{"id":5622,"date":"2024-07-06T09:12:36","date_gmt":"2024-07-06T07:12:36","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5622"},"modified":"2024-07-06T09:12:36","modified_gmt":"2024-07-06T07:12:36","slug":"sommarkronika-av-catharina-gronqvist-olsson-forskningstabun-snedvrider-vetenskapen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5622","title":{"rendered":"Sommarkr\u00f6nika av Catharina Gr\u00f6nqvist Olsson: forskningstabun snedvrider vetenskapen"},"content":{"rendered":"\n

Enligt en aktuell amerikansk studie tycks censur av forskning ha \u00f6kat p\u00e5 senare tid, samtidigt som motivet att explicit censurera av prosociala sk\u00e4l blivit allt vanligare, exempelvis f\u00f6r att skydda grupper som anses utsatta. Hur p\u00e5verkar det forskningens objektivitet och legitimitet?<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Flera stora vetenskapliga och popul\u00e4ra tidskrifter har de senaste \u00e5ren g\u00e5tt ut med att de inte kommer att publicera artiklar med inneh\u00e5ll som de anser kan vara skadligt, kr\u00e4nkande eller kan anv\u00e4ndas emot historiskt utsatta grupper. Som en motreaktion har en stor grupp framst\u00e5ende forskare fr\u00e5n olika delar av det politiska spektret skrivit en artikel som studerar censur inom forskningen och hur den p\u00e5verkar vetenskapen och dess legitimitet (Clark et al. 2023).<\/p>\n\n\n\n

I den v\u00e4largumenterade artikeln (som varmt rekommenderas) g\u00f6rs inledningsvis en \u00e5tskillnad mellan diskriminering och censur. Diskriminering \u00e4r inriktad mot s\u00e4rskilda grupper och personer och deras m\u00f6jligheter att uttrycka sig. Censur handlar i st\u00e4llet om att f\u00f6rtrycka vissa id\u00e9er. F\u00f6rfattarna skiljer sedan p\u00e5 mjuk och h\u00e5rd censur. H\u00e5rd censur utg\u00e5r ifr\u00e5n ett formellt maktut\u00f6vande d\u00e4r institutioner hindrar personer fr\u00e5n att sprida upplevt kontroversiella id\u00e9er, exempelvis p\u00e5 grund av religi\u00f6sa eller politiska h\u00e4nsyn. Den mjuka censuren \u00e4r mer informell och socialt pr\u00e4glad och kan best\u00e5 i utfrysning p\u00e5 arbetsplatsen, att inte bli inbjuden att delta p\u00e5 konferenser eller i samlingsvolymer, drev och kampanjer p\u00e5 sociala medier etc.<\/p>\n\n\n\n

Termen \u201dmjuk censur\u201d \u00e4r n\u00e5got vilseledande eftersom redan denna typ av censur kan f\u00e5 allvarliga f\u00f6ljder f\u00f6r den drabbade och p\u00e5verka dennes m\u00f6jlighet att bedriva forskning eller verka inom akademin. Distinktionen mellan h\u00e5rd och mjuk censur \u00e4r icke desto mindre relevant exempelvis i ljuset av UK\u00c4:s rapport om akademisk frihet. De som tolkar rapporten som att det inte finns n\u00e5gra problem verkar ha utg\u00e5tt fr\u00e5n censur i meningen \u201dh\u00e5rd censur\u201d. Att det d\u00e4remot f\u00f6rekommer mjuk censur inom akademin framg\u00e5r tydligt av sammanst\u00e4llningen av enk\u00e4tsvaren i rapporten.<\/p>\n\n\n\n

En tredje form av censur som tas upp i artikeln \u00e4r vad f\u00f6rfattarna kallar \u201dv\u00e4lvillig censur\u201d. Denna form inneb\u00e4r att en person A av omtanke<\/em> hindrar en annan person B fr\u00e5n att l\u00e4gga fram en kontroversiell id\u00e9 eftersom A inte vill att B ska r\u00e5ka ut f\u00f6r h\u00e5rd eller mjuk censur. <\/p>\n\n\n\n

Vilken typ av forskning \u00e4r det d\u00e5 som censureras? Enligt artikelf\u00f6rfattarna har det blivit vanligare att explicit censurera av prosociala motiv<\/em>, i vilka ing\u00e5r att f\u00f6rhindra att upplevt s\u00e5rbara eller historiskt utsatta grupper kan r\u00e5ka illa ut f\u00f6r att en tredje part anv\u00e4nder forskningen mot gruppen.<\/p>\n\n\n\n

Ett exempel \u00e4r forskning som g\u00e5r emot blank slate-<\/em>teorier genom att visa p\u00e5 olika genetiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar hos m\u00e4nniskor. Detta har bland annat unders\u00f6kts i en annan f\u00f6rtj\u00e4nstfull artikel, som behandlar \u201dforskningstabun\u201d (Clark et al. 2024). Genom att intervjua psykologiforskare identifierade artikelf\u00f6rfattarna tio tabuutsagor som p\u00e5st\u00e5r att biologiska och sociala faktorer samverkar f\u00f6r att f\u00f6rklara olika fenomen. N\u00e5gra exempel: \u201cbiologiskt k\u00f6n \u00e4r bin\u00e4rt f\u00f6r de allra flesta\u201d, \u201crasf\u00f6rdomar \u00e4r inte den st\u00f6rsta orsaken till h\u00f6gre brottsfrekvens bland svarta amerikaner i f\u00f6rh\u00e5llande till vita amerikaner\u201d, \u201d m\u00e4n och kvinnor har olika psykologiska egenskaper p\u00e5 grund av evolutionen\u201d (Clark et al 2024, sid. 4). <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r vi l\u00e4ste artikeln ins\u00e5g vi att vi i v\u00e5r aktuella bok Den mjuka staten<\/a><\/em> ber\u00f6r samtliga sex tabuutsagor som g\u00e4ller k\u00f6n. Helt f\u00f6ruts\u00e4gbart s\u00e5 har f\u00f6rs\u00f6ken till n\u00e5got som liknar, eller uppmanar till, mjuk censur inte l\u00e5tit v\u00e4nta p\u00e5 sig. Man kan ju fr\u00e5ga sig varf\u00f6r man publicerar en bok som man vet inneh\u00e5ller forskningstabun och d\u00e4rf\u00f6r kommer leda till sociala sanktioner och censurf\u00f6rs\u00f6k. Men man b\u00f6r ocks\u00e5 fr\u00e5ga sig om man kan verka f\u00f6r akademisk frihet och samtidigt sj\u00e4lvcensurera viktig forskning.<\/p>\n\n\n\n

I den senare artikeln gjordes ocks\u00e5 en uppf\u00f6ljande enk\u00e4tstudie bland psykologiforskare baserad p\u00e5 de tio tabuutsagorna. Denna lider dock av en f\u00f6r l\u00e5g svarsfrekvens f\u00f6r att kunna s\u00e4ga n\u00e5got definitivt, men visar \u00e4nd\u00e5 p\u00e5 intressanta tendenser. Manliga och mer h\u00f6gerorienterade respondenter tenderade att tro att tabuutsagorna var sanna i h\u00f6gre grad \u00e4n kvinnliga, mer v\u00e4nsterorienterade eller yngre kollegor.<\/p>\n\n\n\n

Den f\u00f6rsta gruppen sj\u00e4lvcensurerade ocks\u00e5 sina uppfattningar i h\u00f6gre grad \u00e4n den senare, medan den senare var mer positiva till olika typer av, framf\u00f6r allt sociala sanktioner, mot dem som st\u00e4llde sig bakom tabuutsagor. Det fanns ingen skillnad mellan akademiker med eller utan tenure<\/em>, vilket artikelf\u00f6rfattarna f\u00f6rklarar med h\u00e4nvisning till att det respondenterna var mest oroliga f\u00f6r var sociala sanktioner i form av utfrysning och drev p\u00e5 sociala medier, vilket kan drabba alla i lika h\u00f6g grad. Trots detta uppgav endast 40,4 procent av respondenterna att de inte hyste n\u00e5gon oro alls f\u00f6r att bli avskedade ifall det blev k\u00e4nt att de trodde p\u00e5 en av tabuutsagorna (s. 9).<\/p>\n\n\n\n

En majoritet av respondenterna ans\u00e5g allts\u00e5 att det fanns risk f\u00f6r att de skulle bli av med jobbet ifall kollegorna fick reda p\u00e5 vad de faktiskt ans\u00e5g om minst en av tabuutsagorna. Hur man ska kunna bedriva objektiv forskning i den typen av r\u00e4dslokultur \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5. \u00c4ven denna artikel \u00e4r i linje med resultaten fr\u00e5n UK\u00c4:s rapport och det vore intressant att f\u00f6rs\u00f6ka replikera studien under svenska f\u00f6rh\u00e5llanden. <\/p>\n\n\n\n

Hur den h\u00e5rda, mjuka och v\u00e4lvilliga censuren interagerar med varandra inom akademin \u00e4r en intressant fr\u00e5ga. Efterhand som den mjuka censuren l\u00e4mnas oemotsagd \u00f6kar rimligtvis sj\u00e4lvcensuren och \u00e4ven den v\u00e4lvilliga censuren. Samtidigt normaliseras de motiv och normer som driver den mjuka censuren, vilket leder till att de letar sig in i de institutioner som har formell makt och d\u00e4rf\u00f6r kan bedriva h\u00e5rd censur, exempelvis universitetsledningar, tidskriftsredaktioner och forskningsfinansi\u00e4rer.<\/p>\n\n\n\n

Det verkar ocks\u00e5 vara detta som skett p\u00e5 redaktionerna f\u00f6r bland andra Nature Human Behavior<\/em>, Nature, Nature Communications<\/em> (Clark et al. 2023) och Scientific American<\/em> (Meigs 2024). I det h\u00e4r l\u00e4get f\u00f6rsv\u00e5ras det fria kunskapss\u00f6kandet h\u00f6gst v\u00e4sentligt d\u00e5 risken \u00e4r att endast forskningsresultat som st\u00f6djer de prosociala motiven publiceras, vilket kan ge sken av en falsk vetenskaplig konsensus. <\/p>\n\n\n\n

Det f\u00e5r ocks\u00e5 den paradoxala effekten att f\u00f6r viss forskning som idag uppfattas som kontroversiell kan \u00e4ldre studier vara mer r\u00e4ttvisande \u00e4n aktuella studier. F\u00f6r de yngre generationerna forskare \u00e4r utvecklingen problematiskt \u00e4ven av det sk\u00e4l att olika typer av motiverad kognition som bekr\u00e4ftelsebias g\u00f6r att man som m\u00e4nniska tenderar att tro p\u00e5 det man f\u00f6rst h\u00f6rt och som \u00e4r i linje med vad som \u00e4r en etablerad sanning i gruppen. Det finns allts\u00e5 en risk att det som f\u00f6r 20 \u00e5r sedan var legitima fr\u00e5gest\u00e4llningar kommer att vara tabu eller ok\u00e4nt f\u00f6r framtida kollegor.<\/p>\n\n\n\n

I f\u00f6rl\u00e4ngningen hotar den h\u00e4r konformistiska tendensen hela vetenskapens legitimitet d\u00e5 alla de kognitiva biases<\/em> som vi som m\u00e4nniskor besitter endast kan g\u00e5 mot noll d\u00e5 samma id\u00e9 belyses fr\u00e5n en m\u00e5ngfald av perspektiv. Att utg\u00e5 ifr\u00e5n prosociala motiv, hur behj\u00e4rtansv\u00e4rda de \u00e4n m\u00e5 vara, \u00e4r allts\u00e5 ett bra exempel p\u00e5 att \u201dv\u00e4gen till helvetet kantas av goda f\u00f6resatser\u201d.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Catharina Gr\u00f6nqvist Olsson<\/em> \u00e4r f\u00f6rfattare och debatt\u00f6r och undervisar i digitalisering och AI vid Lunds universitet. Hon \u00e4r, tillsammans med Erik J Olsson, aktuell med boken Den mjuka staten: feminiseringen av samh\u00e4llet och dess konsekvenser<\/em>p\u00e5 Karneval F\u00f6rlag.<\/p>\n\n\n\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor<\/h2>\n\n\n\n

Clark, C.J. et al.<\/em> (2023) \u2018Prosocial motives underlie scientific censorship by scientists: A perspective and research agenda\u2019, Proceedings of the National Academy of Sciences<\/em>, 120(48), p. e2301642120. Tillg\u00e4nglig via: https:\/\/doi.org\/10.1073\/pnas.2301642120<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Clark, C.J. et al.<\/em> (2024) \u2018Taboos and Self-Censorship Among U.S. Psychology Professors\u2019, Perspectives on Psychological Science<\/em>, p. 17456916241252085. Tillg\u00e4nglig via: https:\/\/doi.org\/10.1177\/17456916241252085<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Universitetkansler\u00e4mbetet (2024) Akademisk frihet i Sverige \u2013 regeringsuppdrag om l\u00e4ros\u00e4tenas arbete med att fr\u00e4mja och v\u00e4rna akademisk frihet.<\/em> Tillg\u00e4nglig via: https:\/\/www.uka.se\/download\/18.427c7de418f38533f7357\/1715751054520\/Akademisk%20frihet%20i%20Sverige.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n

Se \u00e4ven <\/h2>\n\n\n\n

Meigs, J. (2024) \u2018Unscientific American\u201d, City Journal. <\/em>Tillg\u00e4nglig via: https:\/\/www.city-journal.org\/article\/unscientific-american<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Enligt en aktuell amerikansk studie tycks censur av forskning ha \u00f6kat p\u00e5 senare tid, samtidigt som motivet att explicit censurera av prosociala sk\u00e4l blivit allt vanligare, exempelvis f\u00f6r att skydda grupper som anses utsatta. Hur p\u00e5verkar det forskningens objektivitet och … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[],"class_list":["post-5622","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5622","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5622"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5622\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5625,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5622\/revisions\/5625"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5622"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5622"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5622"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}