{"id":5642,"date":"2024-07-26T16:26:55","date_gmt":"2024-07-26T14:26:55","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5642"},"modified":"2024-07-26T16:26:55","modified_gmt":"2024-07-26T14:26:55","slug":"sommarkronika-av-lotta-knutsson-brakenhielm-jamstalldhetsdebatten-praglas-av-slentriantankande","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5642","title":{"rendered":"Sommarkr\u00f6nika av Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm: j\u00e4mst\u00e4lldhetsdebatten pr\u00e4glas av slentriant\u00e4nkande"},"content":{"rendered":"\n

Vanliga p\u00e5st\u00e5enden om bristande j\u00e4mlikhet i akademin \u00e4r bristf\u00e4lligt underbyggda men har uttryckts s\u00e5 ofta och s\u00e5 tv\u00e4rs\u00e4kert att de kommit att g\u00e4lla som sanningar. Det g\u00f6r det sv\u00e5rt att identifiera sig som feminist, skriver Academic Rights Watch j\u00e4mst\u00e4lldhetskr\u00f6nik\u00f6r.<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

\u201dJag \u00e4r inte mycket f\u00f6r det d\u00e4r med feminism\u201d, skrev jag p\u00e5 Facebook som kommentar till ett inl\u00e4gg. En person undrade d\u00e5: \u201dGillar du inte tanken att m\u00e4n och kvinnor \u00e4r lika mycket v\u00e4rda, att kvinnor ska ha samma m\u00f6jligheter och r\u00e4ttigheter som m\u00e4n och att diskriminering utifr\u00e5n k\u00f6n \u00e4r fel?\u201d Jag svarade att jag sj\u00e4lvklart delar dessa uppfattningar varp\u00e5 hen menade att jag i s\u00e5 fall \u00e4r feminist. Och visst kan jag vara det, problemet med en s\u00e5dan definition \u00e4r bara att i stort sett alla m\u00e4nniskor (i v\u00e4stv\u00e4rlden) i s\u00e5 fall \u00e4r feminister, vilket inneb\u00e4r att definitionen \u00e4r f\u00f6r vid f\u00f6r att vara anv\u00e4ndbar. <\/p>\n\n\n\n

Sedan ett par \u00e5r tillbaka skriver jag \u00e5terkommande kr\u00f6nikor p\u00e5 tema \u201dj\u00e4mst\u00e4lldhet\u201d f\u00f6r ARW (sammanlagt ca 25 hittills). Min avsikt med dessa har varit, inte att ifr\u00e5gas\u00e4tta vikten av j\u00e4mst\u00e4lldhet, men att kritisera eller problematisera s\u00e5dant jag uppfattar som slentriant\u00e4nkande n\u00e4r det g\u00e4ller j\u00e4mst\u00e4lldhet. Det \u00e4r s\u00e5dant slentriant\u00e4nkande som g\u00f6r att jag har sv\u00e5rt att kalla mig eller identifiera mig som feminist.<\/p>\n\n\n\n

Vad \u00e4r det d\u00e5 f\u00f6r slentriant\u00e4nkande jag tycker mig ha funnit n\u00e4r jag p\u00e5 olika s\u00e4tta tagit del av hur man inom den akademiska v\u00e4rlden t\u00e4nker om j\u00e4mst\u00e4lldhet? H\u00e4r ska jag presentera ett urval, utan att f\u00f6r den skull g\u00f6ra anspr\u00e5k p\u00e5 att vara helt\u00e4ckande. Observera att detta inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inneb\u00e4r att uppfattningarna \u00e4r falska, jag menar bara att de ibland \u00e4r bristf\u00e4lligt underbyggda men har uttryckts s\u00e5 ofta och s\u00e5 tv\u00e4rs\u00e4kert att de kommit att g\u00e4lla som sanningar.<\/p>\n\n\n\n

Ett s\u00e5dant slentriant\u00e4nkande \u00e4r att betrakta kvinnors och m\u00e4ns livs- och yrkesval som ett problem<\/em>. Kvinnor och m\u00e4n (p\u00e5 gruppniv\u00e5) g\u00f6r lite olika val vilket leder till en oj\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning p\u00e5 vissa omr\u00e5den. Orsakerna anses ofta vara patriarkala (eller andra) strukturer, vilket utesluter att de olikheter som finns skulle kunna vara ett resultat av individers fria val. Ett tydligt exempel d\u00e4r detta syns\u00e4tt m\u00e4rks \u00e4r inom det tio\u00e5riga j\u00e4mst\u00e4lldhetsprojektet Genie<\/em> vid Chalmers tekniska h\u00f6gskola som inleddes 2019. Ledaren f\u00f6r projektet, Pernilla Wittung Stafshede, tyckte att j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbetet gick p\u00e5 tok f\u00f6r l\u00e5ngsamt och avsade sig d\u00e4rf\u00f6r uppdraget i f\u00f6rtid: \u201dJag m\u00e4rkte att det var mycket mer grabbigt. Det k\u00e4ndes som att det fanns n\u00e4tverk av seniora manliga professorer, en s\u00e5n d\u00e4r gammaldags kultur som sitter i v\u00e4ggarna d\u00e4r m\u00e4nnen styr i hemlighet bakom st\u00e4ngda d\u00f6rrar.\u201d[1]<\/sup><\/a> Framf\u00f6r allt kvinnors val<\/em> f\u00f6rklaras ofta med r\u00e5dande patriarkala strukturer, eller ett stereotypt t\u00e4nkes\u00e4tt. Kvinnor omn\u00e4mns ofta i passiv: de \u201df\u00f6rhindras\u201d, \u201duts\u00e4tts f\u00f6r\u201d, \u201df\u00f6rbig\u00e5s\u201d, \u201df\u00f6rv\u00e4gras\u201d, \u201dhindras\u201d, \u201dtvingas l\u00e4mna\u201d, \u201dmissgynnas\u201d etc. S\u00e5 kan det f\u00f6rst\u00e5s vara, men det finns en risk att kvinnans f\u00f6rm\u00e5ga att fatta sj\u00e4lvst\u00e4ndiga, genomt\u00e4nkta beslut inte tas p\u00e5 allvar.[2]<\/sup><\/a><\/p>\n\n\n\n

Ett annat uttryck f\u00f6r slentriant\u00e4nkande \u00e4r att det \u00e4r endast n\u00e4r kvinnor \u00e4r i minoritet som det anses vara ett problem<\/em>. Kvinnor dominerar numera inom de flesta omr\u00e5den inom akademin med ett par undantag: som professorer och inom tekniska utbildningar, \u00e4ven om kvinnors n\u00e4rvaro \u00f6kar \u00e4ven h\u00e4r. Det finns omr\u00e5den d\u00e4r kvinnors dominans \u00e4r \u00f6verv\u00e4ldigande av vilka det mest extrema torde vara inom genusforskningen d\u00e4r kvinnor utg\u00f6r minst 80 % \u2013 men hur ofta tas det upp till debatt? S\u00e4rskilt anm\u00e4rkningsv\u00e4rt \u00e4r att man s\u00e5 sj\u00e4lvklart h\u00e4mtar j\u00e4mst\u00e4lldhetsexpertis, till exempel f\u00f6r internutbildning, fr\u00e5n genusvetenskapligt h\u00e5ll, ett omr\u00e5de som sj\u00e4lva misslyckats s\u00e5 kapitalt med att skapa en j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning.[3]<\/sup><\/a><\/p>\n\n\n\n

Mitt tredje exempel handlar om diskriminering<\/em>. \u201dVi vet att kvinnor diskrimineras\u201d, \u00e4r n\u00e5got man ofta h\u00f6r. S\u00e5 \u00e4r det kanske men vet<\/em> vi det? Det visar sig n\u00e4mligen att det \u00e4r sv\u00e5rt att visa att s\u00e5 \u00e4r fallet. Visst finns det inkomstskillnader men det \u00e4r sv\u00e5rt att visa att detta beror p\u00e5 att kvinnor diskrimineras. Det g\u00e4ller \u00e4ven s\u00e5dant som tilldelning av forskningsanslag och tj\u00e4nstetills\u00e4ttningar. (M\u00e4n \u00e4r till exempel generellt mer produktiva vilket kan f\u00f6rklara till synes or\u00e4ttvis f\u00f6rdelning och tills\u00e4ttning.)[4]<\/sup><\/a> Gl\u00e4djande nog framf\u00f6rs \u00e4ven andra f\u00f6rklaringar \u00e4n diskriminering. I en svensk granskning av varf\u00f6r m\u00e4n oftare \u00e4n kvinnor beviljas forskningsmedel (inom utbildningsvetenskap) framf\u00f6rdes i st\u00e4llet s\u00e5dant som att m\u00e4nnen som s\u00f6ker medel \u00e4r mer meriterade, har l\u00e4ngre erfarenhet; att m\u00e4n \u00e4r b\u00e4ttre p\u00e5 att skriva fram sina meriter, betonar jaget mer \u00e4n kvinnorna som betonar sammanhanget. [5]<\/sup><\/a><\/sup><\/p>\n\n\n\n

N\u00e5got annat man ofta h\u00f6r som argument f\u00f6r en j\u00e4mnare k\u00f6nsf\u00f6rdelning (l\u00e4s: \u00f6kning av antalet kvinnor), \u00e4r att forskningens kvalitet d\u00e4rmed skulle \u00f6ka<\/em>. Fler kvinnor leder till b\u00e4ttre forskning, s\u00e5 tycks resonemanget g\u00e5.  Man menar \u00e4ven att arbetsmilj\u00f6n blir b\u00e4ttre<\/em>. En utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r ovan n\u00e4mna Genie<\/em> (Chalmers) \u00e4r att \u201den j\u00e4mnare k\u00f6nsbalans leder till \u00f6kad vetenskaplig framg\u00e5ng och b\u00e4ttre arbetsmilj\u00f6, b\u00e5de f\u00f6r m\u00e4n och kvinnor\u201d och att \u201dforskning visat att j\u00e4mnare k\u00f6nsbalans leder till st\u00f6rre vetenskaplig framg\u00e5ng\u201d.[6]<\/sup><\/a> Och samordnaren f\u00f6r studentrekryteringen, p\u00e5pekar: \u201cV\u00e5r grundsyn \u00e4r att m\u00e5ngfald bidrar till kvalitet.[7]<\/sup><\/a> Detta \u00e4r naturligtvis ett viktigt argument. Ett problem \u00e4r dock att det tycks sv\u00e5rt att f\u00e5 fram tillf\u00f6rlitlig forskning som p\u00e5visar sambandet mellan j\u00e4mst\u00e4lldhet (i betydelsen j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning) och kvalitet.[8]<\/sup><\/a> Fanny Forsberg Lundell, professor i franska, p\u00e5pekar i en kommentar till boken Genusdoktrinen<\/em> att \u201d\/d\/et finns normativa sk\u00e4l, utifr\u00e5n intersektionell teori, att ta h\u00e4nsyn till k\u00f6nsblandning och annan typ av m\u00e5ngfald, men finns det tillr\u00e4ckligt mycket empiriska, kvantitativa bel\u00e4gg f\u00f6r att visa att detta verkligen har effekt p\u00e5 prestation?\u201d[9]<\/sup><\/a><\/p>\n\n\n\n

Ett generellt problem \u00e4r, enligt min mening, fr\u00e5nvaron av biologiska f\u00f6rklaringar<\/em> (framf\u00f6r allt inom Hum-Sam-omr\u00e5det). I st\u00e4llet \u00e4r en vanlig utg\u00e5ngspunkt den att \u201dkvinnligt\u201d och \u201dmanligt\u201d mest handlar om v\u00e5ra olika f\u00f6rv\u00e4ntningar och f\u00f6rest\u00e4llningar n\u00e4r det g\u00e4ller k\u00f6n. Att det skulle kunna finnas biologiska skillnader som g\u00f6r att kvinnor (f\u00f6r att ta ett exempel) \u00e4r mer k\u00e4nsliga f\u00f6r \u201do\u00f6nskad uppvaktning\u201d \u00e4n m\u00e4n, n\u00e4mns s\u00e4llan; eller biologiska f\u00f6rklaringar till att livet p\u00e5verkas olika f\u00f6r kvinnor och m\u00e4n vid familjebildning (f\u00f6r att ta ett annat).[10]<\/sup><\/a> Ett exempel kan h\u00e4mtas ur KTHs j\u00e4mst\u00e4lldhetsplan fr\u00e5n 2017, \u201dEtt j\u00e4mst\u00e4llt KTH\u201d (mina kurs.):<\/p>\n\n\n\n

\n

I detta sammanhang b\u00f6r det po\u00e4ngteras att en j\u00e4mst\u00e4lldhetsanalys handlar om att synligg\u00f6ra de problem som uppst\u00e5r som f\u00f6ljd av att <\/em>vi delar in m\u00e4nskligheten i tv\u00e5 kategorier \/—\/ Det \u00e4r emellertid viktigt att vara medveten om att det alltid finns <\/em>en risk att kategorierna \u201dkvinna\u201d och \u201dman\u201d bef\u00e4sts n\u00e4r vi ben\u00e4mner dem. [11]<\/sup><\/a><\/sup><\/em><\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

(Det torde inte vara helt l\u00e4tt att \u00f6vertyga studenter och personal vid KTH med en gedigen naturvetenskaplig utbildning i ryggen, om att \u201dkvinnor\u201d och \u201dm\u00e4n\u201d egentligen inte finns i objektiv mening utan endast \u00e4r kategorier vi m\u00e4nniskor delar in m\u00e4nskligheten i!)[12]<\/sup><\/a><\/p>\n\n\n\n

N\u00e5got som ofta slagit mig \u00e4r att de studier som genomf\u00f6rts f\u00f6r att p\u00e5visa hur kvinnor missgynnas tyv\u00e4rr ofta \u00e4r bristf\u00e4lliga. Ett exempel \u00e4r de som behandlar \u00e4mnet sexuella trakasserier.[13]<\/sup><\/a> Eftersom \u201den n\u00e4rg\u00e5ngen blick\u201d vid ett enda tillf\u00e4lle r\u00e4cker f\u00f6r att p\u00e5visa att s\u00e5dant f\u00f6rekommer, \u00e4r det t\u00e4mligen l\u00e4tt att f\u00e5 fram alarmerande siffror om kvinnors utsatthet. Problematiskt \u00e4r ocks\u00e5 att upplevelser, till exempel av trakasserier eller diskriminering, ofta tolkas som att dessa verkligen har \u00e4gt rum, men att man upplever sig diskriminerad inneb\u00e4r inte att man faktiskt \u00e4r det. (Detta inneb\u00e4r inte att upplevelser inte ska tas p\u00e5 allvar. De m\u00e5ste naturligtvis utredas.) Ytterligare ett problem \u00e4r den ofta bristf\u00e4lliga statistik som de alarmerande resultaten bygger p\u00e5. Man b\u00f6r vara f\u00f6rsiktig med att dra l\u00e5ngtg\u00e5ende slutsatser utifr\u00e5n en svarsfrekvens p\u00e5 20-30% (kanske inte ens det).[14]<\/sup><\/a><\/p>\n\n\n\n

Begreppet \u201dj\u00e4mst\u00e4lldhet\u201d definieras enligt J\u00e4mst\u00e4lldhetsmyndigheten (och de borde ju veta) som \u201datt kvinnor och m\u00e4n har samma r\u00e4ttigheter, skyldigheter och m\u00f6jligheter. J\u00e4mst\u00e4lldhet g\u00e4ller alla omr\u00e5den i livet. Det politiska begreppet j\u00e4mst\u00e4lldhet markerar j\u00e4mlikhet mellan k\u00f6nen och att k\u00f6nen har samma v\u00e4rde\u201d.[15]<\/sup><\/a> Som jag n\u00e4mnde i min inledning \u00e4r en s\u00e5dan j\u00e4mst\u00e4lldhet l\u00e4tt att ta st\u00e4llning f\u00f6r. Att alla \u00e4r lika mycket v\u00e4rda och ska ha samma r\u00e4ttigheter etc, \u00e4r i v\u00e5rt samh\u00e4lle n\u00e4rmast en sj\u00e4lvklarhet. Ett problem i j\u00e4mst\u00e4lldhetsdebatten \u00e4r att dock att \u201dj\u00e4mst\u00e4lldhet i fr\u00e5ga om r\u00e4ttigheter etc\u201d ofta blandas samman med \u201dj\u00e4mst\u00e4lldhet ifr\u00e5ga om utfall\u201d, dvs. j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning (i allm\u00e4nhet accepterat inom spannet 60-40 %). Om utfallet blir alltf\u00f6r olika anses det bero p\u00e5 att r\u00e4ttigheterna etc inte \u00e4r desamma, i klartext att det ena k\u00f6net (i allm\u00e4nhet kvinnor s\u00e5 som debatten f\u00f6rs) missgynnas eller diskrimineras. Mina exempel p\u00e5 slentriant\u00e4nkande antyder att det ofta \u00e4r s\u00e5 som begreppet anv\u00e4nds \u00e4ven inom akademin.<\/p>\n\n\n\n

Hur pass viktig \u00e4r d\u00e5 denna typ av j\u00e4mst\u00e4lldhet, allts\u00e5 att k\u00f6nsf\u00f6rdelningen \u00e4r (n\u00e5gots\u00e5n\u00e4r) j\u00e4mn? Till att b\u00f6rja med b\u00f6r man vara medveten om att en underrepresentation (olika utfall) kan vara ett tecken p\u00e5 bristande j\u00e4mst\u00e4lldhet (olika m\u00f6jligheter)! H\u00e4r \u00e4r det viktigt att vara vak- och uppm\u00e4rksam!<\/p>\n\n\n\n

Men kanske finns det andra situationer d\u00e5 en alltf\u00f6r oj\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning skulle kunna vara ett problem? En anledning \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s om den oj\u00e4mna k\u00f6nsbalansen hindrar eller f\u00f6rsv\u00e5rar<\/em> f\u00f6r en person av det underrepresenterade k\u00f6net att v\u00e4lja den utbildning eller det yrke hen \u00e4r intresserad av och har fallenhet f\u00f6r. Kanske saknas f\u00f6rebilder s\u00e5 att man inte ens kommer p\u00e5 tanken att v\u00e4lja utbildningen eller yrket i fr\u00e5ga. Att f\u00f6rebilder \u00e4r viktiga f\u00f6r v\u00e5ra val av utbildning och yrke bekr\u00e4ftas av unders\u00f6kningar.[16]<\/sup><\/a> Ett exempel \u00e4r den studie som psykologiforskaren Ulla Tellhed genomf\u00f6rt. \u201dOm det r\u00f6r sig om ett yrke d\u00e4r det ena k\u00f6net \u00e4r i minoritet bland ut\u00f6varna t\u00e4nker m\u00e5nga killar och tjejer att de inte kommer att trivas socialt. D\u00e4rf\u00f6r kan det vara viktigt att visa att man kan trivas socialt och f\u00e5 kompisar p\u00e5 utbildningar oavsett k\u00f6n.\u201d[17]<\/sup><\/a> Ett liknande sk\u00e4l \u00e4r att det f\u00f6r m\u00e5nga \u00e4r viktigt att inte vara \u201densam\u201d, inte till exempel vara den enda kvinnan i en grupp av enbart m\u00e4n. En ung kvinna, en mycket duktig doktorand som kommer att g\u00e5 l\u00e5ngt, ber\u00e4ttade att hon uppskattade n\u00e4r en annan (ocks\u00e5 mycket duktig) ung kvinna blev antagen till samma utbildning. Uppenbarligen betyder detta n\u00e5got, utan att det f\u00f6r den skull p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt hade r\u00e5tt en misogyn st\u00e4mning i den forskarmilj\u00f6 mitt exempel \u00e4r h\u00e4mtat fr\u00e5n.<\/p>\n\n\n\n

Det kan s\u00e4kert ocks\u00e5, \u00e5tminstone inom vissa forskningsomr\u00e5den, vara viktigt med flera olika perspektiv<\/em>, d\u00e4r kvinnor och m\u00e4n kan ge olika bidrag. Detta \u00e4r n\u00e5got som framh\u00e4vs i regeringens handlingsplan f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet inom forskningen: \u201dNyskapande och kreativ forskning kr\u00e4ver att b\u00e5de kvinnors och m\u00e4ns erfarenheter tas till vara och bildar utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r fr\u00e5gest\u00e4llningarna.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Till sist vill jag n\u00e4mna arbetsmilj\u00f6n<\/em>. Ett vanligt argument f\u00f6r j\u00e4mn(are) k\u00f6nsf\u00f6rdelning, vilket jag n\u00e4mnt ovan, \u00e4r att en s\u00e5dan f\u00f6rb\u00e4ttrar arbetsmilj\u00f6n. Jag vet inte om det gjorts n\u00e5gra s\u00e5dana unders\u00f6kningar, men intuitivt tror jag att det kan st\u00e4mma (utan att f\u00f6r den skulle g\u00e5 s\u00e5 l\u00e5ngt som SULFs ordf\u00f6rande som menar att arbetsmilj\u00f6n blir \u201dsunkig\u201d om den domineras av \u201dvita m\u00e4n\u201d.[18]<\/sup><\/a>) L\u00e5t oss s\u00e4ga att m\u00e4nnen p\u00e5 en arbetsplats har f\u00f6r vana att avsluta arbetsveckan med en pilsner i bastun d\u00e4r de ocks\u00e5 snackar jobb. En replik till de kvinnliga medarbetarna om att \u201dh\u00e4ng g\u00e4rna med tjejer, det vore trevligt med lite kvinnlig f\u00e4gring i bastun, h\u00f6h\u00f6\u201d torde knappast f\u00e5 kvinnorna att k\u00e4nna sig s\u00e4rskilt inkluderade. Och milj\u00f6n i ett arbetsrum som domineras av damer som ger varandra sminktips, byter stickbeskrivningar eller visar kort p\u00e5 sina barnbarn, kan nog verka avskr\u00e4ckande p\u00e5 m\u00e4n. Nu tror jag varken att bastubad eller utbyte av sminktips \u00e4r s\u00e4rskilt vanligt f\u00f6rekommande inom akademin, men exkluderande signaler kan nog f\u00f6rekomma \u00e4ven h\u00e4r om \u00e4n betydligt subtilare.<\/p>\n\n\n\n

Inneb\u00e4r dessa reflektioner att jag menar att det inte f\u00f6rekommer diskriminering inom akademin, att det inte f\u00f6rekommer att det ena k\u00f6net missgynnas\/gynnas p\u00e5 bekostnad av det andra, att alla, oavsett k\u00f6n (och \u00f6vriga diskrimineringsgrunder), verkligen har samma m\u00f6jligheter? Nej, det vore onekligen f\u00f6rm\u00e4tet av mig att h\u00e4vda n\u00e5got s\u00e5dant. Jag har bara \u00f6nskat p\u00e5visa att det ibland f\u00f6rekommer slentriant\u00e4nkande n\u00e4r det g\u00e4ller j\u00e4mst\u00e4lldhet, att man tv\u00e4rs\u00e4kert h\u00e4vdar till exempel att kvinnor diskrimineras, utan att ha tillr\u00e4ckligt med evidens f\u00f6r att s\u00e5 \u00e4r fallet.<\/p>\n\n\n\n

Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm<\/p>\n\n\n\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n\n\n\n

Noter<\/h2>\n\n\n\n

[1]<\/sup><\/a> Nobelpristagarens teorier ingenting f\u00f6r Chalmers j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbete?<\/em><\/p>\n\n\n\n

\n
Ny\u00e5rskr\u00f6nika av Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm: vem har r\u00e4tt om j\u00e4mst\u00e4lldheten \u2013 Chalmers eller Nobelpristagaren?<\/a><\/blockquote>