{"id":5600,"date":"2024-05-24T16:29:22","date_gmt":"2024-05-24T14:29:22","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5600"},"modified":"2024-05-24T16:29:22","modified_gmt":"2024-05-24T14:29:22","slug":"kronika-av-erik-j-olsson-och-catharina-gronqvist-tesen-om-feminiseringens-effekter-pa-forskningen-kvarstar-en-replik-till-bo-rothstein","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5600","title":{"rendered":"Kr\u00f6nika av Erik J Olsson och Catharina Gr\u00f6nqvist: tesen om feminiseringens effekter p\u00e5 forskningen kvarst\u00e5r \u2013 en replik till Bo Rothstein"},"content":{"rendered":"\n

Bo Rothstein har en po\u00e4ng n\u00e4r han framh\u00e5ller att statsvetenskapen i G\u00f6teborg kombinerat stora vetenskapliga framg\u00e5ngar med en numer\u00e4rt j\u00e4mst\u00e4lld professorsk\u00e5r. Men detta motbevisar inte tesen om feminiseringens effekter p\u00e5 forskningens kvalitet, skriver f\u00f6rfattarna i en replik p\u00e5 ett aktuellt inl\u00e4gg p\u00e5 SvD Kulturdebat<\/a>t.<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Denna replik accepterades i f\u00f6rkortad form f\u00f6r publicering p\u00e5 SvD Kulturdebatt. Emellertid valde vi i st\u00e4llet att h\u00e4r publicera texten i dess fulla l\u00e4ngd.<\/p>\n\n\n\n

Det g\u00e5r att \u00e5stadkomma j\u00e4mst\u00e4lldhet inom akademin utan kvotering och det g\u00e5r att f\u00f6rena med ett bastant kvalitetslyft av verksamheten. Det skriver Bo Rothstein med anledning av ett uppm\u00e4rksammat reportage om Academic Rights Watch<\/a> i SvD Kultur.<\/p>\n\n\n\n

I reportaget g\u00f6r ARW-medlemmar g\u00e4llande att en allt st\u00f6rre andel kvinnliga forskare leder till sv\u00e5righeter att uppr\u00e4tth\u00e5lla en h\u00f6g kvalitet i forskningen. Kvinnor tenderar att i mycket h\u00f6gre utstr\u00e4ckning \u00e4n m\u00e4n vara intresserade av m\u00e4nniskor och relationer. En feminin kultur orienterar sig mot mitten, mot en \u201dlagom\u201d niv\u00e5, snarare \u00e4n mot toppen. Tv\u00e4rtemot vad som normalt tas f\u00f6r givet beh\u00f6ver samh\u00e4llet allts\u00e5 generellt g\u00f6ra en avv\u00e4gning mellan kvalitet och numer\u00e4r j\u00e4mst\u00e4lldhet.<\/p>\n\n\n\n

Trots \u00e4mnets enorma spr\u00e4ngkraft, eller kanske just d\u00e4rf\u00f6r, har f\u00e5 v\u00e5gat ge sig in i debatten. Vi v\u00e4lkomnar d\u00e4rf\u00f6r det faktum att \u00e4ven Rothstein tar denna problematik p\u00e5 allvar.<\/p>\n\n\n\n

Rothstein framh\u00e5ller, med r\u00e4tta, att det finns m\u00e5nga extremt skickliga kvinnliga forskare som han haft privilegiet att samarbeta med, forskare vars \u201dtolerans f\u00f6r medioker forskning varit obefintlig\u201d. Detta talar, verkar han mena, emot p\u00e5st\u00e5endet att kvinnliga forskare skulle orientera sig mot mitten och tolerera l\u00e4gre kvalitet i h\u00f6gre grad \u00e4n m\u00e4n.<\/p>\n\n\n\n

Emellertid \u00e4r sambandet vi anf\u00f6r ovan endast av statistiskt slag. Som s\u00e5dant \u00e4r det f\u00f6renligt med att det finns en hel del kvinnliga toppforskare. S\u00e5 l\u00e5ngt \u00e4r allts\u00e5 det som Rothstein skriver helt i linje med den uppfattning som vi sj\u00e4lva f\u00f6retr\u00e4der.<\/p>\n\n\n\n

Av samma sk\u00e4l \u00e4r vi helt eniga med Rothstein om att det \u00e4r i princip m\u00f6jligt att f\u00f6rena numer\u00e4r j\u00e4mst\u00e4lldhet \u2013 lika m\u00e5nga professorer av b\u00e5da k\u00f6nen \u2013 med v\u00e4ldigt h\u00f6g kvalitet i forskningen. Exempelvis kan strikt meritokrati vid tj\u00e4nstetills\u00e4ttningar i kombination med skickliga kvinnliga s\u00f6kande leda till att en numer\u00e4rt j\u00e4mst\u00e4lld prestationskultur kan v\u00e4rnas och fr\u00e4mjas.<\/p>\n\n\n\n

Vidare menar Rothstein att Statsvetenskapliga institutionen i G\u00f6teborg \u00e4r ett exempel p\u00e5 just detta: att man lyckats f\u00f6rena j\u00e4mst\u00e4lldhet och likabehandling med forskning i internationell toppklass. Att statsvetarna i G\u00f6teborg \u00e4r n\u00e5got av en svensk akademisk kronjuvel h\u00e5ller vi givetvis med om. Institutionen \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e4ra att ha numer\u00e4r j\u00e4mst\u00e4lldhet p\u00e5 professorsniv\u00e5n: av de 26 professorerna \u00e4r 12 kvinnor. Rothstein framh\u00e5ller i artikeln att den kvinnliga andelen professorer f\u00f6rv\u00e4ntas \u00f6ka de n\u00e4rmaste \u00e5ren n\u00e4r de fem mest seniora professorerna, samtliga m\u00e4n, g\u00e5r i pension. <\/p>\n\n\n\n

Rothstein h\u00e4vdar att allt detta uppn\u00e5tts \u201dutan ett uns av kvotering eller liknande genv\u00e4gar\u201d. P\u00e5st\u00e5endet \u00e4r intressant i ljuset av en liten unders\u00f6kning som vi gjort av institutionens professorer och deras vetenskapliga framg\u00e5ngar, m\u00e4tt i antalet citeringar i Google Scholar<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Det visar sig n\u00e4mligen att det finns stora skillnader i citeringar mellan kvinnliga och manliga professorer p\u00e5 institutionen. Medan kvinnorna \u00e4r citerade i genomsnitt 2792 g\u00e5nger \u00e4r motsvarande siffra f\u00f6r m\u00e4nnen 6637. M\u00e4nnen \u00e4r allts\u00e5 mer \u00e4n dubbelt s\u00e5 ofta citerade som kvinnorna. Resultatet kvarst\u00e5r om man tar bort de fem \u00e4ldsta m\u00e4nnen vilket inneb\u00e4r att medelciteringarna f\u00f6r m\u00e4nnen sjunker n\u00e5got, till 6430. F\u00f6r den riktigt nyfikne kan vi n\u00e4mna att medianv\u00e4rdet f\u00f6r de kvinnliga professorernas citeringar \u00e4r 1671 och f\u00f6r m\u00e4nnen 4388 idag respektive 4784 n\u00e4r de fem \u00e4ldsta pensionerats. <\/p>\n\n\n\n

Av de 7 personer som har \u00f6ver 6000 citeringar \u00e4r 2 kvinnor. Av de 5 personer som har \u00f6ver 10 000 citeringar \u00e4r en kvinna. Tv\u00e5 tredjedelar (8 av 12) av kvinnorna har f\u00e4rre citeringar \u00e4n den n\u00e4st minst citerade mannen. Hur ser det ut i den absoluta toppen? Utan de fem \u00e4ldsta m\u00e4nnen har 3 personer \u00f6ver 10 000 citeringar, varav en \u00e4r kvinna, och 5 personer har \u00f6ver 6 000 citeringar, varav 2 \u00e4r kvinnor.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 toppniv\u00e5n \u00e4r det allts\u00e5 inte j\u00e4ttestor skillnad mellan kvinnor och m\u00e4n om man f\u00f6rs\u00f6ker kompensera f\u00f6r karri\u00e4rl\u00e4ngd, men p\u00e5 niv\u00e5n under blir det v\u00e4ldigt stor skillnad mellan k\u00f6nen. P\u00e5 den institution som Rothstein framh\u00e5ller som en kombination av vetenskaplig framg\u00e5ng och j\u00e4mst\u00e4lldhet \u00e4r allts\u00e5 de kvinnliga professorerna mindre \u00e4n h\u00e4lften s\u00e5 citerade som de manliga.<\/p>\n\n\n\n

Vi har Rothsteins ord p\u00e5 att de kvinnliga professorerna inte fick tj\u00e4nsterna genom kvotering eller liknande. De som rekryterades genom \u00f6ppen utlysning var allts\u00e5 b\u00e4ttre \u00e4n, eller minst lika bra som, de b\u00e4sta manliga s\u00f6kande n\u00e4r de anst\u00e4lldes, och de som befordrades uppfyllde bed\u00f6mningsgrunderna f\u00f6r professorer enligt oberoende sakkunniga. N\u00e5got m\u00e5ste i s\u00e5 fall ha h\u00e4nt sedan dess. D\u00e5 vi har Rothsteins f\u00f6rs\u00e4kran om att de likabehandlats m\u00e5ste orsaken till den l\u00e4gre kvinnliga citeringsgraden ligga i n\u00e5got annat f\u00f6rh\u00e5llande.<\/p>\n\n\n\n

Den f\u00f6rklaring som oftast anf\u00f6rs i dessa sammanhang \u00e4r att kvinnliga akademiker tenderar att vara betydligt mindre produktiva i f\u00f6rh\u00e5llande till sina manliga kollegor. En aktuell forskningsrapport<\/a> fr\u00e5n Studief\u00f6rbundet N\u00e4ringsliv och Samh\u00e4lle (SNS) kom fram till att kvinnor \u00e4r lika produktiva som m\u00e4n upp till cirka 30-\u00e5rs\u00e5ldern. Sedan h\u00e4nder n\u00e5got som g\u00f6r att m\u00e4n i 35-60-\u00e5rs\u00e5ldern i genomsnitt \u00e4r ungef\u00e4r 2,5 g\u00e5nger mer produktiva \u00e4n kvinnor i samma \u00e5lder. Rapportf\u00f6rfattarna skriver att \u201d[e]n rimlig tolkning \u00e4r att detta h\u00e4nger samman med att kvinnor ofta f\u00e5r barn i den \u00e5ldern\u201d (sid. 59).<\/p>\n\n\n\n

Snarare \u00e4n att tala emot v\u00e5r tes om feminisering \u00e4r allts\u00e5 statsvetenskapen i G\u00f6teborg ytterligare ett exempel p\u00e5 precis det problem som vi uppm\u00e4rksammat: att kvinnliga akademiker statistiskt sett \u00e4r mindre produktiva och har mindre vetenskapligt genomslag.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r intressant att Rothstein p\u00e5pekar att institutionen samtidigt blivit framg\u00e5ngsrikare i olika rankningar. Institutionen har de senaste tjugo \u00e5ren specialiserat sig p\u00e5 att tillhandah\u00e5lla stora databaser f\u00f6r kvantitativa studier av styrningskvalitet och olika aspekter av demokrati. Det \u00e4r troligt att dessa imponerande, unika satsningar f\u00f6rklarar de stora framg\u00e5ngarna p\u00e5 senare tid snarare \u00e4n \u00f6kad j\u00e4mst\u00e4lldhet.<\/p>\n\n\n\n

Som vi kunde ber\u00e4tta i v\u00e5rt inl\u00e4gg om UK\u00c4:s aktuella utredning<\/a> av den akademiska friheten i Sverige \u00e4r den institution som d\u00e4r, utan att den n\u00e4mns vid namn, tas upp som akademiskt f\u00f6red\u00f6me Statsvetenskapliga institutionen vid GU (sid. 100-107). S\u00e4rskilt betonas institutionens goda seminariekultur och starka kollegiala milj\u00f6. I de intervjuer som UK\u00c4 gjort framg\u00e5r att den akademiska kulturen grundades p\u00e5 1950-talet och att en \u201dtongivande professor\u201d, det vill s\u00e4ga Rothstein sj\u00e4lv, starkt bidragit till en kultur \u201dd\u00e4r den fria diskussionen blev central och att formulera forskningsfr\u00e5gor tillsammans var en starkare drivkraft \u00e4n att fokusera p\u00e5 meningsskiljaktigheter\u201d (sid. 106).<\/p>\n\n\n\n

En kultur kan dock f\u00f6r\u00e4ndras, och i UK\u00c4:s rapport \u00e5terges ledningen uppfattning att det \u00e4r viktigt att inte ta den f\u00f6r given. \u00d6desfr\u00e5gan f\u00f6r statsvetenskapen i G\u00f6teborg \u00e4r, som vi ser det, huruvida det sunda patriarkala\/maskulina arvet fr\u00e5n Rothstein med flera forskare kommer att kunna f\u00f6rvaltas p\u00e5 sikt.<\/p>\n\n\n\n

Att hitta en formel f\u00f6r att kombinera stor kvinnlig representation med internationell excellens \u00e4r n\u00e5got av den svenska forskningens \u201dheliga Graal\u201d. Givet det empiriska underlaget g\u00e4llande citeringar \u00e4r det tyv\u00e4rr inte uppenbart, Bo Rothsteins f\u00f6rs\u00e4kringar till trots, att statsvetarna vid G\u00f6teborgs universitet har funnit denna dyrbara klenod.<\/p>\n\n\n\n

Erik J Olsson, professor i teoretisk filosofi, Academic Rights Watch<\/p>\n\n\n\n

Catharina Gr\u00f6nqvist, f\u00f6rfattare och debatt\u00f6r<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rfattarna \u00e4r aktuella med boken Den mjuka staten: feminiseringen av samh\u00e4llet och dess konsekvenser<\/em> <\/a>som utkommer p\u00e5 Karneval F\u00f6rlag i juni.<\/p>\n\n\n\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Bo Rothstein har en po\u00e4ng n\u00e4r han framh\u00e5ller att statsvetenskapen i G\u00f6teborg kombinerat stora vetenskapliga framg\u00e5ngar med en numer\u00e4rt j\u00e4mst\u00e4lld professorsk\u00e5r. Men detta motbevisar inte tesen om feminiseringens effekter p\u00e5 forskningens kvalitet, skriver f\u00f6rfattarna i en replik p\u00e5 ett aktuellt … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[1134,899,1135,240,239],"class_list":["post-5600","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet","tag-bo-rothstein","tag-feminisering","tag-statsvetenskapliga-institutionen-vid-goteborgs-universitet","tag-uka","tag-universitetskanslerambetet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5600","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5600"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5600\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5606,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5600\/revisions\/5606"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5600"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5600"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5600"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}