{"id":5646,"date":"2024-08-10T10:11:55","date_gmt":"2024-08-10T08:11:55","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5646"},"modified":"2024-08-10T10:11:55","modified_gmt":"2024-08-10T08:11:55","slug":"sommarkronika-av-lotta-stern-halla-hart-i-sanningen-det-framsta-forsvaret-for-akademisk-frihet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5646","title":{"rendered":"Sommarkr\u00f6nika av Lotta Stern: h\u00e5lla h\u00e5rt i sanningen det fr\u00e4msta f\u00f6rsvaret f\u00f6r akademisk frihet"},"content":{"rendered":"\n

Att s\u00e4tta sanningss\u00f6kandet som fr\u00e4msta k\u00e4rnv\u00e4rde \u00e4r inte konservativt och bak\u00e5tstr\u00e4vande utan b\u00e4sta s\u00e4ttet att h\u00e4vda r\u00e4tten till akademisk frihet, skriver Lotta Stern, professor i sociologi vid Stockholms universitet och VD f\u00f6r forskningsinstitutet Ratio.<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

Liksom m\u00e5nga akademiker har jag l\u00e4st UK\u00c4s (2024)<\/a> utredning Akademisk frihet i Sverige.<\/em> I den enk\u00e4tunders\u00f6kning som utg\u00f6r ett av underlagen i rapporten framg\u00e5r att \u00f6ver h\u00e4lften av akademikerna i Sverige ser den akademiska friheten som hotad, framf\u00f6rallt bland samh\u00e4llsvetare och humanister. I de \u00f6ppna svaren framst\u00e5r politisk styrning och politisk p\u00e5verkan samt forskningsfinansiering som fr\u00e4msta hot (s. 58-61).<\/p>\n\n\n\n

Akademisk frihet \u00e4r ett av akademins fr\u00e4msta k\u00e4rnv\u00e4rden. Akademisk frihet inneb\u00e4r en r\u00e4tt att forska och undervisa utan h\u00e4nsyn, ut\u00f6ver forskningsetik, till eliters intressen, etablerade sanningar eller heliga kor. Det \u00e4r en princip som bygger p\u00e5 historiska erfarenheter, d\u00e4r ny kunskap och nya id\u00e9er som utmanat r\u00e5dande samh\u00e4llsnormer p\u00e5 olika s\u00e4tt f\u00f6rbjudits, f\u00f6rtryckts eller f\u00f6rhindrats att spridas av samh\u00e4llets makthavare. Att jorden roterar runt solen och att m\u00e4nniskor en g\u00e5ng var apor \u00e4r alla sanningar som var djupt impopul\u00e4ra n\u00e4r de lades fram. Idag \u00e4r det f\u00f6r de flesta uppenbart att eliter och andra makthavare inte ska ha r\u00e4tt att l\u00e4gga sig i s\u00f6kandet efter sanningar bara f\u00f6r att de utmanar deras intressen eller status quo<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

Sanningss\u00f6kandet \u00e4r ett annat klassiskt akademiskt k\u00e4rnv\u00e4rde. Den idealtypiska forskaren \u00e4r en person som tr\u00e4get testar en teori, redo att f\u00f6rkasta den om hypotesen falsifieras. \u00d6ppen f\u00f6r alternativ, st\u00e4ndigt kritisk och ifr\u00e5gas\u00e4ttande, av b\u00e5de sina egna id\u00e9er och andras i en evig jakt p\u00e5 sanning. S\u00f6kandet efter sanning \u00e4r det v\u00e4rde som starkast motiverar den akademiska friheten. Historien har l\u00e4rt oss att fritt sanningss\u00f6kande gynnar forskningen, utbildningen och, i f\u00f6rl\u00e4ngningen, m\u00e4nskligheten.<\/p>\n\n\n\n

Allt fler samh\u00e4llsvetare \u00e4r dock skeptiska till att Sanningen kan finnas. Alltsedan Kuhn<\/a> \u00e4r det allm\u00e4nt k\u00e4nt att forskare \u00e4r m\u00e4nniskor som alla andra. De socialiseras in i sitt kunskapsf\u00e4lt, d\u00e4r teorier tas f\u00f6r givna och omhuldas p\u00e5 ett s\u00e4tt som inte alls liknar idealtypens kritiska objektivitet. Likas\u00e5 utmanas denna bild av Zuckermans<\/a> vetenskapssociologiska studier som visar att vetenskap, \u00e5tminstone delvis, drivs av en kamp om ber\u00f6mmelse och status. Den s\u00e5 kallade Matteus-effekten<\/a> inom forskning etablerar att exempelvis Nobelpristagare blir \u201dk\u00e4ndisar\u201d och f\u00e5r fler citeringar och mer resurser \u00e4n deras vetenskapliga bidrag \u201df\u00f6rtj\u00e4nar\u201d. Sist men inte minst har vi Nobelpristagare Myrdals objektivitetsproblem<\/a>, som utmanar hela id\u00e9n om att objektivitet \u00e4r m\u00f6jlig f\u00f6r en samh\u00e4llsvetare en\u00e4r forskaren b\u00e4r med sig sina v\u00e4rderingar in i forskningen. Den idealtypiske forskaren visar sig vara just en idealtyp; en analytisk modell utan exakt motsvarighet i verkligheten.<\/p>\n\n\n\n

Det har f\u00e5tt m\u00e5nga samh\u00e4llsvetare att \u00f6verge Sanningen med stort S, till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r sanningen med litet s. Det \u00e4r en mer \u00f6dmjuk samh\u00e4llsvetare, v\u00e4l medveten om brister, som efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga str\u00e4var efter att efterleva Mertons CUDOS-normer<\/a>, fullt medvetna om att de \u00e4r just ideal och att m\u00e4nniskan s\u00e5 att s\u00e4ga f\u00f6ljer med in i vetenskapens v\u00e4rld. I den b\u00e4sta av v\u00e4rldar bist\u00e5r v\u00e5ra meningsmotst\u00e5ndare med kritisk blick och utmanar v\u00e5ra f\u00f6rgivet-taganden s\u00e5 att bristerna i resonemang och sanningss\u00f6kande h\u00e5lls i schack. P\u00e5 marknadsplatsen f\u00f6r id\u00e9er kommer de b\u00e4sta id\u00e9erna att vinna!<\/p>\n\n\n\n

Men andra samh\u00e4llsvetare tycks ist\u00e4llet ha ersatt \u201dsanning\u201d med andra v\u00e4rden som \u201dsocial justice\u201d som p\u00e5 svenska b\u00e4st \u00f6vers\u00e4tts med j\u00e4mlikhet. I USA har m\u00e5nga elit-universitet lagt till \u201dsocial justice\u201d som ett v\u00e4rde av lika stor betydelse f\u00f6r universitetet som sanningss\u00f6kande. Jonathan Haidt, socialpsykolog och en av grundarna av Heterox Academy<\/a>, menar att universitet inte kan omfamna b\u00e5da<\/a>, de m\u00e5ste v\u00e4lja. En institution kan inte ha mer \u00e4n ett \u201dtelos\u201d. Jag \u00e4r ben\u00e4gen att h\u00e5lla med, men fr\u00e5gan \u00e4r vad valet av \u201dsocial justice\u201d som akademiskt k\u00e4rnv\u00e4rde inneb\u00e4r f\u00f6r den akademiska friheten.<\/p>\n\n\n\n

Givet att de amerikanska humanistiska och samh\u00e4llsvetenskapliga institutionerna domineras av v\u00e4nstern, \u00e4r m\u00f6jligen framv\u00e4xten av \u201dsocial justice\u201d som akademiskt k\u00e4rnv\u00e4rde h\u00f6gst naturlig; \u201dalla\u201d \u00e4r \u00f6verens om att social r\u00e4ttvisa \u00e4r mycket viktigt och b\u00f6r efterstr\u00e4vas p\u00e5 alla m\u00f6jliga s\u00e4tt. B\u00e5de j\u00e4mlikhet och \u201dsocial justice\u201d \u00e4r begrepp som anv\u00e4nds inom olika ideologiska perspektiv, men inom akademin \u00e4r det v\u00e4nsterns \u201dlika utfall\u201d som avses. Heterodox Academy grundades f\u00f6r att motverka den konformism som skapats av en politiskt ensidig akademi<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Kombinationen av ideologisk konformism och omfamnandet av \u201dsocial justice\u201d skadar utbudet av id\u00e9er<\/a> som forskningen omfattar. \u201dOl\u00e4mpliga\u201d forskningsresultat stoppas i byr\u00e5l\u00e5dan, allt i enlighet med redaktionen f\u00f6r tidskriften Nature<\/a> som ber forskare beakta hur forskningsresultat kan p\u00e5verka marginaliserade grupper. N\u00e4r meningsmotst\u00e5ndare saknas eller \u00e4r tysta finns ingen kritisk blick som utmanar f\u00f6rgivet-taganden. Det riskerar att skapa \u201dgruppt\u00e4nkande<\/a>\u201d som urholkar v\u00e4rdet av den kunskap som f\u00e4lten producerar. Utan konkurrens fr\u00e5n olikt\u00e4nkande h\u00e4mmas kritik, resultatet blir s\u00e4mre forskning. Jag har sj\u00e4lv kritiserat genusvetenskap<\/a> f\u00f6r att en\u00f6gt fokusera endast p\u00e5 social-konstruktivistiska teorier f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 k\u00f6nsskillnader p\u00e5 arbetsmarknaden, jag har kollegor som p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt har kritiserat forskning om rasism<\/a>, en liknande kritik inom psykologin f\u00f6rs fram h\u00e4r<\/a>. I slut\u00e4nden skadas akademins trov\u00e4rdighet och legitimitet av en\u00f6gd ideologisering. Min spaning \u00e4r att det i f\u00f6rl\u00e4ngningen riskerar att underminera h\u00f6rsamheten f\u00f6r r\u00e4tten till akademisk frihet. Om akademisk frihet bottnar i sanningss\u00f6kande, och sanningss\u00f6kandet blir alltmer perifert inom samh\u00e4llsvetenskaperna, och ers\u00e4tts av s\u00f6kandet efter \u201dsocial justice\u201d. . . Jag v\u00e5gar p\u00e5st\u00e5 att det i det perspektivet inte \u00e4r s\u00e5 m\u00e4rkligt att makthavare som har en annan ideologisk tillh\u00f6righet kommer att ifr\u00e5gas\u00e4tta vad som p\u00e5g\u00e5r och i f\u00f6rl\u00e4ngningen ha \u00e5sikter om att skattemedel tills\u00e4tts i den akademiska frihetens namn. Med andra ord, att s\u00e4tta sanningss\u00f6kandet (med litet s) som fr\u00e4msta k\u00e4rnv\u00e4rde \u00e4r inte konservativt och bak\u00e5tstr\u00e4vande utan b\u00e4sta s\u00e4ttet att h\u00e4vda r\u00e4tten till akademisk frihet!<\/p>\n\n\n\n

Lotta Stern<\/p>\n\n\n\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Att s\u00e4tta sanningss\u00f6kandet som fr\u00e4msta k\u00e4rnv\u00e4rde \u00e4r inte konservativt och bak\u00e5tstr\u00e4vande utan b\u00e4sta s\u00e4ttet att h\u00e4vda r\u00e4tten till akademisk frihet, skriver Lotta Stern, professor i sociologi vid Stockholms universitet och VD f\u00f6r forskningsinstitutet Ratio.<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[86,1150,956,706,1149],"class_list":["post-5646","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet","tag-akademisk-frihet-2","tag-jamlikhet","tag-lotta-stern","tag-sanningssokande","tag-social-rattvisa"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5646","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5646"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5646\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5649,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5646\/revisions\/5649"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5646"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5646"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5646"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}