{"id":5491,"date":"2023-12-29T16:46:55","date_gmt":"2023-12-29T15:46:55","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5491"},"modified":"2023-12-29T16:46:55","modified_gmt":"2023-12-29T15:46:55","slug":"nyarskronika-av-lotta-knutsson-brakenhielm-vem-har-ratt-om-jamstalldheten-chalmers-eller-nobelpristagaren","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5491","title":{"rendered":"Ny\u00e5rskr\u00f6nika av Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm: vem har r\u00e4tt om j\u00e4mst\u00e4lldheten \u2013 Chalmers eller Nobelpristagaren?"},"content":{"rendered":"\n

Enligt Chalmers \u00e4r huvudf\u00f6rklaringen till att det finns f\u00e4rre kvinnliga professorer att kvinnor diskrimineras. Enligt \u00e5rets Nobelpristagare Claudia Goldin \u00e4r emellertid valet att skaffa familj den fr\u00e4msta orsaken till skillnader i l\u00f6n och syssels\u00e4ttning mellan m\u00e4n och kvinnor. Academic Rights Watch j\u00e4mst\u00e4lldhetskr\u00f6nik\u00f6r fr\u00e5gar sig hur l\u00e4nge till l\u00e4ros\u00e4ten som Chalmers kan ignorera de forskningresultat som nu bel\u00f6nats med Nobelpriset.<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Det torde knappast ha undg\u00e5tt n\u00e5gon att 2023 \u00e5rs pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne har tilldelats den amerikanska Harvard-professorn Claudia Goldin som forskat om l\u00f6neskillnader mellan kvinnor och m\u00e4n. <\/strong>\u201dGenom att tr\u00e5la igenom <\/strong>arkiven och sammanst\u00e4lla och korrigera historiska <\/strong>data har Goldin kunnat presentera nya och ofta \u00f6verraskande fakta. Att kvinnors val ofta har varit och f\u00f6rblir begr\u00e4nsat av \u00e4ktenskap och ansvar f\u00f6r hem och familj \u00e4r k\u00e4rnan i hennes analyser och f\u00f6rklaringsmodeller\u201d, st\u00e5r det i Nobelkommitt\u00e9ns motivering.[1]<\/sup><\/a> De inkomstskillnader som finns mellan kvinnor och m\u00e4n f\u00f6rklaras, \u00e5tminstone delvis, av olika val av yrke, och de l\u00f6neskillnader som finns inom samma yrke uppst\u00e5r i h\u00f6g grad i samband med att f\u00f6rsta barnet f\u00f6ds:<\/p>\n\n\n\n

\n

I boken <\/em>Career and family fr\u00e5n 2021 pekar Claudia Goldin ut valet av att skaffa familj som den fr\u00e4msta orsaken till skillnader i l\u00f6n och syssels\u00e4ttning mellan kvinnor och m\u00e4n i dag. N\u00e4r heterosexuella par skaffar barn tenderar kvinnor i h\u00f6gre grad v\u00e4lja bort s\u00e5 kallade \u201dgiriga jobb\u201d, det vill s\u00e4ga oflexibla arbeten som kr\u00e4ver mycket tid och engagemang, men som betalar bra. Det f\u00f6r att kunna vara mer tillg\u00e4ngliga hemma.[2]<\/sup><\/a><\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Det tycks s\u00e5ledes vara snarare kvinnors livsval \u00e4n diskriminering och patriarkala strukturer som orsakar de l\u00f6neskillnader som fortfarande finns. (M\u00e5nga skulle inv\u00e4nda att de bakomliggande orsakerna till de val m\u00e4nniskor g\u00f6r handlar om strukturer och omedveten diskriminering men jag g\u00e5r inte in p\u00e5 den fr\u00e5gan h\u00e4r.) Kvinnor tenderar allts\u00e5 att prioritera bort \u201dgiriga jobb\u201d eftersom dessa \u00e4r sv\u00e5ra att kombinera med familjebildning.<\/p>\n\n\n\n

\n

Med giriga jobb menas ytterst h\u00f6gavl\u00f6nade yrken som kr\u00e4ver att m\u00e4nniskor jobbar stenh\u00e5rt och prioriterar arbete \u00f6ver alla andra aspekter i livet. Dessa h\u00f6gavl\u00f6nade yrken inneb\u00e4r l\u00e5nga arbetsdagar och of\u00f6ruts\u00e4gbara arbetstider, vilket knappast g\u00e5r att kombinera med ett n\u00e4rvarande f\u00f6r\u00e4ldraskap eller en stimulerande fritid. H\u00e4r tycks m\u00e4n och kvinnor prioritera olika, vilket leder till stora l\u00f6neskillnader mellan de h\u00f6gst avl\u00f6nade kvinnorna och m\u00e4nnen.[3]<\/sup><\/a><\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Goldins slutsatser bekr\u00e4ftas i en svensk studie om l\u00f6neskillnader. Man \u201dfann att det till stor del handlade om att kvinnor valt den typ av yrken som g\u00e5r ut p\u00e5 att hj\u00e4lpa andra. Att m\u00e4n och kvinnor g\u00f6r olika val och har olika prioriteringar \u00e4r allts\u00e5 en viktig f\u00f6rklaring till varf\u00f6r m\u00e4n tj\u00e4nar mer pengar.\u201d[4]<\/sup><\/a><\/p>\n\n\n\n

Som huvudorsak till oj\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning n\u00e4r det g\u00e4ller inkomster och karri\u00e4rframg\u00e5ngar, anger man dock vanligen inte att kvinnor och m\u00e4n tenderar g\u00f6ra olika livsval. I st\u00e4llet brukar man lyfta fram att det finns f\u00f6rutfattade meningar och attityder som p\u00e5 olika s\u00e4tt missgynnar kvinnor, det som brukar ben\u00e4mnas bias<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

Ett exempel d\u00e4r detta syns\u00e4tt m\u00e4rks \u00e4r inom det tio\u00e5riga j\u00e4mst\u00e4lldhetsprojektet Genie<\/em> vid Chalmers tekniska h\u00f6gskola som inleddes 2019 och som ber\u00e4knas kosta 300 mkr.[5]<\/sup><\/a> M\u00e5len har varit h\u00f6gst st\u00e4llda: en \u00f6kning av antalet kvinnliga professorer fr\u00e5n 17 % till 40 % p\u00e5 tio \u00e5r. Ett s\u00e4tt har varit att \u201dk\u00f6pa ut\u201d manliga professorer p\u00e5 60+ f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt bereda plats f\u00f6r kvinnor.[6]<\/sup><\/a> (Vilka garantier man har haft f\u00f6r att de avg\u00e5ende manliga professorerna skulle avl\u00f6sas av kvinnor och inte av m\u00e4n \u00e4r oklart \u2013 om man inte l\u00e5ter k\u00f6n g\u00e5 f\u00f6re kompetens.)<\/p>\n\n\n\n

Ledaren f\u00f6r projektet, Pernilla Wittung Stafshede (PWS) har dock tyckt att j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbetet g\u00e5tt p\u00e5 tok f\u00f6r l\u00e5ngsamt och avsade sig d\u00e4rf\u00f6r uppdraget i f\u00f6rtid.[7]<\/sup><\/a> Hennes egen f\u00f6rklaring till varf\u00f6r arbetet g\u00e5r tr\u00f6gt \u00e4r (bl.a.): \u201dJag m\u00e4rkte att det var mycket mer grabbigt. Det k\u00e4ndes som att det fanns n\u00e4tverk av seniora manliga professorer, en s\u00e5n d\u00e4r gammaldags kultur som sitter i v\u00e4ggarna d\u00e4r m\u00e4nnen styr i hemlighet bakom st\u00e4ngda d\u00f6rrar.\u201d[8]<\/sup><\/a> Hon p\u00e5pekar: \u201dHistoriska normer som att m\u00e4nnen ska ha alla toppositioner, medan kvinnorna ska stanna hemma, verkar sitta s\u00e5 h\u00e5rt och inneb\u00e4r negativa konsekvenser f\u00f6r kvinnors arbetsliv och karri\u00e4r.\u201d [9]<\/sup><\/a><\/sup> P\u00e5 fr\u00e5gan om vilket det st\u00f6rsta hindret f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbetet varit, svarar hon:<\/p>\n\n\n\n

\n

M\u00e4nnen och den tr\u00f6ga organisationen. M\u00e4n sitter ofta p\u00e5 alla toppositionerna och de m\u00e5ste med p\u00e5 b\u00e5ten och bli medvetna om sina f\u00f6rdomar som alla har. De m\u00e5ste b\u00f6rja t\u00e4nka p\u00e5 vem de bjuder in p\u00e5 m\u00f6ten och vem de ger ordet till. Dilemmat \u00e4r ju att m\u00e4n ofta \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r att f\u00f6rlora sina positioner och d\u00e4rf\u00f6r vill de inte ha en f\u00f6r\u00e4ndring. \/—\/ N\u00e4r de h\u00e4r personerna kliver in p\u00e5 arbetsplatsen m\u00f6ts dom av grabbig kontext d\u00e4r chefer favoriserar manliga normer, d\u00e4r m\u00e4n f\u00e5r f\u00f6rdelar medan kvinnorna blir efter i l\u00f6neutvecklingen, och s\u00e5 vidare.[10]<\/sup><\/a><\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Grabbighet, kultur som \u201dsitter i v\u00e4ggarna\u201d, normer och f\u00f6rdomar (bias<\/em>) \u00e4r allts\u00e5 PWSs f\u00f6rklaringar till att maktpositioner och d\u00e4rmed sammanh\u00e4ngande l\u00f6ner \u00e4r s\u00e5 oj\u00e4mnt f\u00f6rdelade till kvinnornas nackdel. Men det \u00e4r tveksamt om denna hypotes h\u00e5ller. Forskningen \u00e4r i alla fall inte entydig. Det finns studier som visar att kvinnor tv\u00e4rtom gynnas. Till exempel framg\u00e5r det av en studie gjord vid Ume\u00e5 universitet att bland dem som blev antagna som professorer mellan 2009 och 2014 vid de sex st\u00f6rsta universiteten (G\u00f6teborg, Lund, Stockholm, Uppsala, Ume\u00e5 och Karolinska institutet), s\u00e5 hade m\u00e4nnen avsev\u00e4rt h\u00f6gre antal publikationer och citeringar. \u201dTv\u00e4rtemot f\u00f6ruts\u00e4gelsen har tr\u00f6skeln effektivt varit l\u00e4gre f\u00f6r kvinnor mellan 2009 och 2014, vilket sammanfaller med en mycket st\u00f6rre \u00f6kning av antalet kvinnliga professorer (78 procent) \u00e4n manliga professorer (28 procent).\u201d[11]<\/sup><\/a><\/p>\n\n\n\n

Att det f\u00f6rekommit kritik mot PWSs s\u00e4tt att driva j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbetet p\u00e5 Chalmers framg\u00e5r av ett meningsutbyte i Facebook-gruppen H\u00f6gskolel\u00e4ckan<\/em> mellan henne och en av l\u00e4ros\u00e4tets professorer. Denne h\u00e4nvisar till Goldins teorier som han menar att han l\u00e4nge f\u00f6rs\u00f6kt intressera PWS f\u00f6r:<\/p>\n\n\n\n

\n

\u00c4ven \u00e5rets nobelpristagare Claudia Goldin, som jag bett dig l\u00e4sa i flera \u00e5r, visar att skillnader mellan m\u00e4n och kvinnor p\u00e5 olika arbetsmarknader inte g\u00e5r att h\u00e4nf\u00f6ra till bias i n\u00e5gon n\u00e4mnv\u00e4rd utstr\u00e4ckning utan fr\u00e4mst till produktivitetsskillnader (ofta beroende p\u00e5 barn) och personliga val. Det jag har p\u00e5pekat i flera \u00e5r \u00e4r att Genies problemanalys \u00e4r v\u00e4ldigt haltande eftersom den utg\u00e5r fr\u00e5n att kvinnliga forskare beh\u00f6ver b\u00e4ttre meriter \u00e4n m\u00e4n pga bias av olika slag. Detta i st\u00e4llet f\u00f6r att beakta de f\u00f6rklaringsfaktorer som p\u00e5 riktigt visat sig vara \u00f6verl\u00e4gset viktigast (och vars uppt\u00e4ckt bel\u00f6nades med nobelpris i \u00e5r). <\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

\u201dBias-hypotesen\u201d tycks dock h\u00e5lla i sig. I en artikel p\u00e5 DN Debatt<\/em> fr\u00e5n tidigare i \u00e5r[12]<\/sup><\/a> inleder PWS och hennes medf\u00f6rfattare[13]<\/sup><\/a> med att fastsl\u00e5: \u201dAtt m\u00e4n och kvinnor i universitetsv\u00e4rlden behandlas olika \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt. Internationella veten\u00adskapliga studier visar att \u00adkvinnor tj\u00e4nar mindre \u00e4n m\u00e4n, har sv\u00e5rare att meritera sig, f\u00e5r f\u00e4rre stora forskningsanslag, och endast ett f\u00e5tal n\u00e5r maktpositioner. Detta f\u00f6rklaras med: \u201dF\u00f6rdomar och manliga normer h\u00e5ller tillbaka kvinnor vid svenska universitet likt resten av v\u00e4rlden.\u201d F\u00f6r att komma tillr\u00e4tta med problemet f\u00f6resl\u00e5r man ett antal \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att \u201dforcera fram\u201d fler kvinnor, s\u00e5som att i vissa fall endast till\u00e5ta nominering av kvinnor, att s\u00e4rskilt lyfta fram kvinnliga forskare eller att garantera att det alltid finns minst en kvinna bland pristagarna. [14]<\/sup><\/a><\/sup><\/p>\n\n\n\n

Men om man i st\u00e4llet utg\u00e5r fr\u00e5n Goldins f\u00f6rklaringsmodeller kanske det \u00e4r andra \u00e5tg\u00e4rder \u00e4n att forcera fram fler kvinnor, som beh\u00f6vs, \u00e5tg\u00e4rder som skulle underl\u00e4tta f\u00f6r kvinnor att kombinera en yrkeskarri\u00e4r med familjebildning: \u201dBaserat p\u00e5 hennes forskning s\u00e5 kan politiker och policymakers inf\u00f6ra lagstiftning s\u00e5som f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rs\u00e4kring eller policys p\u00e5 organisationsniv\u00e5 som kan underl\u00e4tta f\u00f6r kvinnor att arbeta och g\u00f6ra karri\u00e4r.\u201d[15]<\/sup><\/a> Goldin menar att en positiv utveckling skedde under pandemin d\u00e5 m\u00f6ten p\u00e5 distans normaliserades:<\/p>\n\n\n\n

\n

Toppjobb inom exempelvis finans och juridik, s\u00e5dana giriga jobb som kvinnor med barn tenderar att v\u00e4lja bort, blev mer flexibla. En person som beh\u00f6vde \u00e5ka till Tokyo varannan helg, eller till Z\u00fcrich \u2013 och d\u00e5 menar jag fr\u00e5n USA, inte fr\u00e5n Sverige. Ett s\u00e5nt jobb hade varit oh\u00e5llbart f\u00f6r en person som beh\u00f6ver vara hemma till middagen.[16]<\/sup><\/a><\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

S\u00e5 n\u00e4r \u00e4r det dags att implementera Nobelpristagarens teorier i Chalmers (och andra l\u00e4ros\u00e4tens) j\u00e4mst\u00e4lldhetsplaner? Id\u00e9er finns ju \u2013 och har till och med bel\u00f6nats med Nobelpris.<\/p>\n\n\n\n

I Chalmers vision till 2024 n\u00e4mns intressant nog ingenting om genus och j\u00e4mst\u00e4lldhet.[17]<\/sup><\/a> M\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r att till \u00e5r 2041 bli ett universitet \u201di v\u00e4rldsklass\u201d och ett av Europas fr\u00e4msta l\u00e4ros\u00e4ten. Vad h\u00e4nder om dessa m\u00e5l \u2013 forskning av internationell toppklass och j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning \u2013 kolliderar? S\u00e5 beh\u00f6ver det f\u00f6rst\u00e5s inte bli. L\u00e5t oss hoppas!<\/p>\n\n\n\n

Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm<\/p>\n\n\n\n

Noter<\/h2>\n\n\n\n

[1]<\/sup><\/a> https:\/\/www.dn.se\/ekonomi\/pristagaren-av-ekonomipriset-tillkannages\/<\/a><\/p>\n\n\n\n

[2]<\/sup><\/a> https:\/\/www.svd.se\/a\/l3o8n7\/claudia-goldin-far-nobelpriset-i-ekonomi<\/a><\/p>\n\n\n\n

[3]<\/sup><\/a> Ibid.<\/p>\n\n\n\n

[4]<\/sup><\/a> https:\/\/www.svd.se\/a\/BWQejv\/emma-frans-ar-man-som-valjer-giriga-jobb-verkligen-vinnare<\/a><\/p>\n\n\n\n

[5]<\/sup><\/a> https:\/\/www.chalmers.se\/om-chalmers\/organisation-och-styrning\/jamstalldhet\/genie-gender-initiative-for-excellence\/<\/a><\/p>\n\n\n\n

[6]<\/sup><\/a> Genusdoktrinen<\/em>, s. 221<\/p>\n\n\n\n

[7]<\/sup><\/a> https:\/\/www.dn.se\/sverige\/ansvarig-professor-lamnade-chalmers-projekt-for-jamstalldhet-i-protest\/<\/a><\/p>\n\n\n\n

[8]<\/sup><\/a> Ibid.<\/p>\n\n\n\n

[9]<\/sup><\/a> https:\/\/www.gp.se\/livsstil\/kvinnor-anses-vara-kyligast-vid-47-detta-kan-du-g%C3%B6ra-%C3%A5t-saken-1.85878553<\/a><\/p>\n\n\n\n

[10]<\/sup><\/a> Ibid.<\/p>\n\n\n\n

[11]<\/sup><\/a> https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4089<\/a><\/p>\n\n\n\n

[12]<\/sup><\/a> https:\/\/www.dn.se\/debatt\/tre-forslag-for-att-forcera-fram-fler-kvinnliga-pristagare\/<\/a><\/p>\n\n\n\n

[13]<\/sup><\/a> Nils Hansson<\/strong>, docent i medicinens historia, etik och teori, Heinrich-Heine-universitetet i D\u00fcsseldorf<\/p>\n\n\n\n

[14]<\/sup><\/a> F\u00f6rtydligande: artikeln handlar om k\u00f6nsf\u00f6rdelningen av vetenskapliga priser och utm\u00e4rkelser.<\/p>\n\n\n\n

[15]<\/sup><\/a> https:\/\/www.svd.se\/a\/l3o8n7\/claudia-goldin-far-nobelpriset-i-ekonomi<\/a><\/p>\n\n\n\n

[16]<\/sup><\/a> Ibid.<\/p>\n\n\n\n

[17]<\/sup><\/a> https:\/\/www.chalmers.se\/om-chalmers\/organisation-och-styrning\/vision-och-strategi\/#riktning-i-arbetet-framat<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Enligt Chalmers \u00e4r huvudf\u00f6rklaringen till att det finns f\u00e4rre kvinnliga professorer att kvinnor diskrimineras. Enligt \u00e5rets Nobelpristagare Claudia Goldin \u00e4r emellertid valet att skaffa familj den fr\u00e4msta orsaken till skillnader i l\u00f6n och syssels\u00e4ttning mellan m\u00e4n och kvinnor. Academic Rights … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[819,1107,820,1108,969,822],"class_list":["post-5491","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet","tag-chalmers","tag-claudia-goldin","tag-genie","tag-jamstalldhetsprojektet","tag-konsfordelning","tag-pernilla-wittung-stafshede"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5491","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5491"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5491\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5496,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5491\/revisions\/5496"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5491"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5491"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5491"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}