarskap. Det \u00e4r bekymmersamt att Sverige bedriver en utbildningspolitik som alltmer fj\u00e4rmar sig fr\u00e5n internationella \u00f6verenskommelser.<\/p>\n

EJO\/MZ<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den \u00f6kade institutionella sj\u00e4lvst\u00e4ndighet som autonomireformen gav l\u00e4ros\u00e4tena har lett till minskad akademisk frihet f\u00f6r l\u00e4rare och forskare. Deras kollektiva r\u00e4tt att styra sig sj\u00e4lva, vilket \u00e4r en del av den akademiska friheten, har bytts ut mot linjestyrning vid flera … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[],"class_list":["post-548","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/548","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=548"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/548\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3080,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/548\/revisions\/3080"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=548"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=548"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=548"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}