{"id":5758,"date":"2025-02-28T16:20:56","date_gmt":"2025-02-28T15:20:56","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5758"},"modified":"2025-02-28T16:22:44","modified_gmt":"2025-02-28T15:22:44","slug":"kronika-av-lotta-knutsson-brakenhielm-har-implementeringen-av-jamstalldhetsintegreringen-blivit-ett-sjalvandamal","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5758","title":{"rendered":"Kr\u00f6nika av Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm: har implementeringen av j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegreringen blivit ett sj\u00e4lv\u00e4ndam\u00e5l?"},"content":{"rendered":"\n

De som arbetar med j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegreringen p\u00e5 h\u00f6gskolorna \u00e4r till 100 procent personer som tj\u00e4nat sitt levebr\u00f6d p\u00e5 att denna finns varf\u00f6r det \u00e4r viktigt att satsningen forts\u00e4tter oavsett resultat, skriver Academic Rights Watch j\u00e4mst\u00e4lldhetskr\u00f6nik\u00f6r. <\/em><\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

\u201dIbland kan det h\u00e4nda att n\u00e5gon som \u00e4r emot j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegreringen och vill uttrycka motst\u00e5nd mot den, \u00e5beropar akademisk frihet som ett argument.\u201d Detta \u00e4r enda g\u00e5ngen som, p\u00e5pekar Anna-Karin Wyndhamn, begreppet \u201dakademisk frihet\u201d n\u00e4mns i en nyligen publicerad rapport fr\u00e5n J\u00e4mst\u00e4lldhetsmyndigheten om j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering i akademin.[1]<\/sup><\/a>Reflektionen g\u00f6rs efter att hon deltagit i en session om j\u00e4mst\u00e4lldhet och akademisk frihet[2]<\/sup><\/a> p\u00e5 konferensen Forum j\u00e4mst\u00e4lldhet i februari i \u00e5r.[3]<\/sup><\/a><\/p>\n\n\n\n

Uppenbart \u00e4r, menar hon, att kritiska r\u00f6ster lyser med sin fr\u00e5nvaro, t.ex. s\u00e5dana som h\u00e4vdar att j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbetet skulle kunna komma i konflikt med ett \u00f6ppet och fritt kunskapss\u00f6kande. Kritik betecknas genomg\u00e5ende snarast som \u201danklagelser\u201d eller \u201dmissf\u00f6rst\u00e5nd\u201d. De metoder som anv\u00e4nds f\u00f6r att f\u00f6rklara och komma tillr\u00e4tta med de j\u00e4mst\u00e4lldhetsproblem man menar finns, \u00e4r att \u201dundanr\u00f6ja strukturella hinder och \u00e4ndra organisatoriska f\u00f6ruts\u00e4ttningar\u201d; j\u00e4mst\u00e4lldhet kopplas till \u201dmaktordningar som uppst\u00e5r till f\u00f6ljd av f\u00f6rest\u00e4llningar om k\u00f6n och andra socialt konstruerade kategorier som l\u00e4gger grunden f\u00f6r maktpyramider och strukturell or\u00e4ttvisa\u201d, p\u00e5pekar Wyndhamn. Det \u201dkritiska t\u00e4nkande\u201d man inom j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbetet s\u00e4ger sig v\u00e4rna, omfattar inte kritik mot s\u00e5dana anbefallna \u00f6vergripande f\u00f6rklaringsmodeller och perspektiv.<\/p>\n\n\n\n

Den rapport som n\u00e4mns ovan \u00e4r J\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering i Akademin: framg\u00e5ngar och fallgropar i implementeringsprocessen<\/em>[4]<\/sup><\/a> och \u00e4r skriven av Birgitta Jordansson och Helen Peterson p\u00e5 uppdrag av J\u00e4mst\u00e4lldhetsmyndigheten. Jordansson[5]<\/sup><\/a> \u00e4r historiker och Peterson[6]<\/sup><\/a> sociolog, b\u00e5da har under m\u00e5nga \u00e5r arbetat med organisations- och genusfr\u00e5gor. Syftet med studien, som publicerades i februari 2024, \u00e4r \u201datt f\u00f6rdjupa kunskapen om l\u00e4ros\u00e4tens genomf\u00f6rande av uppdraget om j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering i h\u00f6gskolor och universitet (JiHU)\u201d. Studien bygger p\u00e5 intervjuer med ett antal personer vid fem utvalda l\u00e4ros\u00e4ten (totalt 24 kvinnor och 12 m\u00e4n) som aktivt arbetat med och\/eller varit ansvariga f\u00f6r denna j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering, \u201dprefekter, enhetschefer, avdelningschefer, lektorer och professorer som p\u00e5 olika s\u00e4tt varit\/var engagerade i j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegreringsarbetet mer generellt eller ansvariga f\u00f6r specifika insatser\/\u00e5tg\u00e4rder\/aktiviteter\u201d (s. 12).<\/p>\n\n\n\n

 Arbetet med, liksom utv\u00e4rderingen av, JiHU har genomg\u00e5ende skett, vilket framg\u00e5r ovan, utifr\u00e5n perspektiv som \u201dmakt och genus\u201d: \u201den framg\u00e5ngsrik implementering av uppdraget p\u00e5 l\u00e4ros\u00e4tesniv\u00e5 har varit grundat i kunskap om j\u00e4mst\u00e4lldhet, genus och makt\u201d (s. 8). Detta har \u00e4ven varit v\u00e4gledande f\u00f6r de fem l\u00e4ros\u00e4tena, vilka \u201dbetonade problematiseringar utifr\u00e5n ett genus\/intersektionellt perspektiv som en utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r arbetet \/—\/ med betoning p\u00e5 betydelsen av att grunda arbetet i relevant kunskap inom omr\u00e5det (j\u00e4mst\u00e4lldhet, genus och makt)\u201d (s. 11). F\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra j\u00e4mst\u00e4lldheten och s\u00e5ledes \u00e5stadkomma en framg\u00e5ngsrik implementering av JiHU-uppdraget, m\u00e5ste man utmana \u201dinformella kollegiala hierarkier, maktrelationer och den sj\u00e4lvbild och de normer och v\u00e4rderingar som uppr\u00e4tth\u00e5ller och reproducerar de oj\u00e4mlika och oj\u00e4mst\u00e4llda villkoren i akademin\u201d (s. 13).[7]<\/sup><\/a><\/p>\n\n\n\n

Viktigt f\u00f6r ett framg\u00e5ngsrikt implementeringsarbete har varit att f\u00e5 med alla i processen, att l\u00e5ta j\u00e4mst\u00e4lldhetskravet genomsyra alla niv\u00e5er. Ett exempel \u00e4r hur kompetens- och kvalifikationskrav p\u00e5 en rektor vid ett l\u00e4ros\u00e4te definierades: \u201dVi vill inte f\u00e5 in en rektor som \u00e4r oppositionell [mot JiHU-uppdraget].\u201d Och vid ett annat: \u201d\u00c4ven h\u00e4r s\u00e5gs det som att kunskap om j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering var ett kompetenskrav hos en ny rektor\u201d (s. 22). Vid vissa l\u00e4ros\u00e4ten ans\u00e5g man \u00e4ven att implementeringen ska genomsyra kursinneh\u00e5llet: \u201dEn informant ber\u00e4ttade hur arbetet med j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegrering av utbildningarna \u00e4ven lett till en vidareutveckling av de traditionella kursmomenten i syfte att l\u00e5ta fr\u00e5gor om makt och genus genomsyra utbildningarna och ing\u00e5 i examinationerna\u201d (s. 25).<\/p>\n\n\n\n

Sammanfattningsvis kan man s\u00e4ga att \u201d\/e\/n framg\u00e5ngsrik implementering av JiHU-uppdraget involverar l\u00e4ros\u00e4tets olika niv\u00e5er i arbetet med att f\u00f6r\u00e4ndra de organisatoriska f\u00f6ruts\u00e4ttningarna och utmana informella kollegiala hierarkier, normer och v\u00e4rderingar som bidrar i uppr\u00e4tth\u00e5llandet av oj\u00e4mst\u00e4llda villkor\u201d (s. 35). M\u00e5let \u00e4r \u201datt f\u00f6r\u00e4ndra kulturen och att ur ett maktkritiskt perspektiv utmana normer och v\u00e4rderingar \u201d. <\/p>\n\n\n\n

Det finns, f\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande f\u00f6r ARWs l\u00e4sare, en hel del kritik man kan rikta mot denna rapport. Jag har redan n\u00e4mnt att de f\u00f6rklaringsmodeller som valts utg\u00f6r ett sn\u00e4vt perspektiv: genus och makt, informella maktstrukturer, intersektionalitet, k\u00f6n som social konstruktion etc. Jag har \u00e4ven p\u00e5pekat att man, trots h\u00e4vdandet att \u00f6ppenhet och kritiskt t\u00e4nkande \u00e4r viktigt, genomg\u00e5ende avf\u00e4rdar s\u00e5dan kritik som riktas mot JiHU-arbetet som helhet och dess r\u00e5dande f\u00f6rklaringsmodeller. De som framf\u00f6r s\u00e5dan avf\u00e4rdas som okunniga, omedvetna bak\u00e5tstr\u00e4vare. Det \u00e4r uppenbart att det finns ett r\u00e4tt t\u00e4nkande som alla m\u00e5ste ansluta sig till. Kritik betraktas ofta som \u201dmotst\u00e5nd\u201d: <\/p>\n\n\n\n

\/\u2026\/implementeringsprocessen st\u00f6tt p\u00e5 motst\u00e5nd fr\u00e5n b\u00e5de medarbetare och ledning n\u00e4r relevansen och behovet av JiHU-uppdraget hade ifr\u00e5gasatts genom olika typer av argument: \u201ddet finns viktigare fr\u00e5gor\u201d; \u201dvi \u00e4r redan j\u00e4mst\u00e4llda\u201d; \u201dj\u00e4mst\u00e4lldhet hotar forskarens autonomi\u201d. Den akademiska organisationen beskrevs d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 som en \u201dsv\u00e5rjobbad organisation\u201d, i j\u00e4mf\u00f6relse med andra myndigheter, n\u00e4r det g\u00e4llde implementeringsprocesser (s. 29).<\/p>\n\n\n\n

(Akademiker \u00e4r skolade i kritiskt t\u00e4nkande och vana vid att ifr\u00e5gas\u00e4tta. Kan det vara d\u00e4rf\u00f6r de framst\u00e5r som \u201dsv\u00e5rjobbade\u201d?) Man menar ocks\u00e5 att det \u00e4r viktigt \u201datt kunna hantera det motst\u00e5nd som kanske fr\u00e4mst har sin rot i de informella kollegiala hierarkierna\u201d (s. 21). Och vidare:<\/p>\n\n\n\n

Sv\u00e5righeten med att \u201df\u00e5 med kollegiet p\u00e5 t\u00e5get\u201d beskrevs ocks\u00e5 och i samband med det kr\u00e4vdes t\u00e5lamod f\u00f6r att hantera debatter och diskussioner om: \u201dvad \u00e4r j\u00e4mst\u00e4lldhet? \u00c4r det verkligen viktigt?\u201d; \u201dvarf\u00f6r l\u00e4gger man resurser p\u00e5 detta?\u201d (s. 29).<\/p>\n\n\n\n

 (M\u00e5nga skulle nog anse att de fr\u00e5gor som \u201dkr\u00e4vde t\u00e5lamod\u201d, \u00e4r t\u00e4mligen viktiga och centrala.) <\/p>\n\n\n\n

Det allvarligast \u00e4r kanske \u00e4nd\u00e5 att m\u00e5nga relevanta fr\u00e5gor f\u00f6rblir obesvarade. Den som nyfiket vill ta del av j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbetet vill f\u00f6rmodligen veta n\u00e5got om utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r arbetet, dvs. vari oj\u00e4mlikheten best\u00e5r, vilka j\u00e4mst\u00e4lldhetsproblem som identifierats och alltj\u00e4mt \u00e5terst\u00e5r att l\u00f6sa. Att det handlar om \u201dinformella hierarkier\u201d p\u00e5pekas visserligen ofta, men detta \u00e4r, enligt min mening, alltf\u00f6r vagt. Det g\u00e5r ju att definiera uppsatta m\u00e5l s\u00e5som att andelen kvinnliga professorer ska \u00f6ka (se t.ex. Universitetsl\u00e4raren<\/em> nr 5\/2024, s. 16), men detta g\u00f6rs inte. Inte heller anger man vad man menar med j\u00e4mst\u00e4lldhet: \u201dj\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning\u201d n\u00e4mns p\u00e5 s. 19, i \u00f6vrigt tycks man ta f\u00f6r givet att l\u00e4saren \u00e4r inf\u00f6rst\u00e5dd. <\/p>\n\n\n\n

Har implementeringsarbetet varit framg\u00e5ngsrikt, kanske \u00e4ven v\u00e4n av ordning undrar, dvs. har j\u00e4mst\u00e4lldheten \u00f6kat (el inte) vid de fem l\u00e4ros\u00e4tena? N\u00e4r kan vi anses ha uppn\u00e5tt m\u00e5let f\u00f6r JiHU (i den m\u00e5n ett s\u00e5dant finns)? Det som lyfts fram \u00e4r s\u00e5dant arbete som skulle kunna<\/em> leda till h\u00e5llbara f\u00f6r\u00e4ndringar (se t.ex. s. 34 och 37), inte vad som faktiskt lett fram till f\u00f6rb\u00e4ttringar. N\u00e5got som borde vara \u00e4nnu  viktigare \u00e4r att unders\u00f6ka huruvida arbetet har lett till b\u00e4ttre forskning och undervisning, som v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 alltj\u00e4mt \u00e4r akademins huvuduppdrag. <\/p>\n\n\n\n

Men JiHUs syfte kanske inte \u00e4r h\u00f6gre kvalitet p\u00e5 forskning och undervisning, kanske inte heller j\u00e4mnare k\u00f6nsf\u00f6rdelning annat \u00e4n m\u00f6jligen p\u00e5 l\u00e5ng sikt, utan snarare att f\u00e5 med alla p\u00e5 t\u00e5get, att f\u00e5 alla att k\u00e4nna att j\u00e4mst\u00e4lldhet, hur det nu definieras, \u00e4r viktigt, att f\u00f6ra givande, och lagom kritiska, samtal i syfte att formulera ett j\u00e4mst\u00e4lldhetsideal som alla kan enas om? \u201d\/D\/en minsta gemensamma n\u00e4mnaren f\u00f6r en framg\u00e5ngsrik implementeringsprocess \/\u00e4r\/ att l\u00e4ros\u00e4tet genomsyrades av ett engagemang f\u00f6r uppdraget och en mottaglighet f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndring\u201d (s. 36). Kanske \u00e4r det s\u00e5 att implementeringsprocessen har ett egenv\u00e4rde oavsett vilka resultat den leder till?<\/p>\n\n\n\n

JiHU-arbetet vid l\u00e4ros\u00e4tena har bedrivits genom kurser och f\u00f6rel\u00e4sningar av l\u00e4rare med forskningskompetens inom omr\u00e5dena genus, organisation och maktanalys. I detta sammanhang kan det d\u00e4rf\u00f6r vara intressant att se hur k\u00f6nsf\u00f6rdelningen inom den verksamhet fr\u00e5n vilken \u201dj\u00e4mst\u00e4lldhetsexpertisen\u201d h\u00e4mtas, ser ut. Visserligen definieras inte vad man menar med j\u00e4mst\u00e4lldhet men ofta \u00e4r det ju k\u00f6nsf\u00f6rdelning kvinnor \u2013 m\u00e4n som avses. H\u00e4r f\u00f6ljer n\u00e5gra exempel: vid Centrum f\u00f6r genusvetenskap i Uppsala \u00e4r 40 kvinnor och sju m\u00e4n anst\u00e4llda; i Genusvetenskap vid G\u00f6teborgs universitet sex kvinnor och tv\u00e5 m\u00e4n; vid Stockholms universitet 23 kvinnor och en man; vid Lunds universitet 14 kvinnor och sex m\u00e4n. Det ser inte mycket b\u00e4ttre ut vid J\u00e4mst\u00e4lldhetsmyndigheten: ledningsgruppen best\u00e5r av fem kvinnor och tv\u00e5 m\u00e4n, insynsr\u00e5det av sex kvinnor och tre m\u00e4n, det vetenskapliga r\u00e5det av sex kvinnor och tv\u00e5 m\u00e4n. (Sj\u00e4lv kan jag inte undg\u00e5 att spekulera \u00f6ver om resultatet hade sett annorlunda ut om fler m\u00e4n hade varit involverade i processen. Hade arbetet varit mer m\u00e5linriktat och resultatfokuserat d\u00e5?)<\/p>\n\n\n\n

Sammantaget framst\u00e5r, \u00e4ven om det \u00e4r lite h\u00e5rdraget, JiHU-arbetet alltmer som en verksamhet och f\u00f6dkrok f\u00f6r de redan fr\u00e4lsta; en sj\u00e4lvutv\u00e4rdering av dem som redan anslutit sig till de anbefallda f\u00f6rklaringsmodellerna. Anna-Karin Wyndhamn som citerades inledningsvis, p\u00e5pekar att de som arbetar med j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegreringen, till 100 procent \u00e4r personer som tj\u00e4nat sitt levebr\u00f6d p\u00e5 att denna finns och att det d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r viktigt att satsningen forts\u00e4tter. L\u00e5t oss i s\u00e5 fall hoppas att det kommer att finnas tydligare formulerade m\u00e5l, en utv\u00e4rdering av resultat samt en st\u00f6rre \u00f6ppenhet f\u00f6r en breddning av perspektiven.<\/p>\n\n\n\n

Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm<\/p>\n\n\n\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n\n\n\n

Noter<\/h2>\n\n\n\n

[1]<\/sup><\/a> https:\/\/www.enrakhoger.se\/p\/varfor-uteblir-kritiska-roster-pa?r=le389&utm_campaign=post&utm_medium=web&fbclid=IwY2xjawIT_bhleHRuA2FlbQIxMAABHRyZjYcm3pQ60M2Kwu_ysiSh8pjvXpw-4040tPMSs36b-C1dOQ3cwtwy2w_aem_HJwnu3Pvg3g63pGQwapc7Q<\/a><\/p>\n\n\n\n

[2]<\/sup><\/a> https:\/\/konferens.forumjamstalldhet.se\/program\/jamstalldheten-och-den-akademiska-friheten\/<\/a><\/p>\n\n\n\n

[3]<\/sup><\/a> Kvinnodominansen var, som vanligt i dessa sammanhang, stor, \u00e4ven om hela ca 30 % av de inbjudna talarna var m\u00e4n. I Wyndhamns session var samtliga fyra deltagare kvinnor.<\/p>\n\n\n\n

[4]<\/sup><\/a> https:\/\/jamstalldhetsmyndigheten.se\/media\/sgsnkqfp\/underlagsrapport-2024-2-jamstalldhetsintegrering-i-akademin-2024-02-12.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n

[5]<\/sup><\/a> https:\/\/www.gu.se\/om-universitetet\/hitta-person\/birgittajordansson<\/a><\/p>\n\n\n\n

[6]<\/sup><\/a> https:\/\/www.oru.se\/personal\/helen_peterson<\/a><\/p>\n\n\n\n

[7]<\/sup><\/a> Se \u00e4ven exempelvis s. 19, 21 och 26.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

De som arbetar med j\u00e4mst\u00e4lldhetsintegreringen p\u00e5 h\u00f6gskolorna \u00e4r till 100 procent personer som tj\u00e4nat sitt levebr\u00f6d p\u00e5 att denna finns varf\u00f6r det \u00e4r viktigt att satsningen forts\u00e4tter oavsett resultat, skriver Academic Rights Watch j\u00e4mst\u00e4lldhetskr\u00f6nik\u00f6r. <\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[],"class_list":["post-5758","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5758","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5758"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5758\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5760,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5758\/revisions\/5760"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5758"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5758"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5758"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}