{"id":5839,"date":"2025-07-04T16:41:08","date_gmt":"2025-07-04T14:41:08","guid":{"rendered":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5839"},"modified":"2025-07-04T16:41:08","modified_gmt":"2025-07-04T14:41:08","slug":"sommarkronika-av-lotta-knutsson-brakenhielm-maktfullkomligt-osynliggorande-av-kritik-pa-kths-genuskurser","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5839","title":{"rendered":"Sommarkr\u00f6nika av Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm: maktfullkomligt osynligg\u00f6rande av kritik p\u00e5 KTH:s genuskurser"},"content":{"rendered":"\n

I USA och andra l\u00e4nder ifr\u00e5gas\u00e4tts nu storskaliga satsningar p\u00e5 DEI (Diversity, Equity, Inclusion), men p\u00e5 KTH trampar man p\u00e5 i invanda sp\u00e5r.  ARW:s s\u00e4rskilda j\u00e4mst\u00e4lldhetskr\u00f6nik\u00f6r har g\u00e5tt igenom KTH:s kursmaterial, d\u00e4r inv\u00e4ndningar mot genusteorin nedv\u00e4rderas eller f\u00f6rklaras bort som uttryck f\u00f6r k\u00e4nslor eller bristande insikter, eller ren och sk\u00e4r egoism.<\/em><\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

F\u00f6r snart tio \u00e5r sedan (2017) inr\u00e4ttades vid KTH en s\u00e4rskild enhet med ansvar f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhets- och likabehandlingsfr\u00e5gor, ben\u00e4mnd Equality Office<\/em>. Som ledare f\u00f6r denna tillsattes en \u201dvicerektor f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet och v\u00e4rdegrund\u201d, en position som Anna Wahl, professor i Genus, organisation och ledning, innehade till 2022. F\u00f6r n\u00e4rvarande utg\u00f6rs medarbetarstaben av tre s.k. JML-strateger: tv\u00e5 kvinnor och en icke-bin\u00e4r. JML st\u00e5r f\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldhet, m\u00e5ngfald och lika villkor.[1]<\/sup><\/a><\/p>\n\n\n\n

Intressant i sammanhanget \u00e4r att man, om man med j\u00e4mst\u00e4lldhet menar j\u00e4mn k\u00f6nsf\u00f6rdelning, med r\u00e5ge lyckats p\u00e5 ledningsniv\u00e5: nio kvinnor och \u00e5tta m\u00e4n i universitetsstyrelsen, och sju kvinnor och sex m\u00e4n i ledningsgruppen, vilket i f\u00f6rh\u00e5llande till k\u00f6nsf\u00f6rdelningen bland studenterna \u2013 30 % kvinnor och 70 % m\u00e4n \u2013 \u00e4r en kraftig \u00f6verrepresentation f\u00f6r kvinnor<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

Att KTHs arbete med j\u00e4mst\u00e4lldhetsfr\u00e5gor genom att t.ex. \u00f6ka antalet kvinnliga professorer, inte \u00e4r helt oproblematiskt, har ARW tidigare ber\u00f6rt.[2]<\/sup><\/a><\/p>\n\n\n\n

L\u00e4ttillg\u00e4nglig genuskurs <\/strong><\/h2>\n\n\n\n

F\u00f6r att \u00f6ka medvetenheten om dessa fr\u00e5gor har man sammanst\u00e4llt ett l\u00e4ttbegripligt kursmaterial, ”Vill du veta mer?”, best\u00e5ende av tre filmer omfattande sammanlagt ca 18 minuter och en text p\u00e5 sex sidor.[3]<\/sup><\/a> \u201dSyftet \u00e4r att p\u00e5 ett tillg\u00e4ngligt s\u00e4tt sprida kunskap fr\u00e5n genusforskning inom olika \u00e4mnesomr\u00e5den, s\u00e4rskilt riktad till KTHs studenter, doktorander och l\u00e4rare.\u201d De som sammanst\u00e4llt och presenterar materialet \u00e4r docent Charlotte Holgersson och ovan n\u00e4mnda Anna Wahl. (Kvinnodominansen \u00e4r lika p\u00e5taglig i k\u00e4llf\u00f6rteckningen; tv\u00e5 m\u00e4n finns som medf\u00f6rfattare, i \u00f6vrigt endast kvinnor.)<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att motivera betydelsen av att skapa medvetenhet kring JML-fr\u00e5gorna h\u00e4nvisar man till vikten av att studenter f\u00f6rst\u00e5r teknikens roll i samh\u00e4llet, och att det d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r viktigt att f\u00f6rst\u00e5 samh\u00e4llet och f\u00f6rst\u00e5 att individer och grupper har olika villkor. Detta \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en s\u00e5v\u00e4l intressant som relevant fr\u00e5gest\u00e4llning. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det tr\u00e5kigt att man inte ger exempel p\u00e5 hur teknik p\u00e5verkar olika grupper och individer utifr\u00e5n dessas olika villkor. <\/p>\n\n\n\n

\u00d6ver huvud taget \u00e4r avsaknaden av konkreta exempel en allvarlig brist i kursmaterialet. Ett antagande som \u00e4r genomg\u00e5ende \u00e4r att det r\u00e5der en patriarkal k\u00f6nsordning, vid KTH liksom i samh\u00e4llet i stort, enligt vilken m\u00e4n som grupp \u00e4r \u00f6verordnade kvinnor som grupp. Med genusperspektiv kan vi se hur detta kommer till uttryck i vardagen, h\u00e4vdar man. Men n\u00e5gra konkreta exempel p\u00e5 hur<\/em> detta kommer till uttryck, ges inte. Eftersom man l\u00e4gger stor vikt vid fenomen som \u201domedveten\u201d, \u201douttalad\u201d, \u201dstrukturell\u201d etc, vars existens alltid \u00e4r sv\u00e5ra att p\u00e5visa, hade resonemangen varit mer \u00f6vertygande om man kunna h\u00e4nvisa till exempel och fall h\u00e4mtade ur verkligheten. Ett s\u00e5dant skulle kunna vara: en manlig professor kommer in i personalrummet och fr\u00e5gar \u201dHar n\u00e5gon kokat kaffe?\u201d med blicken tydligt riktad mot den enda kvinnliga l\u00e4raren som sitter i rummet. Fast det \u00e4r tveksamt om s\u00e5dant l\u00e4ngre f\u00f6rekommer? Kanske \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r exemplen lyser med sin fr\u00e5nvaro? De \u00e4r sv\u00e5ra att hitta?<\/p>\n\n\n\n

Oproblematiserade p\u00e5st\u00e5enden <\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Viktiga verktyg i JML-arbetet \u00e4r genusperspektiv och genusmedvetenhet. Det inneb\u00e4r att man utg\u00e5r fr\u00e5n ett specifikt, sn\u00e4vt avgr\u00e4nsat, perspektiv p\u00e5 vad k\u00f6n \u00e4r: k\u00f6n \u00e4r en sorteringsprincip; vi delar in m\u00e4nniskor i kvinnor och m\u00e4n och tillskriver dessa grupper egenskaper, och kopplar dessa till vissa saker eller fenomen; vi k\u00f6nskodar eller k\u00f6nsm\u00e4rker, heter det. <\/p>\n\n\n\n

Oavsett val av begrepp \u00e4r utg\u00e5ngspunkten att det handlar om sociala konstruktioner, det vill s\u00e4ga socialt och kulturellt skapade f\u00f6rest\u00e4llningar, normer och v\u00e4rderingar som varierar i olika kontexter och f\u00f6r\u00e4ndras \u00f6ver tid<\/em>. <\/p>\n\n\n\n

Biologiska skillnader tillerk\u00e4nns knappast n\u00e5gon betydelse: <\/p>\n\n\n\n

Dessa sociala konstruktioner f\u00e5r konsekvenser f\u00f6r hur vi ser p\u00e5 biologiska skillnader.<\/em> Med ett genusperspektiv ses inte m\u00e4nniskan som en varelse som determineras av sin biologi <\/em>utan utg\u00e5ngspunkten \u00e4r att det finns en komplex v\u00e4xelverkan mellan arv och milj\u00f6 som p\u00e5verkar beteenden och egenskaper och att det d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 \u00e4r sv\u00e5rt att s\u00e4rskilja tydliga orsakssamband<\/em> mellan biologiska skillnader och sociala skillnader som g\u00e4ller oavsett tid och rum.<\/p>\n\n\n\n

(Kursiveringarna ovan \u00e4r mina, citaten \u00e4r h\u00e4mtade fr\u00e5n sid 5 i Om j\u00e4mlikhet, j\u00e4mst\u00e4lldhet och genus \u2013 en introduktion<\/em>.[4]<\/sup><\/a><\/sup>) <\/p>\n\n\n\n

Till att b\u00f6rja med kan man konstatera att det inte torde vara l\u00e4tt att \u00f6vertyga alla med en naturvetenskaplig grundutbildning att k\u00f6n endast \u00e4r n\u00e5got vi delar in m\u00e4nskligheten i. F\u00f6r det andra kan man fr\u00e5ga sig varf\u00f6r biologiska egenskaper och k\u00f6nsskillnader avf\u00e4rdas om de \u00e4nd\u00e5 tycks spela roll? Tydliga orsakssamband \u00e4r f\u00f6rvisso sv\u00e5ra att bel\u00e4gga men det finns en hel del forskning som \u00e5tminstone f\u00f6rs\u00f6kt och gett resultat.<\/p>\n\n\n\n

\u201dIndelningen\u201d i kvinnor och m\u00e4n inneb\u00e4r ocks\u00e5, enligt k\u00f6nsmaktordningsteorin, att m\u00e4n och manligt v\u00e4rderas positivt medan kvinnor och kvinnligt v\u00e4rderas negativt, menar man. Som exempel p\u00e5 oj\u00e4mst\u00e4lldhet n\u00e4r det g\u00e4ller makt och inflytande n\u00e4mns (sj\u00e4lvklart) kvinnors begr\u00e4nsade villkor (inte t.ex. m\u00e4ns n\u00e4r det g\u00e4ller j\u00e4mst\u00e4lldhetsfr\u00e5gor). Men som studier visar ser samh\u00e4llet inte l\u00e4ngre ut riktigt s\u00e5. Det finns en m\u00e4ngd exempel p\u00e5 kvinnors framtr\u00e4dande positioner, och ofta dominans, i samh\u00e4lls- och yrkeslivet, och att de l\u00f6neskillnader som finns skulle vara systematiska (som h\u00e4vdas i materialet), dvs. bero p\u00e5 diskriminering, har visat sig vara sv\u00e5rt att p\u00e5visa.[5]<\/sup><\/a><\/p>\n\n\n\n

Andra exempel p\u00e5 oproblematiserade p\u00e5st\u00e5enden \u00e4r att vissa f\u00f6reteelser framst\u00e4lls som sj\u00e4lvklart \u00f6nskv\u00e4rda. En s\u00e5dan \u00e4r m\u00e5ngfald<\/em> (som ju M i JML st\u00e5r f\u00f6r). M\u00e5ngfald inneb\u00e4r \u201dolikheter mellan grupper och individer, och att vi ska uppskatta dessa olikheter\u201d s\u00e4gs i en av filmerna. Men \u00e4r<\/em> m\u00e5ngfald alltid n\u00e5got som b\u00f6r uppskattas? Och g\u00e4ller det all form av m\u00e5ngfald? Ett annat sj\u00e4lvklart \u00f6nskv\u00e4rt fenomen \u00e4r f\u00f6r\u00e4ndring<\/em>. Att utmana f\u00f6rest\u00e4llningar som vi har om oss sj\u00e4lva och andra, inneb\u00e4r att f\u00e5 syn p\u00e5 normer och v\u00e4rderingar men ocks\u00e5 f\u00f6rst\u00e5 att de g\u00e5r att \u00e4ndra. Vilka f\u00f6r\u00e4ndringar det handlar om och varf\u00f6r de \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rda, s\u00e4gs inte. F\u00f6r de menar v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 inte att all form av f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r av godo? I USA har en m\u00e4ngd radikala f\u00f6r\u00e4ndringar skett p\u00e5 kort tid. B\u00f6r vi verkligen v\u00e4lkomna dessa f\u00f6r\u00e4ndringar?<\/p>\n\n\n\n

Osynligg\u00f6rande av kritik och inv\u00e4ndningar <\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Hur tas d\u00e5 dessa resonemang om genus och j\u00e4mst\u00e4lldhet emot av personalen vid KTH, som kursmaterialet riktar sig till? Ja, en del m\u00e4nniskor vill<\/em> inte f\u00f6r\u00e4ndra eller f\u00f6r\u00e4ndras, och det \u00e4r ju f\u00f6rst\u00e5s ett problem, enligt Holgersson och Wahl. En anledning till detta motst\u00e5nd kan vara att den f\u00f6r\u00e4ndringsoben\u00e4gne har n\u00e5got att f\u00f6rlora p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringen, makt till exempel. En annan kan vara att hen saknar probleminsikt. Att hen skulle kunna ha rationella sk\u00e4l att ifr\u00e5gas\u00e4tta f\u00f6reslagna (typer av) f\u00f6r\u00e4ndringar, tycks uteslutet.<\/p>\n\n\n\n

Ett annat problem som p\u00e5pekas, \u00e4r att JML-verksamheten v\u00e4cker starka k\u00e4nslor. N\u00e4r vi pratat om detta, menar de: har m\u00e4n \u201dreagerat och vill inte se sig sj\u00e4lva som f\u00f6r\u00f6vare\u201d. Nej, varf\u00f6r skulle m\u00e4n acceptera att se sig som f\u00f6r\u00f6vare? \u00c4r m\u00e4n per definition f\u00f6r\u00f6vare? \u201dOch kvinnor vill inte se sig sj\u00e4lva som en underordnad grupp.\u201d Nej, varf\u00f6r skulle de det? Det g\u00e5r bra f\u00f6r kvinnor \u2013 i skolan, p\u00e5 framtr\u00e4dande positioner i yrkeslivet och i ledande st\u00e4llning inom politik och samh\u00e4llsliv.<\/p>\n\n\n\n

Sammanfattningsvis kan s\u00e4gas att kritik och inv\u00e4ndningar nedv\u00e4rderas eller f\u00f6rklaras bort i en nedl\u00e5tande ton \u2013 som uttryck f\u00f6r k\u00e4nslor eller bristande insikter, eller ren och sk\u00e4r egoism. Sannerligen ett maktfullkomligt osynligg\u00f6rande som heter duga! <\/p>\n\n\n\n

Lotta Knutsson Br\u00e5kenhielm<\/p>\n\n\n\n

\u2666 Gillade du det du nyss l\u00e4ste? St\u00f6d v\u00e5r verksamhet! Nu ocks\u00e5 via Patreon! \u2666<\/a><\/p>\n\n\n\n

Noter<\/h2>\n\n\n\n

[1]<\/sup><\/a> https:\/\/www.kth.se\/om\/equality\/jamstalldhet-mangfald-och-lika-villkor-pa-kth-1.840259<\/a><\/p>\n\n\n\n

[2]<\/sup><\/a> Se t.ex. https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=5080#more-5080<\/a><\/p>\n\n\n\n

[3]<\/sup><\/a> https:\/\/intra.kth.se\/styrning\/jamstalldhet\/necessaren\/om-jml\/vill-du-veta-mer-en\/jamstalldhet-jamlik<\/a><\/p>\n\n\n\n

[4]<\/sup><\/a> Holgersson, Charlotte och Wahl, Anna (2021) Om j\u00e4mlikhet, j\u00e4mst\u00e4lldhet och genus \u2013 en introduktion. KTHs skriftserie om genus och j\u00e4mst\u00e4lldhet, nr 1. Tillg\u00e4ngligt p\u00e5: https:\/\/www.kth.se\/om\/equality\/necessaren-larande-for-jamstalldhet-mangfald-ochlika-villkor\/filmer-och-texter-1.1139358<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

[5]<\/sup><\/a> Se t.ex. https:\/\/academicrightswatch.se\/?p=4430#more-4430<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I USA och andra l\u00e4nder ifr\u00e5gas\u00e4tts nu storskaliga satsningar p\u00e5 DEI (Diversity, Equity, Inclusion), men p\u00e5 KTH trampar man p\u00e5 i invanda sp\u00e5r.  ARW:s s\u00e4rskilda j\u00e4mst\u00e4lldhetskr\u00f6nik\u00f6r har g\u00e5tt igenom KTH:s kursmaterial, d\u00e4r inv\u00e4ndningar mot genusteorin nedv\u00e4rderas eller f\u00f6rklaras bort som uttryck … Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[],"class_list":["post-5839","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-akademisk-frihet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5839","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5839"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5839\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5842,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5839\/revisions\/5842"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5839"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5839"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/academicrightswatch.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5839"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}